Academic literature on the topic 'Proportionalitetsprincip'

Rätten att vidta stridsåtgärder utgör en essentiell del av arbetsmarknadens parters möjligheter att kämpa för sin sak. Genom hot om stridsåtgärder, och i vissa fall med hjälp av sådana åtgärder, kan motparten ofta förmås att acceptera angriparens krav. Den förhärskande filosofin på den europeiska kontinenten är att lagstiftaren bör ha en aktiv roll avseende arbetsmarknadens reglering. Sverige har valt en något annorlunda väg med innebörd att arbetsmarknadens parter, till stor del, ålagts bördan att utforma en ändamålsenlig arbetsmarknad. Mot bakgrund av detta, samt att vidtagandet av stridsåtgärder utgör en väsentlig del av parternas möjligheter att få gehör för sina önskemål om arbetsmarknadens utveckling, kan det hävdas att rätten att vidta stridsåtgärder intar en särdeles viktig position i svenska samman­hang. Det är ur denna kontext som uppsatsen tar sitt avstamp.   Trots att proportionalitetsprincipen blivit en naturlig del av svensk rätt inom diverse rättsområden har principen hitintills inte applicerats inom arbetsrätten. För stridsåtgärders del innebär det att dessa inte utsätts för proportionalitetskrav. I upp­satsen tas inte ställning till lämpligheten i detta utan uppsatsen begränsas istället till att utreda hur en sådan princip bör utformas, med utgångspunkt i de problem som med högst frekvens anförts i debatten avseende införande av proportionalitets­princip vid fackliga stridsåtgärder. Utredningen fokuseras i synnerhet till vilka intressen som bör styra bedömningen samt vilket tillämpningsområde som principen bör ges. Utredning, analys och diskussion sker i nära anslutning till det mest omdiskuterade förslaget på proportionalitetsprincip vid fackliga strids­åtgärder: lönebildningsutredningens förslag i SOU 1998:141. I slutändan presenteras ett förslag vari principen består av avvägningar mellan en stridsåtgärds syfte, medel (omfattning) och skadeverkningar. Vidare föreslås principen vara tillämplig på samtliga stridsåtgärder.

Strandskyddets syften är att värna om allemansrätten och bevara natur- och djurliv. Strandskyddet vill skydda intresset av att allmänheten ska få beträda mark samtidigt som skyddet kan inskränka på den enskildes rätt att förfoga över sin mark. Strandskyddet genomgick en förändring under år 2009/2010 som inte har uppnått önskad effekt. I syfte att uppnå önskad effekt har en utredning tillsatts för att utreda möjliga lagändringar. Syftet med lagändringarna är att det ska vara enklare att erhålla dispens i landsbygdsområden, även kallat LIS-områden. I tätbebyggda områden är syftet att det i stället ska råda särskild restriktivitet. Utredningens avsikt är sammantaget att uppnå ett differentierat strandskydd. Utredningen lyfter fram rådande problem som bland annat är att det finns en avsaknad på en enhetlig tolkning av begrepp som landsbygdsutveckling, ordalydelser som får en begränsande effekt på bebyggelse samt problem kring avgränsningen av LIS- områden.  Egendomsskyddet och allemansrätten är två regelverk som ska korrelera med varandra. För att det ska vara möjligt krävs en intresseavvägning mellan dels det enskilda intresset, dels det allmänna intresset. Intresseavvägningen sker med utgångspunkt i proportionalitetsprincipen där det enskilda intresset inte får inskränkas i en större utsträckning än vad som är motiverat för att tillgodose det allmänna intresset. Av rättspraxis kan utläsas att intresseavvägningen har påverkats av hur HD dömde i målet benämnt “Parkfastigheten”. Målet har lämnat avtryck för hur proportionalitetsprincipen ska tillämpas. Av rättsutvecklingen kan utläsas att principen har fått en bredare tillämpning.  I uppsatsen framställs fördelar och nackdelar med Utredningens förslag sett till det allmänna intresset och det enskilda intresset. Fördelar och nackdelar analyseras med ett kritiskt förhållningssätt i syfte att ligga till grund för analysen av hur båda intressena ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. I uppsatsen tas utgångspunkt i att konkretisera proportionalitetsavvägningen mellan intressena vid en gränsdragning av strandskyddet.  Uppsatsens slutsats kan dels vara betydelsefull för den som vill få en inblick i rättsläget inom området, dels intressant för den som ämnar att finna vägledning i syfte att uppnå framgång i visst ärende. I slutsatsen får läsaren en inblick i hur Utredningens förslag korrelerar med proportionalitetsprincipen samt den intresseavvägning som äger rum vid gränsdragning av strandskyddet.

