Academic literature on the topic 'Politiska aspektet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Politiska aspektet.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Politiska aspektet"

1

Ščerbinskis, Valters. "LATGALES POLITISKAIS KONTEKSTS STARPKARU LATVIJĀ." Via Latgalica, no. 9 (May 5, 2017): 42. http://dx.doi.org/10.17770/latg2017.9.2705.

Full text
Abstract:
Pētījumā ir aplūkota Latgales politiskā vide starpkaru Latvijā (20. gadsimta. 20.–30. gados). Pētījuma mērķis ir izsekot latgaliešu politisko organizāciju darbībai, raksturojot to līdzdalību politiskajos procesos nacionālā līmenī, to politisko ideoloģiju, taktiku un stratēģiju, pieņemot lēmumus parlamentā. Visu demokrātijas laikposmu valsts parlamentā ir bijušas pārstāvētas politiskās partijas, kuras veidotas ar uzdevumu pārtsāvēt Latgales un latgaliešu intereses nacionālā mērogā. Neraugoties uz 15. maija autoritārā apvērsuma radītajām izmaiņām, arī 20. gadsimta 30. gadu otrajā pusē vairāki latgaliešu politiskie darbinieki turpināja atrasties politiskajā elitē un zināmā mērā ietekmēt politisko lēmumu pieņemšanas procesu. Lai saprastu latgaliešu politisko spēku iespējas un dinamiku, kontekstuāli ir aplūkots Latvijas politiskais spektrs, kas ļauj konkretizēt Latgales politisko organizāciju darbības praktiskos un teorētiskos aspektus. Tēmas izklāstā pievērsta uzmanība atsevišķu politisko spēku darbībai, evolūcijai, kā arī atsevišķu nozīmīgāko politiķu rīcībai un uzskatiem. Sīkāk ir aplūkots konservatīvais, liberālais virziens, kā arī sociālisti un latgaliešu nacionālisti, viņu politiskās organizācijas, nozīmīgākie līderi. Priekšlasījumā aplūkota arī latgaliešu politiķu darbība pēc 15. maija apvērsuma, analizētas viņu iespējas lēmumu pieņemšanas procesos, kā arī provizoriskā pretdarbība autoritārajai politikai.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jansson, Gabriella. "Politikens betydelse för e-förvaltning." Scandinavian Journal of Public Administration 17, no. 2 (June 15, 2013): 103–25. http://dx.doi.org/10.58235/sjpa.v17i2.15757.

Full text
Abstract:
IT-projekt, med upprättandet av elektronisk förvaltning (e-förvaltning) som mål, intar en central plats i kommunernas förändringsarbete. Eftersom IT-projekt utgör en väsentlig utgiftspost, och den slutgiltiga utformningen e-förvaltningen kan påverka medborgarnas förtroende för det offentliga, finns anledning att uppmärksamma vilken roll politiker har i denna utveckling. Artikelns syfte är därför att analysera kommunpolitikers roll i och betydelse för projektorganiseringen av e-förvaltning, samt diskutera vilka demokratiska implikationer deras deltagande (eller icke-deltagande) kan få. Resultaten visar att politikernas roller varierar, men att ökat politisk deltagande skulle kunna ha betydelse för projektorganiseringen, särskilt för att skapa en långsiktig och mer sammanhängande utveckling. Slutsatserna uppmärksammar betydelsen av politisk styrning, där aspekter som den politiska visionen, beslutslegitimiteten och beslutsmakten har relevans för utvecklingen av IT-projekt, samt mer långsiktigt, även för den offentliga förvaltningen. Detta gäller särskilt det demokratiska ansvarsutkrävandet. Avsaknaden av politisk styrning riskerar urholka övriga dimensioner av politikerrollen, som representation och beslutsfattande, vilket kan försvaga den demokratiska legitimiteten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Haagensen, Jan Ole. "PRAKSIS, MAGT OG UDVIKLING – aspekter i psykosocial intervention i postkonfliktsamfund." Psyke & Logos 25, no. 1 (July 31, 2004): 13. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v25i1.8666.

Full text
Abstract:
Artiklen plæderer for en udviklingsorienteret tilgang til psykosociale interventioner i postkonfliktsamfund, hvor der gøres brug af erfaringer opnået inden for udviklingsforskning og praksis. Det betyder en øget fokus på kontekst og kultur allerede i planlægningsfasen og ikke mindst et genuint samarbejde med lokale partnere. For kun på den måde kan en holdbar succes opnås. Når der arbejdes med et emne som tortur, drejer det sig om magt og politik, og der findes ikke nemme tekniske løsninger. Psykosocial intervention kan i en udviklingssammenhæng derfor ikke ses isoleret, men skal ses i en større politisk sammenhæng. Tilgange til psykosocial intervention og udviklingsbistand har fælles tankegods, der kan bygges videre på, idet der inden for begge interventionsformer er tradition for at tage udgangspunkt i ressourcerne hos dem, man ønsker at bistå; de har med andre ord indlejret et forandringspotentiale. Det drejer sig om aktive mennesker og grupper, som besidder ressourcer og potentialer, der kan udnytte det politiske rum, således at magtforholdene gøres mindre asymmetriske og de værste menneskelige handlinger udryddes.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bodnieks, Valērijs. "Dubultās aizsardzības garantiju aspekti Latvijas aizsardzības politikas veidotājiem." SOCRATES. Rīgas Stradiņa universitātes Juridiskās fakultātes elektroniskais juridisko zinātnisko rakstu žurnāls / SOCRATES. Rīga Stradiņš University Faculty of Law Electronic Scientific Journal of Law 3, no. 12 (2018): 18–26. http://dx.doi.org/10.25143/socr.12.2018.3.18-26.

Full text
Abstract:
Valērija Bodnieka raksts ir veltīts dubultās aizsardzības garantiju aspektiem Latvijas aizsardzības politikas veidošanā. Rakstā ir apskatīta Latvijas kā mazas valsts aizsardzības stratēģija un Latvijas kolektīvās aizsardzības garantiju tiesiskie aspekti, kas izriet ne tikai no Ziemeļatlantijas līguma, bet arī no citiem starptautiskiem dokumentiem. No juridiskā aspekta Latvijai kā mazai valstij ir dubultās kolektīvās aizsardzības garantijas. Rakstā tiek skatītas ne vien šīs aizsardzības garantijas, bet arī bruņotas agresijas būtība. Autors ir veicis politiski tiesisko aspektu apkopojumu, kas Latvijas aizsardzības politikas veidotājiem ir kā instruments, kas izriet no kolektīvās aizsardzības principa un solidaritātes klauzulas valsts pastāvēšanas nodrošināšanai. Valērijs Bodnieks’ article has been dedicated to aspects of dual protection in defence policy creation in Latvia. The article showcases defence strategy of Latvia, as a small country, and legal aspects of Latvian collective defense guarantees, which derive not only from the North Atlantic Treaty but also other international documents. Legally Latvia, as a small country, possesses dual collective defence guarantees. The article addresses not only the guarantees but also the essence of armed aggression. The author has made a summary of the politically legal aspects, which serve as an instrument to defence policy makers of Latvia; it follows the principle of collective defense and the solidarity clause to ensure the existence of the state.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Svahn, Johanna, and Stina Hallsén. "Organisationsidentiteter som en form av legitimitetsanspråk." Pedagogisk forskning i Sverige 27, no. 1 (February 18, 2022): 15–35. http://dx.doi.org/10.15626/pfs27.01.02.

Full text
Abstract:
Artikeln tar sin utgångspunkt i hur aktörer på den privata läxhjälpsmarknaden, i kölvattnet av en intensiv politisk och medial debatt, befinner sig i en position som innebär förändrade behov, förutsättningar och möjligheter att söka legitimitet för sin verksamhet. Genom detaljerade analyser av intervjudata med representanter för två olika privata läxhjälpsföretag synliggörs hur olika positionerings- och kategoriseringspraktiker sätts i arbete i deras berättelse om sin organisation och hur detta resulterar i en vid repertoar av identitetframträdanden. Analysen visar på hur de organisationsidentiteter som framträder relaterar till såväl det reguljära utbildningssystemet och olika samtida utbildningsideal och frågor som efterfrågan, men även mer pragmatiska aspekter som behov och marknadsförutsättningar. Sammanfattningsvis visar studien hur organisationsidentitet inte kan förstås som något statiskt svar på frågan om vilka en organisation är eller vill vara, utan snarare som något dynamiskt som hela tiden omkonstrueras i relation till omgivande förutsättningar där såväl politiska regleringar, samtida samhälleliga debatter som mer stabila normer och ideal sätter ramar för organisationers möjligheter att framställa sin verksamhet som legitim och önskvärd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Vengalienė, Dovilė. "HUMORISTINIAI POLITIZUOTO DISKURSO ASPEKTAI KONCEPTUALIOJO BLENDINGO ASPEKTU." Verbum 7, no. 7 (December 20, 2016): 179. http://dx.doi.org/10.15388/verb.2016.7.10267.

Full text
Abstract:
Straipsnyje siekiama aptarti humoristinius politizuoto diskurso aspektus remiantis moksliniu konceptualiojo blendingo mechanizmo modeliu (sukurtu M. Turner ir G. Fauconnier). Tiriant politizuotą Lietuvos diskursą prieš ir porinkiminiu laikotarpiu Lietuvoje, pastebima, jog tiek patys įvykiai, tiek juose dalyvaujantys politikai dažnai yra implikatyviai vertinami juos pajuoki­ant. Straipsnyje daroma prielaida, kad ironija, ar humoras apskritai, neretai yra konceptualiojo blendingo rezultatas. Nors pripažįstama, jog tokie okazionalieji dariniai neturi (ar retai turi) potencialą įgyti neologizmų statusą ir įeiti į kalbos žodyną, visgi humoristiniai blendai neabetinai yra neatsiejama lingvistinio Lietuvos politikos peizažo dalis leidžianti giliau pažinti tiek soci­alinius, tiek kognytyviuosius procesus mūsų kalboje. Tyrimo laukas straipsnyje susiaurinamas apsiribojant morfologinio lygmens tyrimu, aptariant mentalinių įvesties erdvių ir struktūrinių mechanizmų įvairovę, bei pasiūlant įžvalgas apie morfologinio lygmens konceptualiojo blen­dingo tendencijas. Atliekant analizę remiamasi A. Lehrer, S. T. Gries, M. Kelly, E. Bakaradze moksliniais tyrimais, tačiau pastebima, jog humoristinis Lietuvos diskursas morfologiniame lygmenyje vadovaujasi ir tokiomis konceptualiojo blendingo struktūromis, kurios nėra aptaria­mos minėtųjų mokslininkų darbuose. Tai, pirmiausia, galėtų būti siejama su tuo, jog pajuokian­tiems, vertinamąjį požiūrį išreiškiantiems blendams skirtų tyrimų mokslinėje literatūroje nėra. Tačiau reikia pastebėti ir tai, jog mūsų kalboje vykstantys konceptualieji procesai yra įtakojami ir mūsų specifinės kalbinės aplinkos (pvz., siekiant pajuokti nepopuliarų rusakalbį politiką į konceptualiąją struktūrą gali būti įvedami elementai turintys fonologinų rusų kalbos bruožų). Straipsnyje pabrėžiamas konceptualiojo blendingo procesams būdingas kūrybiškumas, o tyrimo įžvalgos ir keliamos idėjos grindžiamos gausiais pavyzdžiais iš populiarių žiniatinklių (delfi.lt, lrytas.lt, ir kt.) antraščių, straipsnių ir komentarų.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Samuelsson, Marcus. "Olika granskningar skildrar olika aspekter." Venue 2, no. 1 (February 6, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1322.

