Dissertations / Theses on the topic 'Pedaggi'
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Pedaggi.
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Pedaggi.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Turkmen, Nadire, and Fana Karadzhova. "Matematiska interaktioner i förskolan : En observationsstudie om barn och förskollärarnas användande av matematiska begrepp i vardagliga situationer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-401836.
Full text
2
Ferron, Maria Carolina de Sousa. "Identidade profissional do pedagogo, professor do curso de pedagogia." Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2014. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/16126.
Full textAbstract:
Made available in DSpace on 2016-04-28T20:56:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Maria Carolina de Sousa Ferron.pdf: 539577 bytes, checksum: d0a30ee16777431cd71b7c515064b5a3 (MD5)
Previous issue date: 2014-04-04The issues of professional identity and vocational training area frequently discussed subject nowadays (DUBAR, 2005, 2009; TARDIF, 2012). In the field of Education, is no different (PLACCO; SOUZA, 2005; MARCELO, 2009). In regards to that, the interest in knowing who the teacher, the professor of pedagogy is appeared and who still chooses teaching apart from all the depreciation faced by the professionals from this area. This study aimed to identify how this teacher identity construction occurs, ie, how he became the professional he is today. In this sense, it has become pertinent to check why one chooses this profession, what motivates one to stay on it and why that even with such devaluation. For this, besides the literature about professional identity, teacher education and the history of pedagogy courses in Brazil, semistructured interviews were conducted with three teachers. The data was analyzed and organized into five categories that relate to the goals of there search. Much of the actions of these professionals today as teachers are implied in their personal stories, the way they have perceived school and how they have learned since childhood. The anguish, the learning, the knowledge that should have built their modes of being and acting and transform them on a daily basis into the professional they are today. The commitment to education does not make them give up their profession, even with such devaluation. We further note that, in order to become qualified as a teacher trainer of teachers, it is important to highlight the continuing education, always seeking new knowledge, and giving special importance to theoretical knowledge. Teacher development will never seize to exist, and it is seen as a lifelong learning. Most importantly, the formation is built by means of a work of critical reflection on practice. To constitute the professionals they are today, it is important to emphasize the importance that other teachers had in the lives as respondents, and this happens because the OTHER makes a difference, interfering with the constitution of their identities. Believing in education, liking what you do and realizing its importance in the constitution of the other, are important aspects to become a teacher trainer
As questões da identidade e da formação profissional têm sido bastante abordadas atualmente (DUBAR, 2005, 2009; TARDIF, 2012). No campo da Educação, não é diferente (PLACCO; SOUZA, 2005; MARCELO, 2009). Surgiu, assim, o interesse por conhecer quem é o pedagogo, o professor do curso de Pedagogia, que mesmo com toda desvalorização que enfrenta na profissão, ainda assim, escolhe a docência. Nesta pesquisa, objetivou-se identificar como ocorre a constituição identitária desse professor, ou seja, como ele se constituiu no profissional que é hoje. Nesse sentido, tornou-se pertinente verificar o porquê escolheu essa profissão, o que o motiva a permanecer nela mesmo com tanta desvalorização. Para tanto, além da revisão bibliográfica acerca da identidade profissional, formação de professores e a história do curso de pedagogia no Brasil, foram realizadas entrevistas semi-estruturadas com três professoras. Os dados obtidos foram analisados e organizados em cinco categorias que respondem aos objetivos da pesquisa. Muito das ações dessas profissionais hoje como professoras está imbricado em sua trajetória pessoal, em como percebiam a escola e o aprender desde a infância. As angústias, as aprendizagens, os saberes que devem ter, constroem seus modos de ser e agir e as transformam a cada dia nas profissionais de hoje. O compromisso com a educação não as fazem desistir da profissão, mesmo com tanta desvalorização. Observamos ainda que, para se constituir como professora formadora de professores é importante valorizar a formação contínua, sempre buscar novos saberes, dando especial importância ao conhecimento teórico. O desenvolvimento dos professores é contínuo e é compreendido como uma aprendizagem ao longo da vida. É importante destacar que a formação se constrói por meio de um trabalho de reflexão crítica sobre as práticas. Para se constituírem nas profissionais que são hoje, ressalta-se a importância que outros professores tiveram na vida das entrevistadas, isto é, a relação com o outro interfere de maneira significativa em nossa constituição identitária. Os resultados deste estudo mostram que acreditar na educação, gostar do que faz e perceber sua importância na constituição do outro são aspectos importantes para se tornar um professor formador
3
Puchale, Sibele Mocellin. "A presença da pedagogia e do pedagogo na empresa." reponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS, 2016. http://hdl.handle.net/10183/144077.
Full textAbstract:
A presente dissertação promove uma reflexão acerca das possibilidades que o profissional da Pedagogia tem de reproduzir o discurso do capital e da exploração do trabalho ou de ir além, na busca pela humanização dos processos de trabalho e no desenvolvimento de pessoas. A pesquisa, de caráter qualitativo, revela o papel dos pedagogos dentro das empresas, no contexto nomeado por muitos autores como Educação Corporativa. O procedimento metodológico se deu em duas etapas: levantamento bibliográfico de teses acadêmicas e artigos científicos sobre os campos do trabalho e educação, e da educação corporativa; e aplicação de entrevistas semiestruturadas em pedagogas de três empresas com sede em Porto Alegre, Rio Grande do Sul – também foram aplicadas entrevistas em suas chefias imediatas, compondo uma rede de informações vinculada ao ambiente de trabalho destas profissionais. A análise dos dados produzidos baseou-se nos sentidos da escolarização dentro do capitalismo, de Alceu Ferraro; nas elaborações de Karl Marx sobre a relação entre capital e trabalho; em Mészáros – também vinculado à base marxista; e em Pierre Bordieu, especialmente em suas considerações sobre habitus, considerando o ethos dos pedagogos dentro das empresas, além de autores do campo da aprendizagem de adultos, como Peter Jarvis. A pesquisa revela que há um caminho a percorrer na construção de referenciais teóricos no campo da Educação sobre a atuação dos pedagogos nas empresas, pois, em sua maioria, o referencial teórico disponível advém da Administração, envolvendo gestão de Recursos Humanos em uma ótica liberal. Assim, foi possível concluir que existe espaço para a atuação de pedagogos no contexto da Educação Corporativa, e que os mesmos trazem consigo uma trajetória de formação na área das Ciências Humanas, a qual constitui as suas práticas diárias. Mesmo assim, os pedagogos estão em um campo do capital que tem suas características consolidadas nas práticas de mercado, o que torna mais desafiador o papel deste profissional: humanizar o que é tradicionalmente desumano.The present dissertation promotes a reflection about the possibilities that the professional of pedagogy have in to reproduce the capital's speech and labor exploitation or to go beyond, searching the humanization of work processes and development of people. The qualitative research reveals the role of the educator within companies, in the context named by many authors as corporate education. The methodological procedure took place in two stages: bibliographical survey of academic theses and scientific articles on the labor and education field, and corporate education; and application of semi-structured interviews in pedagogues of three companies based in Porto Alegre, Rio Grande do Sul - interviews were also applied to their immediate supervisors, creating a network of information linked this professional work environment. It was also applied interviews in the immediate supervisors of educators and pedagogues composing an information network linked to this professional work environment. The data analysis produced was based on the meanings of schooling within capitalism, of Alceu Ferraro; in the elaborations of Karl Marx about relationship between capital and labor; in Mészáros - also linked to the Marxist basis; and Pierre Bourdieu, especially in its consideration of habitus, considering the ethos of the pedagogues within companies, as well as authors of the adult learning field, as Peter Jarvis. The research reveals that there is a way to go in building theoretical frameworks in the field of Education on the role of teachers in companies because, in most cases, the theoretical framework available comes from the Administration, involving human resources management in a liberal perspective. Thus, it was concluded that there is room for the pedagogues in the context of Corporate Education, and that they bring with them a training in the field of Humanities, which is their daily practices. Still, educators are in a capital field that has consolidated its characteristics in market practices, which makes it more challenging the role of this professional: humanize what is traditionally inhuman.
4
Gaskell, Kate Matilda. "Basil Bernstein's theory of pedagogic transmission : pedagogy, curriculum and ageing." Thesis, University of Dundee, 2005. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.424323.
