Dissertations / Theses on the topic 'Pedagogika Montessori'

The diploma thesis is focused on the qualitative analysis of Montessori pedagogy and traditional Czech pedagogy and attempts to highlight some of the problems of the current functioning of the educational process in traditional Czech schools and proposes concrete possibilities of making it more effective. The theoretical part provides a brief picture of the author of the Montessori educational method and the development of this method and defines its principles. The core of the practical part are qualitative analyses of the Montessori and the traditional Czech pedagogy. To process these analyses, survey results contributed. The survey was focused on the perception of benefits and risks of the practical application of Montessori pedagogy which the author conducted among Montessori teachers. The result of the qualitative analysis of both the pedagogical directions is a proposal for teaching guidelines optimization is a traditional Czech school. The proposed measures focus on the transformation of the school environment, changes in the school time organization and teaching methods, class size reduction, changes in the methods of diagnosis and evaluation and the state education funding. The diploma thesis aims to highlight the shortcomings and the need for changes in the current functioning of compulsory school education in the Czech Republic.

Šiame darbe buvo siekiama ištirti ugdymo vientisumo M. Montessori darželyje ir šeimoje ypatumus teoriniu bei praktiniu aspektais. Siekiant šio tikslo pirmiausia atskleista M. Montessori pedagoginės sistemos samprata, apibrėžiamos ugdymo metodų vientisumo apraiškos šeimoje ir darželyje, išskiriamos ugdymo vientisumo įgyvendinimo problemos. Analizuojant, kaip pedagogai ir tėvai suvokia M. Montessori sistemą, koks pedagogų ir tėvų požiūris į vaiką, taip pat lyginant vaiko aplinką, vaiko veiklos pasirinkimą bei M. Montessori principų įgyvendinimą šeimoje ir darželyje, bandyta nustatyti, kaip tiksliai šeimoje ir darželyje yra laikomasi M. Montessori sistemos reikalavimų, ar suvokiama ugdymo vientisumo svarba. Siekiama palyginti, kaip įgyvendinami M. Montessori sistemos principai šeimoje ir darželyje Tyrimo duomenų lyginamoji analizė parodė, kad daugelyje Lietuvos montessorinių ikimokyklinių įstaigų ugdymo vientisumo principas šeimoje ir darželyje nėra iki galo įgyvendintas dėl ugdymo tęstinumo nebuvimo, tėvų žinių apie M. Montessori sistemą stokos, skirtingo požiūrio į vaiką, nenoro domėtis vaiko gyvenimu darželyje, bendradarbiauti su pedagogais.
This work was aimed for analyzing theoretical and practical aspects of the integrity of education in M. Montessori-type kindergartens and families. In pursuing this objective, the concept of M. Montessori educational systems, manifestations of integral educational methods in families and kindergartens were defined first of all, together with highlighting of the problems related to implementation of integral training. Through the analysis of understanding the Montessori system by teachers and parents, the attitude of teachers and parents to a child, comparing the child’s environment, selection of child’s activities and implementation of M. Montessori principles in a family and kindergarten, efforts were taken to identify how precisely the requirements of the Montessori system was respected in families and kindergartens, how well the importance of congruent education was understood. In addition, efforts were also taken to compare the implementation of the Montessori’s principles in families and kindergartens. The comparative analysis of the study data demonstrated that the congruence of family and Montessori-type kindergartens is not fully implemented in many pre-school establishments in Lithuania, because there is no continuation of such education, parents lack knowledge about the system of M. Montessori, children are differently approached, parents are unwilling to take an interest in children life in kindergarten, to co-operate with teachers.

Språkutvecklingen hos barn har fångat en nyfikenhet hos mig under min studietid och hur det vardagliga arbetet kan utveckla barnens språkutveckling. Ett intresse för olika pedagogiska inriktningar har vuxit fram och vilka strategier som används inom dessa för att stimuleras den verbala språkutvecklingen. Syftet med studien är därför att jämföra två pedagogiska arbetssätt, ett grundat i Montessoripedagogik systemet och ett grundat i Waldorfpedagogik systemet. Studiens frågeställning är vilka strategier som förskollärarna använder sig av och vilka likheter och skillnader som finns inbördes och mellan de två olika pedagogiska inriktningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare, två inom respektive pedagogisk inriktning, där deltagarna svarar på frågor om vilka arbetssätt som respektive förskola använder sig av för att stimulera språkutvecklingen hos barn. Detta medför att resultatet nödvändigtvis inte behöver bero på respektive pedagogisk ideologi. Utan det kan även förekomma strategier utan specifik pedagogisk inriktning. Studien visar att barnens första språkutveckling är något som är en del av den vardagliga verksamheten på förskolan. Strategierna som används skiljer sig däremot emellan de pedagogiska inriktningarna. I Montessoriförskolan nyttjas pedagogiskt material för att lära barnen de mer specifika delarna av språkutvecklingen. Inom Waldorfförskolan nyttjas den fria leken och ett mer generellt lärande, där lärandet anpassas efter barnets egna förmågor.

Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07

 Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.

The purpose of this report is to contribute with knowledge about the views within special education. I want to explore and compare the way students with special needs are approached within two different pedagogies in Sweden: Waldorf pedagogy and Montessori pedagogy.

I have closely studied these pedagogies, read the literature from existing research and also by conducting two interviews with a representative from each pedagogy Both pedagogies claim that their teaching methods are most suitable for children with reading and writing difficulties..

The Waldorf pedagogy was founded in 1919 in Germany by Rudolf Steiner. The pedagogy believes in the development of the students into independent children who can use their bodies as a tool for the learning of knowledge. The Montessori pedagogy was also founded in the beginning of the nineteenth century and stands for developing the students into independent individuals. However, the pedagogical approach to reading, writing and dyslexia is different. The Waldorf teachers avoid the term dyslexia because many of them have the opinion that these children are being diagnosed too easily.  The method of teaching is relatively relaxed and to be able to read and write is not necessary during the first years in school. On the other hand, the Montessori teachers are planning their students education so that they learn how to read and write during the first year, when they are only six years old. They believe that all students have different backgrounds and that a child who is attending a Montessori school is no different than the children who are studying within the traditional school system in Sweden.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap inom synen på specialpedagogik. Jag vill se och jämföra bemötandet av elever med speciella behov inom två pedagogiker i Sverige; Waldorfpedagogik och Montessoripedagogik.

Jag har studerat dessa pedagogiker närmare, gjort en litteraturstudie av den tidigare forskningen och även genomfört två intervjuer med en representant från vardera pedagogik. Båda pedagogikerna hävdar att deras undervisningssätt är mest lämpat för elever med läs- och skrivsvårigheter, detta trots de stora skillnaderna i deras sätt att undervisa.

Waldorfpedagogiken grundades 1919 i Tyskland av Rudolf Steiner. Pedagogiken står för att utveckla eleverna till själständiga människor som kan använda sin kropp som ett verktyg för kunskapsinlärning. Montessoripedagogiken uppkom även den i början av 1900-talet och står också den för att utveckla eleverna till självständiga individer. Dock skiljer sig synsättet på läs- och skrivinlärning samt dyslexi betydligt. Waldorfpedagogerna drar sig för att använda begreppet dyslexi i skolan då många anser att eleverna diagnostiseras allt för lätt. Undervisningssättet har ett relativt lugnt tempo och att kunna bruka läsning och skrivning är inget som krävs under de första åren i skolan. Montessoripedagogerna å andra sidan lägger upp arbetssättet så att eleverna lär sig läsa och skriva redan i förskoleklassen och arbetar utefter det. De menar att alla har olika bagage med sig och att det inte är någon skillnad på eleverna som läser enligt Montessoripedagogik jämfört med den traditionella skolgången.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lunchmåltiden ser ut på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta får vi genom att undersöka om man kan se spår av dessa under måltidssituationen. I studien tar vi även reda på vilka spår av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingår i arbetet är Montessori, Reggio Emilia och ”I ur och skur”. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre förskolor med olika pedagogiska inriktningar för att observera hur deras måltid går till. Under observationstillfällena använder vi oss av videokameror, mp3-spelare och fältanteckningar. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut ”critical incidents”, kritiska händelser, som vi sedan analyserar. Resultatet visar att man kan se spår av den specifika inriktningen i måltidssituationen. Det förekommer även händelser som går emot det som inriktningen föreskriver. I resultatet ser vi dessutom flera händelser hos de olika inriktningarna som stämmer väl överens med det som står i Lpfö 98.