Full text
Abstract:
Det som sker på skolans vardagsgolv, i klassrummen har under de senaste åren återigen blivit föremål för en allt mer omfattande diskussion. Inte minst som en effekt av ett ökat politiskt intresse och därpå följande reaktioner, skriver Marcus Samuelsson.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Felsager Jakobsen, Mads Leth, and Peter Bjerre Mortensen. "Bureaukrati og produktivitet – en diskussion af Produktivitetskommissionens analyser og anbefalinger." Samfundsøkonomen 2015, no. 2 (January 1, 2015): 20–27. http://dx.doi.org/10.7146/samfundsokonomen.v2015i2.140785.

Full text
Abstract:
Produktivitetskommissionens analyse af afbureaukratisering i den offentlige sektor er baseret på en problematisk opgørelse af regeludviklingen, og dens anbefalinger tager ikke hensyn til de politiske aspekter af
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Trolle, Astrid Krabbe. "Transnationale klasser." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 75 (November 15, 2023): 21–35. http://dx.doi.org/10.7146/rt.vi75.137577.

Full text
Abstract:
ENGLISH ABSTRACT: In a Danish context, Filipino migrants are often positioned as working class laborers from the global South. Yet this political positioning of work migrants does not catch the complex processes of individual social positioning within a transnational space. This article shows how social class is shaped by 1) political mobilization, 2) positions of employment and social status, 3) processes of gendered intimacy, and 4) performances of embodiment. Throughout every aspect, individual and institutional religiosity creates alternative spaces where the established social classes become less important. The interviewed Filipino Christians apply individual narratives of religious endeavour to complement their social situation in Denmark. DANSK RESUMÉ: Filippinske migranter bliver i en dansk kontekst ofte positioneret som ufaglært arbejdskraft fra det globale syd. Men den politiske positionering tager ikke højde for den ofte komplekse individuelle placering i et transnationalt socialt rum. Artiklen viser, hvordan social klasse er formet af 1) politisk mobilisering, 2) erhvervsmæssig placering og social status, 3) kønnede processer i intimsfæren, og 4) kropsliggørelse. I alle aspekter skaber både individuel og institutionel religiøsitet alternative rum, hvor de etablerede sociale klasser bliver mindre vigtige. De interviewede filippinske kristne kultiverer religiøse modnarrativer, der giver andre perspektiver på deres sociale situation i Danmark.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Pilinkaite Sotirovic, Vilana, and Vita Kontvainė. "Lyčių lygybės politikos diskursai ir procesai savivaldoje: „gyvenimiškos būtinybės pas mus šiai dienai nėra“." Public Policy and Administration 20, no. 1 (April 28, 2021): 58–69. http://dx.doi.org/10.5755/j01.ppaa.20.1.27929.

Full text
Abstract:
Šiame straipsnyje pristatomi 2017–2018 metais atlikto tyrimo rezultatai apie lyčių lygybės politiką savivaldoje, analizuojant 10 savivaldybių strateginius planus ir kokybinių interviu duomenis su savivaldybių merais, administracijų, švietimo ir socialinių paslaugų vadovais ir lyčių lygybės koordinatoriais. Nacionaliniu lygiu Moterų ir vyrų lygių galimybių įstatymas (2013) ir Darbo kodeksas (2016) įpareigoja savivaldybes ir joms pavaldžias institucijas integruoti lyčių lygybės politikos priemones. Tačiau vietos kontekstuose teisinės-politinės nuostatos gali būti įvairiai interpretuojamos (Hudson and Rönnblom, 2007). Straipsnyje, taikant politikos diskursų metodologinę prieigą, tiriami lyčių lygybės politikos diskursai: kaip vietos politikoje (ne)integruojamas lyties aspektas, tenkinant gyventojų poreikius, kokios sampratos fiksuojamos (fixing) ir kaip jos susiaurinamos (shrinking), pritempiamos (stretching) arba nukreipiamos (bending) į kitas politikos sritis. Analizuojant savivaldos atstovų pasisakymus ir interpretacijas, atskleidžiami vietos kontekstų kultūriniai filtrai. Pastarieji leidžia stebėti, kokie aspektai skatina arba trukdo lyčių lygybės politikos priemonių integravimui (Lombardo, Meier, Verloo, 2010). Tyrimo rezultatai rodo, kad savivaldos lygmeniu lyčių lygybės politikos tikslų svarbumas yra pripažįstamas. Tačiau dažniausiai lyčių lygybės politika susiaurinama iki nediskriminavimo principų teisinio reglamentavimo rėmuose. Vietos politikos uždaviniai ir jų įgyvendinimo rodikliai matuojami lyčiai neutraliomis sąvokomis. Kai lyties aspektas „dingsta“ vietos kontekste, siekiama paaiškinti, kad lyčių lygybė netiesiogiai integruojama į savivaldos politiką, nukreipiama arba pritempiama prie kitų socialinių problemų sprendimo sričių. Analizuojant interviu su savivaldybių atstovais medžiagą pastebėta, kad kultūrinės nuostatos apie moterų ir vyrų skirtumus palaiko tradicines lyčių normas ir stereotipines nuostatas ir tai trukdo lyčių lygybės politikos įgyvendinimui.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Politiska aspektet"

1

Černá, Zdeňka. "Politické aspekty územní samosprávy – politický systém obcí okresu Klatovy." Master's thesis, Česká zemědělská univerzita v Praze, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-260195.

Full text
Abstract:
This diploma thesis is focused on the verification of the theory application coming from the conclusions of Stanislav Balíks thesis, which generalizes election behaviour during elections for local authority and it is based on an analysis of election facts in the regions of Šumperk and Jeseník. The aim of the thesis is to verify whether the theory conclusions are applicable to the results interpretation of election behaviour and the characteristics of the party system in other regions of the Czech Republic. The thesis is divided into two parts, theoretical and practical. In the theoretical part there is worked on the theoretical and legislative conclusions and Stanislav Balíks thesis. The thesis itself starts with the basic characteristics of the region of Klatovy, its administrative and demographic structuring. The core of the thesis is the data analysis of the Czech Statistical office, concerning the elections from 1994 to 2014. The attention is paid on voter turnout at municipality elections depending on different factors and the results of the elections are discussed in detail from the point of view of the suggesting parties and the number of women in municipality politics. The last chapters include a summary of the data from the region of Klatovy, it is compared with the results of Stanislav Balíks thesis and the application of his theory in another region in the Czech Republic is discussed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Arlauskaitė, Živilė. "Lietuvos nacionalinė vaistų politika reguliavimo aspektu." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2008. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2008~D_20080626_094024-49430.

Full text
Abstract:
Svarbūs socialinės ir farmacijos politikos uždaviniai yra aprūpinimas vaistais ir vaistų išlaidų kompensavimo sistemos vystymas. Šioje srityje susiduriama su problemomis, būdingomis visuomenėms, stokojančioms resursų, ekonominio ir politinio stabilumo. Visuomeninio sveikatos priežiūros finansavimo apimties problemos aktualios ir ekonomiškai pajėgiausių valstybių viešajai politikai. Senstant populiacijai, kyla sveikatos paslaugų poreikis, siekiama naujų efektyvesnių preparatų įdiegimo. Tai skatina vaistų išlaidų augimą šalyse. Valstybių vyriausybės bando reguliuoti farmacijos rinką. Jos turi subalansuoti besiskiriančius tikslus. Pirma, vyriausybės turi užtikrinti sveikatos politikos tikslus: saugoti visuomenės sveikatą; užtikrinti pacientų priėjimą prie saugių ir efektyvių vaistų; gerinti priežiūros kokybę; ir užtikrinti, kad išlaidos farmacijai netaps pernelyg didelės, kad pakenktų šiems vyriausybiniams tikslams. Taigi teisingumas ir efektyvumas (t.y. ribotų resursų geriausias panaudojimas norint padidinti visuomenės sveikatą) ir pacientų reikmių patenkinimas, yra svarbiausi tikslai. Vienas iš vyriausybės vaidmenų farmacijos politikoje yra pasirūpinti finansavimu ir sistema, kuri sudarytų sąlygas priežiūros kokybei. Nacionalinė vaistų politika – tai valstybės institucijų priemonės ir veiksmai siekiant užtikrinti galimybę įsigyti Lietuvoje kainos ir teritoriniu požiūriu prieinamų, tinkamos kokybės, veiksmingų bei saugių vaistų ir gauti tinkamos kokybės farmacines... [toliau žr. visą tekstą]
Important tasks of social and pharmacy politics are the supply of pharmaceuticals and developing system of reimbursement of costs on pharmaceuticals. There are problems with societies, which lack for resources, economical and political stability. Problems with financing health care are also important to economically strong countries. Because of population ageing, requirements of health care services grow and the object is implementation of new, more effective preparations. This also promotes growing of costs on pharmaceuticals. Governments try to regulate few markets as much as they do the pharmaceutical market. They have to balance contrasting objectives. First, governments must secure health policy objectives: protecting public health, guaranteeing patient access to safe and effective medicines, improving the quality of care and ensuring that pharmaceutical expenditure does not become excessive so as to undermine these and other government objectives. Equity and efficiency (i.e. making best use of limited resources to increase population health) and meeting patient need are, therefore, perhaps the prime objectives. One of the roles of government in pharmaceutical policy is to provide the funding and framework that allows that quality of care. National policy of pharmaceuticals involves means and acts of state institutions pursuing to ensure possibility to procure drugs, which are cost and territorially available, effective and secure, and also involves possibility to get... [to full text]
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Česlevičienė, Reda. "Vaikų psichikos sveikatos politika Lietuvoje (decentralizacijos aspektas)." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2011. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2011~D_20110609_085906-83732.

