Dissertations / Theses on the topic 'Positum'

La tesi di dottorato intende fornire una serie di spunti e riflessioni critiche a proposito della tutela della sicurezza viaria e urbana nel diritto romano. In particolare il tema centrale della tesi è costituito dallo studio delle peculiari forme di responsabilità in cui incorrevano i soggetti chiamati a rispondere del danno a cose o persone, della morte o del ferimento di persone libere, in seguito alla caduta di oggetti o allo spargimento di liquidi nei luoghi pubblici, effusum vel deiectum, e di quanti avessero tenuto posti degli oggetti in suggrunda protectove con il pericolo che potessero cadere, positum aut suspensum. Questa materia è pressoché interamente trattata nel titolo terzo del nono libro del Digesto, ‘de his, qui effuderint vel deiecerint’. La dissertazione scritta si apre con un breve capitolo introduttivo sullo stato dell’arte a proposito del suddetto argomento; per molto tempo, infatti, le due fattispecie dell’effusum vel deiectum e del positum aut suspensum sono state sempre analizzate all’interno del più generale tema dei quasi delitti vista e delle fonti di obbligazioni e ciò ha impedito, in alcuni casi, di coglierne le specifiche peculiarità e di affrancarle dalle tendenze sistematiche delle principali fasi ermeneutiche dello studio del diritto romano. Non potendo ovviamente rendere conto di tute le posizioni assunte in dottrina su questo tema generale, vengono selezionate le principali tesi di quegli autori che, in un modo o nell’altro si sono profusi nell’esegesi dei frammenti che compongono D.9.3. Sostanzialmente le varie posizioni propendono per la valorizzazione della natura pretoria di queste fattispecie illecite, oppure sulla rilevanza dell’elemento soggettivo della culpa, o ancora della natura oggettiva della responsabilità in senso stretto oppure nella sua variante di responsabilità per fatto altrui. Il primo capitolo della tesi è dedicato ad un preliminare approccio alla fattispecie edittale della ‘deiectio vel effusio’ ed alla fattispecie ad essa connessa del ‘positum aut suspensum’ contenuta nello stesso titolo del Digesto. L’intento del capitolo è quello di fornire una panoramica sulle problematiche giuridiche di cui sono foriere entrambe le suddette ipotesi quasi delittuali. In particolare ci si sofferma sul variegato regime dell’actio de effusis vel deiectis, sulla legittimazione passiva, sul tipo di responsabilità e sul rapporto con il danno aquiliano, per poi passare a tratteggiare i profili di omogeneità con il ‘positum aut suspensum’, le differenze, la diversa prospettiva rispetto all’evento danno, la questione sulla nossalità, o meno, delle due azioni. Nel corso delle riflessioni portate in questo primo capitolo emerge lo iato tra l’esigenza di contemperare l’interesse pubblico e la necessità di un’adeguata riparazione del danno subito dall’attore che agisce in giudizio e si fa, pertanto, pressante l’esigenza di delimitare con precisione il contesto storico giuridico ed economico in cui le due fattispecie furono emanate per focalizzare al meglio quali siano gli interessi espressamente tutelati dalle norme edittali. Nel secondo capitolo si analizza, attraverso l’ausilio delle fonti letterarie giuridiche il contesto storico e sociale che favorì l’introduzione delle due fattispecie. Le due fattispecie risultano da sempre connesse anche all’interno della stessa tradizione giurisprudenziale ma, attraverso l’analisi dei verba edicti e la struttura delle clausole, si tenta di sminuire il dato originario di questa connessione. Vi sono infatti alcuni elementi che possono indurre a riconsiderare il rapporto tra le due fattispecie e ad inserirlo in un contesto più variegato di provvedimenti ed istituti che probabilmente erano intesi alla salvaguardia di un interesse generale quale poteva essere quello della sicurezza viaria. Infatti il dato comune che si rileva, anche attraverso l’analisi dei verba edicti dell’editto edilizio ‘de feris’, è la protezione del medesimo bene giuridico individuato nelle viae, per quas vulgo iter fiet. In particolare anche la possibilità di stabilire la precisa successione cronologica degli editti non è compito da poco, soprattutto ove si ritenga di sussumere qualche indizio in D.9.3.5.12 dove nell’ipotesi di estensione dell’actio de posito ad opera di Servio per il caso dell’ampfhora ex reticulo suspensa si voglia rilevare dalla motivazione quia legitima et honaria actio deficit la possibilità che Servio non conoscesse ancora l’actio de effusis vel deiectis. A dire il vero non è neanche del tutto sicuro che l’ipotesi degli oggetti suspensi fosse originariamente regolata dall’editto ‘nequis in suggrunda’ facendo riferimento quest’ultimo al solo positum habere. In realtà non si esclude che fosse proprio in epoca serviana che s’iniziasse ad attrarre nell’orbita del positum anche la gemella fattispecie del suspensum. Svolte queste osservazioni, si continua ad analizzare attraverso alcune indicazioni contenute in particolare modo nei frammenti D.9.3.1.1, D.9.3.1.2 e D.9.3.6pr., l’orientarsi di questa tutela alla salvaguardia di interessi pubblici intesi non come interessi statali ma come forme in cui l’utilitas dei singoli cives corrisponde all’utilitas omnium. Un unico dubbio sull’intensità di questa forma di tutela viene dall’attestazione di una divergenza di pareri tra i giuristi Labeone e Paolo in tema di applicazione oraria dell’editto che secondo il primo doveva essere limitata alle sole ore del giorno mentre il secondo rileva svolgersi il traffico anche durante le ore notturne. Una volta analizzato quest’aspetto le tesi prosegue con due capitoli nei quali si esamina nel dettaglio il regime processuale delle azioni edittali, con un particolare occhio di riguardo all’equivalenza tra l’interesse specifico perseguito dall’attore e la forma giuridica predisposta dall’ordinamento. Il commento dei giuristi, come più volte si troverà precedentemente segnalato nel corso della tesi, è come solcato da una sorta di profilo border line, dove accanto ad affermazioni di entusiasmo nei confronti dell’utilità pubblica e la spiccata marca social-preventiva della disciplina penale edittale, si accostano momenti in cui sembra preponderante e prevalente l’interesse del privato: esigenze che non costituiscono necessariamente un’antinomia giuridica, ma che di certo possono essere il portato di una stratificazione del pensare giuridico a proposito di queste fattispecie avvenuta nello scorrere delle varie epoche del diritto romano. Nel terzo capitolo si cerca di individuare, attraverso l’analisi delle singole variabili dell’actio de effusis vel deiectis, il modo in cui veniva ricomposta la dialettica tra l’interesse del privato e l’interesse collettivo alla sicurezza della circolazione. Il caso più complesso è sicuramente quello della prima azione de effusis per il danno alle cose, modellata esattamente sul tenore dell’azione di danno aquiliano. In effetti se è vero che questa prima azione è sicuramente modellata sullo schema aquiliano, non bisogna sottovalutare i vantaggi che l’actio de effusis aveva rispetto alla prima la quale, oltre a richiedere il requisito del damnum corpore corpori, che poteva essere aggirato per il tramite di un’estensione in via utile essere adattato anche alla deiectio, comportava l’individuazione della persona del deiector, mentre, di contro, l’actio de effusis chiamava automaticamente a rispondere l’habitator. La responsabilità oggettiva dell’habitator, se anche costituiva un assoluto vantaggio per il danneggiato non poteva non costituire anche un incentivo per gli habitatores ad attuare una più stretta e rigorosa sorveglianza di ciò che avveniva all’interno dei vari locali contribuendo indirettamente ad attuare una forma di prevenzione al fine di evitare una sicura e vittoriosa chiamata in giudizio da parte dei soggetti danneggiati. Per quanto riguarda il regime delle azioni per la morte e il ferimento dell’uomo libero, si deve rilevare come il dettato di D.9.3.5.5, che spesso presenta uno stile narrativo piuttosto involuto, nella scelta della preferenza a favore degli eredi del soggetto deceduto, non costituisce necessariamente una forzatura al regime delle azioni popolari che non erano trasmissibili attivamente, ma solo un’applicazione concreta del criterio dell’idoneiorem. Nel caso infatti in cui fosse un parente del soggetto deceduto a voler esercitare l’azione, questo veniva preferito come attore popolare, non in relazione al suo personale interesse, ma in funzione del fatto che in esso poteva realizzarsi con più forza la tutela dell’interesse generale. La terza azione per il ferimento rappresenta una difficoltà maggiore in quanto vi si trova affermata la coesistenza di una legittimazione perpetua all’esercizio dell’azione del ferito con la legittimazione popolare del terzo. Riesce difficile comprendere come si potessero conciliare queste due legittimazioni visto che l’azione popolare annuale frustrava la perpetuità dell’azione