Sammanfattning

Syftet med föreliggande uppsats är att redogöra och utvärdera den nya branschkontrollagen utifrån proportionalitetsprincipen. Vi har undersökt lagens utformning och tillämpning avseende kontrollavgiften och befrielsegrunderna. Den rättsdogmatiska metoden var ett medel för att uppnå detta mål.

Skatteverket har genom branschkontrollagen fått utökad kontrollmöjlighet för att motverka det omfattande skattefusket som förekommer inom restaurang- och frisörbranschen. I och med att lagen har varit verksam i ett år kan Skatteverket konstatera att den har bidragit till positiva effekter såsom ökade skatteintäkter. Även en ökning av arbetsgivaravgifter har tillfallit staten samt att 4 200 nya tjänster uppkommit som tidigare enligt Skatteverket var svarta. De här exemplen kan ses som positiva indikationer på att kontrollverksamhetens effektivitet är hög och att Skatteverket arbetar i rätt riktning. Det är dock av vikt att ha i åtanke att lagstiftning måste ta hänsyn till andra faktorer än effektivitetskriteriet, eftersom kontrollintresse och dess effektivitet i vissa fall kan kollidera med rättssäkerhet, i synnerhet då proportionalitetsprincipen erfordras vid skattekontroll.

En redogörelse för proportionalitetsprincipens betydelse och framför allt vid uttagande av kontrollavgift presenteras i det avslutande kapitlet. Vi har även lagt fram hur vi har uppfattat tolkning och tillämpning beträffande befrielsegrunderna från kontrollavgiften. Våra reflektioner resulterar därefter i våra egna förslag till förbättringsåtgärder beträffande utformningen av lagen med hänsyn tagen till rättssäkerhet.

De slutsatser vi har kommit fram till med hjälp av en analys av fem rättsfall från kammarrätten är bl.a. att befrielsegrunderna i lagen är vaga och svåra att tolka. Vi anser därför att de behöver förtydligas för att öka rättssäkerheten samt att näringsidkarna påverkas hårt ekonomiskt, i synnerhet om lönsamheten i verksamheten är låg. Vi tycker därför att förbättringar i form av automatiskt anstånd med kontrollavgiften borde kunna medges näringsidkarna precis som för skattetillägg.

The principle of proportionality is considered one of the most important contemporary legal principles on which it intends to protect individual citizens against disproportionate action by the authorities. This aroused our interest prior to this study. The essay reveals how such behavior might look like and how courts have chosen to adjudicate in cases where the individual has been discriminated against or subjected to unreasonable demands in public procurement. That section of the law that were current throughout all court cases are Public Procurement Act (2007:1097) LOU. That which we have seen in every court case is that the applicant has not received a proper fair chance when the requirements of the contract often been asked in a way that either exclude the smaller applicant company or rule out various potential applicants parties due to excessive and sometimes unnecessary requirements. The consistently demonstrated in the study of court cases is that the authorities in all ten cases have had problems with necessity assessment of the claims shall be made, however, no authority in these cases had any confusions about whether it was appropriate for attaining the objective pursued. Another important discovery along the way has been assessed according to the constituent elements of the Public Procurement Act has been interpreted somewhat differently by different courts. Which may give a distorted picture of the courts positions in just the proportionality assessment. It could even be seen as a lack of legal certainty, the principle of proportionality is not firmly established through the codification of the current Administration Act but instead occurs scattered over different regions of justice. Study also showed that courts only rely on European law in a few cases despite principle of proportionality strong roots in Europe.