Full text
Abstract:
Psichikos sveikata yra labai svarbi visapusiškam žmogaus vystimuisi, ji yra neatsiejama asmens gyvenimo dalis. Gera psichikos sveikata leidžia džiaugtis laimėjimais ir adekvačiai išgyventi liūdesį. Vaikų psichikos sveikata Lietuvoje pasižymi itin prastais rodikliais. Didėja vaikų savižudybių skaičius, patyčių mokykloje mastai, psichikos sveikatos sutrikimai nustatomi vis jaunesniame amžiuje. Nuo pat nepriklausomybės atgavimo Lietuvoje siekiama decentralizuoti okupacijos metais vyravusią centralizuotą psichikos sveikatos priežiūros sistemą, atsakomybę už ambulatorinių psichikos sveikatos priežiūros paslaugų organizavimą perduodant savivaldybėms. Darbo tikslas – įvertinus Lietuvoje įgyvendinamą vaikų psichikos sveikatos priežiūros politiką decentralizacijos aspektu, išryškinti pagrindines problemas ir jų sprendimo būdus. Darbe keliami šie uždaviniai: 1. Atlikti decentralizacijos koncepcijos sveikatos priežiūros srityje analizę. 2. Išanalizuoti kaip Lietuvos teisinėje bazėje atsispindi vaikų psichikos sveikatos priežiūros decentralizacija. 3. Išanalizuoti vaikų psichikos sveikatos priežiūros organizavimą Lietuvoje decentralizacijos aspektu. 4. Ištirti kaip Lietuvoje įgyvendinama vaikų psichikos sveikatos priežiūros decentralizacija. Darbe buvo atliekama mokslinių šaltinių ir teisinių dokumentų teorinė analizė bei kokybinis tyrimas. 2011 m. kovo-balandžio mėnesiais buvo surinkti 9 pusiau struktūruoto tipo interviu. Tyrimu buvo siekiama išsiaiškinti, kaip Lietuvoje yra... [toliau žr. visą tekstą]
Mental health is very important for universal man’s growth. It is an integral part of human’s life. A good mental health helps to enjoy achievements and adequately outlive sadness. Children’s mental health in Lithuania differs in bad indexes. The number of children’s suicide is growing, sneering at school grows to some extent, mental health disorders are diagnosed at younger age. Since Lithuania’s independence it has been tried to decentralize in occupied Lithuania dominated mental health care system, responsibility for ambulatory’s mental health care facilities organization was given to local government. Aim of the work – after evaluating Lithuania’s policy of children’s mental health care in decentralization aspect, the main problems and solutions were highlighted. Tasks of the work: 1. To fulfill an analysis on decentralization’s concepsion of health care range. 2. To analyse how the decentralization of children’s mental health care reflects in Lithuania’s legal framework. 3. To analyse children’s mental health care organization in Lithuania on decentralization aspect. 4. To investigate how decentralization of children’s mental health care is realized in Lithuania. Academic analysis of scientific sources and legal documents, qualitative research were accomplished in this work. In 2011, during March and April nine semi structured interviews were collected. The aim of this research was to find out how decentralization of children’s mental health care has been realized... [to full text]
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ana, Nešić. "Sociokulturni aspekti političkog aktivizma društva u tranziciji: primer AP Vojvodine." Phd thesis, Univerzitet u Novom Sadu, Filozofski fakultet u Novom Sadu, 2016. http://www.cris.uns.ac.rs/record.jsf?recordId=101102&source=NDLTD&language=en.

Full text
Abstract:

Problem kojim se doktorska disertacija bavi je politički aktivizam i sociokulturni faktori, koji ga određuju u uslovima tranzicije i krize u kojima se Srbija nalazi. Osnovna istraživačka pitanja od kojih se u radu pošlo su: na koji način funkcioniše politički aktivizam u Srbiji, koji oblici političkog ponašanja su najzastupljeniji, kojim vrednosnim okvirima se političko ponašanje oblikuje, kao i koji sociokulturni faktori su najznačajniji prediktori političkog aktivizma. Teorijsku osnovu za istraživanje pružio je model socioekonomskog statusa u političkoj participaciji kojim se ističe značaj socioekonomskih pokazatelja u političkom aktivizmu kao što su uzrast, školska sprema, zanimanje, životni standard. Istraživanje je vršeno upitnikom koji se sastoji iz pet celina: prvi deo upitnika čine pitanja o sociodemografskim karakteristikama ispitanika, drugi deo se odnosi na politički aktivizam, treći na ispitivanje vrednosti i to modernističko-tradicionalističkih i autokratsko-demokratskih, četvrti deo upitnika meri teritorijalni identitet i naklonost određenim teritorijalnim celinama i peti se tiče odnosa prema religiji.
Uzorak istraživanja su činili članovi stranaka koje učestvuju u radu skupština u šest gradova u Vojvodini: Novom Sadu, Subotici, Somboru, Zrenjaninu, Pančevu i Sremskoj Mitrovici. Rezultati istraživanja su pokazali da su sociodemografski i sociokulturni faktori značajni za objašnjenje političkog aktivizma. Postavljene hipoteze su delimično potvrđene, jer se politički aktivizam u najvećoj meri iskazao u okviru već ponuđenih političkih dešavanja kao što su izlazak na izbore, učešće u partijskim skupovima i aktivnostima, a znatno manje kao samoinicijativne aktivnosti politički svesnih i odgovornih građana. Politička kultura koja se kroz aktivizam sagledala je pre svega podanička, sa elementima participativnog ponašanja.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Janovský, Petr. "Vybrané aspekty strukturální politiky EU." Doctoral thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-76897.

Full text
Abstract:
This project is structured into three parts. The first one describes fundamental information about EU which serve as the base for the further analysis. It is focused on institutional framework of the Union and also freedom of movement for goods, services, persons and capital in the unique market. Except of the description of prime principles, there are as well outlined current failures and reforms which could solve them. Strategy of cohesion policy, its goals, tools and financial scope are explained in the text. The second chapter shows impacts of structural policy of EU on the Czech Republic economy. This article will be engaged in questions of structural funds redistribution through Operating programmes, net balance on financial transfers between the Czech Republic and the EU budget and the impact of this transfers on the Czech economic growth. The last theoretical part researches in addition to effects of cohesion policy also further important aspect of the european integration - participation in the unique market. General economic models as Solow model or 2x2 model are exploited and extended by aspects of integration. Subsequently there are researched impacts on allocation effectiveness and welfare of member countries. The purpose of the project is to map the process of sources redistribution in EU, show its uselessly huge administrative severity, consider about its effects and benefits and describe wider contexts of cohesion policy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hylmarová, Šárka. "Vybrané aspekty energetické politiky EU." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2010. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-85401.

Full text
Abstract:
The thesis is concerned with the stability of the energy market with oil and gas in the European Union. It first characterizes the development of energy policy. The next part specifies two essential types of primary energy -- petroleum and natural gas. This chapter deals with the measurement, mining and also describes the proved world reserves that influence the delivery of these energies into the European Union. The following chapter deals with the stability of the internal market for oil and natural gas. It describes the stability of demand for this kind of energy, the stability of supply and the stability of prices. The final section outlines some of the ways, in which the European Union seeks to enhance the stability. One of the ways is maintaining and deepening relationships with external suppliers and other major energy consumers. Another way to encourage energy stability is to increase the efficiency of energy use, which leads among others to a reduction of the European dependence on supplies and it also lower resource depletion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Štrosová, Jarmila. "Environmentální aspekty společné dopravní politiky EU." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2010. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-71806.

Full text
Abstract:
This thesis deals with the environmental aspects of the common transport policy of the European Union. The first chapter outlines the development of the common transport policy from the beginning of the European Community up to the most recent strategy Transport 2050. The second chapter examines some of the environmental measures carried out in line with the common transport policy for particular modes and for urban mobility. The third chapter focuses on selected examples of consequences that the adopted measures have on the automotive industry and on the Czech Republic.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bergkvist, Malin. "Politisk styrning för ökad digital delaktighet : Aspekter av "governance" och "government"." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27212.

Full text
Abstract:
Bachelor thesis in political science by Malin Bergkvist, autumn 12. Title:Political governance for increased digital inclusion. Subtitle: Aspects of "governance" and "government". Supervisor: Joachim Åström.   While digital inclusion is a hot topic in both academia and in policy circles, little research is done when it comes to governance issues. To help filling this gap, this essay asks which mode of governance is dominant in the field of digital inclusion. What aspects of governance "governance" or "government" is the dominant in the field of digital inclusion, and is it possible to see any difference in how the state governance is described by the government and perceived by other actors? To answer this overarching question, two sub queries are formulated and analyzed. First, what aspect of "governance" or "government" dominate when state governance of the area are examined based on how the government describes it? Second, what aspect of "governance" or "government” dominate when state governance are studied based on how the perceived by other actors and stakeholders active in the field. The government’s policy document "IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige" as well as a series of interviews are analyzed with help of ideal typical descriptions of governance and government. The delimitation of the relevant documents would be natural since it is the latest document in the field and a comprehensive approach is presented. Equally natural is not the selection of actors, but these are either prominent in the area or outside to a large extent. The results show that governance is dominant both in the official policy documents and statements, and in stakeholders perceptions of the field. However, there are interesting differences between the government and stakeholder views. Judging by the stakeholders views, authoritative and hierarchical processes within the state are more prominent than official statements might suggest. Possibility of further research is to study the EU's policy or regional digital agendas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Argyrou-Brand, Maria. "Die Siedlung von Akrotiri auf Thera politisch-soziale Aspekte." Taunusstein Driesen, 2009. http://d-nb.info/995565546/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Fleišman, František. "Krize v Argentině: politické a ekonomické aspekty." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2006. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-564.