del ferito. In realtà le due potevano benissimo coesistere se si pensa al fatto che l’azione penale in quanto tale mirava a ripristinare mediante l’irrogazione della poena l’equilibrio sociale destabilizzato dall’illecito. L’azione del terzo forse poteva servire da pungolo al ferito ad esercitare prima possibile la sua azione e non a comprometterla. Infatti, non v’è dubbio che se il ferito avesse esercitato l’azione la sua legittimazione sarebbe stata preferita a quella del terzo in quanto il primo era idoneior rispetto al terzo. Nel caso in cui il terzo non esperisse l’azione entro l’anno il ferito poteva esercitarla quando lo ritenesse più opportuno, e questo sempre a salvaguardia della riparazione del torto che sicuramente in questo caso, procrastinandosi oltre l’anno faceva sfumare l’aspetto repressivo – preventivo generale, per privilegiare quello personale. Negli ultimi due paragrafi viene dato conto del regime della legittimazione passiva nel caso in cui vi fossero più soggetti ad abitare il medesimo cenaculo dal quale si era verificata l’effusio vel deiectio. La scelta è in favore di un regime si solidarietà elettiva in luogo di quella cumulativa tipica delle azioni penali, ma questo ben si spiega in ragione della peculiarità della tutela che mirava a risarcire del danno l’attore senza che questo dovesse riscuotere per intero la somma da ciascuno dei plures. In D.9.3.5.4 sempre in tema di legittimazione viene affrontato un caso particolare ove ad un soggetto condannato ex lege Aquilia per ciò che altri ha gettato o versato di sotto viene concessa un’azione in factum in funzione di rivalsa. L’interpretazione del frammento è, da sempre, molto controversa e la ricostruzione accettata in dottrina è nel senso di configurare un soggetto che, condannato de effusis per ciò che un deiector, astrattamente individuabile e tenuto ex lege Aquilia, ha compiuto, avrebbe un azione di regresso contro quest’ultimo e si ritiene che l’azione in factum possa essere quella aquiliana. In realtà però dall’andamento della narrazione ulpianea non si capisce perché se fino ad un certo punto Ulpiano ha parlato di estensioni della de effusis, ritenga proprio all’ultimo di deviare per un’actio in factum lege aquilia, per cui sembrerebbe più logico che si possa trattare di un’actio de effusis in forma di rivalsa. Inoltre si specifica come sia impossibile, se non legando al precedente D.9.3.5.3 difficile capire come l’habitator potesse essere condannato ex lege Aquilia per un’azione compiuta da un altro. Il quarto capitolo è dedicato allo studio dell’actio de posito ed al suo regime. In particolare l’attenzione si pone principalmente sull’esegesi di un frammento molto controverso in dottrina D.9.3.5.12 in cui nell’ipotesi di caduta di un oggetto positum che ha provocato dei danni viene concessa un’estensione dell’actio de posito. Il frammento pone dei complessi problemi esegetici perché poco prima, in un altro passo, Ulpiano ha affermato che, nel caso di caduta di un oggetto suspensum, doveva applicarsi l’actio de effusis. In effetti, l’interprete si chiede perché mai nell’ipotesi di caduta di un oggetto si deva dare luogo all’actio de posito invece dell’actio de effusis. Inoltre è la motivazione che Ulpiano fornisce per giustificare l’estensione che sembra lasciare intendere un’automatica legittimazione passiva all’actio de posito dell’habitator e del dominus; questa legittimazione, secondo la dottrina maggioritaria, sarebbe inconciliabile con la configurazione della responsabilità nell’actio de posito in cui il legittimato passivo sembrerebbe essere convenuto per un fatto a cui è legato da un preciso nesso causale. Bisogna quindi risolvere preventivamente il problema della forma di responsabilità ed è per questo che, prima di procedere all’esegesi di D.9.3.5.12 viene analizzato bisogna un altro frammento del commento ulpianeo, D.9.3.5.10, che di questo problema si occupa nello specifico. Attraverso l’esegesi di questo frammento si dimostra come la condotta del positum habere possa essere attribuita al soggetto convenuto non solo per averla quest'ultimo tenuta materialmente, ma anche per il fatto che il convenuto abbia tollerato che altri l’abbia fatto senza provvedere a rimuovere l’oggetto malamente collocato. Anche questa ipotesi, infatti, integra una forma di contrarietà alla clausola e quindi permette un’attribuzione del fatto in capo al convenuto come oggettivamente compiuto da lui stesso. A questo punto una volta precisata l’entità della forma di responsabilità, il contenuto D.9.3.5.12 appare meno criptico in quanto la legittimazione che spetta al qui posuit è esattamente identica a quella del is qui positum habeat . Non si dà l’azione de effusis in quanto l’actio de posito è sufficiente coprire tutte queste ipotesi di danno, per il fatto che non si cerca l’autore materiale della condotta; il legittimato passivo de posito potrà ovviamente coincidere con la legittimazione de effusis solo quando questo sia anche habitator. Anche le estensioni serviane, in effetti dimostrano che l’actio de posito non era necessariamente intesa a ricercare il vero colpevole e che il meccanismo in fondo è esattamente identico a quello previsto dall’azione de effusis, con la differenza che nell’actio de posito possono essere convenuti anche soggetti che non sono habitatores. Nonostante i tratti comuni Ulpiano mostra di tenere in distinta considerazione le due azioni dove la prima, la de effusis, è strettamente legata alla produzione di un evento dannoso, mentre la seconda, quella de posito, ha ad oggetto la sanzione del pericolo che, qualora si traduca in un danno cionondimeno non fa mutare la natura dell’illecito che resta sempre un illecito di pericolo con caratteristiche e responsabilità peculiari. In questo senso va letta anche l’affermazione di Ulpiano in D.9.3.5.11. ove si riferisce che si punisce l’is, qui positum habuit sive nocuit sive non nocuit evidenziando che l’editto ‘ne qui in suggrunda’ aveva luogo ove anche l’oggetto caduto fosse caduto senza arrecare alcun danno. Il capitolo dedicato alla questione della nossalità delle azioni de effusis e de posito costituisce un punto a sé rispetto a tutto l’impianto della tesi ma, altresì, copioso di spunti critici e di riflessioni in ordine alla possibile sovrapposizione di più livelli di pensiero giuridico sulle nostre fattispecie. È superfluo ricordare, infatti, che alcuni soggetti non godessero della capacità di stare in giudizio ed è altrettanto noto che nel corso delle differenti epoche della storia giuridica romana si assiste ad un progressivo deterioramento di questo principio. Alcuni brani che si ritrovano in D.9.3 appunto fotografano stadi diversi di questa evoluzione nella condizione dei servi e dei filii familias e denunciano evidenti spunti di cambiamenti sociali e giuridici nel procedere dei secoli che potrebbero essere indirettamente influenzati dalla natura particolarissima delle fattispecie in esame. In particolare il problema che si pone rispetto alla nossalità nelle actiones de effusis e de posito riguarda proprio la forma di responsabilità, che prescinde da un’effettiva colpevolezza del soggetto chiamato a rispondere e che si oppone al sistema della nossalità che si basa sulle ipotesi in cui il dominus venga chiamato a rispondere per un fatto delittuoso del sottoposto. Per il filius il problema non si poneva concretamente essendo probabile che proprio l’actio de effusis potesse essere uno di quei casi in cui per la prima volta la giurisprudenza concesse la legittimazione diretta del filius come testimonierebbe anche l’esegesi di D.44.7.5.5 ove si fa riferimento ad un parere di Giuliano in proposito. Attraverso l’analisi della clausola nossale si constata come l’inconciliabilità sia solo apparente in quanto nell’ipotesi normale al dominus non era impossibile provvedere alla noxae deditio del servus deiector proprio perché l’intentio formulare dell’actio de effusis era costruita in forma impersonale e non era, pertanto, del tutto chiusa ad un’ipotesi di deditio. Più complesso il caso in cui habitator fosse il servo perché era oggettivamente colpevole ma non materialmente. Ora su questo caso non si hanno certezze circa l’opzione preferita dalla giurisprudenza perche D.9.3.1.8, che se ne occupa, risulta con tutta probabilità manipolato, però si può supporre dall’andamento del passo che fosse, con ogni probabilità possibile per il dominus far valere in qualche modo anche la responsabilità oggettiva del servus habitator e liberarsi mediante l’abbandono nossale. Presa posizione rispetto al tema della nossalità la tesi giunge al suo capitolo finale dedicato alla formulazione delle principali conclusioni in ordine ai risultati raggiunti nel corso della trattazione dei vari capitoli. In sintesi si dà conto delle riflessioni generali svolte durante il corso della ricerca e delle possibili direzioni e termini di approfondimento che lo studio di queste fattispecie potrebbe ulteriormente toccare. Emanuele Melilli

Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen.

Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud.

Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat.

Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur.

Tidigare forskning har visat att positiv energi påverkar både vårt eget och andras välmående. Studiens syfte var att öka förståelsen gällande begreppet positiv energi, undersöka vilka faktorer som kan ge människor förhöjd grad energi och om det finns möjlighet att dra fördel av energin. Induktiv tematisk analysmetod med explorativ ansats valdes för studien. Åtta deltagare handplockades. Fyra av deltagarna skulle subjektivt uppfattas av sin vän inneha förhöjd grad energi (mer) jämfört med genomsnittet, fyra av deltagarna låg grad (mindre). Trygghet framkom vara viktigt för bägge grupper. De personliga egenskaperna tacksamhet, nyfikenhet och entusiasm framhävdes bland deltagarna, lika så det positiva känslorna glädje, må bra och lycka. Positiv energi beskrivs ha en kvarstående effekt och kan sprida sig till andra.

Bien que fréquemment utilisée par la doctrine, le jurisprudence ou la loi pour désigner une situation financière critique, la notion d'insolvabilité ne fait à ce jour l'objet d'aucune étude d'ensemble. La présente thèse vise tout d'abord à analyser l'ensemble des conséquences de l'insolvabilité d'une entreprise, d'un particulier, voire d'une personne publique. Deux conséquences principales sont mises en exergue : le droit va réagir contre l'insolvabilité; le droit va également protéger le débiteur. La notion d'insolvabilité a plusieurs sens. En droit français, elle désigne une situation financière critique ne pouvant être redressée (l'actif patrimonial est inférieur au passif). En droit européen et international, elle correspond au critère de déclenchement d'une procédure d'insolvabilité, c'est-à-dire une procédure légale de traitement du passif d'un débiteur. Les conséquences de l'insolvabilité seront analysées au regard de ces deux définitions
It is usual for jurists, Law or Judicial decisions to use Insolvency notion in order to design a critical financial situation. Yet, Insolvency notion has never been studying. This thesis analyse the two consequences of the insolvency for private individual, juridical person State. First, the positive Law react against this critical situation. Second, the positive law protect the debtor against this situation. Insolvency notion is polysemic. In french Law, Insolvency design a critical patrimonial situation : the totality of an individual's economic assets is lower than liabilities. In international law, Insolvency is the criterion for opening a bankruptcy proceeding. These two definitions are used in this thesis

So könnte man eine Befragung der Nutzerinnen und Nutzer der SLUB Dresden vom Januar bis Februar diesen Jahres ganz kurz zusammenfassen. Gelegenheitsbesucher wurden nicht einbezogen. Die Bibliothek wird vor allem zum Lernen und Arbeiten und für Literaturrecherchen besucht....

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun. Vi har sammanfattat intervjuerna, där redovisar vi allmänt om enhetschefernas arbete och vad de säjer om positiv feedback.I analysen väver vi ihop resultatet av undersökningen med teori. De teorier vi använt oss av i studien är symbolisk interaktion, ledarskap, makt, motivation, kommunikation och feedback. Positiv feedback förekommer, men uppfattas olika av enhetscheferna utifrån deras synsätt och behov. Att ge och få positiv feedback sker både muntligt och skriftligt och har en effekt på både enhetschefer och medarbetare anser enhetscheferna. Det är väldigt individuellt vad positiv feedback betyder för varje enskild enhetschef.

Positive action is measures that usually constitute discrimination but which are justified when achieving the purpose of an effective equality between people of the society. Positive action regarding gender is regulated in primary law, secondary law and case law of the EU whereas positive action regarding other discrimination groups is regulated in secondary law and negligible regulated in case law.

There is a boundary between positive action and discrimination. Primary law gives little guidance on determine that boundary. Secondary law provides more advanced guidelines of how to determining were the boundary is.

When determining were the boundaries lays between positive action and discrimination the guidelines given by the European court of justice in case law can be used. The majority of these guidelines are focused on positive action regarding gender. May these guidelines be used as an analogy to determining whether or not positive actions regarding the other discrimination groups are justified or not?

What constitutes de lege lata regarding positive action and is change required from a de lege ferenda perspective? Will de lege lata fulfill the aim of a full and effective equality between the people within the working life?

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. På senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har också särskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur särskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gälla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta område valde vi att undersöka särskolan, med fokus på elevernas perspektiv. Genom vår studie ville vi titta på elevers upplevelser kring gemenskap och undervisning i gymnasiesärskolan kontra grundskolan. Syfte: Syftet med vår studie är att ur elevperspektiv synliggöra elever i gymnasiesärskolans upplevelser av sin skoltid i grundskola och särskola. Metod: Då vi ville ta reda på informanternas upplevelser kring gemenskap och undervisning i gymnasiesärskola kontra grundskola valde vi en kvalitativ metod byggd på intervjuer. Detta gav oss möjlighet att ta del av det valda problemområdet utifrån informanternas egna perspektiv. Resultat: Studien visade att de fanns elever som upplevde att det inte fick tillräckligt med utmaningar i gymnasiesärskolan. Flertalet av respondenterna upplevde undervisningen i grundskolan som svår. De intervjuade eleverna uttryckte att de sociala relationerna var bra och att de trivdes i gymnasiesärskolan. Upplevelserna kring gemenskapen i grundskolan varierade något. Vissa menar att de haft goda kompisrelationer medan andra vittnar om ytliga relationer eller inga alls. Många av våra respondenter anser att särskoletillhörigheten kan kännas utpekande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.

Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.

Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna.

The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting.

The method used is case studies with semi structured interviews.

Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.

