Academic literature on the topic 'Primära känslor'

Mitt mål är att jobba med ett produktkoncept mot förskolan och skapa en leksak som välkomnar utforskande av känslor. Min önskan är att pedagoger och barn medvetet ska använda leksaken till att öppna upp dialog om känslor. Lek är en grundläggande rättighet, och viktigt för barns emotionella utveckling då de genom lek utvecklas emotionell, socialt, fysiskt och psykiskt. Att hantera sina känslor kräver träning och det är inte alltid så enkelt. Barn måste lära sig detta i tidig ålder då de är emotionella och låter känslorna styra väldigt mycket, så finns det också ett behov att lära sig att kontrollera och hantera känslorna.  Min förhoppning är att skapa en leksak som kan tas emot i förskolan och användas av barn och pedagoger för att tillsammans arbeta mot en mer social hållbar framtid. Desto mer träning barn får i de emotionella, desto mer förberedd och kunskap har de kring de bitarna som senare kan visa sig vara hjälpsam i deras sociala värld. Men som jag även upptäckte så kan det även påverka barnens akademiska kunskaper. Som förälder vill man sitt barns bästa, och ge dem den kunskap och verktyg man kan så att de ska vara rustad för livet i den mån som är möjlig. Man vill att de ska må bra, ha det bra och inte ha det kämpigt eller tufft. Med mitt arbete vill jag, och hoppas att jag kan ge ett verktyg som kan hjälpa barn att prata om känslor, och i det få en förståelse och lära sig hantera dem också. Syftet med mitt arbete är att ta fram leksaker som tillåter förskolebarn att utforska och leka med känslor

The purpose of the research paper is to find out what thoughts and emotions environmental and climate issues provoke among pupils according to scientific research. Furthermore, the intention is to ascertain what possible connections there are between the emotions and the education in sustainable development. The research methodology is based upon searching in databases, primarily ERIC and Education Research Complete. Delimitations are made in order to focus on sources that are up-to-date and concern primary school pupils. The results show that many pupils are concerned about climate change and that their thoughts and feelings give rise to a pessimistic view of the future and emotions of anxiety, sadness and anger. Pupils may use different strategies to cope with these feelings which can affect how they behave when climate and environmental issues are discussed. The results also show that the tuition outline and a teacher’s communication with his/her pupils affect how committed they are in climate and environmental issues. The paper concludes that the part of sustainable development education that concerns climate and the environment gives rise to a lot of feelings. It furthermore states that there is a connection between how the tuition is conducted and the emotions of the pupils. It is suggested that if a teacher acknowledges and addresses the feelings of the pupils respectfully, he/she may make use of the emotional aspects to strengthen the pupils ability to express their knowledge and commitment in the subject both in school and at home.

Elever som har funktionsvariationen autismspektrumstillstånd har kognitiva nedsättningar som kan försvåra förståelsen av ett textinnehåll i skönlitterär genre. Elever med funktionsvariationen kan vara duktiga på att avkoda text. Det kan däremot vara vårt att förklara innehållet, förstå mellan raderna eller koppla texten till sitt eget perspektiv. Studiens syfte är därmed att öka kunskapen om hur några lärare arbetar med skönlitterära texter för elever inom autismspektrumstillstånd. Frågeställningarna tar upp hur lärare arbetar med olika strategier och metoder kring skönlitterära texter, hur lärarna anpassar skönlitterära texter både i undervisningen samt i samband med läsläxor och slutligen vilka hinder respektive möjligheter läsläxor i genren skönlitterära texter kan bidra med för en elev inom autismspektrumstillstånd. För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. I analysen av empiriska data har den behavioristiska teorin applicerats. Den behavioristiska teorin betonar en individualiserad undervisning, goda läromedel och strategier av upprepningar som arbetssätt. Resultatet visar i att lärarna använde mycket visuella material, boksamtal och läsfixarna som strategier. Samtliga lärare stöttade även en elev inom AST genom att använda skönlitterära texter av elevens intresse med en-till-en-undervisning. Det är i enlighet med vad det behavioristiska perspektivet betonar som viktigt. Samtliga lärare betonade även vikten av att samarbeta med vårdnadshavare, då elever inom AST behöver få en god stöttning och med samma uppgifter i både hemmet som i skolan. Slutligen delger lärarna att elever inom AST har olika individuella behov, därmed är det betydelsefullt att ha en mer ingående kunskap om AST för ett förbättringsarbete i skolverksamheten.
Students with functional variation have cognitive impairments that can make it difficult to understand a textual content in a fiction genre. Students with functional variation happens to be good at decoding texts, but to be able to explain the content, understanding between the lines or connect the text to their own perspective is something that is complicated for a student with functional variation. The purpose of the study is thus to increase knowledge about how some teachers work with fictional texts for students in autism spectrum disorders. The questions address how teachers work with different strategies and methods around fictional texts, how teachers adapt fictional texts both in teaching and in connection with reading lessons and finally what obstacles and opportunities reading lessons in the genre of fictional texts can contribute to a student within autism spectrum disorders. To fulfil the aim and answer the research questions, the qualitative research method through semi-structured interviews has been applied through semi-structured interviews. In order to be able to analyze the empirical data, a behavioristic perspective has been applied. The behavioristic perspective emphasizes individualized teaching, good teaching materials and strategies of repetition as a way of working. The result remained that the teachers used a lot of visual materials, book talks and reading fixes as strategies. The teachers also supported the student with autism spectrum disorder by using fiction texts of the student's interest with one-on-one teaching. All teachers also emphasize the importance of cooperating with guardians, as students within autism spectrum disorder have to receive a good support and with the same tasks both at home and at school. Finally, the teachers reported that students within autism spectrum disorder have different individual needs, thus it is important to have a more in-depth knowledge of autism spectrum disorder for improvement work in school activities.