Full text
Abstract:
Diplomová práce se zabývá finanční a politickou krizí, která proběhla v Argentině v letech 2001-2002. Po stručném teoretickém úvodu následuje popis ekonomického a politického vývoje Argentiny, se zaměřením na ekonomické reformy a postupné hromadění ekonomických problémů v 90. letech. Po vylíčení průběhu samotné krize a bezprostředně následujícího období jsou analyzovány hlavní příčiny krize. Následně je srovnán tradiční argentinský způsob řešení krizí s řešením aktuální krize a jsou identifikovány možnosti odvrácení krize a okamžiky, ve kterých Argentina nevyužila šanci krizi zabránit.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Politiska aspektet"

1

Sergeenkov, V. N. Investit︠s︡ionnai︠a︡ politika: Regionalʹnyĭ aspekt. Cheboksary: Chuvashskiĭ gos. universitet, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rossiiskaya akademiya nauk (1992-). Institut sotsial'no-ekonomicheskikh problem narodonaseleniya., ed. Demograficheskaya politika: Regional'nyi aspekt. Moskva: RAN, Institut sotsial'no-ekonomicheskikh problem narodonaseleniya, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ivanova, O. B. Bi︠u︡dzhetnai︠a︡ politika: Regionalʹnyĭ aspekt. Rostov-na-Donu: Rostovskiĭ gos. ėkonomicheskiĭ universitet, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Grigorʹeva, N. S. Sot︠s︡ialʹnai︠a︡ politika: Gendernyĭ aspekt. Moskva: Olita, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Antikorrupt︠s︡ionnai︠a︡ politika Rossii: Kriminologicheskie aspekty. Moskva: I︠U︡NITI-DANA, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Daneš, Jaroslav. Politické aspekty řecké tragédie. Červený Kostelec: Pavel Mervart, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mezhregionalʹnai︠a︡, konferent︠s︡ii︠a︡ "Sot︠s︡ialʹnai︠a︡ politika regiona: gendernyĭ aspekt" (2008 Rostov-na-Donu Russia). Sot︠s︡ialʹnai︠a︡ politika regiona: Gendernyĭ aspekt. Rostov-na-Donu: Starye russkie, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mezhregionalʹnai︠a︡ konferent︠s︡ii︠a︡ "Sot︠s︡ialʹnai︠a︡ politika regiona: gendernyĭ aspekt" (2008 Rostov-na-Donu, Russia). Sot︠s︡ialʹnai︠a︡ politika regiona: Gendernyĭ aspekt. Rostov-na-Donu: Starye russkie, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Trofimov, E. N. Nat︠s︡ionalʹnai︠a︡ politika Rossii: Zakonodatelʹnyĭ aspekt. Moskva: Izd-vo RAGS, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

I, Cherevatenko V., Mashkova E, and Soi︠u︡z "Zhenshchiny Dona ", eds. Sot︠s︡ialʹnai︠a︡ politika regiona: Gendernyĭ aspekt. Rostov-na-Donu: Starye russkie, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Politiska aspektet"

1

Schwarz, Daniel, Jan Fivaz, and Alessia Neuroni. "Die Haltung der Politik zu Digitalthemen mit Wirtschaftsbezug." In Digital Business, 15–31. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-32323-3_2.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDer Handlungsrahmen von Digital Business hängt wesentlich von den Haltungen der politischen Entscheidungsträger ab. Im Vorfeld der Schweizer Wahlen 2019 wurden sämtliche Kandidierende zu ihrer Einstellung gegenüber verschiedensten Aspekten der Digitalisierung befragt. Der Beitrag wertet gezielt digitalpolitische Fragen mit Wirtschaftsbezug aus. Auf diese Weise wird ein Bild des in der Schweizer Politik vorherrschenden Bewusstseins und der Einstellungen gegenüber den Herausforderungen der Digitalisierung in der Wirtschaft gezeichnet. Es wird aufgezeigt, dass bei Themen wie der Verstärkung von Umschulungsangeboten oder der Verankerung internationaler Leitlinien für den Einsatz von künstlicher Intelligenz unter den Parteien breiter Konsens besteht. Hingegen herrschen bei Fragen des Arbeitnehmerschutzes oder bei sozialpolitischen Forderungen wie derjenigen eines bedingungslosen Grundeinkommens Konfliktmuster vor, die aus der Alltagspolitik bekannt sind. Für eine politisch erfolgreiche Bewältigung der digitalen Transformation wird es letztlich entscheidend sein, dass die Sensibilisierung für das Thema in Politik und Öffentlichkeit weiter vorangetrieben wird.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Frey, Hartmut, and Dieter Beste. "Politisch-soziologische Aspekte." In Technik im Fokus, 201–15. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-59531-2_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Matthes, Jürgen. "Geopolitik versus Ordnungspolitik? Sprengkraft innerhalb der EU durch die Zeitenwende." In Transformationspolitik, 345–54. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2024. http://dx.doi.org/10.14361/9783839470787-030.

Full text
Abstract:
Sollte die Politik den Kompass der Ordnungspolitik hinter sich lassen, um auf die Herausforderungen der Zeitenwende und der grünen Transformation zu reagieren? Insbesondere die Abhängigkeit Europas von China hat zu der Diskussion geführt, ob der Staat möglicherweise eine größere Rolle übernehmen sollte. Die Europäische Kommission befürwortet eine aktive Rolle der Politik, einschließlich Subventionen zur Verringerung der Abhängigkeiten bei erneuerbaren Energien, Rohstoffen und Halbleitern. Verschiedene Gründe stellen jedoch wichtige Aspekte dieses Ansatzes in Frage, wie z.B. knappe finanzielle Ressourcen der EU-Staaten. Insgesamt sind manche alte industriepolitische Gewissheiten zwar nicht mehr haltbar, doch kann die Ordnungspolitik nach wie vor wertvolle politische Orientierungshilfe leisten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Liedhegener, Antonius. "Politik und Religion in der Schweiz." In Religionstrends in der Schweiz, 143–81. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-36568-4_7.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungPolitik und Religion in der Moderne – das ist das Wechselverhältnis zweier komplexer Größen. Der vorliegende Beitrag macht ausgehend vom Forschungstand für die Schweiz dieses Wechselverhältnis anhand von aktuellen Befragungsdaten in seiner Komplexität in der Bevölkerung und Wählerschaft sichtbar. Es wird die Annahme überprüft, dass Religion trotz der nachhaltigen Säkularisierung und Entkirchlichung nach wie vor einen Einfluss auf die Schweizer Politik hat. Politik wird unter den Aspekten von Macht und Einfluss (politics), politischen Sachthemen (policy) und politischer Gemeinschaft (polity) analysiert. Gefragt wird nach dem Einfluss von Religion auf Wahlteilnahme, parteipolitische Präferenzen, politische Einstellungen und Sachthemen sowie auf die Bewertung des politischen Systems. Anhand von Umfragedaten der MOSAiCH-Erhebung 2018, die den ISSP 2018 zum Thema Religion enthält, wird Religion als ein beim Einzelnen potenziell mehrschichtiges Phänomen bestimmt und operationalisiert. Mit einer seriellen Kontingenztabellenanalyse werden verschiedene, aus den Theorien der Wahlforschung abgeleitete Wirkungsannahmen bzw. -mechanismen statistisch überprüft. Religion wird definiert als Mitgliedschaft in gesellschaftlichen Großgruppen, Gelegenheitsstruktur für Face-to-face-Kontakte, Teil persönlicher Überzeugungen und Einstellungen sowie eigenständige soziale Identität. Wie die empirische Analyse zeigt, tragen alle diese Aspekte von Religion zur Erklärung der ermittelten, zum Teil recht starken Zusammenhänge bei. Schlussendlich kann aber keine der theoretischen Annahmen allein überzeugen, denn de facto korrelieren fast alle religionsbezogenen Indikatorvariablen so stark miteinander, dass sich die statistischen Erklärungsleistungen ähneln. Insgesamt zeigt sich: Ein christliches Profil der Wählenden stärkt in der Schweiz die politische Mitte allgemein. Es sind heute aber weniger die alten konfessionellen Gräben als vielmehr neue politische Konflikte um religionsbezogene Themen und soziale Identitäten, die dem Faktor Religion seine zum Teil konfliktive Wirkung in der Schweizer Politik verleihen. Dort, wo Religion und Religionspolitik strittig und konfliktbeladen sind, speist sich der Konflikt zudem stärker aus der Politik selbst als aus dem religiösen Feld. Diese Einsichten dürften Konsequenzen sowohl für eine angemessene gesellschaftliche Problembearbeitung der Streitfragen als auch für die Revision des verbreiteten, aber falschen Bildes der Religionsgemeinschaften als Konfliktursache haben. Im europäischen Vergleich weisen die Mitglieder der verschiedenen Religionsgemeinschaften in der Schweiz nämlich ein wohl weitestgehend harmonisches Neben- und Miteinander auf – eine durchaus nicht selbstverständliche Tatsache, deren genauer Prüfung nach Art, Umfang und Ursachen die quantitative Sozial- und Religionsforschung zukünftig einen Teil ihrer Aufmerksamkeit widmen sollte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Saage, Richard. "Aspekte postmoderner Aufklärungskritik." In Kultur und Politik, 183–94. Wiesbaden: Vieweg+Teubner Verlag, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-91776-8_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Brettschneider, Frank. "Die Rolle von sachfremden Aspekten bei Bürgerentscheiden." In Politik gestalten - Kommunikation, Deliberation und Partizipation bei politisch relevanten Projekten, 67–97. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-39623-7_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Neumair, Phillip Alexander. "Grundlegende semantische Aspekte der Ausdrücke." In Die Bedeutung von Flüchtling, Geflüchtete_r und Migrant_in, 19–47. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-36719-0_3.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungIm Rahmen einer lexikalisch-semantischen Untersuchung sind der Gebrauch und die Bedeutung des Ausdrucks Flüchtling als juristisch-politische Kategorie zu nennen. Rechte und Pflichten der Menschen, denen der Status als Flüchtling verliehen wird, werden im Asylgesetz und der Genfer Flüchtlingskonvention festgelegt, wobei beide juristische Schriften ein enges Raster anlegen, das der Realität von Flucht im Kontext der sog. Flüchtlingskrise nicht gerecht wird. Zudem liegt in Flüchtling eine „Lebensrolle“ vor, die sich im artikellosen Gebrauch in einfachen Nominalphrasen zeigt. Migrant_in erfährt im Gegensatz zu Flüchtling keine juristisch fixierte Bedeutung, gleichwohl politische Definitionen eine Rolle spielen. Sie kennzeichnen den Ausdruck als übergreifende Personenbezeichnung im Kontext unterschiedlicher Arten von Menschenmobilität. Ausgehend von einer Betrachtung des Ausdrucks Migrationshintergrund wird gezeigt, dass in allen drei Ausdrücken differenz-konstruierende, Othering reflektierende und vollziehende Konzepte vorliegen, die per se zwar nicht problematisch sind, es jedoch werden, wenn ihre gebildeten Kategorien zu einer umfassenden, allerklärenden Identifikation von Personen herangezogen werden. Geflüchtete_r wird als politisch korrekte Bezeichnung insbesondere als Alternative zu Flüchtling betrachtet, wobei sich die Argumente vor allem auf folgende Aspekte beziehen: das eine abwertende Funktion attestierte Suffix -ling in Flüchtling, die Möglichkeit, in Geflüchtete_r eine weibliche Form zu bilden, ein höheres attributives Potenzial von Geflüchtete_r sowie der perfektive Aspekt in Geflüchtete_r, der die Flucht als abgeschlossen konzeptualisiere.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lenk, Hans. "Wissenschaftstheoretische Aspekte der Erklärung." In Philosophie — Wissenschaft — Politik, 233–43. Vienna: Springer Vienna, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-8787-6_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Perret, Fabienne, and Christof Abegg. "Wie steuern automatisierte Fahrzeuge die Raumentwicklung in der Schweiz?" In AVENUE21. Politische und planerische Aspekte der automatisierten Mobilität, 355–80. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-63354-0_17.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie Automatisierung im Verkehr wird unsere Mobilität schrittweise verändern. In dieser Hinsicht ist auch die Schweiz keine Insel in Europa. Forschung, Politik und Praxis setzen sich seit einigen Jahren mit zunehmender Intensität mit dem automatisierten Fahren auseinander.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gerdes, Jürgen, and Uwe H. Bittlingmayer. "Jugend und Politik. Soziologische Aspekte." In Jugend und Politik, 45–67. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-09145-3_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Politiska aspektet"