Det har ofta antagits att en anställd är lycklig därför att han eller hon är framgångsrik. Det finns dock studier som stödjer den alternativa hypotesen, nämligen att lycka är en anledning till varför vissa anställda är mer framgångsrika än andra. Denna studie syftar till att undersöka huruvida lyckliga anställda är mer produktiva och framgångsrika än mindre lyckliga anställda. Det genom att undersöka om personligt disponerad positiv affekt (TPA) kan predicera arbetsprestationer. Deltagarna var 98 anställda, varav 60 kvinnor, som rekryterats från sex organisationer. Resultaten gav stöd åt undersökningens samtliga hypoteser och kan därmed indikera att anställda med högre TPA presterar bättre, har högre lön och mer socialt stöd från arbetskamrater och chefer. Detta betyder att TPA kan leda till gynnsamma resultat för såväl den anställda som för organisationen och att lyckliga anställda kan antas vara mer produktiva och framgångsrika än sina mindre lyckliga arbetskamrater.

Förskolechefer, pedagogiska handledare och pedagoger på förskolor lägger i dag mycket av sin tid på att dokumentera, sammanställa och analysera sin verksamhet. Detta görs utan någon form av standardisering eller styrning. Eftersom införande av nya system ofta skapar ett visst motstånd till att byta arbetsverktyg, vilket kan påverka hur väl ett system implementeras hos användarna, vill IT företaget Infomaker få en bild av vad ett system måste innehålla för att vara attraktivt för den nya användaren. I fallstudien har det fokuserats på pedagogisk dokumentation och vad som genererar en positiv användarupplevelse samt vad som inte får saknas om ett nytt webbsystem ska implementeras i deras arbetsrutin. För att ta reda på vad som genererar en positiv användarupplevelse har intervjuer genomförts med pedagoger och pedagogiska handledare med fokus på att lära känna användaren och förstå deras behov. För att sedan skapa prototyper med intervjuerna som grund kopplat till redan befintlig forskning. Detta för att kunna genomföra ett uppföljande test och se vad som genereras vid användande av ett helt nytt system och dess användargränssnitt och jämfört det med användarupplevelsen av ett befintligt. Utifrån de metoder som genomförts har det framkommit att det inte räcker med intervjuer för att ha en tillräcklig grund att bygga ett webbaserat gränssnitt på för pedagogisk dokumentation. I denna studie upptäcktes även faktorer som ett gränssnitt måste uppfylla för att bibehålla en användarupplevelse som är lika bra eller bättre än nuvarande arbetsverktyg, för arbetsmomentet pedagogisk dokumentation. Dessa faktorer som genererats är: Tydlighet, Tidlös, Tidssparande,Tillgänglighet, Tillförlitlig och Tilltalande.

L'une des methodes utilisees dans l'etude des e. D. P. Consiste a mettre l'e. D. P. Sous la forme de sommes d'operateurs de type , c'est-a-dire operateurs fermes dont le spectre est contenu dans un secteur d'angle , avec 0,. Dans ce cas, la regularite des solutions est interpretee en termes de fermeture de ces sommes d'operateurs. Il s'avere que dans le cadre des espaces umd, les puissances imaginaires d'operateurs de type jouent un role important dans cette methode. Ce travail a pour but d'etudier les puissances imaginaires d'operateurs de type. Le resultat essentiel est sur l'equivalence entre le type des operateurs et le type des puissances imaginaires de ces memes operateurs. Les espaces umd, les puissances fractionnaires et imaginaires sont etudiees en detail. Nous terminons en appliquant cette theorie aux operateurs utilises dans les e. D. P notamment l'operateur de laplace et celui de stokes

Cette thèse est construite autour de deux types d'estimation de l'état d'un système, traités séparément. Le premier problème abordé concerne la construction d'observateurs positifs basés sur la métrique de Hilbert. Le second traite de la synthèse d'observateurs par intervalles pour différentes familles de systèmes dynamiques et la construction de lois de commande robustes qui stabilisent ces systèmes.Un système positif est un système dont les variables d'état sont toujours positives ou nulles lorsque celles-ci ont des conditions initiales qui le sont. Les systèmes positifs apparaissent souvent de façon naturelle dans des applications pratiques où les variables d'état représentent des quantités qui n'ont pas de signification si elles ont des valeurs négatives. Dans ce contexte, il parait naturel de rechercher des observateurs fournissant des estimées elles aussi positives ou nulles. Dans un premier temps, notre contribution réside dans la mise au point d'une nouvelle méthode de construction d'observateurs positifs sur l'orthant positif. L'analyse de convergence est basée sur la métrique de Hilbert. L'avantage concurrentiel de notre méthode est que la vitesse de convergence peut être contrôlée.Notre étude concernant la synthèse d'observateurs par intervalles est basée sur la théorie des systèmes dynamiques positifs. Les observateurs par intervalles constituent un type d'observateurs très particuliers. Ce sont des outils développés depuis moins de 15 ans seulement : ils trouvent leur origine dans les travaux de Gouzé et al. en 2000 et se développent très rapidement dans de nombreuses directions. Un observateur par intervalles consiste en un système dynamique auxiliaire fournissant un intervalle dans lequel se trouve l'état, en considérant que l'on connait des bornes pour la condition initiale et pour les quantités incertaines. Les observateurs par intervalles donnent la possibilité de considérer le cas où des perturbations importantes sont présentes et fournissent certaines informations à tout instant
This thesis presents new results in the field of state estimation based on the theory of positive systems. It is composed of two separate parts. The first one studies the problem of positive observer design for positive systems. The second one which deals with robust state estimation through the design of interval observers, is at the core of our work.We begin our thesis by proposing the design of a nonlinear positive observer for discrete-time positive time-varying linear systems based on the use of generalized polar coordinates in the positive orthant. For positive systems, a natural requirement is that the observers should provide state estimates that are also non-negative so they can be given a physical meaning at all times. The idea underlying the method is that first, the direction of the true state is correctly estimated in the projective space thanks to the Hilbert metric and then very mild assumptions on the output map allow to reconstruct the norm of the state. The convergence rate can be controlled.Later, the thesis is continued by studying the so-called interval observers for different families of dynamic systems in continuous-time, in discrete-time and also in a context "continuous-discrete" (i.e. a class of continuous-time systems with discrete-time measurements). Interval observers are dynamic extensions giving estimates of the solution of a system in the presence of various type of disturbances through two outputs giving an upper and a lower bound for the solution. Thanks to interval observers, one can construct control laws which stabilize the considered systems

Create the realistic motion of a character is a very complicated work.

This thesis aims to create interactive animation for characters in three dimensions using position based approach. Our character is pictured from ragdoll, which is a structure of system particles where all particles are linked by equidistance constraints.

The goal of this thesis is observed the fall in the space of our ragdoll after creating all constraints, as structure, contact and environment constraints.

The structure constraint represents all joint constraints which have one, two or three Degree of Freedom (DOF).

The contact constraints are represented by collisions between our ragdoll and other objects in the space.

Finally, the environment constraints are represented by means of the wall constraint.

The achieved results allow to have a realist fall of our ragdoll in the space.

Att utföra ett arbete väl är viktigt för de flesta. Hur vet individen att han eller hon presterat bra?  Återkoppling till den egna prestationen kan ske på olika sätt. En väl utförd prestation kan upplevas på olika sätt, både av den presterande och av de som befinner sig i närheten, samt även ge konsekvenser för fortsatt lärande och utveckling i arbetet. Forskning visar att feedback fyller en viktig funktion för lärandet samt ökar tron på den egna prestationsförmågan. Tolv banktjänstemän intervjuades om hur de upplevt en specifik positiv arbetsprestation vad gäller egna reflektioner, kommunikation med chef och arbetsgrupp. Resultatet visade att bankyrket är ett individuellt och prestationsinriktat yrke, och att feedback spelar en central roll för både den enskildes utveckling, motivation och inte minst lärandet. Resultatet visade även att feedback upplevs som individuell och ofta inte delas med arbetskamrater. Positiva reaktioner från kunder hade en stor betydelse.