The purpose of the study is to get a deeper understanding how the lunch functions at preschools with different educational designs. This by examining meal situations to see if we can discover traces of these designs. In the study we also find out which traces of Lpfö 98 (the curriculum for the Swedish preschool) that appear during the lunch situation. The designs that are included in this study are Montessori, Reggio Emilia and “I ur och skur” (any weather). We use a qualitative method, where we visit three preschools with different educational designs and observe their meals and how they are carried out. During the observations we use video camera, mp3 (digital recorder) and field notes. From the recorded material we then find “critical incidents” to analyze further. The results show us that you can find traces of the specific designs during the meal situations. We can also find events that go against what the designs prescribe. In addition, we can also find several incidents within the different designs that agree with Lpfö 98.

Inledning: Då dagens invandring har ökat markant de senaste åren ställer detta stora krav på förskollärares kunskap om språkutvecklande strategier för nyanlända barns andraspråksutveckling, utveckling av det svenska språket. Syfte: Studiens syfte är att undersöka montessoriförskollärares strategier för att stimulera nyanlända barns utveckling av det svenska språket. Metod: Utifrån undersökningens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer genomförts med fem förskollärare. Resultat: Undersökningens resultat visar att samtliga montessoriförskollärare ser tryggheten som den absolut viktigaste aspekten för att nyanlända barns utveckling av ett andraspråk ska vara möjlig. Föräldrasamverkan är därför en viktig del i förskollärares trygghetsskapande arbete. Det handlar om att få nyanlända föräldrar och barn att känna en trygghet för den svenska förskolan och att förskoleverksamheten är något positivt. Viktiga språkstrategier för nyanlända barns utveckling av det svenska språket betraktar förskollärarna som sagor, sångkort, bilder samt tecken som stöd. Dock är inget material språkutvecklande om inte förskollärare använder språket som ett lär verktyg för att i samspel med nyanlända barn göra materialet språkstimulerande

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro Tecnológico. Programa de Pós-Graduação em Engenharia de Produção.
Made available in DSpace on 2012-10-20T00:51:50Z (GMT). No. of bitstreams: 0Bitstream added on 2014-09-26T01:31:26Z : No. of bitstreams: 1 186769.pdf: 4211785 bytes, checksum: b26e51c430e95762b8d2fb5fc9a4fba8 (MD5)
Os fenômenos associados ao contexto das organizações e sua relação com o desenvolvimento humano dos profissionais nela envolvidos têm sido alvo de várias pesquisas e reflexões. Embora muito se fale em mudanças organizacionais, com ênfase na inclusão total e no desenvolvimento do ser humano, de concreto, muito pouco se tem praticado. Num cenário em que as mudanças técnico-científicas e econômicas acontecem na mesma velocidade em que avança o pensamento humano, as organizações mantêm características ainda conservadoras e parecem não conseguir acompanhar estas mudanças, com sua "alma", os profissionais nela inseridos. Um olhar extremamente cuidadoso precisa ser dirigido às organizações educacionais, nas quais os professores precisam preparar os alunos para as mudanças, ao mesmo tempo em que contribuem tanto para que as mesmas aconteçam, quanto sofrem suas conseqüências. O desenvolvimento humano permeia esta dissertação, cujo alvo de pesquisa é uma organização de ensino confessional que utiliza o Sistema Montessori de Educação, visando verificar se a pedagogia montessoriana, aliada aos fatores que caracterizam a organização, favorece o desenvolvimento humano dos professores que aí trabalham. Na pesquisa de campo, que utiliza a metodologia do grupo focal, verificou-se que, sob os aspectos de desenvolvimento da criatividade, preservação da identidade pessoal e aumento da renda, assistência médica e acesso à educação, a conjunção dos aspectos estruturais apresentados é fator de acréscimo de possibilidade de desenvolvimento. Do ponto de vista da valorização do desempenho e da possibilidade de introdução de modificações, as características de uma organização formal burocrática utilitário-coercitiva, confessional e com uma pedagogia específica determinam um empecilho para as condições de desenvolvimento humano, uma vez que normatizam demasiadamente os procedimentos e condutas e enxergam seus professores como um todo, não individualmente

Sammandrag Med detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen. Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut. Besöket avslutade jag med att intervjua den lärare vars klassrum jag besökte. Intervjufrågorna jag ställde till lärarna var formulerade utifrån den litteratur jag studerat. Jag kom fram till att det inte bara finns skillnader utan även likheter mellan skolorna, framförallt mellan den kommunala skolan och Montessoriskolan. Detta både i litteraturen och i resultatet. En av de största skillnaderna mellan de olika pedagogikerna och skolorna var utöver hur de lägger upp elevernas skoldagar, hur de använder sig av de nationella proven. Den kommunala skolan gör de nationella proven i årskurs fem, medan Montessoriskolan gör femmans nationella prov i både fyran, femman och sexan, och Waldorfskolan inte gör dem över huvud taget mer än i årskurs nio. Både Montessoriskolan och Waldorfskolan anser att de kräver mer av sina elever än vad som görs i de nationella målen. Men alla tre skolorna följer målen, även om Waldorfskolorna har sin egen läroplan.
In this study I have looked at some of the differences between a municipal-, a Montessori- and a Waldorf school, with focus on their English teaching. This is because I wanted to find ways to teach English to pupils with various types of learning difficulties. To be able to see the main differences and similarities between a municipal school, a Montessori school and a Waldorf school I began with literature studies. When I had finished the literature studies I contacted three schools that applied the different pedagogies. I visited the three schools during two days each through a three-week period. During these two days I was in the classroom when the pupils were there and followed the teachers’ teaching. I ended the visits with an interview with the teacher whose classroom I visited. I came to the conclusion that there are both differences and similarities between the three schools. The two schools that are most similar are the municipal school and the Montessori school both in the literature and in the result from the observations and interviews. Two of the main differences between the schools are how they plan the school days for the pupils, in which order they have the lessons, and how they use the national tests. The municipal school uses the national test in fifth grade, the Montessori school uses it in the years four, five and six and the Waldorf school only use it in year nine. The Montessori school and Waldorf school believe that they require more from their pupils that the national goals. All the three schools aim at those goals, but the Waldorf schools have their own curriculum.

Syftet med vårt arbete var att jämföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrån föräldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen på barns förutsättningar att lära. Vidare under forskningsarbetets gång har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. Vårt arbete har resulterat i jämförelser där vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete är att ingen förskola är den andra lik miljömässigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssätt på olika vis inom de olika pedagogikerna.

Syftet med arbetet var att klarlägga vad pedagoger anser är skillnaderna mellan så kallad traditionell pedagogik och Montessoripedagogik, samt belysa för och nackdelar mellan dem. Empiri har insamlats med djupintervjuer av tolv Montessoripedagoger som även har erfarenhet av traditionell pedagogik. Det resultat vi fick fram var att Montessorilärare har många gemensamma drag såsom synen på barn, arbetssätt, engagemang och att de anser att Montessoripedagogiken är lätt att anpassa till Lpfö 98 och Lpo 94. Resultatet har visat att Montessoripedagogerna i studien uttrycker gemensamma uppfattningar om fördelar med Montessoripedagogiken samt nackdelar med den traditionella pedagogiken. De har dessutom svårt att finna några nackdelar med Montessoripedagogiken. Studiens slutsats är att det återfinns många likheter mellan verksamma Montessoripedagoger i allt från deras syn på lärande och Montessoripedagogikens styrkor och svagheter. Bristen på självkritik kring Montessorimetoden skulle kunna leda till att Montessoripedagogiken inte utvecklas. Däremot innebär pedagogernas engagemang och barnsyn till ett gott lärande där barnets individuella behov sätts i fokus.

Syftet med uppsatsen är att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en tradi¬tionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmärksamheten dels mot hur strukture¬ring och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i ob¬servationerna utgör in¬ramning och användning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger på ett induktivt an¬greppssätt där en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Datama¬terialet har i huvudsak samlats in med hjälp av obser¬vatio¬ner och intervjuer. Till analysen har teorin och resultaten från observationsschemat och inter¬vjuerna använts. Un¬derlag för våra slutsatser utgörs av analyskapitlet. Vi har kommit fram till att organisationen av rummen i den traditionella för¬skolan skiljer sig från förskolor Reggio Emilia och Montessori. Aktiviteterna är i hög grad bundna av plane¬ringen. Barnen får lite makt över inne¬hållet och över vad de vill göra. Materialet är placerat synligt men inte alltid tillgängligt för barnen. Vi anser att Reggio Emilia och Montessori förskolorna har många gemensamma tankar om hur barn lär sig genom eget arbete samt de vuxnas respektfulla in¬ställning till barnen. Detta påverkar pedagogiken och förhållningssättet till barnen, vilket åter¬speglas i hur rummen, tiden och materialen organiseras. Miljön anpassas efter barnen och tiden används mer flexibelt än i den traditionella förskolan. Även utbudet av material är mer varie¬rat än i den traditionella förskolan. Allt material är placerat synligt och tillängligt för barnen. Barnen har större möjlig¬heter att välja sina aktiviteter och utföra dem på egna villkor.