1

Fejzić, Elvis. "POLITIČKE ATRIBUCIJE I STRUKTURA NARODNE REPUBLIKE BOSNE I HERCEGOVINE." In 75. godišnjica Trećeg zasjedanja ZAVNOBiH-a: uloga Trećeg zasjedanja ZAVNOBiH-a u društvenom i političkom razvoju Bosne i Hercegovine. Akademija nauka i umjetnosti Bosne i Hercegovine, 2020. http://dx.doi.org/10.5644/pi2020.193.02.

Full text
Abstract:
U tekstu će biti kritički analiziran i teorijski problematiziran politički karakter i struktura Narodne republike Bosne i Hercegovine, koja je činila jedan od dijelova šire i složene jugoslavenske državne tvorevine. Poseban akcent će biti stavljen na detektiranje i identificiranje demokratskih i republikanskih obilježja navedene političke zajednice. Također, u ovom diskursu potrebno je ispitati politički odnos bosanskohercegovačke republike i jugoslavenske federativne države, sa aspekta osigurane političke autonomije i distribucije unutrašnjeg državnog suvereniteta. Posebno je važno istražiti političku ulogu i participacijske mogućnosti građana u ovoj državnoj tvorevini, kao i komplicirani odnos između građanstva i državne vlasti.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Dāvidsone, Inese. "Sejas “plīvurs” kā musulmaņu sievietes identitātes rīks un politiskās teoloģijas sociālpolitiska barjera Eiropā." In LU studentu zinātniskā konference Elementum. LU Akadēmiskais apgāds, 2024. http://dx.doi.org/10.22364/lu.szk.4.rk.03.

Full text
Abstract:
Sejas aizklāšana ir reliģiska barjera, kas sievieti jau gadsimtiem sargājusi no svešām acīm, ļaujot saglabāt tikumību un cieņu sabiedriskajā telpā. Līdz ar islāma izplatību pasaulē un citu kultūru un valstu likumu ietekmi vēsturiskais aspekts kļuvis apstrīdams, dodot pamatu bažām, šaubām, diskusijām, tiesas prāvām un reliģijas normu pārvērtēšanai. Rakstā aplūkots musulmaņu sievietes sejas ietērps no teoloģiskā un juridiskā viedokļa, islāma ticības pamatteksti, sieviešu tiesības un pienākumi pret valsti Eiropas valstu likumdošanā, kā arī tas, kāpēc sejas elements ir kļuvis par aktuālu tēmu musulmaņu kultūrā Eiropā. Tēze – teoloģiski politiskie ierobežojumi rada slēptus draudus sociālajai videi un vājina sievietes identitātes vietu islāma ticībā. Rakstā blakus nostatīti islāma principi attiecībā uz sievietes lomu, izskatu, uzvedību un reliģijas gaidām un Rietumu sabiedrības izpratnes pretstats, kas politiski, sociāli un likumiski sievieti nereti ierobežo vēl vairāk nekā sejas aizsegums nikāba apģērbā. ​​​​​​​Darbā izmantota vēsturiskā metode, veicot avotu analīzi, un sintēzes metode, meklējot labākā skaidrojuma definīciju un lietojumu. Tāpat, aplūkojot sieviešu identitāti islāmā, izmantota hermeneitikas tekstu interpretācijas metode.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Korovina, Evgeniia Vladimirovna, and Iuliia Vladimirovna Trofimova. "Geopoliticheskie aspekty vo vneshnei politike amerikanskikh prezidentov." In All-Russian scientific conference. Publishing house Sreda, 2019. http://dx.doi.org/10.31483/r-32519.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Varga, Dejan, and Ivan Gašpić. "EPIDEMIJA (NE)ZNANJA – OBRAZOVNA POLITIKA DIGITALNOG DOBA." In Europski realiteti. Academy of Arts and Culture of the J. J. Strossmayer University in Osijek, 2023. http://dx.doi.org/10.59014/gheb7420.

Full text
Abstract:
Kada je 2018. god. objavljeno hrvatsko izdanje Digitalne demencije Manfreda Spitzera, pozitivne reakcije čitateljske publike uglavnom su bile opravdane jer je riječ o sustavnom prikazu problematičnog utjecaja digitalnih medija na kognitivni i emocionalni razvoj mladog čovjeka. Iako se suština spomenutog istraživanja može svesti na potrebu odmjerene (i odgovorne) uporabe digitalnih sadržaja, paradoksalno je da je hrvatska obrazovna reforma u isto vrijeme ponudila rapidnu digitalizaciju učenja i poučavanja na svim razinama sustava. S naglaskom na značajne promjene u oblicima poučavanja, rad polazi od pretpostavke da takav pristup obrazovanju značajno može doprinijeti pojavi epidemije (ne)znanja pri čemu je vrlo važno racionalno odmjeriti pozitivne i negativne učinke digitalne tehnologije. Uz osvrt na provedena obrazovna istraživanja i proces spomenute reforme, u radu će se analizirati utjecaj digitalizacije na osnovnoškolsko i srednjoškolsko obrazovanje i prikazati različiti aspekti njezine primjene u poučavanju.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lučić, Zdravko. "O NEKIM SEGMENTIMA AKTUALNOSTI DRŽAVNO-PRAVNE MISLI AKADEMIKA HAMDIJE ČEMERLIĆA." In 75. godišnjica Trećeg zasjedanja ZAVNOBiH-a: uloga Trećeg zasjedanja ZAVNOBiH-a u društvenom i političkom razvoju Bosne i Hercegovine. Akademija nauka i umjetnosti Bosne i Hercegovine, 2020. http://dx.doi.org/10.5644/pi2020.193.05.

Full text
Abstract:
Kao neposredni učesnik svih najznačajnijih etapa narodnooslobodilačke borbe i socijalističke revolucije i kao jedan od najznačajnijih pripadnika intelektualnog sloja u prelomnim razdobljima naše povijesti, Ćemerlić je dao značajan doprinos u tim procesima. Posebno se problematizira sadržaj njegovog referata podnesenog na Trećem zasjedanju ZAVNOBiH-a i pokušava utvrditi njegova poveznica s Ćemerlićevim aktivnostima na prethodnim zasjedanjima ovog tijela. Vrši se analiza ocjena o socijalističkoj revoluciji u procesu njenog institucionaliziranja u formi nastanka nove državne tvorevine u najznačajnijem period izgradnje sistema narodne vlasti i državnosti Bosne i Hercegovine. Pokušava se dati odgovor koji su kriteriji bili odlučujući u konstituiranju naše države kao posebne federalne jedinice u okvirima složene državne zajednice. Koje su društvene determinante i procesi bili odlučujući u kreiranju takvog rješenja s posebnim osvrtom na međunarodni vojno-politički aspekt i pitanja političke legitimne reprezentativnosti. U embrionalnom toku stvaranja BiH prati se problematika normativne aktivnosti, sistemske usklađenosti i kategoriziranja pojedinačnih pravnih akata. Uporedo s ovim procesima teče i postupna izgradnja prvih organizacionih segmenata organa nove državne uprave, kao i konstituiranja pravnog okvira za neovisnu sudsku vlast. Autor izdvaja nekoliko segmenata iz složene državno-pravne filozofije Ćemerlića naglašavajući njihovu aktualnost i suvremenost.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mesárošová, Margita. "PEDAGOGICKÝ A ŠKOLSKÝ PSYCHOLÓG AKO PROFESIA SÚČASNOSTI." In PSYCHOLÓGIA PRÁCE A ORGANIZÁCIE 2023. Vydavateľstvo ŠafárikPress, Univerzita Pavla Jozefa Šafárika v Košiciach, 2023. http://dx.doi.org/10.33542/ppo-0265-7-22.