Att genomföra tvingande marköverföring är något som inte tillämpas oftare än marköverföringar som har en överenskommelse mellan parterna. Trots det händer det att parterna inte kommer överens och att förrättningslantmätaren blir tvungen att genomföra handläggningen på ett sätt som resulterar i en tvingande marköverföring. Det är en komplicerad process som involverar speciella paragrafer för endast detta ändamål. Utöver det tillämpande kapitel ska förrättningslantmätaren även ta hänsyn till egendomsskyddet vilket härstammar i en av Sveriges grundlagar. Egendomsskyddet är ett villkor som trots sitt tidiga ursprung börjar bli mer aktuellt efter rättsfallet NJA 2018 s. 753. Målet med forskningen som författarna genomfört är att bidra till ett åskådliggörande av tydligare riktlinjer för hur förrättningslantmätare kan gå till väga i sin handläggning av tvingande marköverföring. Utifrån forskningens frågeställning presenteras förslag för hur och när proportionalitetsprincipen kan prövas. För att besvara forskningens frågeställning tillämpar författarna olika kvalitativa forskningsmetoder och jämför sedan dessa med varandra i framställandet av resultatet. En rättsdogmatisk metod har tillämpats genom en analys av hur paragrafer används i praktiken. Utöver detta har intervjuer tillsammans med förrättningslantmätare och jurister utförts. Författarna har intervjuat två yrkesgrupper för att diskutera ämnet utifrån olika yrkesgruppers synvinklar. Genomförandet grundas på ett semistrukturerat förhållningssätt och skedde via Skype och telefonkommunikation. Respondenternas svar och den rättsdogmatiska analysen visar på att förrättningslantmätare och domstolar är inne på samma spår för vilka villkor som ska prövas i tillämpandet av tvingande marköverföring. Resultatet visar dock på en otydlighet gällande när egendomsskyddet ska prövas och viktiga definitioner för prövningen i strikt mening. Slutsatserna av forskningen visar att NJA 1996 s. 110 fastslog att egendomsskyddet var uppfyllt genom prövning av 5 kap. Fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988). För att fastställa en officiell prövningsordning i tvingande marköverföring behövs fler domslut och riktlinjer. Vad som är möjligt att göra inom ett relativt kort tidsspann är att utveckla befintlig handbok och fastställa definitionen för vad ett angeläget intresse innebär i fastighetsbildningskontext.
Conducting compulsory land transfer is something that is not applied more often than land transfers that have an agreement between the parties. Despite this, it does happen that the parties do not agree, and that the surveyor will have to carry out the handling in a way that results in a compulsory land transfer. It is a complicated process that involves special paragraphs for this purpose only. In addition to the applicable chapter, the surveyor must also consider the protection of property, which originates in Sweden's constitution. Property protection is a condition that, despite its early origins, is becoming more relevant after the NJA 2018 p. 753. The aim of the research conducted by the authors is to contribute to the elucidation of clearer guidelines for how surveyors can proceed in their handling of compulsory land transfer. Based on the research question, proposals are presented for how and when the principle of proportionality can be tested. To answer the research question, the authors apply different qualitative research methods and then compare these with each other in the preparation of the result. A legal dogmatic method has been applied through an analysis of how paragraphs are used in practice. In addition, interviews with surveyors and lawyers have been conducted. Why two different occupational groups were interviewed is to discuss the subject from the perspective of different occupational groups. The implementation is based on a semi-structured approach and took place through Skype and telephone communication. The respondents' responses and the legal dogmatic analysis show that surveyors and courts are on the same track for the conditions to be tested in the application of compulsory land transfer. However, the result shows an ambiguity regarding when the property protection is to be tested and important definitions for the test in the strict sense. The conclusions of the research show that NJA 1996 p.110 stated that the protection of property was fulfilled by examining Chapter 5. The Property Formation Act (SFS 1970:988). More judgments and guidelines are needed to establish an official review system in mandatory land transfer. What can be done within a relatively short span of time is to develop an existing handbook and to define the definition of what an important interest means in a real estate development context.