L'objet de la recherche est d'étudier comment est appliquée la théorie générale de l'apparence au mécanisme de la représentation. Nous appelons cette recherche sous la terminologie de représentation apparente. Elle se traduit par deux constatations qui paraissent a priori contradictoires. D'une part, les règles logiques de la représentation sont essentiellement établies pour la protection des intérêts de ceux qui sont représentés. Mais on constate, d'autre part, que le droit doit également prendre en compte les situations de fait et les besoins de la vie sociale. C'est alors l'intérêt du pseudo-représenté qui doit être sacrifié pour protéger le tiers qui s'est fié à l'apparence de représentation. On voit ainsi que l'étude de la représentation apparente suppose toujours un conflit d'intérêts entre un pseudo-représenté et un tiers croyant. L'idée générale qui domine notre étude se trouve donc dans la recherche d'un équilibre dans le conflit d'intérêts qui nait entre le représenté et le tiers. Bien conçue, la représentation apparente doit permettre de déterminer, dans une mesure équitable, qui mérite d'être protégé et qui doit assumer le risque de la représentation sans pouvoir. C'est ainsi que nous proposons la notion d'imputabilité de l'apparence et celle de croyance légitime comme deux conditions d'application de la représentation apparente afin d'aboutir à un meilleur équilibre entre les intérêts opposés
The subject of this research is to study how the theory of the appearance on french law is applied to the agency. We call such a research under the terminology of "apparent power of agency" or "apparent authority". It is founded on two observations which seem to be contradictory each other. Firstly, the rules of the agency are essentially established for the protection of the principal. Therefore,the principal is not liable to a third person for unauthorised acts. But, on the other hand, we find that the law also has to take account of the apparent situation and to comply with the need of the society. That is why in some cases the interest of the principal must be sacrificed in order to protect the third person who believed that a agent had authority to act in the name of the principal and acted on that belief. Accordingly, the study of the apparent authority implies always a conflict of interests between a pseudo-principal and a third person believer. The general idea which dominate our study is thus to search for an equitable balance in the conflict of interests which is born between the principal and the third person. The theory of the apparent authority is to decide, to some equitable extent, who merits a protection of law and who has to assume the risque of the unauthorised acts. That is why, in order to reach a better balance between the conflicting interests, we suggest the notion ofimputability of the apparent authority to the pseudo-principal and the notion of legitimate reliance of the third person as two necessary conditions of application of the apparent authority

L'analyse proposée dans cette recherche prend pour base l'ensemble des dispositions de droit positif relatives aux déontologies, l'ensemble des dispositions des codes de déontologie édictés par l'Etat et l'ensemble des décisions de la Cour de cassation et du Conseil d'état sur une période de dix ans. Celle-ci permet de constater que soixante-trois professions sont, à l'heure actuelle, dotées d'une déontologie au sein du droit étatique et que quinze de ces dernières prennent la forme d'un code. Dans ce cadre, on constate que les déontologies, destinées, notamment, à garantir la pratique désintéressée des professions qui en sont dotées, concernent essentiellement, d'une part, certaines professions libérales, d'autre part, les professions du secteur de la santé. Ceci établi, on constate que les déontologies permettent aux professionnels qui en sont dotés d'asseoir leur indépendance ainsi que la maitrise de la relation avec leurs clients. En outre, les déontologies, dont la pleine efficacité reste subordonnée à leur caractère obligatoire pour l'ensemble des professionnels concernés, donc à la création d'instances professionnelles, servent de fondement, d'une part, à l'exercice de la discipline professionnelle, d'autre part, à la régulation concurrentielle des professions concernées
The suggested analysis in this research is based on every positive law provisions related to deontologies, every deontological codes provisions enacted by the state and every supreme courts decisions during the last ten years. From this study, we can notice that, at the present time, sixty three professions are endowed with deontologies within the state law and that fifteen of the latter take shape of codes. In this setting, we remark that the deontologies notably aimed at assuring the desinterested practice of the occupations which are endowed with them, deal mainly on the one hand, with some liberal professions, and on the other hand, with the occupations of the health sector. Given that, we state that the deontologies enable the professionals to stake their claim to their independance and to the control of the relationship with the costumers. Besides, the deontologies, whose full efficiency remains subordinated to their mandatory nature for the whole professionals concerned, then, to the creation of professional authorities, are used to founding, on the one hand, the practice of professional discipline and on the other hand, the competitive regulation of the concerned occupations

Premièrement, il est démontré que la valorisation de soi facilite le rappel des souvenirs autobiographiques généraux liés aux attributs désirables, et la protection de soi le rappel des souvenirs spécifiques liés aux attributs indésirables. Lorsque le rappel de souvenirs spécifiques est imposé, la valorisation de soi facilite l'accès aux souvenirs liés aux attributs désirables, comparée à la protection de soi. Deuxièmement, il est démontré qu'un rappel autobiographique des souvenirs généraux de réussite favorise la performance, par rapport au rappel des souvenirs généraux d'échec, à la différence des souvenirs spécifiques qui n'ont pas d'influence. Finalement, nous montrons que dans certaines conditions, le rappel autobiographique peut être incohérent avec une image de soi positive. Ainsi, lorsque les stéréotypes sont applicables à la situation, les individus peuvent rappeler des souvenirs d'expériences négatives, plutôt que positives. Ceci peut en retour détériorer la performance
First, it is shown that self-enhancement facilitates recall of general autobiographical memories related to desirable attributes, and that self-protection facilitates recall of specific memories related to undesirable attributes. When recall of specific memories is imposed, self-enhancement facilitates access to memories related to desirable attributes, compared to self-protection. Second, it is shown that autobiographical recall of general memories of success increases performance compared to autobiographical recall of general memories of failure. In contrast, specific memories have no influence on performance. Finally, we show that in certain conditions, autobiographical recall can be inconsistent with a positive self-view. Thus, when stereotypes are applicable to the situation, individuals can recall memories of negative, rather than positive experiences. This can in turn impair performance

Le terme de renforcement signale designe des procedures de conditionnement dans lesquelles l'agent de renforcement est regulierement precede d'un signal. Caracteristiques des contingences pavloviennes, ces procedures peuvent etre egalement employees dans un contexte instrumental ou les reponses renforcees entrainent la presentation du signal qui predit le renforceteur. Un tel paradigme experimental constitue alors un test crucial des processus associatifs reliant la reponse et le signal au renforcateur et, par consequent, des modeles qui tentent de decrire ces processus chez l'animal. Les resultats experimentaux permettent de confirmer la pertinence des modeles recents du conditionnement (e. G. Le modele de wagner et rescorla), par rapport aux modeles s-r qui les ont precedes, et revelent egalement les contraintes auxquelles devront repondre les futurs modeles cognitifs du conditionnement associatif, inspires du fonctionnement des reseaux de neurones formels ou des processus inferentiels du traitement de l'information
The signaled reinforcement is a typical pavlovina conditioning procedure in which the reinforcer is preceded by the presentation of a signal. In instrumental conditioning with signaled reinforcement, the reinforced response lend to the presentation of a stimulus which predicts the reinforcer. Such an experimental paradigm represents an excellent test of the associative processes which develop between responses, signal and reinforcer and, therefore, of the theoretical models describing those processes in animals. The experimental results confirm the validity of recent models of conditioning (e. G. The wagner-rescorla model) as opposed to the traditional s-r interpretations. The results also suggest some constraints the future models should support, especially in relation to the functioning of neural networks or to inferential information processing