Full text
Abstract:
V súvislosti so zmenami, ktoré priniesli aktuálne politické, ekonomické a sociálne procesy, ako aj s rozvojomnových digitálnych technológií, ktoré zasiahli aj profesiu pedagogického a školského psychológa, vznikla potrebarevitalizovať obsah, metódy práce a vzdelávanie psychológov pracujúcich v oblasti vzdelávacieho systému.Autorka poukazuje na dôležité aspekty vykonávania týchto profesií v súčasnosti.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Volkov, Gennadii Iurevich. "Nekotorye aspekty adaptatsii rossiiskoi ekonomiki k realiiam sanktsionnoi politiki." In All-Russian Scientific Conference. Publishing house Sreda, 2023. http://dx.doi.org/10.31483/r-105354.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ćurić, Mirko. "Prigodnica bugarskog književnika i političara Dimitrija Popova i njezin pragmatički i kulturološki aspekt." In Znanstveni skup Hrvati i Bugari. Diplomacija, politika, kultura i znanost ; (2022 ; Zagreb). Hrvatska akademija znanosti i umjetnosti, 2024. http://dx.doi.org/10.21857/mzvkptop49.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gawliczek, Piotr, and Wojciech Guzewicz. "Právno-správne a spoločensko-politické aspekty fungovania miestnej cirkvi na príklade Warmijskej diecézy / arcidiecézy." In Právne rozpravy on-screen II. Belianum. Vydavateľstvo Univerzity Mateja Bela v Banskej Bystrici, 2021. http://dx.doi.org/10.24040/pros.13.11.2020.sdtsp.16-26.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Živković, Ana. "PROBLEMI S KOJIMA SE SUOČAVAJU ORGANIZACIJE PRI UPRAVLJANJU FLUKTUACIJOM ZAPOSLENIKA." In 4th International Scientific Conference – EMAN 2020 – Economics and Management: How to Cope With Disrupted Times. Association of Economists and Managers of the Balkans, Belgrade, Serbia, 2020. http://dx.doi.org/10.31410/eman.2020.395.

Full text
Abstract:
Okrutnost tržišta radne snage nameće uvjete u kojima se individualne razlike sve više zatomljuju pa organizacijski aspekti više dolaze do izražaja kao važni uzročnici fluktuacije zaposlenika. Unatoč tome, nemoguće ih je preskočiti jer ono što motivira jednoga zaposlenika, u potpunosti suprotno može djelovati na drugoga zaposlenika pa je individualan pristup u upravljanju fluktuacijom neizbježan. To je puno lakše reći, nego napraviti, posebno u velikim organizacijama, no postojanje razvijene politike upravljanja ljudskim potencijalima može svesti stopu fluktuacije na minimalnu ili poželjnu razinu. Budući da je namjera fluktuiranja neposredni prethodnik same fluktuacije, organizacije trebaju istražiti čimbenike koji dovode do te namjere, a koji su mnogobrojni i raznovrsni, kao i ponašanja koja prethode fluktuaciji. Kako je fluktuacija multidmenzionalna pojava, ona se tako nikako ne smije promatrati van vremena i konteksta u kojem se pojavljuje, pa je nužno uzeti u obzir i vanjske čimbenike pri proučavanju mogućih odlazaka iz organizacije.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Politiska aspektet"

1

Vuksanović, Vuk, and Srđan Hercigonja. Između emocija i realizma: Dva lica turske spoljne politike na Balkanu. Belgrade Centre for Security Policy, June 2013. http://dx.doi.org/10.55042/dvvy2324.

Full text
Abstract:
U poređenju sa komentarima o delovanju Rusije i Kine, prodornijem odnosu Turske prema Balkanu se ne poklanja dovoljno pažnje. Kako bi se ova praznina popunila, istraživački tim Beogradskog centra za bezbednosnu politiku (BCBP) sproveo je istraživanje zasnovano na analizi sekundarnog izvornog materijala ali, što je još važnije, i na razgovorima koji su sa šesnaest istraživača i pripadnika akademiske zajednice obavljeni u Istanbulu i Ankari. Iako konsultovani izvori imaju različite biografije i političke simpatije, istraživanjem je utvrđeno da su im određene teme svima zajedničke. Turska spoljna politika na Balkanu, naime, ima dva aspekta. Prvi je zasnovan na emocijama, i tu je spoljna politika države definisana njenim posebnim vezama sa tom oblašću, odnosno zajedničkom istorijom, društvenim vezama, faktorima identiteta i nasleđem Otomanskog carstva. S obzirom na društveno-kulturne veze i činjenicu da je Bosna i Hercegovina država u kojoj je to nasleđe najprisutnije, ona se u kontekstu posebnih veza sa Turskom pominje najčešće. Drugi pristup je ukorenjen u tradicionalnom spoljnopolitičkom realizmu koji proizlazi iz objektivne i proračunate procene regionalnog odnosa snaga i sopstvenih interesa. U okviru tog pristupa, Turska iz bezbednosnih i strateških razloga nastoji da deluje pragmatično i ostvaruje svoje namere na Balkanu, a da se pritom ne uplete u krize koje bi mogle da joj ometaju uticaj u regionu. Ovaj pristup Tursku vodi ka aktivnim odnosima sa Srbijom, koja je u strateškom smislu značajna zemlja u regionu, jer je Ankara duboko uverena da, ukoliko želi da bude delotvorna na Balkanu, mora da ima partnerski odnos sa Beogradom. Pri tome, mora da uspostavi ravnotežu između emocija i realizma. Mora pažljivo da neguje odnose sa zajednicama sa kojima ima kulturne i verske veze, kao što su Bošnjačke i Albanske, ali i da istovremeno pazi da od sebe ne odgurne države poput Srbije, čije joj je partnerstvo neophodno ukoliko želi da postigne uspeh na Balkanu. Turska spoljna politika u regionu prošla je kroz dve faze. U prvoj joj je politika prema Balkanu bila previše fokusirana na istoriju i faktore identiteta. Ta praksa je posebno došla do izražaja u fazi koju kritičari vole da nazivaju „neoosmanizmom“, a koja se najčešće povezuje sa Ahmetom Davutogluom, nekadašnjim ministrom inostranih poslova Turske (2009-2014) i kasnije premijerom (2014–2016). Treba naglasiti da je Redžep Tajip Ergodan i tada bio na vlasti, ali je za politiku prema Balkanu bio zadužen prvenstveno Davutoglu. Međutim, upravo zbog retorike kojom se akcenat stavljao na emocije, istoriju i kulturu, spoljna politika Ankare u regionu je tokom tog perioda doživljavala neuspehe jer su lokalni hrišćanski narodi Tursku doživljavali kao ekspanzionističku silu koja se poziva na ranije imperijalno nasleđe, i kao pristrasnog posrednika koji favorizuje muslimanske zajednice kakva je npr. bošnjačka. Realistički impulsi turske spoljne politike su na površinu izbili u drugoj fazi. Ona je započela odlaskom Ahmeta Davutoglua, kada je predsednik Redžep Tajip Erdogan preuzeo čvršću kontrolu nad spoljnom politikom zemlje, pa i prema Balkanu. Ankara od tada stavlja veći naglasak na realizam i pragmatizam, za razliku od ranijeg insistiranja na strastvenoj, istorijskoj retorici. Ovu transformaciju simbolizuju bliže veze sa Srbijom koje balkanskoj politici Ankare daju veću slobodu. Pre nego što se pojavila vest o Erdoganovoj pobedi, tokom predsedničkih i parlamentarnih izbora koji su u Turskoj održani u maju 2023. godine vodila se žestoka debata o budućem smeru spoljne politike zemlje. Dok su neki tvrdili da ona mora da ostane nepromenjena bez obzira na ishod izbora , drugi su verovali u potencijalne promene u sveukupnom odnosu zemlje sa akterima kao što su EU, SAD i Rusija . Međutim, ni pre ni nakon izbora nije bilo naznaka da će se spoljna politika Turske prema Balkanu bitno promeniti. Naprotiv, može da se očekuje da će upornost međunarodnih i domaćih faktora koji su u igri dovesti do dosledne balkanske politike Turske, te da će tamošnje spoljnopolitičke elite, kada se angažuju na Balkanu, i dalje biti prinuđene da balansiraju između emocija i realizma.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Blechschmidt, Andreas. Wohnen ohne Auto – Nischenkonzept oder Zukunftsmodell für nachhaltige Stadtentwicklung? Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, May 2016. http://dx.doi.org/10.21248/gups.38429.

Full text
Abstract:
Um zukünftig den städtischen Verkehr – vor allem in Städten und Regionen mit Bevölkerungszuwächsen – ökologisch nachhaltiger abzuwickeln und gleichzeitig die Stadt als attraktiven Wohnort zu gestalten, wird aktuell in Forschung und Praxis eine Vielzahl unterschiedlicher Konzepte diskutiert und erprobt. Eine mögliche stadtplanerische Maßnahme in diesem Kontext ist die Entwicklung autofreier oder autoreduzierter Stadtquartiere. Im Rahmen bisheriger wissenschaftlicher Untersuchungen sind die Voraussetzungen für die Umsetzung solcher Konzepte meist eher unzureichend dokumentiert und analysiert worden. In dieser Forschungsarbeit wurde deshalb untersucht, welche Relevanz verschiedene stadt- und projektbezogene Rahmenbedingungen und Einflussfaktoren bei der Entwicklung autofreier bzw. autoreduzierter Stadtquartiere besitzen. Wenngleich bei der Realisierung autofreier oder autoreduzierter Projekte zahlreiche Faktoren wirksam sind, können als Ergebnis der Untersuchung vor allem zwei Aspekte als entscheidend für eine erfolgreiche Umsetzung solcher Projekte betrachtet werden. Dies ist zunächst eine ausreichende Unterstützung der Projekte durch die städtische Politik und Verwaltung. Als zweiter wesentlicher Einflussfaktor kann eine Förderung autofreier und autoreduzierter Projekte durch private Initiativen und Vereine gelten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Koehler, Birgit, and Lena Bergström. Havsbaserad vindkraft i samexistens med fiske, vattenbruk och naturvård? : en inledande kunskapssammanställning. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.4or8sfk59u.