This licentiate thesis deals with compulsory school students’ expressed emotions and motivation towards mathematics. Theoretically, it has been guided by Hannula’s meta-theory on affect (e.g., 2012), of which emotion and motivation are part. In this thesis, emotion is defined using models from Schirmer (2015), and motivation correspondingly by Shunk et al. (2010). In the analysis, a model for emotion developed by Lövheim (2012), and models for motivation proposed by Ryan & Deci (e.g., 2000) and later further developed by Sumpter (2012), were adopted. This thesis focuses on two studies. In the first study, in search of nuanced knowledge about students’ experiences of mathematics, a primarily qualitative approach was adopted in interviews conducted with 19 primary school students. The results reported in Paper I (Nyman & Sumpter, 2019) confirm previous research which found that students express both intrinsic and extrinsic motivation for doing mathematics. But the results also indicate further motivational nuances, and I propose a division of each dimension into six subcategories. The results reported in Paper II (Nyman, in press) indicate that students’ negative emotions towards mathematics are directed towards themselves, as shame or distress, and not externally as anger. The results also indicate that there are connections between emotion and other affective concepts such as motivation and social dimensions, but also more technical aspects, for example, being allowed to listen to music. The second study, reported in Paper III (in preparation), gathered questionnaire data from 222 grade 8 and grade 9 students, and aimed to compare differences between the two grades as well as between boys and girls. The results show that the only significant difference between boys and girls is on issues relating to motivation: Girls generally express being more extrinsically motivated to doing mathematics than boys.

This essay aims to investigate the perceptions of responsible personnel in a primary school about the use and importance of EQ, emotional intelligence, in the school's early years. With a hermeneutic approach and by qualitative interviews, we have taken note of the respondents perceptions about EQ. The result shows that EQ can be understood in different ways. Instead of having a common understanding of what EQ is the respondents mention that there are different areas associated with EQ.  Two major results are 1. The respondents who work in the lower age groups prefer to work with EQ regularly in scheduled lessons, but also integrated during the school day. 2. The respondents who work in the older age range (year 4) prefer only an integrated approach and considers that there may be perceived as artificially in the process of EQ, but that it should be about natural dilemmas from everyday life. The result also shows that the children have changed over time when the society has changed. Children are now, more than ever before, being admitted to the various media and use a lot of awake time to computer games and watching TV and film. As a consequence, today's school requires a higher degree of emotional and social skills.