Häktning är ett av de mest ingripande tvångsmedel som staten kan vidta gentemot enenskild person. I kombination med restriktionsanvändning riskerar det att kränka ett flertalav den enskildes grundlagsskyddade rättigheter. Att reglera en häktningslagstiftninginnebär att göra en noggrann avvägning mellan de brottsutredande myndigheternas möjlighetertill en effektiv utredning samt lagföring och den enskildes skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Med en så ingripande åtgärd mot en ännu ej dömd person är det av största vikt att ställa höga krav på reglering och tillämpning av tvångsmedlet och dess överensstämmande med grundläggande principer och rättigheter. Senaste årens ökningav häktningstider är således oroande och kräver förändring. Sverige har under flera decennier fått återkommande och omfattande kritik för sin regleringkring häktning. Kritiken har riktat sig mot att det inte finns någon övre tidsgränsför hur länge en person kan sitta häktad, en omfattande restriktionsanvändning samt avsaknaden av effektiva alternativa tvångsmedel till häktning. Till följd av kritiken presenterade regeringen år 2020 ett flertal förslag som syftade till en effektivare häktningsreglering. I min framställning kommer jag ta sikte på möjligheterna att minska de långa häktningstiderna.Flertalet av förslagen har indirekt betydelse för möjligheterna att minska delånga häktningstiderna och det mest omdebatterade förslaget är det om införandet av enövre tidsgräns för hur länge man får sitta häktad.I min slutsats argumenterar jag för att nuvarande utformning och tillämpning av häktningsregleringenkan antas strida mot överordnad rätt och i viss mån vara anledningen tillde långa häktningstiderna. Jag ställer mig positiv till de förslag regeringen presenterar isyfte att förändra nuvarande häktningslagstiftning. Jag tror det finns en stor sannolikhet för att förslagen kommer kunna leda till minskade häktningstider. Samtidigt ställer jag mig tveksam till i vilken utsträckning den maxtidsgräns som presenteras kommer lösasamma problem. Visserligen anser jag att den gräns som presenteras är viktig ur legalitetssynpunkt, men att den inte i tillräcklig utsträckning avhjälper den proportionalitetsproblematik som förekommer. Jag är inte heller övertygad om att häktningstiderna faktiskt kommer minska till följd av införandet av denna gräns. Konsekvenserna av förslagen innebär på det stora hela en minskad användning av häktning, en mindre godtycklig häktningsprocess och minskade häktningstider. Förhoppningen är att förslagen i viss mån kommer underlätta för åklagare och domstol vid beslut om häktning och särskilt bedömningen av huruvida häktningen är proportionerlig eller ej. Jag menar emellertid att mer kan göras för att komma tillrätta med nuvarande häktningsregleringoch långa häktningstider varför ytterligare förslag på förändring kommer presenterasi denna framställning.
Pre-trial detention is one of the most intervening means of coercion that the state authorities can use against an individual. In combination with the use of restrictions there is risk that it will infringe a numerous of the constitutional rights of the individual. To regulatet he law of detention means to balance the interests of the possibilities of the stateauthorities to an efficient investigation and prosecution and the individuals protection oftheir constitutional rights. With such an intervening action against a not yet condemnedperson it is of paramount importance to ensure high demands on the regulation and applicationof the means of coercion and its compatibility with constitutional principles andrights. The increasing times of pre trial detention the last couple of years are therefore agitating and requires a change. Sweden has during several decades received recurrent and extensive criticism regardingits regultation on detention. The critic has been adressed against that there is no upperlimit for how long a person can undergo pre-trial detention, a comprehensive use of restrictions and the lack of efficient alternative means of coercion to pre trial detention.Following the criticism the government 2020 presented a numerous proposals on how to change the legislation in purpose of a more efficient regulation of detention. In my thesis I focus on the possibilities to decrease the long times of detention. Most of the proposalsare of relevance for the possibilities to decrease the long times of detention and the most debated proposal is the one regarding the imposition of an upper limit of how long aperson can remain in continual detention.In my conclusion I argue for that the present regulation and application of detention canbe assumed to infringe superior constitutional law and to a certain extent be the cause of the long times of detention. I remain positive towards the proposals the government present in order to change the current regulation of detention. I think it´s highly likely thatthe proposals can lead to shorter times of detention. At the same time I remain doubtfultowards in what extent the upper time limit that is presented can solve the same problem. Indeed I believe that the presented limit is important in an aspect of legality, but that it´s not enough to remedy the complex problem of proportionality that exists. I´m neitherconvinced that the long times of detention actually are going to decrease as a consequence of the imposition of this limit.The consequences of the proposals can overall lead to reduced use of detention, a less arbitrary detention process and shorter times of detention. Hopefully the proposals canfacilitate for public prosecutors and courts regarding decisions of detention and especiallythe assessment of whether the detention is proportional or not. However, I mean that morecan be done to settle current regulation and long times of detention why further proposals will be presented in this paper.