Full text
Abstract:
Havsbaserad vindkraft är en viktig komponent i omställningen till förnybar energi för att bemöta den globala klimatkrisen. För att bättre förstå förutsättningarna för utbyggnad av havsbaserad vindkraft behövs kunskap om möjligheter, hinder och åtgärder för samexistens mellan vindkraft och andra behov till havs. Den här rapporten presenterar resultat från en litteraturanalys för att belysa nuvarande kunskapsläge om samexistens mellan havsbaserad vindkraft och yrkesfiske, vattenbruk respektive naturvård. Angående samexistens med yrkesfiske är huvudsakliga möjligheter som diskuteras i litteraturen att utforma fiskeredskap och -metoder som är kompatibla med vindparker, och designa vindparker så att det kan finnas förutsättningar för att även utöva fiske. Huvudsakliga potentiella hinder som diskuteras i litteraturen är låg acceptans för havsbaserad vindkraft inom fiskesektorn som kan försvåra möjligheter till utvecklingsprojekt, och säkerhetsaspekter, som risk för olyckor, skada på vindparkens installationer, samt skada eller förlust av fiskeredskap, och även tillhörande osäkerheter kring försäkringsaspekter. Åtgärder som undersöks enligt litteraturen inkluderar dels förebyggande åtgärder, som noggrant samarbete med aktörer och intressegrupper vid platsval, lokala eller regionala samrådforum, och styrning på högre politisk nivå, dels strategiska åtgärder, som satsningar på utveckling av teknik som medför minskad risk för skada, utveckling av fiskeredskap som kan användas i vindparker och småskaliga pilotprojekt kring god praxis för fiskevänliga vindparker. Bland planeringsmässiga åtgärder betonas framförallt proaktiv havsplanering. Angående samexistens med vattenbruk diskuteras i litteraturen framförallt fördelar med att kombinera vattenbruk med vindparker, som kan leda till mer effektiv platsanvändning och ökade möjligheter för att etablera vattenbruk längre bort från kusten. Som hinder diskuteras främst att utvecklingen av sådan fleranvändning fortfarande är i ett tidigt skede och inte kommersiellt gångbar, så att det fortfarande behövs kunskapsutveckling i form av pilotstudier, teknikutveckling, risk- och konfliktanalyser, men även att lagstiftningen idag kan vara försvårande för samexistens. Centrala åtgärder som diskuteras i litteraturen är till exempel att stimulera forskning, innovation och utveckling, inkludera fleranvändning i havsplaneringen och utveckla ett gemensamt ramverk för aktörer inom fleranvändning inklusive ett tydligt regelverk för förvaltning, tillståndsprocesser och övervakning av verksamheterna. Angående samexistens med naturvård fokuserar rapporten på olika aspekter kring om, och i så fall hur, havsbaserad vindkraft kan vara förenlig med naturvårdens syften. Möjligheter för samexistens mellan vindparker och lagstadgade skyddade områden är svåra att fastställa på en generell nivå, då det beror på om vindparken medför en risk för det skyddade områdets målsättning eller inte. Förutsättningarna påverkas även hurdana förflyttningseffekter som skulle kunna uppstå inom fiske och andra marina användningar, och vilka miljöeffekter dessa kan leda till. Bland sätt på vilka havsbaserade vindparker skulle kunna gynna naturvården, på en mer generell nivå, belyser litteraturen till exempel att 1) artificiella reveffekter kan främja vissa arter, vilket skulle vara gynnsamt om det stärker hotade eller sårbara arter, eller arter som fyller en önskad funktion i ekosystemet, som filtrering eller bioreglering, och 2) indirekta skyddseffekter kan uppstå om fiske utesluts helt eller delvis i parken, och ge möjlighet till återhämtning för arter som dör i fisket, samt havsbottnar (om området tidigare har påverkats av bottentrålning). Litteraturen, och olika pågående pilotprojekt, belyser även möjligheter att integrera naturinkluderande designer i vindparkernas utformning, till exempel hur vindkraftverkens fundament och erosionsskydd skulle kunna utformas för att främja vissa, önskade arter. Bland potentiella hinder identifieras till exempel risken att en samlokalisering med skyddade områden skulle innebära ömsesidiga kompromisslösningar, så att nätverket av skyddade områden blir suboptimalt. Litteraturen diskuterar även en risk att reveffekter vid vindkraftverken kan motverka syftet med det skyddade området, till exempel att oönskade arter gynnas eller att den nya artificiella livsmiljön skadar naturligt förekommande livsmiljöer, samt osäkerheter kring hur fiskemönster kommer att utvecklas i området och dess närhet, inklusive förflyttningseffekter. Möjligheten att integrera naturbaserade lösningar, till exempel att utforma vindkraftverkens fundament så att de kan främja vissa arter, diskuteras allt mer. En farhåga som lyfts i detta sammanhang är att den forskningsbaserade utvecklingen går långsamt framåt, då det fortfarande finns osäkerheter kring ekologisk effektivitet, effektstorlek eller möjliga risker med sådana lösningar. Möjliga åtgärder som diskuteras i litteraturen för att stärka naturvården är till exempel att strategiskt använda havsplaneringen för att lokalisera områden för vindkraft på ett sätt som kan gynna sådana arter och livsmiljöer som behöver stärkas eller rehabiliteras från fysisk påverkan, samt att testa och vidareutveckla naturbaserade lösningar. En övergripande aspekt som lyfts i litteraturen är vikten av tillräcklig och kontinuerlig kommunikation, och av riktade insatser för att öka förutsättningarna för samexistens och acceptans. Exempel är att stärka möjligheter till engagemang från olika aktörer, konsultera en bredd av sektorer och intressegrupper, säkerställa information till allmänheten, samt att påbörja samråd tidigt i processen och på ett sätt så att det blir tydligt vilken typ av inflytande som är möjlig i vilket skede. Stimulering av forskning och innovation, transparenta och strukturerade processer för havsplanering, kunskapsutbyte mellan länder samt offentlig tillgång till data är andra centrala insatser som betonas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schwedes, Christian. Präventionsarbeit an Schulen in Deutschland : Handlungsfelder und räumliche Implikationen. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, March 2010. http://dx.doi.org/10.21248/gups.7576.

Full text
Abstract:
Die hier vorgestellte Studie wurde durch eine konstruktivistisch informierte Betrachtung kontrastiert, um dadurch sowohl das methodische Vorgehen der quantitativen Empirie als auch deren Ergebnisse zu reflektieren. Abschließend sollen diese beiden Aspekte noch einmal aufgegriffen werden. Bezüglich der empirischen Methodik macht sie offensichtlich, dass die quantitative Studie eine Reifikation eingeschränkter Raumbilder darstellt. Sie reproduziert eine Denkweise, die komplexe soziale Prozesse anhand vereinfachter Faktoren nachvollziehbar zu machen versucht. Bei der Einbeziehung der Raumstrukturtypisierung des BBR in die Auswertung zeigt sich eine begrenzte Aussagereichweite von räumlichen Strukturdaten bezüglich (sub-)lokaler und regionaler Analysen. Die komplexen sozialräumlichen Bedingungen schulischer Präventionsarbeit, so das Ergebnis, entziehen sich weitgehend einer Analyse mithilfe von Geodaten, die entweder aus mehreren Einzelkomponenten aggregiert sind (im Falle der Raumstrukturtypen20, Bevölkerungsdichtewerte und Zentrenerreichbarkeit) oder relativ große räumliche Einheiten umfassen (z. B. siedlungsstrukturelle Gebietstypen21). Eine differenzierte Sicht auf spezifisch urbane oder rurale Settings schulischer Präventionsarbeit können die (bisher) zur Verfügung stehenden räumlichen Daten nicht leisten. Darüber hinaus wäre es selbst bei Verfügbarkeit räumlicher Daten in größerer Detailschärfe unmöglich, eine kontingente soziale Wirklichkeit vor Ort mit Hilfe sozialstatistischer Raumdaten adäquat abzubilden. Als zum Teil sehr aussagekräftig im Sinne des quantitativen Forschungsparadigmas ergaben sich hingegen die Einschätzungen der Befragten bezüglich ihres räumlichen Umfeldes. Aus Sicht eines konstruktivistisch informierten Forschungsverständnisses geben aber auch diese Ergebnisse nur eine ganz spezifische Form einer durch den quantitativen Forschungsprozess geprägten Wahrheit wieder. Trotz dieser erkenntnistheoretischen Einschränkungen können die Ergebnisse der Umfrage zur Präventionsarbeit an Schulen Anlass für weiterführende Diskussionen sein und als Basis für eine kritische Reflektion dienen. Im Folgenden werden daher die zentralen Punkte der Diskussion der empirischen Ergebnisse noch einmal aufgenommen und zusammengeführt. Pädagogen an Schulen in Deutschland sehen sich in sehr unterschiedlichem Maße mit Herausforderungen konfrontiert. Die Verschiedenheit der Bedingungen des schulischen Alltags ist vor allem geprägt durch die hohe Selektivität und die darin zugrundeliegende Ausdifferenzierung des deutschen Schulsystems. Wie bei anderen schulischen Belangen auch liegen die Differenzen bezüglich der Herausforderungen, die sich den Schulen stellen, und der Ausgestaltung von Präventionsarbeit zumeist zwischen den Schulformen. Die Aussagen der Pädagog/-innen deuten dabei auf den Einfluss sehr unterschiedlicher sozialer Wirklichkeiten auf den Schulalltag hin. Aus Sicht der Schulleiter/-innen ballen sich Herausforderungen, insbesondere was die Thematisierung abweichenden Verhaltens von Schüler/-innen angeht, vor allem an Förder- und Hauptschulen. In städtischen Quartieren, die aus Sicht der Befragten durch soziale Problemlagen gekennzeichnet sind, konzentrieren sich die Probleme in Schulen zusätzlich. Präventionsarbeit an Schulen versteht sich häufig als Antwort auf problematische soziale Verhältnisse. Da sich insgesamt ein sehr positives Bild bezüglich der von Schüler/-innen erlernten sozialen Fähigkeiten ergibt und andere Studien auf einen Rückgang beispielsweise der Jugendgewalt hindeuten, muss davon ausgegangen werden, dass es andere Gründe für die Konjunktur von schulischer Präventionsarbeit gibt als zunehmend aggressives Verhalten unter Kindern und Jugendlichen. Die Ergebnisse der Untersuchung belegen auch, dass Präventionsarbeit unabhängig von der Problemwahrnehmung an Schulen zur – oder nicht zur – Anwendung kommt. So spielt die Problemwahrnehmung beispielsweise keine Rolle für die Schwerpunktsetzung bei ihrer Finanzierung. Der verstärkte Einsatz von Geldern in Städten und vor allem dort, wo das Umfeld der Schulen für „multikulturell“ oder „sozial schwach“ gehalten wird, macht einen kulturalistischen bzw. sozialökologischen Einschlag von Präventionsarbeit an Schulen offensichtlich. Eine eingeschränkte Problemorientierung wird ebenfalls durch die Ergebnisse bezüglich der Prävention politisch motivierter (Hass-)Kriminalität deutlich. Fremdenfeindlichkeit im Schulumfeld wird zwar wahrgenommen, in vielen Fällen jedoch folgen darauf keine Präventionsaktivitäten. Auf der einen Seite reagiert schulische Präventionsarbeit gar nicht auf offensichtliche Missstände, auf der anderen Seite wird Prävention eingesetzt, obwohl kaum Probleme thematisiert werden (vgl. z. B. Gewaltprävention an Gymnasien). Im Wesen des Präventionsgedankens liegt begründet, dass sich Präventionsarbeit nicht unbedingt an den Herausforderungen des schulischen Alltags orientiert. Selbst wenn keine konkreten Probleme vorliegen, ist im Sinne von Primärprävention vorbeugendes Handeln angezeigt. So kommt es auch dazu, dass Präventionsarbeit häufig die Durchführung allgemeiner Lebenskompetenzprogramme bedeutet. Die Vielzahl sehr allgemein auf die Aneignung von Sozialkompetenzen ausgerichteter Präventionscurricula macht deutlich, wie der Präventionsgedanke/- diskurs den Schulalltag auch in Bereichen durchdringt, die vormals von anderen Diskursen beeinflusst waren. Unter dem Begriff „Prävention“ wird heute explizit vermittelt, was in früheren Jahrzehnten als „Erziehung“ en passant von den Lehrer/-innen geleistet wurde. Mit dem Erstarken des Präventionsparadigmas hat sich der Umgang der Lehrer/-innen mit ihren Schüler/-innen verändert. Das Fördern sozialer Fähigkeiten findet stärker institutionalisiert statt und erhält, das ist ein entscheidender Machteffekt (im Sinne Foucaults (1978)) des Präventionsbegriffs, mit der neuen Bezeichnung auch eine neue Konnotation. Sie ist verknüpft mit Begriffen wie „Risiko“, „Gefährdung“ oder „Sicherheit“. Schon die Vermittlung grundlegender sozialer Kompetenzen wird, durch den Präventionsgedanken geprägt, zunehmend von dem defizitorientierten Ziel geleitet, abweichendes Verhalten zukünftig zu verhindern oder zu minimieren. Gerade an Grundschulen, die nach den Ergebnissen der Umfrage die wichtigsten Sozialisationsinstanzen unter den Schulen sind, ist der Aspekt der frühen Förderung von Sozialkompetenzen bei Kindern Ausgangspunkt für die zunehmende Durchdringung mit dem Präventionsgedanken. Der Präventionsdiskurs, so zeigen die Ergebnisse der Umfrage, besitzt die Macht, Eingriffe in das schulische Miteinander von Lehrer/-innen und Schüler/-innen zu legitimieren, die ohne seine Popularität kaum denkbar wären. Geht man davon aus, dass unter der Bedingung „individualisierter Lebenslagen“ (Beck 2003: 144) und einer damit Einhergehenden Pluralisierung von Lebensweisen Grenzerfahrungen ein wesentliches Element von Sozialisation und Identitätsbildung sind, kommt abweichendem Verhalten eine große Bedeutung im Prozess des Aufwachsens zu. Schädlich für die Gesellschaft, im Sinne einer Verstetigung in Form kriminellen Verhaltens, ist es in den seltensten Fällen. Aus dieser Sicht erfordert nicht jedes abweichende Verhalten ein präventives Entgegenwirken und es müsste ein besonderes Augenmerk darauf liegen, dass der Präventionsgedanke nicht unreflektiert als Legitimationsfolie für ordnungspolitische Eingriffe instrumentalisiert wird. Ob der verdachtsgeleitete Umgang mit Kindern wünschenswert ist, bleibt fraglich. Bezweifelt werden kann, dass die Notwendigerweise mit Prävention einhergehende Defizitorientierung lustvolles Lernen befördert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bleichschmidt, Andreas. "Mobilität ist Kultur"? : die Beteiligung der Bevölkerung an der Entwicklung der Mobilitätskultur in Zürich und Frankfurt am Main im Vergleich. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, November 2012. http://dx.doi.org/10.21248/gups.27460.

