Academic literature on the topic 'Pornografi – attityder till – sverige'

De senaste åren har fler flyktingar än någonsin anlänt till Skandinavien. De flyktingar som kommit är inte någon homogen grupp. Medan en del av dem är högutbildade kan andra vara analfabeter. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan humankapital (ålder, tid i Sverige, utbildning) och vuxna flyktingars attityder till innehåll i läroböcker och deras möjligheter att påverka val av läroböcker. I studien ingår 186 vuxna personer som fått fylla i en enkät. Studien ger stöd åt humankapitalteorin, dvs. antalet utbildningsår har betydelse för elevernas attityder till (a) delaktighet vid val av läroböcker och (b) innehållet i läroböcker. Däremot har varken ålder eller tid i Sverige betydelse. Vidare fanns det en relation (om än osäker) mellan socioekonomisk klass och attityder till delaktighet, där en skillnad i medelvärden mellan elever med bakgrund i övre medelklassyrken skilde sig jämfört med elever med bakgrund i arbetarklassyrken.Resultaten har en tydlig didaktisk och pedagogisk signifikans. Teoretiskt bidrar resultaten till att bekräfta den växande forskningen om betydelsen av humankapitalfaktorer vid studiet av vuxna flyktingars lärande och integration.Nyckelord: immigration, attityder, delaktighet, läroböcker, humankapital, innehållAbstractThe Scandinavian countries currently face their largest ever influx of refugees. These refugees are far from a homogenous group. Some are highly educated whereas some are illiterate. The purpose of this study was to investigate how human capital (age, length of residence in Sweden, years of education) is associated with adult refugees’ attitudes to the contents of Swedish language textbooks and their possibilities to influence which textbooks might be used in their language training programme.Using survey data collected from 186 adult refugees. The study lends support to human capital theory. Years of education had a relationship with the refugees’ attitudes to possibilities for selecting textbooks based on the content of the textbook (i.e. “childish” or “boring”). Age and length of stay of residence in Sweden had no relationship with the refugees’ attitudes.Theoretically, the results contribute to support the increasing research about the significance of human capital theory when studying refugees´ learning and integration. The results also have didactic and pedagogical implications as the study contributes to showing how education and socioeconomic class had relationship with students’ attitudes towards textbooks.Keywords: immigration, attitudes, participation, human capital, textbooks, content

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning. Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse. I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA. I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser. I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”. Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

This study aims to understand young women's attitudes and experiences regarding pornography and to provide a broader understanding of how young women relate to pornography. Itis also interpreted how young women reason about pornography from a power and gender perspective. The study is a qualitative interview study based on six interviews with women aged 20-30 years. Theories that have been used are Yvonne Hirdman's theory of gender systems and gender contracts, John H. Gagnon & William Simon's theory of sexual scripts and Norbert Elias' theory of shame. The results of the study show that there is a shame in consuming pornography as a young woman, as the societal perception is that women do not consume pornography. Furthermore, young women are ambivalent in their attitudes towards pornography, they highlight both positive and negative aspects of pornography. What seems to affect and complicate young women's pornography consumption is all the use of violence and dominance against women. There is also an ambivalence to the porn industry, where the knowledge of the actors' conditions makes it difficult to consume pornography with a good concisiousness. Finally, it can be stated that pornography provides young women with problematic ideals and norms that tend to affect them to a greater or lesser extent.

Pornografi är idag ett utbrett fenomen och dygnet runt har alla svenskar med internetuppkoppling och en mobiltelefon fri tillgång till pornografiskt material. I Folkhälsomyndighetens (2017) rapport uppger 87 % av unga män och 48 % av unga kvinnor i Sverige att de frekvent konsumerar pornografi. Samtidigt beskrivs pornografin bli mer våldsam och upprätthåller destruktiva könsstrukturer som motverkar ett jämställt samhälle. Stora delar av forskningen om pornografi har män som studieobjekt och vår studie syftar därför till att undersöka tio kvinnors perspektiv på pornografi. Vår studie undersöker explicit unga, porrkonsumerande kvinnors attityder till pornografi och de könsstrukturer som existerar i pornografin. Vidare undersöker vi om kvinnorna upplever att dessa föreställningar om kön påverkar deras egen sexualitet.  Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv, konventionell innehållsanalys som ansats. Teorierna som används är Hirdmans teori om könsmaktsordningen, Gagnon & Simons teori om sexuella skript samt Banduras teori om social inlärning.  Resultaten visar att kvinnornas attityder till pornografi är tätt sammanflätat med de könsstrukturer som de upplever återspeglas i pornografin. Många av intervjupersonerna upplever negativa eller ambivalenta attityder till pornografi därför att den upplevs våldsam, misogyn och objektifierande. Vidare upplever majoriteten av intervjupersonerna att könsstrukturerna i pornografin har påverkat deras egen sexualitet i form av ökad kroppsmedvetenhet, förskjutna sexuella gränser och svårigheter att säga nej till vissa sexuella praktiker. Resultatet visar även att många av intervjupersonerna upplever att andras konsumtion av pornografi påverkat deras sexualitet i form av förväntningar, dominans och våldsutsatthet.

Domestic violence against women is a widespread problem around the world, this study aims to investigate Swedish men’s attitudes towards this problem. To investigate this I have done a historic overview of the political attitude change and I interviewed two ethnic Swedish men and two men with a foreign background, this because to get a fair representation of our multicultural society. The results and conclusions is that the attitude haven’t changed that much over the years, it is mostly the latest decades that politicians and the medial debate have acknowledge the imbalance of power between the genders and that the patriarchy is a major factor towards this attitude.The interviewed showed that the men with foreign background had a tendency to have more traditionally attitude towards women then the Swedish men.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning. Det finns även ett positivt samband mellan instrumentella attityder till svenska och språkanvändning. Däremot finns det negativa korrelationer mellan attityder till språkinlärning och språkfärdighet respektive attityder till språkinlärning och språkanvändning. Undersökningen ledde till slutsatsen att resultatet för den här studien stämmer i stor grad med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till invandringens inverkan på Sveriges ekonomi samt huruvida attityder till invandring har ett samband med arbetslöshet. Vidare är syftet att undersöka huruvida dessa attityder förändrats över 10 års tid genom att jämföra tidpunkterna 2004 och 2014. Med teorier och tidigare forskning som utgångspunkt formulerades tre hypoteser. Uppsatsen utgår ifrån att personer som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Det antas även att personer som anser att invandring har en bra inverkan på landets ekonomi har en allmänt positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Därutöver antas att personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ attityd till invandring jämfört med de som inte var varit arbetslösa. Datan som vi har utgått ifrån är European Social Survey (ESS). För att kunna genomföra studien har multipla linjära regressionsanalyser utförts i SPSS statistics version 24. Resultatet tyder på ett positivt signifikant samband mellan synen på Sveriges ekonomi och attityder till invandring. Analysen visar även ett positivt signifikant samband mellan invandringens inverkan på landets ekonomi och attityder. Vidare visade det sig att arbetslösa har en mer negativ attityd jämfört med sysselsatta 2014 men inte 2004. Sambandet var dock inte signifikant. De generella slutsatserna som kan dras är att arbetslöshet, såsom den är mätt i denna studie, inte kan förklara attityder till invandring. Å andra sidan kan synen på landets ekonomi samt synen på invandringens inverkan på ekonomin förklara en del av attityderna.

Synen på invandring i Sverige har länge varit omdiskuterad, inte minst i media men även i politiska debatter. Invandringsnegativa partier får allt större stöd särskilt sett till det senaste decenniet. I den här uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jämfört med den äldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hänsyn till bostadsregion, kön, föräldrars utbildningsnivå samt föräldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras på data från European Social Survey, 2002. Chi² -test används för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna. De slutsatser som dras utifrån analyserna är att ungdomar är mer positiva till invandring än äldre. Resultaten tyder även på att unga kvinnor är mer positiva till invandring än vad unga män är. Även föräldrarnas utbildningsnivå visade sig ha ett samband med ungdomarnas attityder till invandring. Ungdomar med högutbildade föräldrar är mer positiva än ungdomar med lågutbildade föräldrar. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns i attityden till invandring mellan ungdomar vars föräldrar är födda i Sverige och ungdomar vars föräldrar är födda i ett annat land. Detsamma gäller för skillnader i attityder mellan ungdomar från olika regioner i Sverige.

Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag. Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka muslimer. Undersökningen visade att de existerande attityderna till största delen är negativa och grundar sig för det mesta i det massmedier och läroböcker framställt. Attityderna är ofta grova och nedvärderande vilka visar sig i kommentarer så som att muslimer enbart kan ses som troende genom att erövra, förtrycka och döda döda döda icke-muslimer.
Around the country it has daily been more and more comments about Muslims and Islam. Muslims and Islam has been intense debated about and it is a part of many of the Swedish citizens daily round.The point with this exam has therefore been to figure out which attitudes there are and has been towards Muslims and Islam in Sweden during the 20th century, from the scientists’ descriptions. We have also chosen to examine wherefrom these attitudes might have come from and we have, in the discussion, show how the attitudes can affect Muslims. The investigation showed that the attitudes that are present, to the most part are negative and are based on what media and schoolbooks have presented. The attitudes are often harsh and demeaning and are uttered through comments like Muslims only can be seen as believers through conquering, oppressing and killing killing killing non-Muslims.