I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader.

Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion.

Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete.

Syftet med detta arbete har varit att studera hur Montessoriförskolans interiör, i detta fall färger, är anpassad till barnens önskemål. Vidare har syftet varit att studera likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattningar kring detta. Tillvägagångssättet för att studera det ovan nämnda har varit att intervjua ett visst antal barn som har sin verksamhet på en Montessoriförskola. Vidare har metoden varit att lämna enkäter till pedagogerna som arbetar på förskolan. Dessutom har jag genomfört egna observationer av hur miljön, och i synnerhet färgsättningen, sett ut.  Resultaten från barnen och pedagogerna visar att de färger som pedagogerna ser som bra färger för barnen inte alls stämmer överens med de färger som barnen verkligen vill ha. Om barnen hade fått vara med och bestämma hade färgsättningen sett annorlunda ut, detta är både barn och pedagoger överens om. Resultatet visar också att inga barn hade på ett direkt sätt fått vara delaktiga i utformandet av interiören.

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.

Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.

Studiens syfte var att ta reda på vilka strategier lärare som använder en Montessori-inspirerad pedagogik anser stimulerar och utmanar högpresterande elever i matematik samt om de upplevde några svårigheter eller problem med att undervisa högpresterande elever i matematik. För att undersöka det har sex kvalitativa intervjuer genomförts med lärare som har varit eller som är verksamma i årskurserna 1-3. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna har en gemensam uppfattning om att en Montessori-inspirerad pedagogik utmanar och stimulerar högpresterande elever i matematik eftersom grundtanken i Montessori-pedagogiken är "eleven i centrum". Det här innebär att lärarna måste utgå från varje elevs förutsättningar, behov och aktuella kunskapsnivå. I resultatet framkommer också att lärarna använder sig av olika strategier i form av matematikbok från en högre årskurs, special- och fördjupningsområden, åldersintegrering och lärande med flera sinnen för att stimulera och utmana de högpresterande eleverna matematiskt. Det framgår också i resultatet att lärarna inte upplever några större problem eller svårigheter i undervisningen av högpresterande elever i matematik. De belyser ändå att den egna matematiska kompetensen, tidsbrist och eget kontrollbehov ibland kan utgöra hinder för att stimulera och utmana de högpresterande eleverna tillräckligt. Utifrån studien kan man dra slutsatserna att lärare som använder en Montessori-inspirerad pedagogik lägger stor vikt vid att hitta rätt strategi för rätt elev, vilket bidrar till att de högpresterande eleverna får utmaning och stimulans. De olika hindren som lärarna belyser skulle kunna minskas med fortbildning och samarbete mellan årskurserna.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare från Montessoriförskolor och Reggio Emilia inspirerade förskolor uppfattar och arbetar med musikundervisning, samt att bidra med kunskap om musikens utrymme och betydelse inom de olika pedagogiska inriktningarna. Genom att jämföra dessa och upptäcka likheter och skillnader vill jag synliggöra olika pedagogiska infallsvinklar och få en variation i synsätt gällande uppfattningar och metoder i musikundervisningen. Datainsamlingsmetoden som används i studien är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre Montessoriförskollärare och tre Reggio Emilia inspirerade förskollärare. Analysarbetet har följt en Fenomenografisk analysmodell. I resultatet redovisas Montessoriförskollärarnas uppfattningar av musikundervisning, vidare de Reggio Emilia inspirerade förskollärarnas uppfattningar av musikundervisning och slutligen redovisas skillnader och likheter mellan de två pedagogiska inriktningarnas musikundervisning. Studiens viktigaste slutsatser är att Montessoriförskollärarna uppfattar musikundervisningen som en lika viktig del som alla andra ämnen i förskolan. De har lättillgängligt musikmaterial och musikundervisningen är spontan. De Reggio Emilia inspirerade förskollärarna uppfattar musikundervisningen som språkutvecklande. Deras musikundervisning fokuserar på en känsla av trygghet och igenkänning. Slutligen ses ett gemensamt utvecklingsområde: kompetensutveckling.
The purpose of this study is to contribute with knowledge about how Montessori preschool teachers and Reggio Emilia inspired preschool teachers understand and work with music education, as well as to contribute knowledge about the space and importance of music within the different educational directions. By comparing these and discovering similarities and differences, I want to highlight different pedagogical approaches and get a variation in views regarding perceptions and methods in music education. The data collection method used in the study is semi-structured qualitative interviews. The interviews were implemented with three Montessori preschool teachers and three Reggio Emilia-inspired preschool teachers. The analysis work has followed a Phenomenographic analysis model. The result shows the Montessori preschool teachers' perceptions of music education, furthermore the Reggio Emilia inspired teachers' perceptions of music education, and finally, differences and similarities between the two pedagogical approaches music education. The most important conclusions of this study are that the Montessori preschool teachers perceive music education as an equally important part as all other subjects in preschool. They have easily accessible music material and the music education is spontaneous. The Reggio Emilia inspired preschool teachers perceive music education as language development. Their music education focuses on a sense of security and recognition. Finally, a common development area is seen: competence development.

El presente trabajo que a continuación se describe consiste en la implementación de un Nido (Cuna e Inicial) basado en la pedagogía Montessori en la urbanización “El Retablo” del distrito de Comas. El Nido Montessori será una empresa que competirá en el mercado de Centros educativos privados en el mercado local del distrito de Comas, Urb. El Retablo. Los servicios educativos que ofrecerá serán el de Cuna o Guardería (Infantes de 4 meses a 2 años) y el de Inicial (3 años a 5 años) con un horarios que se tratará de ajustar al horario laboral de los padres de familia o tutores (Desde las 8:00 am hasta las 4pm). El Método Montessori trabaja con un aula especialmente diseñada para niños de la edad de cada nivel (Cuna o Jardín) y se trabaja con materiales Montessori y no con los cuadernos y libros del método tradicional. Finalmente aquí el alumno avanza según su requerimiento sin presionar el aprendizaje, en comparación con el método tradicional. Además se brindará asesoría a los padres de familia para que el aprendizaje y normas que se apliquen en el colegio sean las mismas en el hogar y de esta manera garantizar un mejor resultado en la educación en la educación del alumno. El grupo objetivo del Nido Montessori, se orientará principalmente a los padres de familia de los niveles socioeconómicos A, B y C, que tienen la capacidad para contratar los servicios educativos de Nido Montessori y se preocupan por la educación de sus hijos. Dentro de las técnicas de marketing que se utilizará, se encuentra el mix de marketing, destacando el marketing promocional, donde se utilizará los medios publicitarios alternativos, charlas un Local de Recepciones de la zona, paneles publicitarios exteriores, internet y activaciones. La inversión inicial del proyecto es S/. 1’376,960, la cual se destinará a activo fijo, activo intangible y capital de trabajo. El 32.50% de la inversión es aporte del accionista, y el saldo (67.50% será financiado por el Bancos del sistema financiero local. El análisis económico financiero, muestra que el proyecto es rentable. El VAN muestra un valor de S/.606,195 y la TIR alcanza 17.774%. Mientras que el período de recuperación (pay back) se alcanza al sexto años. La tasa de descuento empleada, se tomó el 11.208% que corresponde al costo promedio ponderado del capital utilizando la tasa de costo de oportunidad para el accionista utilizando el modelo CAPM y también se ha utilizado un comparable utilizando una tasa arbitraria del 20% para el costo de oportunidad del inversionista.

Syftet med vårt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebär för ett barn att gå i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik. Den metod som vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning då genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vårt teoretiska ramverk för att få kunskap om ämnet vi valt. Sammanlagt så har vi intervjuat nio pedagoger på sex olika förskolor. I resultatet så fann vi både likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det är viktigt att vara medveten om detta då det hör till det förhållningssätt mot de barn man arbetar med. Vår förhoppning är att ge läsaren någon form av tankeställare och på så vis fundera på sitt förhållningssätt samt kanske hitta något användbart att använda i sin egen verksamhet.