Piégeage du positon dans l'arséniure de gallium : mise en évidence de lacunes et d'ions chargée négativement. On utilise la mesure du temps du positon pour caractériser les défauts de type lacunaire dans GaAs brut de croissance et GaAs irradié aux électrons. Le temps de vie du positon augmente de 230±2 ps jusqu'O 258±4 ps et 295±5 ps en présence de lacunes natives détectées dans GaAs de type n. Nous montrons que les lacunes natives changent de configuration quand le niveau de Fermi traverse des niveaux d'énergie localisés dans la bande interdite 0 0. 035±0. 005 eV et 0 0. 10±0. 02 eV du bas de la bande de conduction Ec. Nous identifions les lacunes natives à des lacunes d'arsenic VAs associées ou non à d'autres défauts ponctuels. Nous attribuons les transitions contrôlées par le niveau de Fermi aux changements d'état de charge v2- As -->v-As et v-As--> V0As. Le temps de vie du positon augmente de 230±2 ps jusqu'O 260±5 ps en présence de lacunes introduites par irradiation 0 basse température. La mesure de temps de vie du positon nous permet de mettre aussi en évidence que l'irradiation introduit des ions négatifs. Dans GaAs semi-isolant dans l'état irradié,ces ions piègent les positons en compétition avec les lacunes introduites par l'irradiation. Cette propriété montre que les lacunes introduites par irradiation sont chargées négativement. Notre étude est la première 0 montrer de manière directe que dans GaAs l'irradiation 0 basse température introduit des ions et des lacunes ayant des niveaux accepteurs localisés dans la moitié inférieure du gap. Les lacunes présentent deux stades de recuit entre 180K-300K et 300K-600K. Les ions ne présentent pas de stade de recuit en dessous de l'ambiante. Nous identifions respectivement les lacunes et les ions négatifs introduits par irradiation 0 des lacunes de gallium VGa et 0 des antisites de gallium GaAs.

Il a été question dans ce travail d' étudier le signe de l' inverse d' opérateurs linéaires d' inverse positif perturbés, où ces perturbations sont de la forme d' opérateurs intégrales et des termes aux bords. Pour celà, on a étudié le signe de l' inverse avec perturbations intégrales et après avec des termes de bords, enfin on a regardé l' influence sur le signe si on rajoute les deux perturbations
In this work we study the sign of the reverse of linear operators of reverse positive disturbed, where these disturbances are the shape of operators integrals and terms at the edges. For that, we studied the sign of the reverse with disturbances integral and after with terms of edges, finally we looked at the influence on the sign if the two disturbances are added

« Socle sur lequel repose le droit européen des droits de l’homme », la prééminence du droit trouve un ancrage textuel dans les préambules de la Convention européenne des droits de l’homme et du statut du Conseil de l’Europe ainsi que dans l’article 3 de ce dernier. Elle est également omniprésente dans la jurisprudence de la Cour européenne en tant que fondement de son interprétation finaliste. Bien qu’elle lui attache diverses implications telles que le droit à un tribunal ou le principe de légalité criminelle, la juridiction strasbourgeoise n’en a jamais déterminé le contenu, la prééminence du droit demeurant très largement insaisissable. Une étude systématique et globale des arrêts de la Cour européenne dans lesquels il est fait référence à la prééminence du droit permettra néanmoins de distinguer un concept opérationnel autorisant à l’observer en dehors de ce système de droit. L’analyse du droit européen aboutira du reste à mettre en évidence qu’en dehors de ce seul support verbal de « prééminence du droit », la cour use du concept en se référant à d’autres formules. Il en sera de même dans le système juridique de l’Union européenne. La reconnaissance de ce concept de prééminence du droit conduira à le confronter au droit positif pour déterminer sa réalité. Il peut en effet sembler que le droit interne et les droits européens fassent une place importante à ses exigences même si des poches de résistance subsistent. Il conviendra d’identifier ces hypothèses, à partir d’une étude empirique du droit positif et de proposer des solutions contribuant à une plus grande effectivité du concept
« The basis on which lies European human rights law », the rule of law finds a textual anchorage in the preambles to the European Convention on Human Rights and the Statute of the Council of Europe as well as in the Article 3 of the latter. It is also ubiquitous in the case law of the European Court as the foundation of its contemporain purpose-oriented interpretation. Although it attaches to in various implications such as the right to a court or the principle of criminal legality, the Strasbourg court has never determined the content, the rule of law remaining largely elusive. A systematic and comprehensive study of the decisions of the European Court in which reference is made to the rule of law nevertheless make it possible to distinguish an operational concept allowing it to be observed outside the système of law. The analysis of European law will, moreover, show that apart from the single verbal support of « rule of law », the court uses the concept by referring to other formulas. It will be the same in the legal système of the European Union. Recognition of this concept of the rule of law will lead to confrontation with positive law to determine its reality. It may seem that domestic law and European rights are more important to its requirements event if pockets of resistance remain. These hypotheses should be identified from an empirical study of positive law and solutions contributing to a greater effectiveness of the concept proposed

Den här uppsatsen syftar till att undersöka relationen mellan positiv konstruktiv respons och elevens upplevda utveckling. Uppsatsen syftar också till att skapa en tipslista för lärare med intervjuresultaten som grund. Jag utgår från ett elevperspektiv och använder mig av tio personliga intervjuer med elever från olika skolor och kurser. Intervjufrågorna kretsade kring elevernas erfarenheter och åsikter i att ge och ta emot respons från sin lärare och sina klasskamrater. Resultaten visade att elever är i stort behov av en konkret, förklarande och individanpassad respons. Positiv konstruktiv respons förknippas med positiva känslor och den mer negativa kritiken förknippas med negativa känslor. Resultaten visade också att det fanns en självförtroendevariabel i sättet att mottaga respons på. Samtliga intervjukandidater har ett jakande svar gällande om man kan utvecklas med positiv konstruktiv respons. Att eleverna vill få responsen visad för sig (imitatio) var ett tydligt resultat.
This essay aims to investigate the relationship between positive constructive feedback and the students perceived progress in learning. The purpose with this essay is also to create a checklist for teachers to use in courses connected to oral presentation/speaking, with the interview results as a basis. I base my results in a students perspective and the method used is personal interviews with ten students from different schools and courses. I asked the students several questions about how they experience the classroom situation concerning giving and receiving feedback from their classmates and their teacher. The results showed that students are in a great need for a concrete, explanatory and individualized feedback. Positive constructive feedback are associated with positive feelings and the more negative feedback are associated with negative feelings. The results also showed that there are a confidence variable in the way students are receiving feedback on. All interview candidates have an affirmative answer applicable if one can have a progress in learning with positive feedback. That the students would get the response shown (imitatio) is a clear result.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur positiv feedback påverkar passningsspel inom fotboll. Frågeställningar: -          Ökar antalet passningar i en matchsituation om spelarna får positiv feedback i samband med passningar? -          Ökar antalet mål i samband med en ökning av passningar?   Metod Studien kommer vara av en kvantitativ ansats. Författaren kommer observera ett bestämt beteende som han sedan för ner till statistik. Passningsspelet samt antalet mål kommer att observeras.  Fyra lag med fem spelare i vardera lag kommer att observeras under åtta matcher för vardera lag, varav deltagarna i fyra matcher kommer erhålla positiv feedback för varje pass. Detta kommer vara en cross-over studie där två lag får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle ett, medan de resterande två lagen får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle två. Statistiken sammanfattas sedan ner i tabeller. Resultat Resultatet visade att positiv feedback vid passningar ledde till att medelvärdet för antal passningar per match ökade, samtidigt som antal mål blev högre. Slutsats Genom att studera resultatet kan man dra slutsatsen att positiv feedback förbättrar passningsspelet vilket i sin tur leder till fler mål under spelets gång.
Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU – domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet. Uppfylls inte dessa kriterier anses otillåten diskriminering föreligga. Gränsen mellan positiv särbehandling och indirekt diskriminering är tydlig på så sätt att kriterier för vardera begrepp existerar dock flyter kriterierna till viss del samman och gränsen dem emellan kan uppfattas som oklar.  Genom regleringar i dagens Diskrimineringslag tillåts positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet samt i högskolan. Positiv särbehandling på grund av etnicitet anses dock vara förbjudet. Den största orsaken till denna skillnad beror i huvudsak på möjligheten att kunna kategorisera människor är svårare gällande etnicitet än kön. Detta då inget befintligt kategoriseringssystem existerar till skillnad från kön som avser man och kvinna. Denna problematik är den största orsaken till att kön samt etnicitet regleras olika. Tidigare tillät även Högskoleförordningen att positiv särbehandling på grund av kön tillämpades i högskolan vilket dock ändrades år 2010. Denna förändring bör inte påverka tillämpningen av positiv särbehandling på grund av kön då Diskrimineringslagen innehar en högre rättslig status. Skulle denna ändring leda till ett förbud samtidigt som positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet är tillåtet borde rekryteringen av det underrepresenterade könet påverkas.
With the aim of ensuring equality between men and women and that equality should prevail between different ethnic groups, EU countries can lapse from the principle of equality. That lapse, thereby, give member countries the opportunity to apply positive action. Positive action requires that some specific criteria that come from the EU - case-law are met. These claim that equal or almost equal qualification would be, an objective assessment shall be, a property may not be automatically decisive and that special treatment should be proportionate to the purpose. If these criteria are not fulfilled unlawful discrimination exists. The line between positive action and indirect discrimination is evident in that the criteria for each concept exist, however, these criteria are essentially that they can be perceived as unclear. The regulations in today´s Discrimination law allow positive action on the basis of sex in the workplace and in university. Positive action due to ethnicity is considered to be prohibited. The main reason for this difference is mainly due to the ability to categorize people is more difficult regarding ethnicity than gender. This is because no existing classification systems exist, unlike sex, which refers to male and female. This problem is the major cause of that gender and ethnicity have different rules. Earlier also the University constitution permitted that positive action based on sex was applied in university but this was changed in 2010. This change should not affect the application of positive action based on sex, because the Discrimination law has a higher legal status. If this change led to a ban, while positive action based on sex in the workplace is allowed the recruitment of underrepresented gender would be affected.