 

Denna studie har till syfte att studera hur pedagogiskt ansvarig personal på en skola reflekterar kring betydelsen av och arbetet med EQ, emotionell intelligens, i skolans tidiga år. Med hjälp av en hermeneutiskt inspirerad forskningsansats och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av respondenternas uppfattningar kring EQ. I resultatet framgår det att EQ kan uppfattas på olika sätt. Istället för att ha en gemensam uppfattning om vad EQ är menar de olika respondenterna att det finns olika områden som förknippas med EQ. De respondenter som arbetar i de yngre årskurserna föredrar att arbeta med EQ regelbundet på schemalagda lektioner, men också integrerat i verksamheten. Respondenterna som arbetar i de äldre åldrarna (årskurs 4) föredrar enbart ett integrerat arbetssätt och anser att det inte får upplevas som konstlat i arbetet med EQ, utan att det ska handla om naturliga dilemman ur vardagen. Resultatet belyser även att barnen har förändrats över tid i samband med att samhället har förändrats. Då barn nu i högre grad än tidigare blir upptagna av olika media och använder mycket vaken tid till dataspel, TV-tittande och film kräver dagens samhälle en högre grad av emotionell och social träning i skolan.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur lärare i lågstadiet resonerade kring copingstrategier (hantering avemotioner) i förhållande till undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningen var att detta emotionellaperspektiv på undervisningen skulle bidra till ökad förståelse för undervisning för hållbar utveckling och förcopingstrategiers eventuella potential att bidra i densamma. Studien utfördes genom två halvstruktureradegruppintervjuer/fokusgrupper. De fem lärarna fick innan intervjuerna ta del av en kortare sammanfattning av(psykologisk) forskning som berör copingstrategier i förhållande till lärande för hållbar utveckling.Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av analysenlandade i fem framträdande reflektioner; Konkreta närmiljöer och lösningsfokuserad undervisning, Allvartonas ner genom att inte lyftas, Copingstrategiernas potential finns i högre årskurser och i kännedomensvärde, Eleverna uppvisar miljöengagemang, samt Fördelen att följa eleverna under hela skoldagen. Deframträdande reflektionerna jämfördes i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund ochtidigare forskning. Studier om copingstrategier (hantering av emotioner) pekar på vikten av att utvecklakonstruktiva copingstrategier i förhållande till klimatförändringarna. I enlighet med forskningen visaderesultatet att lärarnas beskrivna undervisning kan kopplas till problemfokuserad coping och i viss mån äventill meningsfokuserad coping, vilka båda är konstruktiva copingstrategier. Lärarna nämner att det ärvärdefullt att vara medveten om copingstrategierna, men att eleverna är för små för att själva ta del av dem.Detta kan sägas strida mot forskning som talar för att inkludera emotioner i lärande för hållbar utveckling,samt mot det pragmatiska synsättet att emotioner bör intellektualiseras. Eleverna sägs vidare vara för små föratt presenteras inför globala miljöhot. Detta öppnar frågan om det är så att eleverna inte klarar av att hanteradenna information och det därför är ett klokt beslut av lärarna att undvika informationen, eller om elevernaklarar denna information (alternativt får den någon annanstans och då riskerar att hamna i den ickekonstruktivastrategin känslofokuserad coping) och eleverna därför bör presenteras för globala miljöhot.Dock upplever lärarna ett starkt miljöengagemang hos eleverna.
Abstract The aim of this study was to investigate how teachers in primary school reasoned about copingstrategies in the context of education for sustainable development (ESD). It was hoped that the study,through this emotional perspective, would contribute to an increased understanding for ESD and for copingstrategies eventual potential in ESD. The study was conducted using semi-structured group interviews, whichwere interpreted on the basis of an analysis inspired of a phenomenographic analysis model. The analysis ofthe teachers' statements fell into five prominent reflections; Concrete local environments and problemfocused teaching, The gravity is toned down by not being lifted, The potential of the coping strategies existsin higher grades and in the value of knowing, The pupils show environmental commitment, and The benefitof being able to follow the pupils throughout the school day. Previous research points to the importance ofthe development of constructive coping strategies in the context of ESD. In accordance with the research, thestudy showed that the described teaching was related to problem focused coping and, to some extent, also tomeaning focused coping (which both are contructive coping strategies). The teachers mention the value inbeing aware of coping strategies, but the pupils are considered being to young to take part in them. Thiscould be seen as contrary to research pleading for including emotions in ESD, as well as to the pragmaticalviewpoint that emotions should be intellectualized. The pupils are furthermore argued to be too young to beintroduced to global environmental threats. This opens the question whether the pupils are unable to handlethis kind of information and therefore avoiding the matter is a wise decision, or if the pupils can handle thisinformation (alternatively take part of it elsewhere and being at risk of developing the unconstructivestrategy emotion focused coping) and therefore should be introduced to global environmental threats.However, the teachers point out that they experience strong environmental commitment among the pupils.