Syftet med denna rapport är att ta reda på varför man väljer en Waldorf- eller Montessoriförskola till sina barn och vilka faktorer som påverkar det valet. Underforskningsarbetets gång har vårdnadshavare till förskolebarn som är placerade inom de valda pedagogiska inriktningarna intervjuats. De två olika verksamheterna har även blivit observeradeför att få en bättre inblick vilket har medfört en större förståelse under intervjuerna med vårdnadshavarna. Rapporten ger en inblick i hur 6 vårdnadshavare har resonerat inför sina val av Waldorf- och Montessoriförskolor, hur de känt under barnets tid på förskolan och hur de tänker kring framtiden. Resultatet av vårdnadshavarnas tankar och uppfattningar ställs tydligt upp och sammanfattas för att läsaren ska få en översiktlig bild av helheten. De slutsatser man kan dra av denna rapport är att de vårdnadshavare som hade en personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna var generellt sätt mer kunniga än de vårdnadshavare som inte hade någon personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna. Rapporten belyser de personliga kopplingarna gällande vårdnadshavarens egen skolgång, bekantas val av förskola och vårdnadshavares eget yrke.

Sammanfattning/ Abstract Syftet med det här examensarbetet och undersökningen är att dels ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jämfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklärarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlärningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya läroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen är intervjuer med fyra matematiklärare på de två deltagande skolorna. Därtill att göra observationer i två klasser på vardera skolan. Resultatet som undersökningen har visat är att de två skolorna följer den nya läroplanen i matematikundervisningen. Matematikundervisningen ser olika ut på montessoriskolan jämfört med den traditionella skolan. Däremot har undersökningen visat att det även finns vissa likheter i undervisningen på de båda skolorna. Matematiklärarna undervisar på olika sätt i de båda pedagogikerna. Matematiklärarna följer även pedagogiken ganska noga och undervisar som de säger att de gör under intervjuerna. Ingen av de båda pedagogikerna kan ses som enbart bra eller dålig för inlärningen i matematik för elever. De två pedagogikerna har både bra och mindre bra sidor. Däremot betyder det mycket för inlärningen i matematik hur matematikläraren väljer att lägga upp sin undervisning. Att matematiklärarna varierar sin matematikundervisning utefter vad som är gångbart i pedagogiken har stor betydelse för hur bra elever lär sig matematik.

Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka varför föräldrar väljer Montessoriförskolan åt sina barn. Studiens fokus riktas mot föräldrarnas sociala bakgrund samt deras egna skolerfarenheter. För att uppnå detta syfte ska författarna besvara följande frågeställningar: Varför väljer föräldrar Montessoriförskolan? Vilka egna skolerfarenheter har föräldrarna? Metod  I denna studie har författarna intervjuat sju föräldrar på tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem föräldrar från Stockholms innerstad och två föräldrar från en förort norr om Stockholm. Resultat Resultatet från studien visar att många av föräldrarna väljer Montessoriförskolan till sina barn då dessa skolor använder sig utav välutbildade pedagoger, har en hög grad av självständighet och har ett gott rykte. Samtliga föräldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av föräldrarna anser sig tillhöra medelklassen. Slutsats Författarna har kommit fram till att synen på eleven inom Montessoripedagogiken är det som tilltalar föräldrarna att välja en Montessoriförskola till sina barn. Skolbakgrunden har påverkat vissa föräldrar i deras förskoleval. Negativa och positiva upplevelser från deras egen skoltid har både medvetet och omedvetet gjort att valet föll på en Montessoriförskola.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013

Bakgrund: Montessoripedagogiken har mest belysts för yngre åldrar och mycket fokus har lagts på det montessorimateriel som har en viktig roll inom inriktningen. För högre åldrar har det dock varit otydligt hur eller om montessoripedagogiken har kunnat tillämpas i samma utsträckning som för yngre åldrar. Syfte: Syftet med studien har varit att bringa klarhet i hur montessoripedagogiken förstås och tillämpas i undervisningen för högstadieelever. Metod: Studien har utgått från kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer på två montessoriskolor samt från ett mindre antal klassrumsobservationer som har fungerat som stöd eller tillägg till intervjuerna. Sammanlagt intervjuades sju personer på de två skolorna. Eftersom syftet med studien inte har varit att framställa en generaliserad bild av lärares tillvägagångssätt utan snarare att visa på möjliga sätt som montessoripedagogiken tillämpas på kan detta anses tillräckligt för att skapa en ökad förståelse. Analysen har inte följt en specifik teknik utan har följt de mönster som har kunnat utläsas ur intervjusvaren. De svar som har visat sig intressanta och relevanta för studien har sedan återkopplats till den undersökta litteraturen. Resultat: Utifrån undersökning av tidigare litteratur och forskning i jämförelse med intervju och observationsresultat har vissa tendenser utmärkt sig som kan visa på montessoripedagogikens tillämpningsmöjligheter för högstadieelever. Montessoripedagogiken har bland annat visat sig kunna vara inkluderande även för barn med svårigheter eftersom man har stora möjligheter att individanpassa undervisningen. Detta stämmer väl överens med lgr11:s krav på individanpassning. Om en montessoriinriktad skola ska ha möjlighet att arbeta montessoriskt beror dock ytterst på hur väl organiseringen av och kring lektioner och arbetspass fungerar för att det friare arbetssättet ska få utrymme. Man kan också se att montessorimateriel har en ytterst liten del i arbetet med de äldre eleverna. Istället ligger fokus på att förankra elevernas kunskaper i verkligheten.

Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans inomhusmiljö, där diskurser konstrueras utifrån pedagogers tankar och visioner om den rådande inomhusmiljön, dess lärandematerial och barnsyn. Studiens syfte är att jämföra de diskurser om förskolemiljö, lärandematerial och barn som framträder i inomhusmiljön på två olika förskolor. Dessa förskolor har två skilda pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik respektive Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Genom intervjuer, observationer och fotografering har vi besvarat studiens frågeställningar, som utgörs av vilka diskurser som kan konstrueras i dessa pedagogiska verksamheter. Resultatets huvudfokus baseras på att lyfta fram och analysera vilka diskurser som konstrueras utifrån hur pedagogerna talar om deras inomhusmiljö. Utifrån dessa urskiljer vi likheter och skillnader mellan de deltagande förskolorna i syfte att jämföra hur de pedagogiska idéerna och visionerna präglar de olika verksamheterna. Studien bidrar med kunskap om hur förskolan, som ska vara likvärdig mellan verksamheter, kan utformas på skilda sätt. Detta diskuteras med hjälp av allmänna normer och traditioner som förskolans verksamhet utgörs av. Sammanfattningsvis kan studien bidra till att den pedagogiska yrkeskompetensen kan utvecklas och att pedagoger i svensk förskola kan inspireras av vår studie för att få syn på de diskurser som präglar deras verksamheter.

Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år.

What happens next?

A study about Montessori students conditions when studying at a senior level

El presente proyecto tiene como finalidad proponer un nuevo diseño para la tipología de centro educativo nacional para los niveles de inicial, primaria y secundaria, el cual tiene como herramienta de diseño los lineamientos de la filosofía Montessori. El proyecto se encuentra en una zona de grandes desniveles y en el microclima de lomas, dónde en la época de invierno el porcentaje de humedad se incrementa a niveles alarmantes. Es así que se toman dos estrategias la primera es a nivel urbano, se logra integrar el Asentamiento Humano de ciudad de Gosen con el resto de la ciudad, ya que actualmente se encuentra segregado por los diferentes terrenos perimetrales de esta zona, estos terrenos tienen muros ciegos que actúan como islas urbanas. Se propone un gran parque, como estrategia de integración vecinal que contiene diversos ambientes con diferentes actividades como el área de huertos urbanos, canchas deportivas, alamedas y calles de aprendizaje dónde se logra ejercer ciudadanía. Sumado a ello los diversos ambientes que puede compartir el colegio con la comunidad como la Biblioteca, el pabellón deportivo, el área de talleres, el comedor y SUM. También. Por otro lado, a nivel arquitectónico la tipología Montessori en conjunto con la organización y el diseño adecuado del mobiliario logran el aprendizaje integral del niño. Es así que los pabellones de inicial primaria y secundaria están compuestos por diversos paisajes educativos las cuales producen emociones y experiencias sensoriales que potencian el aprendizaje del niño.
The purpose of this project is to propose a new design for the typology of a national educational center for the initial, primary and secondary levels, which has as a design tool the guidelines of the Montessori philosophy. The project is located in an area of ​​great unevenness and in the microclimate of hills, where in the winter season the humidity percentage increases to alarming levels. It is so that two strategies are taken the first one is at an urban level; it is possible to integrate the Human Settlement of the city of Gosen with the rest of the city, since it is currently segregated by the different perimeter grounds of this area, and these lands have walls blind people who act as urban islands. A large park is proposed as a neighborhood integration strategy that contains different environments with different activities such as the area of ​​urban gardens, sports fields, malls and learning streets where citizenship can be achieved. Added to this are the different environments that the school can share with the community such as the Library, the sports pavilion, the workshop area, the dining room and SUM. As well. On the other hand, at the architectural level the Montessori typology in conjunction with the organization and the appropriate design of the furniture achieve the integral learning of the child. Thus, the primary and secondary initial pavilions are composed of various educational landscapes, which produce emotions, and sensory experiences that enhance the child's learning.
Tesis