Full text
Abstract:
Mobilität ist Kultur“ – mit diesem Motto wird seit mehreren Jahren für das Verkehrs- und Mobilitätskonzept der Stadt Zürich geworben. Das Ziel dieses Züricher Konzepts ist die lang-fristige Etablierung einer nachhaltigen Mobilitätskultur. Eine wesentliche Teilstrategie bei der Umsetzung des Konzepts ist dabei neben verkehrsplanerischen Aspekten (z.B. die gezielte Förderung bzw. der Ausbau des ÖPNV sowie des Fuß- und Radverkehrs) die umfassende und frühzeitige Information der Bevölkerung über Verkehrsplanungsverfahren und die Beteili-gung an den entsprechenden Entscheidungen. Weiterhin wird hervorgehoben, dass bereits die Mobilitätsstrategie selbst das Ergebnis eines gemeinsamen Meinungsbildungsprozesses von Bevölkerung, Planung, Politik und Wirtschaft ist. In Zürich wird nachhaltige Mobilitätskultur demnach nicht nur als neues Leitbild der Verkehrsplanung, sondern als umfassender Pla-nungs-, Kommunikations- und Kooperationsansatz verstanden (Ott 2008: 1ff.; Schreier 2005: 127ff.; Tiefbau- und Entsorgungsdepartment der Stadt Zürich 2005: 1ff.). Gerade im Zusammenhang mit Konzepten zu nachhaltiger Mobilität wird die Notwendig-keit der Kommunikation mit den Bürgern nicht nur in Planungen einzelner Kommunen, son-dern auch in theoretischen Beiträgen häufig thematisiert. So hebt beispielsweise Banister (2008: 80) hervor, dass bei Verkehrsplanungsmaßnahmen die Kommunikation – also die In-formation und Beteiligung der Bevölkerung – aber auch ein entsprechendes Marketing we-sentliche Elemente zur Steigerung der Akzeptanz nachhaltiger Mobilitätspolitik sind. Auch Beckmann (2005: 10, 16f.) betont die Notwendigkeit der Kommunikation mit den Bürgern und zivilgesellschaftlichen Gruppen, um die Akzeptanz und Wirksamkeit verkehrsplane-rischer Maßnahmen, aber auch soziale Lernprozesse im Bereich der Mobilität zu fördern. Bedingt durch die besondere Stellung direktdemokratischer Elemente im politischen Sys-tem der Schweiz hatte die Bevölkerung dort bereits lange vor der Einführung solch moderner Planungsansätze weitreichende Möglichkeiten zur Einflussnahme auf politische Entscheidun-gen (Linder 2009: 574ff.). So hebt z.B. Bratzel (1999: 183ff.) die Ablehnung der städtischen U-Bahn-Planung durch die Züricher Bevölkerung als wegweisende Richtungsänderung hervor und bewertet die Möglichkeiten zur Interessenartikulation und auch deren Durchsetzung sei-tens der Bürger als wichtigen Einflussfaktor der Entwicklung des städtischen Verkehrs. Dabei stellt sich die Frage, ob der Einfluss der Züricher Bevölkerung auf die städtische Verkehrspolitik und damit auch auf die Entwicklung der lokalen Mobilitätskultur eher einen Sonderfall darstellt, oder ob auch in anderen Städten die Bürger in ähnlicher Weise die Mobi-litätskultur mit geprägt haben. Im Rahmen dieser Arbeit wurde deshalb näher untersucht, welchen Einfluss die Bevölke-rung einer Stadt über ihr eigenes Verkehrsverhalten hinaus auf die Herausbildung der jeweili-gen Mobilitätskultur hat. Für die Analyse wurde ein Vergleich der Entwicklung der Mobili-tätskulturen in Zürich und Frankfurt am Main vorgenommen, wobei der Einfluss der Bevölke-rung auf zentrale Debatten und Entscheidungen im Mittelpunkt stand. Frankfurt ist als Ver-gleichsstadt in besonderer Weise geeignet, da Frankfurt einerseits im Hinblick auf die Stadt- und Wirtschaftsstruktur sowie die Herausforderungen im Verkehrsbereich teilweise große Ähnlichkeiten zu Zürich aufweist (Langhagen-Rohrbach 2003: 40, 44ff., 60ff.). Andererseits bestehen im Hinblick auf das politische System bzw. die politische Kultur aber auch charakte-ristische Unterschiede (Linder 2009: 567ff.; Dreßler 2010: 165ff.). Von Interesse bei der Un-tersuchung war insbesondere auch die Frage nach den Motiven für die Beteiligung der Bevöl-kerung, d.h. ob die eigentliche Intention bei der Beeinflussung städtischer Verkehrspolitik durch die Bürger die bewusste Gestaltung von Verkehr und Mobilität in der Stadt war, oder ob andere Beweggründe im Vordergrund standen. Dabei galt es ebenso herauszuarbeiten, in-wiefern die Entwicklung der Mobilitätskultur einer Stadt auch mit einer bestimmten politi-schen Kultur der Beteiligung oder einem speziellen gesellschaftlichen Kontext verknüpft ist. Für die Untersuchung wurde, aufbauend auf einer eingehenden Analyse des Begriffs „Mobilitätskultur“ selbst und möglicher Einflussfaktoren auf die urbane Mobilitätskultur, zunächst ein Vergleich der aktuellen Mobilitätskulturen in Zürich und Frankfurt vorgenom-men. Im Anschluss an eine Gegenüberstellung der jeweiligen Rahmenbedingungen der Ent-wicklung wurde dann abschließend eine vergleichende Analyse des Einflusses der Bevölke-rung auf zentrale Debatten und Ereignisse bei der Entwicklung der lokalen Mobilitätskultur durchgeführt. Bei der Analyse der Züricher Mobilitätskultur im Rahmen der Vergleiche wur-de lediglich auf die bereits vorhandene theoretische Literatur und statistische Erhebungen zurückgegriffen. Für die Untersuchung der Frankfurter Mobilitätskultur wurden zur Ergän-zung dieser Quellen zwei Experteninterviews und eine fallbezogene Analyse einschlägiger Artikel einer Frankfurter Tageszeitung durchgeführt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography