Academic literature on the topic 'Projektmall'

På ABB HVC i Karlskrona tillverkas högspänningskablar för både land och sjön. Det finns flera avdelningar på ABB HVC, men detta arbete handlar om investeringsavdelningen D. D-avdelningen sköter alla de stora investeringarna som görs på Karlskronafabriken och för projekten använder de projektmallen ”Project Method For Investments” (PMFI). Detta arbete handlar om förbättringsmöjligheterna för denna projektmall, samt hur mallen används och införs som rutin i organisationen. Frågeställningarna var: ”Hur kan PMFImodellen och användandet av den förbättras?”, ”Hur införs PMFI som en rutin i organisationen?” och ”Hur kan rutininförandet av PMFI förbättras?”. Arbetet har bedrivits som en fallstudie med bra insyn i det vardagliga arbetet på D-avdelningen. Parallellt med fallstudien har en handbok till PMFI-modellen tagits fram. Handboken har tagits fram i två olika versioner, en tryckt lightversion och en digital originalversion som syftar till att vara ett stöd för projektledare på D-avdelningen. Handböckerna är utformade för att användas som en rutin i investeringsprojekt. Slutsatserna blev att användandet av PMFI kan förbättras och detta görs lättast genom att PMFI införs som en rutin i organisationen. Under fallstudien framkom det att PMFI inte är en helt inarbetad rutin i organisationen. Införandet gjordes i samband med starten av Double Capacity och sedan dess har mycket glömts bort. För att förbättra rutininförandet kan flera olika förbättringar göras. Organisationen skulle kunna utse en ansvarig för PMFI och dess införande och utveckling. Att införa en ansvarig visar på hur viktigt organisationens processverktyg är. Förbättring av rutininförande kan också göras i form av ökad delaktighet och ökad kunskap om PMFI. Kunskap, förståelse och engagemang för PMFI som rutin är en förutsättning för ett lyckat rutininförande.

Under de senaste decennierna har konsumtionen av varor ökat stadigt. Med den nuvarande corona pandemin har e-handeln ökat snabbt. På grund av detta har nya och bättre modeller och arbetssätt blivit en nyckelfaktor i de flesta företag för att möta de ökande kraven från kunderna. Denna studie syftar till att bygga en förbättringsmodell för små och medelstora företag. Studien börjar med en litteraturstudie där data samlades in från flertalet vetenskapliga artiklar. För att sedan kunna bygga en egen förbättringsmodell. För att bevisa att modellen fungerar både i teori och verklighet, genomfördes också en fallstudie på e-handelsföretaget EH. EH bedriver e-handel och har kunder i hela Sverige, deras produktutbud sträcker sig från allt mellan LEDlampor till växthus. Resultaten från fallstudien jämfördes sedan med tidigare forskning inom området. I studien togs en förbättringsmodell fram som är uppbyggd av sex steg. Dessa stegen är: mål,mätbart, nuläge, prioritering, åtgärd och uppföljning. Modellen är generaliserad för att kunna appliceras på alla små och medelstora företag. Fallstudien gav ett positivt resultat, då vi genom modellen lyckades att överträffa EHs förväntningar om projektet. Med hjälp av empirin, som togs fram i fallstudien, där förbättringsmodellen testades, så kunde projektgruppen konstatera ett positivt resultat och goda indikationer på modellens funktionalitet. I detta specifika fall så har förbättringsmodellen bidragit till en förväntad besparing på 300 000 kronor per år. Med hjälp av analysen av fallstudien så har gruppen diskuterat kring vidare forskning och utveckling av modellen, och därefter föreslå eventuella förändringar med modellen. Modellen bidrog till att vi i projektets gång kunde analysera vilka åtgärder som teoretiskt skulle kunna avge bäst resultat, samt att det skapades en strukturerad tillvägagångssätt. Då sista steget, uppföljning, kräver att mätetalen analyseras över tid kunde denna studie ej ge ett resultat på denna punkt då uppföljning som tidigast kan ske en månad efter att förändringarna har genomförts.
During the past decades there has been a steady growth in the consumption of goods. With the current corona pandemic, e-commerce has grown rapidly. Due to this, new and better models and ways of working have materialized and become a key factor in most companies in order to meet the increasing demands from consumers. This study aims to build an improvement model for small and medium-sized business. The study begins with a literature study where data were collected from multiple scientific articles. To then be able to build your own improvement model. To prove that the model works in both theory and reality, a case study was also conducted at the e-commerce company EH. EH conducts e-commerce and has customers throughout Sweden, their product range ranges from everything from LED lamps to greenhouses. The results from the case study were then compared with previous research within the field. In the study, an improvement model was developed that is made up of six steps. These steps are: Vision, measurable, present situation, priority-scheme, action, and follow-up. The modelis generalized to be applied to all small and medium-sized companies. The case study gave a positive result, as we with help of the model managed to exceed EH's expectations of the project. With the help of the empirical data, which was developed in the case study, where the improvement model was tested, the project group was able to establish a positive result and good indications of the model's functionality. In this specific case, the improvement model has contributed to an expected saving of SEK 300,000 per year. With the help of the analysis of the case study, the group has discussed further research and development of the model, and then suggest possible changes to the model. The model helped us in the course of the project to analyze which measures could theoretically yield the best results, furthermore a structured approach was created. As the last step, follow-up, requires that the metrics to be analyzed over time, this study could not give a result at this point as follow-up can take place at the earliest one month after the changes have been implemented.

This is a result of a diploma work in construction engineering. The purpose of this thesis is to investigate the nature of the productivity in a given project and how the Skanska productivity tools were used in this project. Interviews were held among workers and management to get some answers on what affected the work and its productivity. The result of the thesis showed that the productivity tools as propulsion analysis and “goal cards”, were not used to a wide extent in this project. Furthermore there was almost no feedback for the one who made the calculation and the offer for the project, which might affect the results on projects negatively in the future. Within the project there was a lot of waiting time which affected the productivity. To avoid this there is a need for better planning among cooperating companies and a better planning in the beginning of the project.

Artikelns syfte är att öka kunskapen om kulturprojektens speciella karaktär genom att undersöka vad det önskade resultatet är och vilka faktorer som är avgörande för ett kulturprojekts framgång eller misslyckande. Studien fokuserar på värmländska kulturinstitutioner som årligen får statligt bidrag genom samverkansmodellen. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med representanter från institutionerna där de berättade om sin respektive institutions verksamhet och projekt. Empirin har sedan analyserats mot en tidigare utformad framgångsmodell av Fors och Svedberg (2015) som illustrerar framgångskriterier för kulturprojekt, för att sedan kartlägga institutionerna bild av lyckade projekt. Forskningens resultat visade att institutionernas huvudsakliga mål, och det som de hoppas på att uppnå, är produktioner och projekt av hög konstnärlig kvalité mer än ekonomisk framgång. Resultatet visade även på att kulturmålen anses mer som riktlinjer än direkta krav.
The purpose of this article is to increase the knowledge about the special characteristics of cultural projects by examining what the desired outcome is and the factors that are critical to a projects success or failure. The focus of the study is the cultural institutions in Värmland which annually receive government subsidies through the collaboration model. The study is based on qualitative semi-structured interviews with representatives from the institutions where they talk about their respective institutions' activities and projects. The empirical data was then analyzed against a previously designed success model by Fors and Svedberg (2015) that illustrates success factors for cultural projects, and to then identify the institutions view of successful projects. The research results showed that the institutions main objectives, and what they hope to achieve, is productions and projects of high artistic quality rather than economic gain. The result also showed that the cultural goals are considered more as guidelines than direct requirements.