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några utbildade montessorilärare ser på lek i montessoripedagogiken. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har deltagarna delat med sig av sina tankar om lekens betydelse och deras roll i leken inom montessoriförskolan. Resultatet visar att det finns olika syn på vad som är lek i en montessoriförskola, och ett mer enhälligt resultat när det gäller montessorilärarens roll i leken. De roller som deltagarna lyfter är observatör och passiv roll, vägvisare, aktivt närvarande och stöttepelare samt miljön som ordinarie pedagog. För att förstå mitt resultat har jag använt mig av aktör-nätverksteorin som teoretisk utgångspunkt, då den relaterar bra till resultatet av intervjuerna.
The purpose of the study is to contribute with knowledge of how some educated Montessori teachers perceive play in Montessori pedagogy. Through qualitative semi structured interviews the participants have shared their thoughts about the meaning of play and their role in children´s play in Montessori preschool. The results show that the teachers have different views of the role of play in Montessori, and a more unanimous view regarding the role of the Montessori teacher. The roles that the participants raise are observer and passive role, guide, active present and supporter as well as the environment as a regular teacher. To understand my result, I have been inspired by the actor-network theory as a starting point, as it relates to the results of the interviews.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilken syn pedagogerna har på barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville även se om det fanns några tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin är insamlad ifrån två Reggio Emilia - inspirarede förskolor och två Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades åtta stycken förskollärare. Fyra arbetar på Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar på Montessori förskolor.  Genom att få göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och åsikter  samt låta sitt intresse styra verksamheten får barnet reellt inflytande på förskolan. Detta var något som alla pedagoger var överrens om. Dock menar några av pedagogerna, för att barnen ska kunna känna att de har ett reellt inflytande måste de medvetendegöras om vad inflytande är, innebär och kan leda till nämligen ett demokratiskt förhållningssätt. Pedagogerna ifrån de respektive förskolorna var även överrens om att barnets intresse ska styra hur den pedagogiska miljön byggs upp. Dock skilde det i tolkningen av pedagogisk miljö. För de Reggio Emilia inspirerade förskolorna handlar det om rummen, hur de ska utformas och byggas upp medan det mer handlar om det pedagogiska materialet på Montessori förskolorna där utformningen av rummen är mer statisk.

The purpose of this study is to examine how educationalists work with bilingual children's language by looking at how and what approaches are used to encourage language development. I have chosen to compare two educational philosophies: Montessori and Outdoor Education, to see how big the differences / similarities are in working methods. The background to this study is that preschools uses various approaches and have different methods to stimulate the children. This means that the conditions for children's language development might look different depending on the preschool they go to. The information used has been gathered through interviews, where I have taken note of educationalists thoughts on their working methods, and through professional literature dealing with this topic. Results and analysis has been performed and presented in various areas that are common in preschool: Reading, gathering, singing and rhymes. The examination shows that there are some differences but that the preschools are working in a similar manner.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga.

 

Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning. Syftet med undersökningen har även varit att utröna om pedagoger arbetar med estetik medvetet t.ex. genom att planera in de olika estetiska ämnena i verksamheten.

 

Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer. En semistrukturerad intervjumetod har använts för att lättare kunna styra intervjun och ställa följdfrågor. Intervjufrågorna har ställts till tre pedagoger på en traditionell förskola, tre pedagoger på två Montessori förskolor och fyra pedagoger på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under bearbetningen av det insamlade materialet uppstod olika teman i resultatet.

 

Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan olika förskolor i hur de arbetar med de estetiska ämnena och hur mycket de används i förskolorna. I de Reggio Emilia inspirerade förskolorna är det t.ex. bild som hamnar i fokus medan inom den traditionella förskolan och Montessori förskolorna arbetar de mer varierat med ämnena. Man kan även se att de är medvetna om estetikens betydelse men det behöver inte alltid innebära att de prioriterar ämnena i verksamheten. I resultatet framkommer även att pedagogerna vill arbeta efter barnens intressen men ändå sätts vissa ämnen i skymundan då pedagogerna anser att deras kunskap om ämnet inte är tillräckligt.

 

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret. Barnet skall alltid vara i centrum, oavsett om det gäller en Montessoriskola eller en vanlig traditionell skola. Som lärare måste man veta hur mycket eleverna kan och förstår av ett resonemang innan man kan gå vidare i materialet. Detta är kanske mer viktigt inom kemi- och biologiundervisningen än i andra ämnen. Ett arbetsmaterial som följer Montessoripedagogiken ger eleverna ökad självkänsla och självförtroende, vilket i sin tur ökar intresset för ämnet i sig.

The purpose of this project is to examine how educationalists work with children’s language development in a Reggie Emilia- and in one Montessori preschool. I am going to compare these two educational philosophies and search for differences and similarities in how they approach language development. The background of the study is the key role that language development plays when preparing children for later studies in comprehensive school. Information has been gathered both through present specialist literature as well as through interviews with educationalists from the different educational philosophies.  I have also made direct observations of some of the different activities performed by the educationalists. It was harder than I thought to get answers for the questions at issue because language developement in preschool is an extensive field of study and there is much to examine. The analysis and result has been carried out and presented according to language expert Veli Tuomelas principles in language. The study shows that there are some differences but that the preschools mainly operate in similar ways.

All Sweden´s preschools are part of the schoolsystem and, according to the School Act, must follow the Curriculum for Preschool: Lpfö18 (2018), whether they are independent, municipal or have different orientations. However, the curriculum does not contain specific goals about what the children should have achieved at a certain age or what knowledge they should have developed during their time in preschool but should be seen as a basis for planning the activities. With this, the curriculum can be perceived as interpretable and different areas of pedagogy become possible. The purpose of this literature study is to find out how the pedagogical orientations of Montessori pedagogy, Waldorf pedagogy and Reggio Emilia philosophy create prerequisites and opportunities for preschool children to be involved and influence the environment and the educational material. What similarities and differences can be learned based on scientific texts by Swedish authors? The child is seen as the central point when it comes to the environment and material placement in the various configurations. Participation and influence are created by the child being able to reach and take care of himself. Therefore, the child does not need to ask for help, which increases the child´s power to take care of the material that is desired to be used. The fact that the play is important can be deduced that the different educational orientations agrees at. Likewise, the material should create and stimulate the imagination and creativity. Differences that emerged during the study are the type of materials and toys found within the various configurations. Common to the results of the studies is that it is about the teachers' attitude and approach to the children's perspectives. The adult holds the power to decide how much influence and participation the children have, and everything has to do with the teacher's interest in creating meaning and a shared reality.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa elevers och lärares uppfattningar om matematik i användningen av guldmaterialet kopplat till matematikböckerna i en Västsvensk Montessoriklass. Bakgrund: De teoretiska utgångspunkterna innehåller en redovisning av Lpo 94 samt kursplaner i matematik men även utvalda delar kring Maria Montessori och hennes pedagogik. Följt av relevant litteratur och tidigare forskning kring matematik- undervisningen med inriktning på laborativ matematik. Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där empirin bygger på intervjuer. Undersökningen grundar sig på åtta stycken elevers samt två lärares uppfattningar. Kvalitativ metod kännetecknas genom att upplevelser, uppfattningar, egenskaper, erfarenheter undersöks för att förstå egenskaper av det fenomen som undersöks. Resultat: I resultatet framgår det att matematikböckerna har en central roll i matematikundervisningen och eleverna har svårigheter att relatera matematiken till deras vardag. Det andra som framkommer är att guldmaterialet bidrar till att eleverna får en ökad abstraktionsförmåga. Eleverna ser dock arbetet med materialet som både arbetsamt och tidskrävande. Diskussion: Avslutningsvis diskuterar vi vald metod och studiens resultat i förhållande till tidigare forskning och litteratur i ämnet
Purpose: The purpose of the study is to examine and emphasize pupils and teachers comprehension of mathematics and the use of the gold material in the use of the mathematic books in a West Swedish Montessori class. Background: The curriculum of the obligatory educational system (Lpo 94) is presented and the syllabus of mathematics but also chosen parts of Maria Montessori and her pedagogic. Relevant literature and previous research will be discussed. The direction will be to highlight mathematic education with focus on laborative mathematics. Method: The study is a qualitative research and includes a number of interviews. The research is based on eight pupils and two teacher’s comprehension. Qualitative method characteristic is comprehension, attribute and experiences to view and understand the attribute of the study’s phenomenon. Result : The mathematic books have a central role in the mathematics education and the pupils have a difficulty to relate the mathematics to their own life. The second consequence is that the gold materials contribute to a higher abstraction capacity. But the pupils think that working with the materials is both capacity and time demanding. Discussion: We discuss the chosen methods and the result of the study in relation to previous research and literature of the topic.

Förskolan är en plats som har en stor vikt i ett barns liv. en plats där en enorm utveckling och inlärning sker, varje dag. därför är förskolans utformning oerhört viktig för att den ska kunna fylla just funktionen som en plats för utveckling och inlärning. Med utgångspunkt i montessoripedagogiken har jag skapat en förskola för barnets utveckling, både fysiskt och psykiskt. I montessoripedagogiken är den fysiska miljön en viktig utgångspunkt och den ska vara förberedd för barnet och dess aktiviteter.  På den lilla tomten i Vasalund har jag skapat en byggnad som både värnar om utomhus- och inomhusmiljö, då båda fyller en viktig funktion för barnen. För att kunna utnyttja taket som gård är byggnaden nedsänkt och insidan är öppen och genomsiktlig. Betongfasaden är stängd så barnen får skapa en egen värld inuti, men den är också en del av gården eftersom barnen både kan känna och använda fasaden att exempelvis måla på då materialet är beständigt och lätt att göra rent. Trappan har varit en viktig del i min förskola, då den används som pedagogiskt verktyg istället för endast kommunikation och istället för ett centralt trapphus finns det trapphus i varje avdelning. Förskolan är skapad för barnen med deras utveckling och lärande i fokus och med en översiktlighet och tydlighet som verktyg för detta.
The preschool is a place of great importance in the childrens life, a place where a huge amount of learning and development takes place, every day. Because of that it’s of great importance that the built environment is made for those things, learning and the development of the children.I’ve created a preschool with a base in the Montessori pedagogy, a preschool where the childrens development, both physical and psychological, is the focuspoint. Within the Montessori padagogy, the built environment is very important, it is supposed to be prepared for the children and their activities.On the small lot in Vasalund, Solna, I have created a bulding that takes both the outdoor and the indoor environment in mind, since both are very important for the children and their activities. The builing is lowered underground to be able to use the roof as a part of the playground. The inside of the building is open with a lot of visibility between the different rooms. The facade is made of concrete and is very closed to be able to create a world for the children inside, but the facade is also a part of the playground as it provides texture to feel and something to play with for the children, since the material is sdurable and easy to clean.Stairs has been an important part of this building, since i’ve used tham as a pedagogical tool instead of just communication and instead of just one central staircase I’ve included stairs in each unit of the preschool.This preschool is created for the children, with their development and learning in mind and with visibility and readability as tools to achieve this.

Från att det bara funnits en ”traditionell” pedagogisk barnsyn finns det idag flera olika pedagogiska profiler, exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emiliapedagogik. Vi har i vår studie valt att undersöka dessa pedagogiska verksamheter gällande deras arbete med bild och skapande. Syftet var att belysa på vilka sätt pedagoger uppfattar och förhåller sig till ämnet i sin verksamhet inom de pedagogiska inriktningarna. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och närläst litterära verk om de pedagogiska inriktningarna. I studien kommer de intervjuade pedagogernas uppfattningar av bild och skapande samt likheter och skillnader inom inriktningarna synliggöras. Resultatet vi fått fram visar på att trots att det finns skillnader mellan inriktningarna uppfattar pedagogerna bild och skapande på ett liknande sätt. Slutsatserna vi dragit är att barnens intresse är det centrala i arbetet i förskolans verksamhet samt en positiv attityd från pedagogerna och att en inspirerande miljö eftersträvas. Vi har även dragit slutsatsen utifrån den förutfattade meningen vi haft om att bild använts som ett komplement till exempelvis matematik och naturvetenskap. Bild och skapande är ett betydligt större område iförskolan än vad vi trott.

Vi har undersökt hur man inom en Reggio Emilia förskola och en montessoriförskola arbetar utifrån aspekter som lärarrollen, barninflytande och den förberedda miljön. Våra frågeställningar är: Hur är miljön utformad utifrån aspekter som barnanpassning och inspiration för barnen på en Reggio Emiliaförskola och en Montessoriförskola? På vilket sätt har barnen inflytande enligt pedagogerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Montessoriförskola? Vad har pedagogerna på en Montessoriförskola och på en Reggio Emilia inspirerad förskola för lärarroll och hur ser de själva på den? Vi har gjort observationer och intervjuer på två förskolor. Vi har utgått från läroplanen för förskolan, Lpfö98 och sedan sett hur man arbetar med de olika aspekterna i de båda förskolorna. Vi har kommit fram till att det finns mycket likheter i de olika arbetssätten, men också en del skillnader. Båda utgår från barnet medan läraren har mer av en passiv roll. De arbetar båda med ett konkret material. Inom Montessoripedagogiken arbetar man med ett färdigt material men inom Reggio Emilia arbetar man med allt som fantasin och omgivningen erbjuder. Barnens intresse ligger i grund för verksamheten på båda förskolorna som vi undersökt och innemiljön är anpassad efter barnens behov och storlek.

Šiuo metu plačiai diskutuojama apie ikimokyklinio ugdymo įstaigos pokyčius bei rezultatus. Didelė ugdymo programų įvairovė. Todėl didelis dėmesys skiriamas ugdymo kokybės užtikrinimui, diegiama patikima ugdymo turinio vertinimo sistema. Vis didesnis dėmesys skiriamas ugdymo programų kūrimui, netradiciniams ugdymo metodams, tame tarpe ir M. Montessori pedagoginei sistemai. Tačiau dar neatskleista priešmokyklinio ugdymo turinio kokybės samprata M. Montessori pedagoginėje sistemoje. Šio baigiamojo darbo tikslas – atskleisti priešmokyklinio ugdymo turinio kokybės sampratą M. Montessori pedagoginėje sistemoje. Tyrimo objektas: Priešmokyklinio ugdymo turinio kokybės samprata. Tyrimu siekta: 1. Apibrėžti priešmokyklinio ugdymo turinio sampratą remiantis „laisvojo ugdymo paradigma“. 2. Atskleisti priešmokyklinio ugdymo turinio kokybės ypatumus. 3. Išskirti priešmokyklinio ugdymo turinio kokybės kriterijus M. Montessori pedagoginėje sistemoje. 4. Identifikuoti priešmokyklinio ugdymo turinio kokybės kriterijų raišką M. Montessori pedagoginėje sistemoje. Tyrimo rezultatų pagrindu suformuluotos tyrimo išvados: Priešmokyklinio ugdymo turinio kokybei M. Montessori pedagoginėje sistemoje ypatingą reikšmę turi vaiko amžių atitinkanti ugdomoji aplinka ir priemonės. Priemonės skiriamos individualiems gebėjimams lavinti. Priešmokyklinio ugdymo turinio kokybę sąlygoja ugdytojo - santūraus stebėtojo, tyrinėtojo, kuris stengiasi nesikišti į vaiko veiklą samprata. Įgyvendinant ugdymo turinį... [toliau žr. visą tekstą]
The changes and the outcomes in the pre-school educational institutions are being widely discussed nowadays. The variety of the educational systems used is being of a wide scale. Therefore, a considerable attention is being admitted to the achievement of the educational quality and the introduction of the plausible evaluation system of the educational content. A growing attention is being paid to the development of the educational programs as well as to the unconventional educational methods and the Montessori education therein. The aim of this final paper: To define the conception of the quality of the pre-school educational content in the Montessori educational system. The object of the research: The conception of the quality of the pre-school educational content. The goals of the research: 1. To define the conception of the pre-school educational content on the basis of the “free education paradigm”. 2. To reveal the peculiarities of the pre-school educational content quality. 3. To exclude the criteria of the pre-school educational content quality in the Montessori education. 4. To identify the manifestation of the qualitative criteria in the Montessori pre-school education. The following conclusions of the research can be inferred on the basis of the results: The educational setting and means corresponding the child’s age have a particular significance for the qualitative educational content of the Montessori pre-school education. The means attributed to develop the... [to full text]

Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikämnet presenteras på en traditionell skola och på en Montessoriskola och hur väl de förhåller sig till styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lära. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat på båda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lärande i skolan och i ämnet matematik, Skolverkets syn på lärande och vilka teorier som Lpo94 baseras på. Eftersom jag även har observerat på en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig på metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlärning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en färdig produkt som endast förs över till eleven. Nu har termen ersatts med lärande som ska ses som en process, en utveckling av en förmåga. Under mina observationer fokuserade jag på ämnet matematik och hur en skoldag såg ut på de båda skolorna. Hur förhåller sig skolorna till Lpo94 och de teorier om lärande som jag presenterade i tidigare kapitel? Jag kunde se olikheter mellan skolorna och en större sådan var i vilken grad av elevinflytande de hade i undervisningen. Det jag beskriver är det jag sett under mina observationer och kan diskutera vad som anses vara den bättre lämpade lärandesituationerna och att det finns fler faktorer som påverkar undervisningen och elevernas lust att lära. Jag hoppas att resultatet med detta arbete ska kunna vidga kunskapen om det mångfasetterade livet i skolan och kunna ge upphov till diskussioner om utbildning

Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd

Studien belyser pedagogers syn på leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns på förskolan. Den belyser även pedagogiska leksaker och krigs- och våldsrelaterade leksaker. Studien jämför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer på flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gällde leksaker och material.

Made available in DSpace on 2015-12-10T14:24:31Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2015-04-23. Added 1 bitstream(s) on 2015-12-10T14:30:42Z : No. of bitstreams: 1 000853977.pdf: 2235305 bytes, checksum: 306f0690d34cbccd588a5e8ac2bcb325 (MD5)
O objetivo desta pesquisa foi investigar como ocorre o processo de formação de professores para atuar no contexto das propostas pedagógicas Waldorf, Montessori e experiência da Escola da Ponte, com enfoque em cursos de formação para cada uma destas propostas. Os dados foram coletados através da participação da pesquisadora como aluna de cursos de formação para cada uma das propostas, ocorridos nos períodos de 2009 a 2013, trabalho de campo em escolas que adotam as propostas referidas, conversas com professores, sete entrevistas e um questionário, com professores e/ou formadores que atuam ou atuaram nestas propostas. Os dados foram registrados em notas de campo expandidas e as entrevistas foram gravadas em áudio e transcritas. O material foi interpretado e discutido de forma qualitativa, segundo um caráter etnográfico interpretativo. Todo esse processo foi apresentado através de narrativas que revelaram a experiência vivida pela pesquisadora tanto nos cursos de formação quanto nas escolas e, também, discussões que explicitaram como ocorre o processo de formação de professores para atuar nas três propostas, destacando como o ensino de Matemática foi abordado nestas formações. Foi realizada uma reflexão sobre os temas que emergiram. Na proposta Waldorf, destacamos os pressupostos teórico-filosófico-metodológicos que a embasam, o autoconhecimento (conhecimento de si mesmo), as artes e o professor de classe (professor generalista). No método de Maria Montessori salientamos os pressupostos teórico-filosófico-metodológicos que o embasam e sua consequente atualização, a importância da prática/estágio e o autoconhecimento. Na experiência da Escola da Ponte sobressaiu-se a formação centrada na escola (destaque para o círculo de estudos). A pesquisa contribui com discussões para a formação de professores que Ensinam Matemática, apontando, em especial, para a formação interior do professor através do...
The objective of this research was to investigate how is the process of training teachers who work in the context of educational proposals Waldorf, Montessori and the experience of the Ponte School(Bridge School), focusing on specific training courses for each of these proposals. Data were collected through the participation of the researcher as a student in training courses for each of the proposals in the periods 2009 to 2013, field work in schools that adopt the proposals referred to, conversations with teachers, seven interviews and a questionnaire, with teachers and /or trainers who work or have worked in these proposals. Data were recorded in an expanded field notes and interviews were audio-recorded and transcribed. The material was interpreted and discussed qualitatively, according to an interpretive ethnographic. This entire process was presented through narratives that revealed the lived experience of the researcher both in training courses as in schools and also made explicit discussions that occurs as the teacher training process to act on the three proposals, highlighting how the teaching of Mathematics It was approached these formations. A reflection on the themes that emerged was held. In the proposed, Waldorf highlight the theoretical-philosophical and methodological assumptions that underlie that are: self-knowledge (knowledge of self); the arts; and the class teacher (generalist teacher). In the method of Maria Montessori emphasize the theoretical-philosophical and methodological assumptions that underlie and its subsequent update, the importance of practice / training and self-knowledge. The experience of the Ponte School(Bridge School) excelled focused training in school (particularly the study circle). The research contributes to discussions for the training of teachers who teach Mathematics, pointing in particular to the inner teacher training through knowledge of himself, shed which is considered in the proposals ...

Orientador: Ubiratan D'Ambrosio
Banca: Adair Mendes Nacarato
Banca: Antônio Carlos Carrera de Souza
Banca: Ettiene Cordeiro Guérios
Banca: Roger Miarka
Resumo: O objetivo desta pesquisa foi investigar como ocorre o processo de formação de professores para atuar no contexto das propostas pedagógicas Waldorf, Montessori e experiência da Escola da Ponte, com enfoque em cursos de formação para cada uma destas propostas. Os dados foram coletados através da participação da pesquisadora como aluna de cursos de formação para cada uma das propostas, ocorridos nos períodos de 2009 a 2013, trabalho de campo em escolas que adotam as propostas referidas, conversas com professores, sete entrevistas e um questionário, com professores e/ou formadores que atuam ou atuaram nestas propostas. Os dados foram registrados em notas de campo expandidas e as entrevistas foram gravadas em áudio e transcritas. O material foi interpretado e discutido de forma qualitativa, segundo um caráter etnográfico interpretativo. Todo esse processo foi apresentado através de narrativas que revelaram a experiência vivida pela pesquisadora tanto nos cursos de formação quanto nas escolas e, também, discussões que explicitaram como ocorre o processo de formação de professores para atuar nas três propostas, destacando como o ensino de Matemática foi abordado nestas formações. Foi realizada uma reflexão sobre os temas que emergiram. Na proposta Waldorf, destacamos os pressupostos teórico-filosófico-metodológicos que a embasam, o autoconhecimento (conhecimento de si mesmo), as artes e o professor de classe (professor generalista). No método de Maria Montessori salientamos os pressupostos teórico-filosófico-metodológicos que o embasam e sua consequente atualização, a importância da prática/estágio e o autoconhecimento. Na experiência da Escola da Ponte sobressaiu-se a formação centrada na escola (destaque para o círculo de estudos). A pesquisa contribui com discussões para a formação de professores que Ensinam Matemática, apontando, em especial, para a formação interior do professor através do...
Abstract: The objective of this research was to investigate how is the process of training teachers who work in the context of educational proposals Waldorf, Montessori and the experience of the Ponte School(Bridge School), focusing on specific training courses for each of these proposals. Data were collected through the participation of the researcher as a student in training courses for each of the proposals in the periods 2009 to 2013, field work in schools that adopt the proposals referred to, conversations with teachers, seven interviews and a questionnaire, with teachers and /or trainers who work or have worked in these proposals. Data were recorded in an expanded field notes and interviews were audio-recorded and transcribed. The material was interpreted and discussed qualitatively, according to an interpretive ethnographic. This entire process was presented through narratives that revealed the lived experience of the researcher both in training courses as in schools and also made explicit discussions that occurs as the teacher training process to act on the three proposals, highlighting how the teaching of Mathematics It was approached these formations. A reflection on the themes that emerged was held. In the proposed, Waldorf highlight the theoretical-philosophical and methodological assumptions that underlie that are: self-knowledge (knowledge of self); the arts; and the class teacher (generalist teacher). In the method of Maria Montessori emphasize the theoretical-philosophical and methodological assumptions that underlie and its subsequent update, the importance of practice / training and self-knowledge. The experience of the Ponte School(Bridge School) excelled focused training in school (particularly the study circle). The research contributes to discussions for the training of teachers who teach Mathematics, pointing in particular to the inner teacher training through knowledge of himself, shed which is considered in the proposals ...
Doutor

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.  Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin.

Submitted by Geandra Rodrigues (geandrar@gmail.com) on 2018-07-19T14:10:36Z No. of bitstreams: 1 barbarahungriadiaspires.pdf: 2406352 bytes, checksum: 248d896e56127c32fb7b031109145a7e (MD5)
Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2018-07-23T15:44:12Z (GMT) No. of bitstreams: 1 barbarahungriadiaspires.pdf: 2406352 bytes, checksum: 248d896e56127c32fb7b031109145a7e (MD5)
Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2018-07-23T15:45:15Z (GMT) No. of bitstreams: 1 barbarahungriadiaspires.pdf: 2406352 bytes, checksum: 248d896e56127c32fb7b031109145a7e (MD5)
Made available in DSpace on 2018-07-23T15:45:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 barbarahungriadiaspires.pdf: 2406352 bytes, checksum: 248d896e56127c32fb7b031109145a7e (MD5) Previous issue date: 2018-04-04
Este trabalho apresenta os resultados da pesquisa intitulada “Práticas Pedagógicas Montessorianas: potencialidades e desafios”. Tem como objetivo geral mapear e analisar as potencialidades e desafios das práticas pedagógicas montessorianas e apresenta a seguinte questão de investigação: quais são as principais potencialidades e os desafios do Método Montessori e das práticas desenvolvidas nesse contexto? Priorizou-se o aprofundamento de estudos teóricos e empíricos relacionados à metodologia montessoriana e às práticas pedagógicas dela decorrentes. Além da pesquisa bibliográfica e revisão de literatura, foi realizada a aplicação de um questionário para os participantes do IX Encontro de Educadores Montessorianos, ocorrido em setembro de 2016, promovido pela Organização Montessori do Brasil. No total, fizeram parte do estudo 76 profissionais da educação, sendo estes professores, assistentes de classe, estagiários, diretores, coordenadores, gestores e outros profissionais com função no âmbito escolar. Como referenciais teórico-metodológicos, foram explanadas as contribuições de Maria Montessori, José Carlos Libâneo, Demerval Saviani, Bernadete Gatti, Herman Röhrs, Maria da Assunção Calderano, Roy Bhaskar, dentre outros. As contribuições desse último autor, no campo da filosofia da ciência, constituíram fundamentos centrais do trabalho e favoreceram o esclarecimento de concepções que sustentam esta investigação e o processo de elaboração dos instrumentos e de análise de dados. Através de alguns elementos da prática destacados pelos participantes da pesquisa, compreende-se suas concepções e suas interpretações sobre as potencialidades e os desafios das práticas pedagógicas montessorianas. Os resultados apontaram que o conhecimento das famílias acerca do método montessoriano, a infraestrutura da instituição, assim como a formação continuada e o envolvimento do docente são citados como os principais fatores que interferem favoravelmente nas práticas pedagógicas montessorianas. Dentre os fatores que interferem desfavoravelmente nestas práticas são citados a importância do respeito e aplicação aos princípios do método, a interferência da legislação e da burocracia no cotidiano escolar, como também a identificação do professor e o esclarecimento dos fundamentos, materiais, princípios e práticas montessorianas nas universidades e para a sociedade. A pesquisa evidencia a necessidade de haver, na formação docente, um estudo aprofundado dos princípios do Método Montessori, tendo por base uma relação mais estreita entre a teoria e a implementação das práticas pedagógicas que derivam do método em tela. A importância da estrutura escolar, da organização do trabalho docente montessoriano e da credibilidade e aplicabilidade do Método Montessori foram vistas como indicadores da possibilidade de superação dos desafios destacados nas experiências da prática pedagógica analisada.
This paper presents the results of the research entitled "Montessorian Pedagogical Practices: Potentials and Challenges". The main objective is to map and analyze the potentialities and challenges of Montessori pedagogical practices and the following research question: what are the main potentialities and challenges of the Montessori Method and practices developed in this context? The priority was given to theoretical and empirical studies related to the Montessori methodology and the pedagogical practices resulting from it. In addition to bibliographical research and literature review, a questionnaire was answered by the participants of the 9th Montessori Educators Meeting, held in September 2016, promoted by the Montessori Organization of Brazil. 76 professionals from the education sector participated in the study. The sample was composed by teachers, class assistants, trainees, directors, coordinators, managers and other school professionals. As a theoretical-methodological reference, the contributions of Maria Montessori, José Carlos Libâneo, Demerval Saviani, Bernadette Gatti, Herman Röhrs, Maria da Assunção Calderano, Roy Bhaskar, among others, were explained. The contributions from the last author, in the field of the philosophy of science, constituted the central foundations of the work and provided enlightenments of the conceptions that sustain this investigation and the process of elaboration of the instruments and data analysis. Through some elements of the practice highlighted by the participants of the research, their conceptions and their interpretations about the potentialities and challenges of Montessori teaching practices were understood. The results show that families' knowledge about the Montessori method, institution's infrastructure, as well as continued formation and teacher’s involvement were cited as main factors that favorably interfere in the Montessori pedagogical practices. Among the factors that interfere unfavorably in these practices are the importance of respect and application to the principles of the method, the interference of legislation and departmentalism in school daily life, as well as teacher identification and clarification of the fundamentals of the Montessori method, its materials, principles and practices in universities and for the society. The research highlights the need for an in depth study of the principles of the Montessori Method, based on a closer relationship between the theory and the implementation of pedagogical practices that derive from the on screen method. The importance of the school structure, the organization of Montessori teaching work and the credibility and applicability of the Montessori Method were seen as indicators of the possibility of overcoming the challenges highlighted in the experiences of the pedagogical practice analyzed.

Denna studies syfte är att undersöka om, och i så fall vilka, stöttande strategier som framträder i den planerade matematikundervisningen i förskolan. Det är en jämförande studie mellan det pedagogiska arbetssättet learning study och de pedagogiska arbetssätt som används enligt Maria Montessoris idéer, samt i förskolorna i Reggio Emilia i Italien. Genom platsbaserade observationer på tre olika förskolor, belägna i norra Stockholmsområdet, har material samlats in med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar. Det insamlade materialet ligger till grund för en analys ur teorin om relationella utvecklingssystem, med fokus på stöttande strategier inom ramen för denna teori. Studiens resultat indikerar att alla stöttande strategier framträder inom alla tre arbetssätt, fast i varierande mängd. Social stöttning framträder mest inom learning study, ekologisk stöttning är mer framträdande inom montessoriverksamheten och självstöttning är mest framträdande för arbetssättet enligt Reggio Emilia-pedagogiken. Slutsatser av denna studie är att stöttande strategier inom ramen för teorin om relationella utvecklingssystem, ger en mer helhetlig bild av de stöttande strategier som framträder under den planerade matematikundervisningen i förskolan, jämfört med vad den mer traditionella uppfattningen om stöttat lärande kan erbjuda. Därför bör dessa stöttande strategier läras ut till förskollärare och verksamma inom förskolan så att barn inom förskolans verksamhet kan få den bästa möjliga undervisningen.

Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lärande och något som ligger i tiden är att barn lär sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt ämne är att vi lever i en bildvärld och att barnen ständigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det är därför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder så att de kan lära sig att tolka egna och andras bilder, samt att använda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet få syn på sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser på barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke på att pedagogiken är 100år. Som metod har vi använt oss av intervjuer för att undersöka hur montessoripedagoger ser på barns bildskapande, hur pedagogiken har utvecklats och hur man idag arbetar med bildskapande på dessa förskolor. Resultatet visar att pedagogiken har utvecklats och att bildskapande tar en stor del av verksamheten. På de undersökta förskolorna arbetar man mycket efter Maria Montessoris grundtankar som bland annat innebär att barnen ska bli självständiga och att deras inre processer är viktiga. Barnen arbetar ofta individuellt och pedagogerna upplever inte att barnen har något behov av att kommunicera under arbetets gång. Pedagogerna samtalar dock gärna med barnen efteråt då de får berätta hur de har tänkt och gjort. Flera av intervjusvaren tyder på att man arbetar med dokumentation av barns bilder och för samtal med barnen kring sparat material och fotografier. Att arbeta med dokumentation som ett verktyg för reflektion och utvärdering förekommer inte i lika stor utsträckning. Pedagogerna har en medvetenhet om bildskapandets betydelse och arbetar mycket med skapande verksamhet. De svarar att det är barnens fria val som styr aktiviteterna och att de sällan planerar den skapande verksamheten. Det framkommer dock i intervjusvaren att de faktiskt planerar en hel del skapande aktiviteter och att de nästan alltid har en tanke med det de gör. Vad planerad verksamhet innebär är en tolkningsfråga. Pedagogerna lägger inte någon större vikt vid barnens samspel med varandra i de skapande aktiviteterna, utan anser att samspel är något som förekommer hela tiden och sker naturligt.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946). Syftet med den här studien är att undersöka barnets inflytande i förskolan samt att se hur förskolan ställer sig i förhållande till vad Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger och hur det i så fall visar sig i verksamheten. Vi har utfört en kvalitativ studie innehållandes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på två förskolor i en kommun i Mellansverige där ett antal förskollärare och barn blev tillfrågade och tilldelade förutbestämda frågor, fullmakter samt missiv. Resultatet visade att båda förskolorna arbetar med avsikt att främja barnets inflytande samt arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Dock framkom det att förskollärarnas och barnets uppfattning om begreppen demokrati och inflytande skilde sig åt.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre – fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar. Pedagogerna är mycket medvetna om de brister som finns när det gäller användandet av kompensatoriska hjälpmedel då eleverna för närvarande endast har talböcker att tillgå.