I arbeidslivsforskningen er opplevelsen av mening i arbeidet identifisert som en av de positive faktorene i det psykososiale arbeidsmiljøet. Det kan hevdes at et fokus på opplevelsen av mening i arbeidet kan være et tiltak for å kjempe mot økt gjennomtrekk i en bedrift og at ansatte vil bli værende i organisasjonen. I denne forbindelse kan det være interessant å se nærmere på jobbressursene og deres sammenheng til mening i arbeidet. Formålet med denne undersøkelsen var å se hvordan jobbressursene positiv feedback og innovativt klima er assosiert med opplevelsen av mening i arbeidet, og hvilken sammenheng det er mellom mening i arbeidet og organisatoriske tilknytning. Resultatene viste at i tillegg til en signifikant positiv korrelasjon mellom jobbressurser og mening i arbeidet, ble det funnet at positiv feedback og innovativt klima signifikant predikerte mening i arbeidet, samt at mening i arbeidet hadde en medierende effekt mellom de nevnte jobbressursene og organisatorisk tilknytning. Videre ble sammenhengen med jobbkrav undersøkt, og ble funnet å være signifikant positivt assosiert med mening i arbeidet. En regresjonsanalyse kunne videre vise at mening i arbeidet signifikant predikerte organisatorisk tilknytning. Implikasjonene av resultatene antyder at gitt tilgjengelige jobbressurser for arbeidstakeren, fungerer mening i arbeidet som en positiv faktor for økt organisatorisk tilknytning, og dermed en økt sannsynlighet for at arbeidstakeren blir værende i bedriften.

Forskning visar på att arbetstillfredsställelse leder till ökad arbetsprestation och flera studier har visat att feedback samt autonomi predicerar arbetstillfredsställelse. Syftet med denna kvantitativa studie är därför att undersöka samvariationen mellan arbetstillfredsställelse, positiv feedback och autonomi. Studien genomfördes genom att distribuera en enkätundersökning via sociala medier. Enkäten innehöll totalt 36 items och var uppdelad i tre delar, arbetstillfredsställelse, feedback samt autonomi. Några demografiska frågor inledde enkäten. Totalt deltog 123 personer i studien. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire för att mäta arbetstillfredsställelse, för att mäta autonomi användes en dimension, bestående av sex items, från Barrick och Mount (1993) och slutligen användes Feedback Environment Scale (FES) för att mäta feedback. Resultatet visar på positiva samband mellan variablerna arbetstillfredsställelse, positiv feedback och autonomi, samt att feedback predicerar arbetstillfredsställelse bättre än autonomi.
Studies have shown that feedback as well as autonomy predicts job satisfaction. The purpose of this quantitative study is therefore to investigate the correlation between job satisfaction, positive feedback and autonomy. The study was conducted by distributing a survey through social media. The survey contained a total of 36 items and was divided into three parts, job satisfaction, feedback and autonomy. Some demographic questions began the survey. A total of 123 people participated in the study. The measuring instruments used were the Minnesota Satisfaction Questionnaire for measuring job satisfaction, for measuring autonomy, a dimension consisting of six items, from Barrick and Mount (1993), was used, and the Feedback Environment Scale (FES) was used to measure feedback. The result shows positive relationships between the job satisfaction, positive feedback and autonomy variables, and feedback predicts job satisfaction better than autonomy.

Sveriges akutsjukvård genomgår ett omfattande och kontinuerligt förbättringsarbete. Detta på grund av att Socialstyrelsens sammanställningar visar att väntetiderna för att träffa läkare och den totala vistelsetiden på akutmottagningarna fortsätter att öka. Utvecklingen av sjuksköterskans arbetsuppgifter är en viktig komponent i detta arbete. På två akutmottagningar landet låter man sjuksköterskor utföra bedömningar och behandla patienter självständigt, som så kallade behandlingssjuksköterskor. Rollen som behandlingssjuksköterska har framtagits för att minska väntetiderna för patienterna och för att kunna erbjuda ett utvecklingssteg för erfarna sjuksköterskor inom akutsjukvården. Syftet med studien var att undersöka behandlingssjuksköterskors upplevelser av att självständigt behandla patienter på en akutmottagning. Metoden i studien har haft en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som jobbar som behandlingssjuksköterskor. Intervjuerna genomfördes i december 2017 och januari 2018. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med en innehållsanalys. Resultatet av innehållsanalysen gav ett tema som var: Genom att arbeta i en ny roll upplevs en positiv utveckling för sjuksköterskorna samt fördelar för patienten. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. De tre kategorierna var; att arbeta i en ny yrkesroll, upplevelsen av patientfokus och en positiv kompetensutveckling. Kategorierna sammanfattade informanternas upplevelser av att självständigt behandla patienter på akutmottagningen. Slutsatsen visar på övervägande positiva upplevelser. Behandlingssjuksköterskor upplevde en professionell utveckling samtidig som de upplevde att patienterna fick ett bättre omhändertagande.

Cette thèse vise à étudier le positionnement des politiques d’environnement et le répertoire perfectible des outils du droit pour intégrer l’environnement. La protection de l’environnement comme valeur à protéger trouve encore trop souvent une place et une autorité diverses au sein des arbitrages des autres droits et systèmes. Autant que de démarche d’intégration, c’est de droit de l’environnement dont il s’agit. Le droit de l’environnement doit s’accommoder d’une articulation pure et simple aux autres branches du droit et tarde à trouver une réelle identité, de même qu’il ne parvient pas à s’affranchir du paradigme anthropocentrique. La légitimité d’un questionnement sur l’autonomisation du droit de l’environnement autour d’un objet et de moyens d’action bien spécifiques, est défendue. Une réelle intégration des exigences environnementales ne passe-t-elle pas en particulier par un juge spécialisé ? une nouvelle régulation juridique de l’environnement impose à la réflexion de se déplacer hors du strict cadre étatique et le rôle précurseur et révélateur de l’intégration des exigences environnementales peut participer mutatis mutandis au renouvellement du droit et des échanges entre les systèmes juridiques. L’intégration environnementale favoriserait ainsi des évolutions qui s’intégreraient avec souplesse dans le droit, revivifiant celui-ci
This thesis aims at studying the positioning of environmental policies and the perfectible list of the tools of Law to integrate the environment. The protection of the environment as a value to protect still too often finds a various place and authority within the arbitration of other laws and systems. It is as much about a process of integration as the Law of the environment. The Law of the environment must do with a pure and simple articulation to the other branches of Law and takes a long time to find a real identity. In the same way it can’t get rid of the anthropocentric paradigm. It is legitimate to question the autonomisation of the Law of environment around a very precise object and means of action. Isn’t in particular a specialised judge necessary to really integrate the environmental requirements? It is thus necessary to wonder if a new legal regulation of the environment must be studied outside the strict state-controlled frame and if the precursory and revealing role of the integration of governmental requirements can take part mutatis mutandis in the renewal of the Law and the exchanges between the legal systems. The environmental integration would therefore serve evolutions which would fluidly fit into the Law, refresching it

Depuis plusieurs décennies les activités libérales se sont matérialisées et dépersonnalisées. Constatant cette mutation les praticiens souhaitent que leur soit reconnue une pleine patrimonialité sur leurs établissements. La réponse du droit a ces aspirations après une hostilité de principe assez marquée, évolue aujourd'hui vers davantage de bienveillance. La consécration d'un outil juridique, regroupant en son sein éléments matériels et éléments subjectifs d'attraction de la clientèle, est alors envisageable. Il s'agit du fonds libéral.

La thèse a pour objet de construire le concept juridique de famille qui, bien qu'omniprésent en droit positif français, ne fait l'objet d'aucune définition dans les textes. La famille offre aujourd'hui un visage multiforme, rompant avec le modèle traditionnel fondé sur le monopole du mariage en tant qu'union sexuelle légalement reconnue. Sous l'impulsion de la libéralisation du divorce et de l'émergence de formes concurrentes de vie en couple, l'ancrage de la notion de famille ne réside plus dans le couple, qui devient un élément de diversité des formes de famille. Malgré cette pluralité des groupes familiaux, la notion de famille en droit positif conserve une unité, qui repose désormais sur l'introduction du principe d'égalité des filiations. Ce principe a en effet uniformisé le régime des rapports juridiques entre parents et enfants. .
The purpose of the thesis is to develop framework for the concept of family, which, despite its omnipresence in French law, is not defined in any of the legal texts. Today the family takes a multiplicity of forms, departing from the traditional model, which is based on the narrow concept of marriage as a legally recognised sexual union. Due to the liberalisation of divorce laws and the emergence of alternative life styles, the concept of family is no longer based upon the traditional couple, which has become only one among several different family types. Despite this multiplicity of family types, the concept of family in French law retains a unique feature, which derives from the introduction of the principle of equality without regard to the legitimacy of parentage. This principle has in effect standardised legal relationships between parents and children. .

Cette these contient six chapitres et une annexe. Au premier chapitre, nous definissons des espaces de distributions avec poids qui generalisent certains espaces introduits par laurent schwartz (espaces dont les elements sont des sommes finies de derivees de fonctions appartenant a des espaces de lebesgues avec poids). Nous developpons une theorie complete de ces espaces (caracterisations, operations algebriques, transformations de fourier) en vue de fournir un cadre fonctionnel pour l'etude des distributions de type positif conditionnel. Les chapitres deux a quatre etudient les fonctions et distributions de type positif conditionnel sur des espaces euclidiens. Nous demontrons des proprietes topologiques, differentielles et algebriques et des theoremes de caracterisation (generalisation du theoreme de mathias, de levy, simplification de la preuve du theoreme de guelfand et vilenkin. . . ). Le cinquieme chapitre donne des exemples importants de fonctions et distributions de type positif conditionnel. Un resultat essentiel concerne l'explicitation d'une solution elementaire de type positif conditionnel d'un operateur differentiel combinaison lineaire de laplaciens iteres. Au sixieme chapitre, on traite le probleme de l'interpolation de lagrange par des fonctions de base radiale en etablissant le lien avec les fonctions de type positif conditionnel d'ordre 0 ou 1. L'annexe est une illustration des fonctions-spline (dont le noyau est de type positif conditionnel) a la modelisation de la topographie corneenne.

Certains choix de conscience s’inscrivent dans la tradition de la désobéissance civile tout en faisant l’objet, à travers les institutions des clauses et les options de conscience, d’une réception dans l’ordre positif. Les bénéficiaires des clauses de conscience sont titulaires d’un droit à la désobéissance lorsqu’ils jugent la loi positive contraire aux normes morales qui les guident et les éclairent. Les titulaires d’une option de conscience sont habilités, lorsqu’ils l’estiment opportun, à rendre une loi positive ineffective au profit d’une autre. Ces faveurs paradoxales dans un régime positiviste font suite à des objections de conscience à l’encontre de l’essence de la loi jugée injuste et à des objections de la conscience à l’encontre de l’existence de la norme jugée inéquitable. Les mécanismes des clauses et des options illustrent la coexistence réussie entre la conscience et le droit dans laquelle l’autonomie de la conscience est préservée et la force du droit respectée
Some choices dictated by conscience stem from the tradition of civil disobedience, while being regulated by law through so-called "clauses of conscience" and "options of conscience". For those who waive a "clause of conscience", the legislator has put in place the possibility that allows them to enjoy the right not to abide by law when they deem that the law is contrary to their moral ethics. Those who waive an "option of conscience" are given by the legislator the possibility to select one law over another, thus allowing them to choose between one of the two laws that best fits their moral ethics. These two legal solutions are rooted in the recognition that one's conscience (or moral ethics) can oppose the very essence or the profoundly unfair aspect or object of a law or a regulation. Such mechanisms are a vivid example of a successful coexistence between conscience and law, as it reconciles the autonomy of one's conscience and secures the authority of the law

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats. Observationsschemat utarbetades efter gjorda pilotstudier för att se vilka förstärkningar som förekom mest. Sedan valdes fem positiva förstärkningar och fem negativa ut. Observationerna visade att positiv förstärkning var mest förekommande för flickor och negativ förstärkning var mest förekommande för pojkar. Den positiva förstärkningsform som förekom flest gånger var beröm, detta för både flickor och pojkar. Den negativa förstärkningsform som förekom flest gånger var tillrättavisning, detta också för både pojkar och flickor. Detta innebär att flickorna lyfts upp och pojkarna trycks ner. Slutsatsen som kan dras av den här studien är att flickorna blir mer uppmärksammade på ett positivt sätt och att den vanligaste positiva förstärkaren är beröm. Pojkarna får mer negativ förstärkning och den vanligaste negativa förstärkaren är tillrättavisningar.
Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

This degree project focuses on the importance of being professional doing a job at the same time as being able to express one self in a professional way. The degree project also focuses on how the work as an environmental- and health inspector could be made easier by making the inspectors aware of their language and open to change. Finally the focus of this degree project lies on how positive contacts can be made with people despite them being informed of difficult or unwanted things.

In order to get an overview of the inspectors’ communication skills today the environmental- and health inspectors at the environment office in Laholm´s municipality were evaluated. The inspectors´ communications styles and languages were checked on the basis of the “nonviolent communication model” by Marshall Rosenberg.

The content and the result of this report were presented for the head of the environment office, the chairman of the committee and the participating inspectors in Laholm´s municipality. The presentation was done in order to elucidate the differences in the inspectors´ languages and to create a discussion on how to proceed with the work within communication.

The future vision is a popular inspector that masters NVC and uses their communication skills as a quality assurance for their work.