Skogen har under lång tid använts som värmekälla. Genom att ta tillvara på grot (GRenar Och Toppar) vid slutavverkningar bidrar skogsägaren med förnybar energi som minskar beroendet av fossila bränslen. Denna studie behandlar attityder gällande uttag av grot vid slutavverkningar. Studien utfördes som en enkätundersökning bland skogsägare och skogsinspektorer anställda inom Södra. Studien visar att det är oron för näringsuttag från skogen och risk för körskador som är de största faktorer som gör att skogsägare har en negativ attityd gällande grotuttag vid slutavverkning. Studien påvisar vikten av att  kunskapsnivån behöver öka hos skogsägarna gällande grotuttag och dess effekter. En attitydförändring gällande grotuttag behövs för att säkra framtida potentiella uttag. De konsekvenser som attityderna kan ge är att det inte blir tillräckliga mängder grotuttag och att de mål Sverige sätter upp i framtiden därmed inte kan nås.
Forests have been used as an energy source for a long time. By taking advantage of logging residues at final harvesting, the forest owners contribute with renewable energy that reduces dependence of fossil fuels. This study concerns the attitudes regarding the collection of logging residues. The study was conducted as a survey which was answered by forest owners and employees that work with counseling regarding forestry. The survey shows that the major obstacles that gives negative attitudes of logging residues is the concern about the nutrient removal from the forest and damage dealt by machinery. The study demonstrates the importance of knowledge, and the needs to increase the forest owners knowledge about logging residues and its effects. A change of attitude concerning logging residues is needed to secure the future collection of logging residues. The impact that attitudes can give is that there will be insufficient quantities of logging residues in the future.

Sammanfattning Miljö och miljöfrågor är ett ämne som är högst relevant att studera i dagens samhälle. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka om det skett någon förändring i attityder till miljöfrågor mellan åren 2000 och 2010. Faktorer som har visat sig ha betydelse för individers attityder till miljöfrågor är ålder och utbildningsnivå. Det finns tidigare forskning som visar att det även finns skillnader i attityder till miljöfrågor mellan män och kvinnor. Andra begrepp som har visat sig påverka en individs attityder till miljöfrågor är konsumtion, ny teknik, social motivation och opinionsbildning. Denna kvantitativa kandidatuppsats har genomförts med hjälp av redan genomförda enkätstudier från ISSP, International Social Survey Programme. Analysen är genomförd med tester som Kruskal-Wallis och Mann-Whitney U tester. Diskussionen görs i relation till tidigare forskning och teorier. Resultat visar att det inte skett någon nämnvärd förändring av individers attityder för miljöfrågor mellan år 2000 och år 2010 när hela populationen inkluderades. När populationen delades in efter ålder, utbildningsnivå och kön framkom däremot signifikanta skillnader i attityder både inom de olika kategorierna samt mellan de olika åren då enkäterna genomfördes. Exempelvis visade det sig att individer i åldrarna 60-79 år verkar vara mest benägna att tycka det är svårt att göra något för miljön och detta oberoende kön. Ett annat exempel är att utbildningsnivån som individen innehar har olika stor betydelse för kvinnor jämfört med män och att utbildningsnivån minskat i betydelse från år 2000 till år 2010.

Denna uppsats undersöker konsumentgrupp Generation Y:s attityd till Corporate SocialResponsibility (CSR) samt marknadsföring av CSR. Vidare undersöks i uppsatsen Generation Y:sattityder till CSR samt marknadsföring av CSR gällande detaljister inom snabbmatsbranschen iSverige. Uppsatsens teoribildning baseras på teorier om attityder från framförallt Fishbein ochAjzen (1975), samt teorier om CSR och marknadsföring av CSR. Teorin knyts samman i enanalysmodell baserad på Wang och Andersons (2011) CSR-modell. Resultatet baseras på dels enkvantitativ studie i form av en enkätundersökning, dels en kvalitativ studie i form avsemistrukturerade intervjuer. Uppsatsens kommer fram till att det finns positiva attityder hosGeneration Y till att företag inom snabbmatsbranschen i Sverige engagerar sig i CSR samt till attdessa företag marknadsför sina engagemang i CSR. Vidare uppdagas dessa engagemang i CSR samtmarknadsföring av CSR ha positiva effekter på konsumenter inom Generation Y när de utvärderarföretaget i fråga. Dock visas indikationer på att dessa attityder inte leder till ett förändratköpbeteende.