Full text
5
Adiguzel, Funda. "Konflikthantering i förskolan : En undersökning hur pedagoger ser och hanterar barns konflikter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-335903.
Full textAbstract:
Syftet med forskningsarbetet är att undersöka pedagogernas syn på konflikthantering samt hur barns konflikter förebyggs i förskoleverksamheten. För att uppnå ett trovärdigt resultat har kvalitativa samtalsintervjuer i samband med barnobservationer använts som metod för undersökningen. Genom datainsamlingen kan det konstateras att konflikter tillhör förskolans vardag och kan vara både stora och små. Konflikter kan uppstå av många olika anledningar och något som pedagoger är överens om är att konflikter uppstår främst i samband med missförstånd mellan barnen. De menar att missförstånd har en central plats i barns konflikter och barn kan missförstå varandra både verbalt och icke verbalt beroende på situationen. Pedagoger har ett stort ansvar vid arbete med barns konflikter och konflikthantering, det kan vara konstruktivt eller destruktivt beroende på hur det hanteras. Det kan även handla om öppna och dolda konflikter. En slutsats som kan dras är att Vygotskij´s sociokulturella teori genomsyrar i pedagogernas arbete med att hantera och förebygga barns konflikter. I teorin ligger kommunikationen centralt och det har en stor betydelse vid detta studieområde, utan kommunikation kan konflikter inte hanteras. Det kräver att pedagoger stöttar och vägleder barns lärande utifrån den proximala utvecklingszonen. Genom pedagogens närvaro, delaktighet och vägledande arbetssätt kan barns lärande vidareutvecklas. Det är en god förutsättning för pedagoger att ha barns utvecklingszon som utgångspunkt vid lärande av konflikthantering. Konflikter och konflikthantering ses som ett lärandetillfälle för både barn och pedagog. Barn som lär sig att behärska sig, blir både tålmodiga, lyhörda och även mer empatiska. De värnar om varandra ännu mer och lär sig att vara en bra kompis. Så småningom ökar de sina sociala färdigheter och använder prosociala handlingar gentemot varandra. Även pedagoger tar lärdom för vidare arbete med konfliktsituationer. De reflekterar och ifrågasätter sitt handlande och bearbetar sina brister för att göra bättre ifrån sig. Det är ett bra sätt att utvecklas inom sin pedagogiska roll.
6
Sigvardsson, Ann-Sofie, and Christine Jansson. "Har ni pratat idag? : En kvalitativ studie om diskurser kring vardagssamtal som pedagogisk resurs för barns samtalsfärdigheter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36482.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger anser att de samtalar med barn i vardagen, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Vilka variationer av yttranden framträder när pedagogerna diskuterar kring hur de samtalar med barn i vardagen? Hur beskriver pedagogerna vilka villkor som finns för att vardagssamtal ska kunna möjliggöra utveckling av barns samtalsfärdigheter? Studien utgår från socialkonstrutionisktisk teoribildning samt diskurspsykologi som metodologisk utgångpunkt. För insamling av material användes ett fokusgruppssamtal med fem medverkande pedagoger. De variationer som tydligast synliggjordes i resultatet är tidens betydelse och roll spelar roll. Resultatet visar att genom pedagogernas yttranden kring tidens betydelse är det rimligt att dra slutsatsen att tiden konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser. Genom pedagogernas yttranden kring roll spelar roll är det rimligt att dra slutsatsen att pedagogerna intar roller som konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser.
7
Olsson, Marcus. "Barns rättigheter i förskolan : En fallstudie om pedagogers föreställningar och synliggörande av barns rättigheter i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-348363.
Full textAbstract:
Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskolepedagogers föreställningar av barns rättigheter och se hur de själva upplever att de arbetar med och synliggör dessa i förskolan. Studien är en fallstudie gjord på en förskola i Sverige där sju kvalitativa intervjuer utförts individuellt med sju förskolepedagoger. Intervjufrågorna har varit utformade på ett sätt för att ta reda på pedagogernas bild av barns rättigheter men också undersöka hur de själva upplever att de arbetar för att synliggöra barns rättigheter i förskolan. I studien har jag utgått ifrån en barndomssociologisk teori med ett fokus utifrån ett barnperspektiv, som barnkonventionen dels går att tolkas utifrån. Resultatet visar att barns rättigheter är ett ämne som sällan talas om eller sätts i begrepp på denna förskola, något som behövs göras för att rättigheter ska bli något självklart enligt forskning. Varken sinsemellan pedagoger eller mellan pedagoger och barn. Trots detta visar förskolepedagogerna på exempel där det går att se att de på olika sätt arbetar nära ett värdepedagogiskt arbetssätt som i sin tur är en del av barnkonventionen. De uppvisar också exempel på hur de arbetar med barns integritet och förståelse för andras rättigheter, men ofta sker detta på deras eget sätt och det sker inte mycket samarbete menar man. Nästintill alla uttrycker att barns rättigheter är ett viktigt ämne som man ska arbeta med i förskolan, men samtidigt så verkar det som att ämnet inte är fullt lika aktuellt. Stora barngrupper menar man är ett av hindren som gör att de oftast prioriterar det som gynnar stora gruppens bästa som också resulterat i att pedagogerna styr upp många av aktiviteterna för barnen. Detta lämnar i sin tur mindre utrymme att arbeta så nära barns rättigheter som många av förskolepedagogerna egentligen önskar att de gjorde. Trots att barnperspektivet och arbetet med barns rättigheter brister på förskolan är förskolepedagogerna samtidigt medvetna om detta. De uttrycker en önskan om att arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen behöver bättras och synliggöras mer. Dessa behöver sättas i större begrepp än vad de på förskolan gör idag.
8
Fursjö, Ida, and Beatrice Karldén. "Högläsning för omsorg eller lärande : Pedagogers syn på högläsning i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35803.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka hur ett urval pedagoger använder och ser på högläsning i förskolan. Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Åtta pedagoger har intervjuats kring hur och när de arbetar med högläsning samt vad de har för syfte med högläsning, om det är för omsorg eller lärande, liksom hur de ser på sitt eget förhållningssätt i högläsningssituationen. Vårt resultat visar att högläsning utfördes i tre olika konstellationer: högläsning i samband med lunch, spontan högläsning och högläsning i planerade aktiviteter. Samtliga pedagoger finner högläsningen viktig och det är ett återkommande inslag i verksamheterna. De belyser sitt eget förhållningssätt till läsning som en viktig faktor i högläsningen. Resultatet visar att pedagogerna ser på omsorg och lärande som ibland förenade i samma högläsningssituation och i andra inte.
9
Johansson, Lisa, and Nina Juréen. "”Giraffen får inte plats i cykelkorgen” : En intervjustudie om hur pedagoger på förskolor arbetar kring professionell teater och drama som en estetisk uttrycksform." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44411.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar kring besök vid en teater samt hur de utövar drama på förskolan. Är det betydelsefullt för barn att få uppleva teater och drama? Detta är en kvalitativ studie där vi har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Det insamlade materialet från två semistrukturerade intervjuer och ett fokusgruppssamtal har tolkats och vi har bildat oss nya förståelser i ämnet. Resultatet visar att det är viktigt med kultur för barn och då studien fokuserar på teater framgår det att även teater är en betydelsefull del av den kultur som förskolan får möjlighet att ta del av. Resultatet visar även att för att göra ett bra pedagogiskt förarbete med barn behöver de som arbetar med teater skicka ut information om teaterföreställningen innan förskolegruppens besök. Pedagoger arbetar bäst med efterarbetet när de kopplar teaterföreställningens handling till barnens egna erfarenheter, däremot är det svårt att alltid koppla teaterföreställningen till förskolans pågående tema. Genom att använda drama som uttrycksform i förskolan får barnen chans att uttrycka sina känslor och sin fantasi vilket kan bidra till stärkt självförtroende. Att använda drama som en arbetsform kan dessutom underlätta för pedagogernas arbete på förskolan, genom att de tillsammans med barnen kan bearbeta händelser som sker i verksamheten.
10
Dafgård, Pia, and Catrin Edvardsen. "Du är huvudpersonen i ditt liv, eller? : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av empowerment dimensioner på kvinnodominerade arbetsplatser." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12373.
Full textAbstract:
Bakgrunden till denna studie är att främja kvinnor i arbetslivet och finna metoder att förhindra ohälsa och sjukskrivningar, samt att belysa kvinnors upplevelser av empowerment-processer i närområdet gällande deras arbetssituationer. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad som stärker kvinnor i sin yrkesroll. Har kvinnor möjlighet att ingå i empowerment-processer och påverka sin kompetensutveckling? Upplever kvinnor maktlöshet på de kvinnodominerade arbetsplatserna? Visionen om det idealiska arbetet där organisation och medarbetare prioriteras likvärdigt är human relation teorin i närhet där organisation och medarbetare behöver varandra. Sju arbetsplatser är representerade med femton informanter som intervjuades med en hermeneutisk ansats och tolkas genom IPA-modellen. Resultatet visade skillnader på de olika arbetsplatserna som gav empowerment dimensionerna egenmakt, maktlöshet och stärkande genom kompetensutveckling. Där mer kunskap ger mer makt.The background of this study is to promote women in working life and to find methods for preventing ill health and sick leave, as well as highlighting women's experiences of empowerment processes in their area regarding their work situations. The purpose of this qualitative study is to investigate what strengthens women in their professional role. Do women have the opportunity to participate in empowerment processes and influence their skills development? Do women experience powerlessness in the women-dominated workplaces? The vision of the ideal work in which organization and employees are prioritized equally is the human relation theory where organization and employees need each other. Seven workplaces are represented by fifteen informants interviewed with a hermeneutic approach and interpreted through the IPA model. The result showed differences in the different workplaces that gave empowerment the dimensions of empowerment, powerlessness and strengthening through skills development. Where more knowledge gives more power.
11
Silva, Glaucia Maria Figueiredo. "Das imagens identitarias da pedagogia ao oficio de pedagogo : traçados nomades." [s.n.], 2009. http://repositorio.unicamp.br/jspui/handle/REPOSIP/251731.
Full textAbstract:
Orientador: Silvio Donizetty de Oliveira GalloTese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação
Made available in DSpace on 2018-08-13T20:18:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Silva_GlauciaMariaFigueiredo_D.pdf: 7570882 bytes, checksum: b868440f1dec920cdaf5c0b0482e154c (MD5) Previous issue date: 2009
Resumo: O objetivo deste trabalho é o de recolocar a problemática da identidade dos Pedagogos e da Pedagogia na contemporaneidade, através de outras bases analíticas. Trata-se de uma metodologia investigativa, reflexiva, conceitual e imanente, a partir das filosofias de Gilles Deleuze e Félix Guattari, e, mesmo sendo desenvolvida majoritariamente apoiada na teoria referida, não desconsidera a natureza prática do tema. Na obra Diferença e Repetição, Deleuze faz uma radical crítica à Filosofia da Representação, ou seja, o solo em que surge e se fixa a Identidade, tanto em seu sentido clássico, como em suas derivações contemporâneas. Para defender sua tese acerca da manifestação da Diferença em seu estado puro, Deleuze perverte e ataca todas e quaisquer formas de submissão do diferencial pela representação. Nesse contexto, a identidade, aqui, é abordada em perpétua relação com a Diferença. Ao utilizar a via da Imagem para confirmar esta relação Identidade-Diferença, constata-se que não se revelam mais Identidades em seu sentido estrito, mas produzem-se Imagens Identitárias em cada um dos territórios que vão efetuar a 'captura idêntido-imagética' da Pedagogia e seus profissionais. Nesses mesmos territórios, também são traçadas Linhas de Fuga que permitem, então, a dinâmica de desterritorialização dos elementos em voga. A partir das produções criativas e criadoras dessas fugas, surgem os traçados nômades, que ensejam à Pedagogia não somente a potência intensiva de uma Geopedagogia, como também a força de suas expressões singularmente experienciais. Destas duas forças-potências provêm dois elementos fundamentais nesta dinâmica cartográfica: os elementos variantes advindos do caos da Pedagogia, qual sejam, as ensinagens cotidianas, e seu elemento complementar, o acontecimento do aprendizar. Ambas as particularidades experienciantes surgem de uma Pedagogia em seu estado minoritário, pois advêm de desejos coletivos que estarão em conformidade com a presença de um Pedagogocelibatário em ação.
Abstract: The object of this study is to relocate the problematic of teacher/pedagogue and Pedagogy identity in the contemporary times, according to the latest analytical basis. Na investigative, reflexive, conceptual and immanent methodology will be used, based on the philosophy of Gilles Deleuze and Félix Guattari, and it does not disconsider the practical nature of the theme, even when developed in the majoritarian way. In Difference and Repetition, Deleuze radically criticizes the Philosophy of Representation, the grounds for the growth and the establishment of Identity, in its classical sense and in its contemporary derivations. In order to prove his ideas on the manifestation of Difference in its pure state, Deleuze perverts and attacks each and every form of submission of the differential to representation. In this context, identity is considered in constant relation to Difference. When Images are taken to confirm this relation between Identity-Difference, Identities are no longer revealed in their strict meanings, but Identitary Images are produced in each of the territories that are going to undertake the identity-imagetic captures of Pedagogy and the professionals involved with it. In these territories, Lines of Flight are traced, and these provoke the dynamics of desterritorialization of elements in place. In these creative and creating scapes the nomadic traces take place, and they give Pedagogy not only the Intensity potency of Geopedagogy, but also the strength of expressions that are singularly experiential. These two strengths/potencies come out of two basic foundations of a dynamic mapping: variable elements from the chaos of Pedagogy, or its regular teachings, and its matching element, the event of apprentice-learning. Both are experiential features, and they take place in Pedagogy in a minority state, for they come from collective desires which are in conformity with the presence of a celibate-pedagogue in action.
Doutorado
Doutor em Educação
12
Andersson, Jessica, and Frida Wennerberg. "Våga fråga, för barnets bästa : En uppsats om pedagogers uppfattningar om modellen Barnets Bästa för mottagande av nyanlända barn i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16740.
Full textAbstract:
Enligt Rädda Barnen (2016) flydde år 2015 över 30 miljoner barn, tusentals av dem hamnade i Sverige. Samtidigt är vårt land ett utav de länder där segregationen ökar allra mest (Lunneblad, 2013 b). För att stoppa segregationen finns inga snabba lösningar, arbetet måste utföras från grunden. Med anledning av det politiska världsklimatet och det faktum att Sveriges förskolor har och fortsätter att ta emot nyanlända barn genomfördes år 2011-2012 utvecklingsprojektet Barnets Bästa, i Göteborg. Syftet med projektet var att ge stöd till pedagoger som tar emot nyanlända barn (Göteborgs Stad, 2014). Svensk förskola är internationellt känd för att hålla en god kvalitét (Skolinspektionen, 2016) och har en god grund att ta emot nyanlända barn. För att möjliggöra en god integrering behöver dock de handlingsmodeller som finns, däribland Barnets Bästa, utvärderas. Syftet med vår studie var att, utifrån en fenomenografisk ansats, undersöka pedagogers uppfattningar om hur det var att arbeta med modellen Barnets Bästa i förskolans verksamhet. Vidare syftade studien till att undersöka pedagogers uppfattningar om hur modellen Barnets Bästa kunde bidra till att skapa en trygg miljö för nyanlända barn. Genom kvalitativa intervjuer sammanställdes resultatet som bearbetades med hjälp av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att pedagogerna var nöjda med innehållet i Barnets Bästa och att modellen upplevdes så effektiv att pedagogerna ville utöka användningen av modellen till samtliga barn i verksamheten. Samtidigt uppfattade pedagogerna att arbetet med Barnets Bästa var tidskrävande och svårt att genomföra i praktiken. I diskussionen kopplades resultat samman med teori, forskning, styrdokument och metod.
13
Åkerblom, Caroline, and Majd Allos. "LEK OCH UTANFÖRSKAP I FÖRSKOLAN : En kvalitiativ intervjustudie utifrån åtta pedagogers syn på lek och arbete med utanförskap i lek." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40066.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns lek och hur pedagoger arbetar för att förebygga utanförskap i lek. Ett sociokulturellt perspektiv har valts som teoretisk ansats. Studien utgår från åtta semistrukturerade intervjuer som analyseras och bearbetas kvalitativt. Resultatet visar att pedagoger anser att lek är av stor vikt för barns utveckling och lärande. Utanförskap i lek framkommer som resultat av flera olika faktorer; barns bristande förmåga att förstå leksignaler, olika hemspråk, kulturella skillnader, hudfärg eller att barn har funktionsnedsättning. Slutsatsen av studien är att pedagoger är väl medvetna om vikten av lek för barns utveckling och lärande samt hur viktig pedagogens förhållningssätt är för att motverka utanförskap bland barn i förskolan.
14
Kuraishe, Hannah. "Föräldraaktiv inskolning - pedagogers perspektiv : Parent active introduction from an educator's perspective." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40520.
Full text
15
Hinkelman, Denise, and Elin Kruse. "Rosa mössor och blå vantar : En kvalitativ studie om traditionella könsmönster i påklädnadssituationer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53229.
Full textAbstract:
Studien belyser hur pedagoger upprätthåller och/eller motverkar traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Syftet med studien var att undersöka pedagogers arbete med att motverka traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Studien har utgått från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt fem icke-deltagande observationer. Vi har utgått från Hirdmans genusteori. Studiens resultat visade att traditionella könsmönster upprätthålls på olika sätt av pedagoger i förskolan. Resultatet visade även att en medvetenhet hos pedagogerna fanns och att en strävan efter att motverka traditionella könsmönster även fanns. Vår slutsats är att det finns en medvetenhet hos pedagoger men att traditionella könsmönster lever kvar och präglar förskolans utbildning.
16
Ahokangas, Mathilda, and Felicia Olsson. "Digitala verktyg i förskolan. Med inriktning mot språkutveckling." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76650.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa studie är att, genom intervjuer, ta del av pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring digitala verktyg i förskolan med inriktning mot språkutveckling. Sex intervjuer har gjorts, både med enskilda förskollärare och barnskötare samt i par från förskolor i olika kommuner, för att få ta del av deras uppfattningar och erfarenheter kring det aktuella ämnet. Materialet som samlades in under intervjuerna sorterades utifrån liknande mönster och teman. Ordet pedagoger är ett samlingsord när det gäller både förskollärare och barnskötare, vilket kommer vara ett återkommande ord i studien. Likaså ordet paddan är en av flera benämningar av en iPad som kommer återkomma genom studien, då pedagogerna använde sig av det ordet i intervjuerna och är en benämning som är bekant för många inom förskolans verksamhet. Resultatet visar på att det finns en variation av digitala verktyg i förskolan med olika användningsområden kring språkutveckling. Det visar också på hur dessa verktyg används i verksamheten och pedagogernas kunskap kring verktygen. Det kan vara ett sätt att förlänga den befintliga undervisningen genom att använda exempelvis paddan som ett komplement. Den är ett enkelt verktyg att ha med sig överallt. Det är viktigt att pedagogerna är delaktiga i vad barnen gör med verktyget. Dels för att vara närvarande men också kunna lära ut tillsammans med ett eller fler barn så att det blir en stund av lärande och utveckling. I och med att utvecklingen går framåt i både förskolan och samhället när det kommer till digitala verktyg, behöver det finnas mer utbildning för pedagoger att ta del av för att ge den bästa lämpliga undervisningen till barnen när det kommer till digitala verktyg. Kunskapen behövs för att veta vilka program/appar som är bra för att utveckla språket hos barnen och kunna skapa nyfikenhet för barnen som vill lära sig mer.
17
Lilja, Carina. "Elevhälsans arbete med skolfrånvarande elever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76270.
Full textAbstract:
Elevers psykiska ohälsa och skolfrånvaro är i dag ett aktuellt problem och studier har visat att skolan har stor betydelse för elevers (väl)mående. Elevers psykiska ohälsa och deras problem kan yttra sig på många olika sätt, där skolfrånvaro är en. Syftet med studien är att undersöka hur elevhälsan arbetar pedagogiskt för att främja skolnärvaron hos elever som har problematisk skolfrånvaro eller är hemmasittare. Studien är en kvalitativ metod med semistrukturerande intervjuer av fem respondenter. Urvalet av intervjurespondenter har gjorts strategiskt i den mening att de utvalda respondenterna ingår i speciella yrkeskategorier som har en hög relevans för studien, skolkurator och specialpedagog inom elevhälsan. Resultatet har analyserats från ett hermeneutiskt fenomenologiskt tillvägagångssätt. Resultatet visar att det finns komplexa faktorer bakom elevers skolfrånvaro som kräver mångsidiga lösningar. Elevhälsan har ett brett och varierande pedagoiskt arbete med eleven i fokus som främjar skonärvaro samt att respondenterna ofta upplever arbetet som svårt och komplext.
18
Srėbalienė, Dovilė. "Mokyklos bendruomenės narių (mokytojų ir socialinių pedagogų) požiūris į socialinio pedagogo funkcijas." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2010. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2010~D_20100903_125829-91110.
Full textAbstract:
Magistro darbo tikslas - analizuoti mokytojų ir socialinių pedagogų požiūrį į socialinio pedagogo funkcijas ir atlikti šių požiūrių lyginamąją analizę. Tyrime dalyvavo 198 respondentai: 59 socialiniai pedagogai ir 139 mokytojai. Tyrimas buvo atliktas Telšių apskrityje. Anketinės apklausos metodu (anketa sudaryta Andriuškevičienės (2005)) tirta mokytojų ir socialinių pedagogų požiūris į socialinio pedagogo funkcijas.
Tyrimo hipotezė: tikėtina, jog mokytojai socialinio pedagogo funkcijas vertina mažiau palankiai nei patys socialiniai pedagogai.
Atlikus tyrimą nustatyta, jog mokytojai socialinio pedagogo funkcijas vertina teigiamai, tačiau 40,83 proc. socialinio pedagogo funkcijų vertinamos kaip nelabai svarbios ar nesvarbios. Pastebėta, jog socialiniai pedagogai savo atliekamas funkcijas vertina teigiamai, tačiau nemažą dalį sudaro neutralus ir neigiamas vertinimai.
Išanalizavus duomenis pagal pasirinktą kintamąjį – darbas ugdymo klasėse – nustatyta, jog mokytojai teigiamai vertina socialinio pedagogo funkciją – individualų darbą su mokiniu, o bendradarbiavimą su institucijomis bei darbą su pedagogais, mokyklos administracija vertina nepalankiai.
Nustatyta, jog nepriklausomai nuo darbo stažo, tiek mokytojai, tiek socialiniai pedagogai neigiamai vertina darbo su pedagogais, mokyklos administracija bei bendradarbiavimo su institucijomis funkcijas. Taip pat atskleista, jog mokytojai darbo su pedagogais ir mokyklos administracija funkciją laiko svarbesne (10 proc. daugiau), nei... [toliau žr. visą tekstą]Aim – to analyze the approach to the functions of teachers and social pedagogues and to carry out the comparative analysis. The study included 198 respondents: 59 social pedagogues and 139 teachers. The study was carried out in Telsiai district. The approach of teachers and social pedagogues to the functions of social pedagogue was investigated by questionnaires (questionnaires made by Andriuskeviciene (2005)). Hypothesis: it is likely that teachers are less favourable of the social pedagogues functions than social pedagogues themselves. The study found that teachers assess the functions of social pedagogue positively, however, 40,83 percent of social pedagogue‘s functions were assessed as not very essential or insignificant. It was noted that social pedagogues assess their own functions positively, but there was a fair part of neutral and negative evaluations. After the analysis of selected variable – work in training classes – it was found that teachers are positive with the function of social pedagogue – individual work with a student, and the collaboration with institutions and work with teachers, school administration evaluate adversely. It was found that, regardless of seniority, teachers and social pedagogues assess working functions with teachers, school administration and co-operation with institutions. It also revealed that teachers work with teachers and school administration is more important (10 percent more) that the co-operation with the authorities... [to full text]
19
Reis, Reinildes Maria de Carvalho dos. "O PERFIL DO PEDAGOGO EM FORMAÇÃO NOS CURSOS DE PEDAGOGIA EM GOIÂNIA." Pontifícia Universidade Católica de Goiás, 2006. http://localhost:8080/tede/handle/tede/1166.
Full textAbstract:
Made available in DSpace on 2016-07-27T13:53:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1
REINILDES MARIA DE CARVALHO DOS REIS.pdf: 1358677 bytes, checksum: bb67475c71f9dca8057c63fe6b2c317f (MD5)
Previous issue date: 2006-09-15The aim of this work is to show a study about the profile of the pedagogy professor in a formation at the Pedagogy courses offered by the institutions UCG, UFG, PADRÃO, ALFA and FARA, in Goiânia. This developed research is a critic approach, oriented by the qualitative research that was proposed to achieve, subsidized by the bibliographic and documental researches. The procedures of research adopted by the reach of the proposed aims were: the progressive delimitation of the study focus, the deepening of the review and literature, the definition of the institutions and the analysis. It was elaborated a theoretical base to legalize the discussions and analysis that focused the study object. The documental research consisted by the studies in the pedagogic projects, curricular matrices, disciplines summaries and the history of the Pedagogy courses selected. We still resort to different legal supports, specially, to the Lei de Diretrizes e Bases da Educação Nacional LDB n. 9394/96 (Brazil, 1996) and to the Diretrizes Curriculares Nacionais for the Pedagogy graduation course, able to teach Parecer CNE/CP nº 9 (Brazil, 2001), Parecer CNE/CP nº 5 (Brazil, 2005) and Resolução CNE/CP nº1 (Brazil, 2006). In the possession of the collected data and of the used theoretical reference report, we can affirm the pedagogic project of the IES demonstrate the pedagogy professor profile in formation is correlated to the principles and ideas discussed and adopted by the all the institution, and, because of that, the pedagogy professor profile has a differentiated character from an institution to another one. Therefore, it was observed that, in spite of the autonomy ratified in the legal documents, it seems that it still is not applied by some of the IES, that adopt on their curricular propose the same newliberal politic interests that were prescribed, by example, in the Parecer CNE nº 9, from 8th May of 2001. On the other hand, there are those IES that prefer to exert their autonomy and that compromise with the autonomous, critical and creative, at the true sense of these expressions profile of a pedagogy professor.
O objetivo deste trabalho é mostrar um estudo sobre o perfil do pedagogo em formação nos cursos de Pedagogia oferecidos nas instituições de Ensino Superior IES UCG, UFG, PADRÃO, ALFA e FARA em Goiânia. O estudo desenvolvido é uma abordagem crítica, orientada pela pesquisa qualitativa, subsidiada pelas pesquisas bibliográfica e documental. Os procedimentos de pesquisa adotados para o alcance dos objetivos propostos, elaborou-se um aporte teórico para referendar as discussões e análises que enfocaram o perfil do pedagogo em formação nas IES. A pesquisa documental consistiu dos estudos em projetos pedagógicos, matrizes curriculares, ementas de disciplinas e o histórico dos cursos de Pedagogia selecionados. Recorreu-se, ainda, a diversificados suportes legais, especialmente à Lei de Diretrizes e Bases da Educação Nacional - LDB n.º 9.394/96 (BRASIL, 1996); e as Diretrizes Curriculares Nacionais para o Curso de Graduação em Pedagogia, Licenciatura Resolução CNE/CP nº 1 (Brasil, 2006). A partir dos resultados obtidos na análise dos dados, afirma-se que os projetos pedagógicos das IES demonstram um perfil de pedagogo em formação, correlacionado aos princípios e idéias discutidos e adotados pelo coletivo da instituição. Assim, o perfil do pedagogo ganha um caráter diferenciado de uma instituição para a outra. Entretanto, observou-se que apesar da autonomia referendada nos documentos legais, ela parece, ainda não ser exercida por algumas das IES, que adotam em sua proposta curricular os mesmos interesses políticos neoliberais que foram prescritos, por exemplo, no Parecer CNE n° 9 de 8 de maio de 2001, por outro lado, tem-se aquelas que preferem exercer sua autonomia, e se compromete com o perfil de um pedagogo autônomo, crítico e criativo, no verdadeiro sentido dessas expressões.
20
MANDÚ, Thamyris Mariana Camarote. "Representações sociais do campo de atuação do pedagogo pelos estudantes de pedagogia." Universidade Federal de Pernambuco, 2013. https://repositorio.ufpe.br/handle/123456789/13334.
Full textAbstract:
Submitted by Felipe Lapenda (felipe.lapenda@ufpe.br) on 2015-04-17T13:48:21Z
No. of bitstreams: 2
Dissertação Thamyris Mariana Camarote Mandú.pdf: 982628 bytes, checksum: 9e39a8d8937cfa44c348c9894bbfd612 (MD5)
license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5)Made available in DSpace on 2015-04-17T13:48:21Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação Thamyris Mariana Camarote Mandú.pdf: 982628 bytes, checksum: 9e39a8d8937cfa44c348c9894bbfd612 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2013
Reuni; CAPES
A presente pesquisa buscou investigar as Representações Sociais do campo de atuação do pedagogo elaboradas e partilhadas pelos estudantes do curso de Pedagogia da Universidade Federal de Pernambuco (UFPE). O referencial teórico deste estudo foi a Teoria das Representações Sociais, sobretudo à luz das teorias de Moscovici (1978), Jodelet (2005) e Abric (2000). Optou-se por uma abordagem metodológica de natureza qualitativa, por possibilitar um aprofundamento no universo das significações das ações e relações humanas, captando valores, crenças e significações. O curso de Pedagogia do Centro de Educação da UFPE constituiu-se como o lócus da investigação, da qual participaram, no total, 103 estudantes concluintes do referido curso. A pesquisa contou com duas etapas, em que foram utilizados três instrumentos de coleta: na primeira etapa, procedeu-se à aplicação de um questionário e do teste de associação livre de palavras; no segundo momento, foi realizada a entrevista semiestruturada com 11 estudantes selecionados a partir de uma pré-análise dos questionários. Os dados provenientes dos questionários e das entrevistas foram tratados com base na Técnica de Análise de Conteúdo (BARDIN, 2009). E o teste de associação livre foi analisado a partir do quadro de quatro casas gerado pelo software EVOC, que possibilitou a identificação dos elementos constituintes da representação e de como estes estão organizados estruturalmente. Os resultados da pesquisa apontaram para uma representação do campo de atuação do pedagogo em que se articulam duas concepções: uma que confere um sentido de amplitude a este objeto, visto pelos estudantes como amplo e com possibilidades de atuação em diversos ambientes institucionais extra-escolares; a outra concepção está mais vinculada à própria trajetória histórica do curso de Pedagogia e à especificidade docente do pedagogo, em que é possível identificar uma representação do campo de atuação do pedagogo voltada à docência e ao ambiente escolar. A análise da organização interna dos elementos constituintes da representação nos permitiu entender tais contradições, visto que a abordagem estrutural das representações sociais possibilita a compreensão de que a representação é formada por um duplo sistema (Núcleo Central e Sistema Periférico) que irá resguardar características socialmente enraizadas daquela representação, como também as diferenças individuais que marcam esse processo. A pesquisa revelou nessas representações os sentidos e significados atribuídos pelos estudantes à sua formação no curso de Pedagogia, suas perspectivas e expectativas profissionais, os valores atribuídos pelos alunos às atividades profissionais exercidas pelo pedagogo.
21
Walldén, Hillström Kristina. "I samspel med surfplattor : Om barns digitala kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan." Licentiate thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-246563.
Full text
22
Zejnullahu, Arlinda, and Sanna Olofsson. "”Hur ska de förstå mitt barn?” : En kvalitativ studie kring vårdnadshavares upplevelser av sitt barns inskolning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45646.
Full textAbstract:
Inskolning i förskolan utifrån pedagogers perspektiv synliggörs mer i forskning jämfört med vårdnadshavares. Denna studie kommer därför belysa vårdnadshavarnas perspektiv där känslor, tankar och upplevelser lyfts för att pedagoger ska kunna bemöta dessa förväntningar på bästa sätt. Under sökandet av forskning som behandlar vårt problemområde, upplevde vi att det saknas forskning kring vårdnadshavares perspektiv. Tidigare forskning utgår från pedagogers perspektiv, vilket vår studie vill bortse från. Syftet är att bidra till kunskap kring vårdnadshavarnas upplevelser samt undersöka hur de upplever sin samverkan med förskolan under sitt barns inskolningsperiod genom frågan: Hur upplever vårdnadshavare inskolning i förskolan? Undersökningen utgår från det fenomenologiska perspektivet för att få en förståelse av barns inskolning som fenomen, utifrån vårdnadshavarnas livsvärld. Genom en kvalitativ metod ställdes öppna frågor till tolv vårdnadshavare som det senaste halvåret inskolat sina barn. Vid transkribering av resultatet framgick det att vårdnadshavarna vill ta större del av sitt barns inskolning, samt ett anpassat bemötande gentemot familjers olika behov. Inskolningen ses som en känslofylld tid där ångest, sorg och glädje kan upplevas samt att samverkan mellan förskolan och hemmet är viktig.
23
Ekman, Anna, and Theresé Gybäck. "Användning och effekter av TAKK i förskolans verksamhet : Användningsområde och pedagogers uppfattningar." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16775.
Full textAbstract:
I denna studie har vi tittat närmare på i vilka situationer TAKK används i förskolan, samt pedagogernas uppfattning av TAKK i verksamheten. Vi har sökt efter forskning inom området och gjort en enkätstudie där vi ställt frågor till pedagoger som är verksamma inom förskolan. Pedagogernas uppfattningar om arbetet med TAKK har vi sedan jämfört med den forskning vi hittat. Detta för att se om pedagogernas uppfattning stöds av forskningen. Resultatet av enkätstudien visar att pedagogerna ser positiva effekter med användandet av TAKK i verksamheten. Det påvisar att respondenterna ser att TAKK stöttar barnen i deras språkutveckling och underlättar konflikthantering. Minst en pedagog per avdelning har utbildning inom TAKK och antalet utbildade pedagoger ökar stadigt. I resultatet framgår även att barn som saknar det verbala språket kan förmedla sina känslor genom TAKK istället för att bitas och rivas i frustration.
24
Johansson, Lisa, and Catrin Fernholm. "”Sätt på strumporna nu. Chop chop!” : En kvalitativ studie om barns maktutövande och motstånd i lek." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373478.
Full textAbstract:
Syftet med vår kvalitativa studie var att undersöka om barns maktutövande och motstånd i lek yttras på olika sätt beroende på en pedagogs närvaro. Studien bestod av två delstudier, där delstudie 1 undersökte makt och motstånd i lek med en pedagog närvarande. Delstudie 2 undersökte makt och motstånd i lek när en pedagog inte var närvarande. De teoretiska utgångspunkterna belyste begreppen makt och motstånd utifrån olika perspektiv. Ytterligare begrepp som redovisades inom detta tema var exempelvis peer cultures, tillträde till och skyddande av lek, inkludering och exkludering. Forskningsöversikten visade att makt och motstånd har en stor del i barns lek och att det ibland kan vara komplicerat för barn att leka i samförstånd. Forskningen presenterade också två diskurser, realitetsdiskursen och fantasidiskursen, som belyste att makt i barns lek yttras på olika sätt. Översikten visade också att när en pedagog var närvarande i barngruppen skedde färre uteslutningar och kränkningar i barnens lek. Vår kvalitativa studie hade observationer som metod, observationerna genomfördes med kamera och observationsschema som verktyg. Delstudierna presenterade genom observationerna, att makt och motstånd yttras på olika sätt i barns lek. Jämförelser mellan delstudierna påvisade en skillnad mellan hur maktutövandet och motståndet tog form i barnens lek. I de utrymmen där en pedagog var närvarande skedde maktutövande och motstånd med koppling till realitetsdiskursen, där barnen styrde genom verkliga händelser och föremål. I de utrymmen där en pedagog inte var närvarande skedde oftast maktutövande och motstånd istället med koppling till fantasidiskursen, där barnen styrde genom karaktärer och fantasi. Ett ytterligare resultat var att det skedde mer exkludering och fler elaka kommentarer i delstudie 2, än i delstudie 1.
25
Lunardi, Elisiane Machado. "Qualidade da gest?o pedag?gica no curso de pedagogia." Pontif?cia Universidade Cat?lica do Rio Grande do Sul, 2012. http://tede2.pucrs.br/tede2/handle/tede/3740.
Full textAbstract:
Made available in DSpace on 2015-04-14T14:23:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1
446275.pdf: 2630980 bytes, checksum: 77a1d8ca5ddb54fadb8f35987fe3c9ec (MD5)
Previous issue date: 2012-12-18This study inserts itself on the research line "Formation, Policies and Practices in Education from the PPGEdu/PUCRS and is part of the set of works and researches produced in the CEES - Center for Studies in Higher Education/PUCRS. It has as main objective to recognize the indicators of quality related to the pedagogical management of the Pedagogy Course of a Community Higher Education Institution (HEI) from Santa Maria, RS. The specific objectives consisted in: to identify which dimensions and indicators are related to the quality of pedagogical management of the Pedagogy Course; to identify concepts of quality of the pedagogical management in the Pedagogy Course; to perform intersection between pedagogical management and quality in the higher education. This study is a research with a qualitative approach, by means of a case study in a Pedagogy Course prior mentioned. The subjects target of the research were sixteen (16) teachers, including one (1) manager of Pro-rector Undergraduate (PROGRAD) and two (02) management and teachers of the Pedagogy Course. The theoretical contributions are anchored mainly on authors such as: Morosini (2001, 2003, 2004, 2005, 2006, 2008, 2009, 2010), Isaia and Bolzan (2008, 2009, 2010), Juliatto (2005), Lib?neo ( 2000, 2006), Pepper and Anastasiou (2002, 2010), Tardif (2000, 2002, 2012), Rivers (2008, 2010), Zabalza (2004), Gauthier (1998), Cunha (2002, 2004, 2006, 2010). Data analysis endorses the following thesis: the thesis that the pedagogical management of quality of the Pedagogy Course is related to formation trajectories and professional development, classroom management, organizational culture of HEI and of the course, in its relationships with national and international public policies. Among the dimensions found, it is possible to highlight: careers and professional development of the teachers solid formation, continued formation, teaching production, different knowledge and practices of the teaching and valorization of the salary; organizational culture of the institution - work regime, administrative and pedagogical meetings, organizing of activities in the course, infrastructure of the institution, community service, educational performance - teaching role; sharing knowledge and practices, participative management, innovation and ethics; classroom management in the course of pedagogy - teaching inseparability between theory and practice, diversity and valuing of the differences, interdisciplinary activities and formative assessment. Therefore, the quality of the pedagogical management of UNIFRA Pedagogy Course is anchored in institutionalized pedagogy, and at the same time, to knowledge of each teacher. In the intersection of different contexts, the pedagogical management is being formed based on from the collective to the individual, and vice versa, based on a simultaneous movement of interrelation between teaching trajectories, organizational culture of the HEI and the performance of teacher educators of the Pedagogy Course observed the national and international public policies.
Esse estudo insere-se na linha de pesquisa Forma??o, Pol?ticas e Pr?ticas em Educa??o, do PPGEdu/PUCRS e faz parte do conjunto de trabalhos e pesquisas produzidos no CEES Centro de Estudos em Educa??o Superior/PUCRS. Tem por objetivo geral reconhecer os indicadores de qualidade relacionados ? gest?o pedag?gica do Curso de Pedagogia de uma IES comunit?ria de Santa Maria, RS. Os objetivos espec?ficos consistiram em: Identificar quais dimens?es e indicadores que est?o relacionados ? qualidade da gest?o pedag?gica do Curso de Pedagogia; identificar concep??es de qualidade da gest?o pedag?gica no Curso de Pedagogia; realizar entrecruzamento entre gest?o pedag?gica e qualidade na educa??o superior. Trata-se de uma pesquisa com abordagem qualitativa, por meio de um estudo de caso do Curso de Pedagogia de uma IES comunit?ria, Os sujeitos alvo da pesquisa foram dezesseis (16) professores, entre eles uma (1) gestora da Pr?-reitoria de Gradua??o (PROGRAD), duas (02) gestoras e docentes do Curso de Pedagogia. Os aportes te?ricos ancoram-se, principalmente, em autores como: Morosini (2001; 2003; 2004; 2005; 2006; 2008; 2009; 2010), Isa?a e Bolzan (2008; 2009, 2010), Juliatto (2005), Lib?neo (2000; 2006), Pimenta e Anastasiou (2002; 2010), Tardif (2000, 2002, 2012), Rios (2008; 2010), Zabalza (2004), Gauthier (1998), Cunha (2002; 2004; 2006; 2010). A an?lise dos dados referenda a seguinte tese: a gest?o pedag?gica de qualidade do Curso de Pedagogia est? relacionada ?s trajet?rias de forma??o e desenvolvimento profissional, a gest?o da aula, a cultura organizacional da IES e do curso, em suas rela??es com as pol?ticas p?blicas nacionais e internacionais. Entre as dimens?es encontradas, destacam-se: trajet?rias docentes e desenvolvimento profissional s?lida forma??o, forma??o continuada, produ??o docente, diferentes saberes e fazeres docentes e valoriza??o profissional; cultura organizacional da IES - regime de trabalho, reuni?es administrativo-pedag?gicas, organiza??o de atividades no curso, infraestrutura da IES, atendimento ? comunidade; atua??o docente - protagonismo docente; compartilhamento de saberes e fazeres, gest?o participativa, inova??o e ?tica; gest?o da aula no Curso de Pedagogia; planejamento de ensino, indissociabilidade entre a teoria e pr?tica, diversidade e valoriza??o das diferen?as, atividades, interdisciplinaridade e avalia??o formativa. Assim sendo, a qualidade da gest?o pedag?gica do Curso de Pedagogia da UNIFRA est? ancorada em uma pedagogia institucionalizada, e, ao mesmo tempo, ao saber e fazer de cada professor. No entrecruzamento dos diferentes contextos, a gest?o pedag?gica vai sendo constitu?da do coletivo para o individual, e vice versa, a partir de um movimento simult?neo de inter-rela??o entre trajet?rias docentes, cultura organizacional da IES e da atua??o de professores formadores no Curso de Pedagogia observadas as pol?ticas p?blicas nacionais e internacionais.
26
Deniz, Rina. "”Alltså man kan typ rätta sig själv med båda språken” : Tvåspråkiga elever resonerar kring sina språk och språkens nytta i skolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2917.
Full textAbstract:
The purpose of the essay is to study and create understanding to the bilingual students' perspective on their linguistic skills and the use of them as resources in a scholastic context. A qualitative method has been used to collect empirical data, based on the experiences and perspectives of the students. Bilingualism is defined and past research, which has shown how their bilingualism has influenced them, has been linked with this study. Definition of mother tongue and the meaning of mother tongue tuition for student immigrants' development have been discussed. This research has shown that the students feel their bilingualism is a natural occurrence. A feeling of importance for their mother tongue is expressed, considering the aspect to preserve their cultural fellowship. They look at bilingualism as an opportunity for development and learning and not as an obstacle. Despite the positive attitudes towards their linguistic situation they feel that they have been forced to overlook this competence in scholastic context. Another problem though, is that the mother tongue tuition is experienced as a separate occurrence outside the syllabus of the school, instead of being a part of it.
27
Svenheim, Zofia, and Emilia Gladh. "Val av litteratur i förskolan. : Pedagogers val av litteratur i förskolan samt förhållningssätt till litteraturens miljö." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31918.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan väljer litteratur till barnen samt hur de förhåller sig till den fysiska och relationella miljön kring litteratur för att främja barns lärande. Med kvalitativa intervjuer som metod blev resultatet både enat och delat. Litteraturen ansågs som en viktig del i barns utveckling men prioriterades i praktiken lägre än andra aktiviteter, pedagogernas val och reflektioner om litterauren skilde sig åt mellan informanterna. En av våra slutsatser blev att arbetslagen måste få mer 3 tid att reflektera över sin inställning till litteratur och hur de kan använda den i sin lärarpraktik.
28
Gon?alves, Luciana dos Santos. "O curso de Pedagogia e o processo de constru??o da identidade do pedagogo." Pontif?cia Universidade Cat?lica de Campinas, 2010. http://tede.bibliotecadigital.puc-campinas.edu.br:8080/jspui/handle/tede/652.
Full textAbstract:
Made available in DSpace on 2016-04-04T18:32:57Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Luciana dos Santos Goncalves.pdf: 485161 bytes, checksum: 0d56155df7b8850b1052fde7e9b006a8 (MD5)
Previous issue date: 2010-02-24This research addresses the process of construction of identity of the teacher, the research problem lies in knowing what is the social representation that future teachers have of their profession and how their professional identity has been built from the training courses offered in Courses of Pedagogy. Our methodology is based on a qualitative approach of research, using techniques such as data collection on semi-structured interviews and questionnaires, while considering the context of initial training of those professionals seeking to understand critically the social representation of future teachers with regard to the construction of their identity. The research is based on theoretical studies, such as: Arroyo (2009); Saviani (2008), Moscovici (2007), Freitas (2002); N?voa (1992), among others. The study's subjects students entering and graduating are involved in the process of initial formation of the pedagogy course of a State University in the State of Sao Paulo. In analyzing the data built three categories: conception of education, conception of educator and preparation for the profession, theoretical-practical articulation. Discussing the results obtained in this study, we observed that the speech of subjects reveals the historical contradictions of Pedagogy Course with regard to reconstruction to the social representation that future teachers have of themselves and their profession, it is observed even if the initial formation promoved importants reflections on the process of construction of identity.
Esta pesquisa aborda o processo de constru??o da identidade do pedagogo, cujo problema de investiga??o situa-se em conhecer qual a representa??o social que os futuros pedagogos t?m da profiss?o e como sua identidade profissional tem sido constru?da a partir da forma??o oferecida nos cursos de Pedagogia. Nossa metodologia ? pautada em uma abordagem qualitativa de pesquisa, utilizando como t?cnicas de coleta de dados a entrevista semiestruturada e a aplica??o de question?rio, tendo sempre em vista o contexto formativo da forma??o inicial deste profissional, na busca por compreender criticamente a representa??o social dos futuros pedagogos no que se refere ? constru??o de sua identidade. A pesquisa tem como fundamento os estudos de te?ricos, tais como: Arroyo (2009); Saviani (2008); Moscovici (2007); Freitas (2002); N?voa (1992), dentre outros. O estudo tem como sujeitos alunos ingressantes e concluintes que se encontram envolvidos nos processos de forma??o inicial do curso de Pedagogia de uma Universidade Estadual Publica no Estado de S?o Paulo. Na an?lise dos dados constru?mos tr?s categorias: concep??o de educa??o; concep??o de pedagogo e o preparo para a profiss?o; articula??o te?rico-pr?tica. Discutindo os resultados obtidos na pesquisa realizada, observamos que as falas dos sujeitos revelam as pr?prias contradi??es hist?ricas do curso de Pedagogia no que se refere ? reconstru??o da representa??o social que os futuros pedagogos t?m de si e da profiss?o, percebe-se ainda que a forma??o inicial promoveu reflex?es importantes sobre o processo de constru??o desta identidade.
29
Xavier, Wanda Borges. "A LINGUAGEM NA FORMAÇÃO DO PEDAGOGO: PROJETO PEDAGÓGICO DO CURSO DE PEDAGOGIA DA UCG." Pontifícia Universidade Católica de Goiás, 2008. http://localhost:8080/tede/handle/tede/1198.
Full textAbstract:
Made available in DSpace on 2016-07-27T13:54:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1
WANDA BORGES XAVIER.pdf: 1624540 bytes, checksum: 6a104fe514248dc2753831c06b5fbc96 (MD5)
Previous issue date: 2008-03-17The dissertation A Linguagem na Formação do Pedagogo: Projeto Pedagógico do Curso de Pedagogia da UCG is a search that discusses the formation of the teacher, whose identity is now based on the exercise of teaching. The course of pedagogy at the Universidade Católica de Goiás - UCG is for the training of teachers for Education and Child series initials of elementary school, with the area of concentration in teaching, involves enabled them to act in different age groups, education formal, non-formal, school and non-school, provided it is a job teaching. The language because it is an element of utmost importance in forming cultural, scientific and aesthetic of a trader, leads us to ask: How the course of pedagogy at the U C G believes the language in the training of teacher? To answer that question takes as the unit of analysis: the Projeto Pedagógico do Curso de Pedagogia/Departamento de Educação (2004-2006)the matrix subsidiou curriculum that the development of such Project and the plans to ofertadas course of the subjects in this matrix. As theoretical reference for the analysis opt for a framework that presents a socio-historical conception of language and education, designed by Vygotsky and by Bakhtin. Considering the existence of many specificities between these once the first round is for the investigation of the social formation of the mind and the second is specific dialogue as collective phenomenon, the place given to the language in such reflections enables us to bring them, without But erasing its natural elaborations. To think the redefinitions for which the course of pedagogy has been determined through history, we use the following documents: a) No LDB 9.394/96 b) Pareceres: CNE / CP n. 5/2005 (define National Curriculum Guidelines for the Graduate Course in education, degree), n. 3 2006) Resolution CNE / CP n. 01, from May 15, 2006, establishing the guidelines mentioned, and to change the course of pedagogy / EDU / UCG looked up the Projeto Pedagógico PP / EDU / UCG - March 2005. It was concluded that the language as trainer of consciences should be the basis for all academic discussion, especially in training courses for teachers, such as the course of pedagogy, which prepares professionals to work with children.
A dissertação A Linguagem na Formação do Pedagogo: Projeto Pedagógico do Curso de Pedagogia da UCG é uma pesquisa que problematiza a formação do pedagogo, cuja identidade tem hoje como base o exercício da docência. O Curso de Pedagogia da Universidade Católica de Goiás - UCG destina-se à formação de professores para a Educação Infantil e séries iniciais do Ensino Fundamental, com a área de concentração na docência, implica habilitá-los para atuarem em diferentes faixas etárias, ensino formal, não-formal, escolar e não-escolar, desde que seja um trabalho pedagógico. A linguagem, por ser um elemento de extrema importância na formação cultural, científica e estética desse profissional, induz-nos a perguntar: Como o Curso de Pedagogia da Universidade Católica de Goiás considera a linguagem na formação do pedagogo? Para responder a essa questão toma como unidade de análise: o Projeto Pedagógico do Curso de Pedagogia/Departamento de Educação (2004-2006), a matriz curricular que subsidiou a elaboração de tal Projeto e os planos de curso das disciplinas ofertadas nessa matriz. Como referencial teórico de análise optamos por um arcabouço que apresenta uma concepção sócio-histórica de linguagem e de educação,concebida por Vygotsky e por Bakhtin. Mesmo considerando a existência de inúmeras especificidades entre esses, uma vez que o primeiro se volta para a investigação da formação social da mente e o segundo trata especificamente do diálogo como fenômeno coletivo, o lugar concedido à linguagem em tais reflexões nos possibilita aproximá-los, sem no entanto apagar suas singulares elaborações. Para pensar as redefinições pelas quais o Curso de Pedagogia tem sido determinado ao longo da história, recorremos aos seguintes documentos: a) LDB n. 9.394/96; b) Pareceres: CNE/CP n. 5/2005 (define Diretrizes Curriculares Nacionais para o Curso de Graduação em Pedagogia, licenciatura), n. 3/2006; c) Resolução CNE/CP n. 01, de 15 de maio de 2006, que institui as diretrizes citadas; e para situar o Curso de Pedagogia/EDU/UCG analisou-se o Projeto Pedagógico PP/EDU/UCG março de 2005. Concluiu-se que a linguagem, por ser formadora de consciências, deve ser a base de toda discussão acadêmica, principalmente nos cursos de formação de professores, como é o caso do Curso de Pedagogia, que prepara profissionais para trabalhar com crianças.
30
Davies, Amelia, and Fanny Jansson. "Rasmus, Lotta, Emil & Madicken : En kvalitativ textanalys om hur genusmönster skildras i fyra kapitelböcker av Astrid Lindgren." Thesis, Uppsala universitet, Uppsala universitet Innovation (UU Innovation), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447040.
Full textAbstract:
Denna studie synliggör normbärande och normbrytande egenskaper hos fyra huvudkaraktärer i fyra kapitelböcker av Astrid Lindgren för att kunna bidra till den litteraturdidaktiska diskussionen. Maria Nikolajevas (2017) schema för könsstereotypa egenskaper fungerar som analysverktyg. Huvudkaraktärerna analyseras även utifrån begreppen “rund”, ”platt” och ”flankperson”. Frågeställningen som besvaras är: Vilka normbärande och/eller normbrytande egenskaper uppvisar huvudkaraktärerna utifrån ett genusperspektiv? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ textanalys av fyra skönlitterära böcker av Astrid Lindgren. Den litteratur som analyserats är Emil i Lönneberga, Lotta på Bråkmakargatan, Rasmus på luffen och Madicken Junibackens Pims. Studien utgår från Hirdmans (2003) genusteori och hennes definition av begreppet genus. Maria Nikolajevas (2017) schema för stereotypiska egenskaper av manligt och kvinnligt är studiens grundläggande analysverktyg. Nikolajevas (2017) schema säkerställer studiens objektivitet och tillförlitlighet då risken för personliga tolkningar minimeras. Studiens slutsats är att huvudkaraktärerna Lotta och Rasmus är de mest normbrytande av de fyra analyserade. Lotta är en envis och bestämd flicka vilket går att koppla till de stereotypiskt manliga karaktärsdragen ”stark” och ”aktiv”. Rasmus mest framträdande egenskaper kopplas till de stereotypiskt kvinnliga egenskaperna ”lydig”, ”sårbar” och ”emotionell”. Analysen visar att både Lotta och Rasmus även har normbärande egenskaper, men i en mindre utsträckning i förhållande till de normbrytande egenskaperna. Emil och Madicken uppvisar, på samma sätt som Lotta och Rasmus, både stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper, med skillnaden att dessa egenskaper är mer jämnt fördelade hos karaktärerna.
31
Viberg, Jennelie. "Osedvanlig förmåga - Särskilt begåvade barn i en inkluderande förskola och skola." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190182.
Full textAbstract:
Kunskapsnivån gällande särskild begåvning som ämne påtalas inom forskning vara låg inomkontexten svensk förskola och skola. Undersökningar visar att särskild begåvning som begrepp saknaren vetenskaplig definition. Utifrån verksamheternas styrdokument ska alla barn och varje barn få stödoch utmaningar utifrån sina individuella förutsättningar. Utifrån en påtalat låg kunskapsnivå kansvårigheter uppstå att upptäcka och stötta särskilt begåvade barn. Syftet med denna studie var därför att undersöka om och i så fall hur pedagoger och specialpedagogerarbetar för att upptäcka och stötta särskilt begåvade barn i förskolan och skolans verksamhet. För att undersöka detta har kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer använts. Insamlat empirisktmaterial har bearbetats och analyserats med inspiration från tematisk analysmetod. Studien visar olikadilemman som kan uppstå i arbetet med barn i behov av särskilt stöd med inriktning mot det särskiltbegåvade barnet. Resultatet diskuterar möjligheter för lärare att definiera och upptäcka barns särskildabegåvning samt svårigheter och hinder i att synliggöra barns olikheter som tillgångar.
32
Holmberg, Legebro Heidi. "Pedagogens syn på sin roll och på lärandet på öppen förskola." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181887.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte och frågeställningar var att beskriva pedagogernas syn på sin roll och vilket lärande pedagogerna ser som viktigt att bidra till på den öppna förskolan, samt att diskutera pedagogernas syn i förhållande till den öppna förskolans kontext. Vilket lärande ser pedagogerna som viktigt att öppna förskolan bidrar till? Hur ser pedagogerna på sin roll på öppna förskolan? Har samverkan och kontext någon betydelse för hur pedagogerna ser på sin roll och lärandet på öppna förskolan? Åtta pedagoger på lika många öppna förskolor i mellansverige intervjuades och resultatet analyserades med en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att pedagogerna ser sin roll som en förebild och lägger stor vikt vid att miljön är tillåtande och inbjudande för besökare. Det lärande som ses som viktigast att bidra till är föräldraskapande för förälder samt samspel och att förskoleförberedelse för barn. Även anknytning och språkutveckling lyftes fram som viktigt lärande för både föräldrar och barn. Samverkan av olika slag ses som positiv av pedagogerna och en närhet till olika aktörer underlättar för pedagogen. Vidare behöver samverkan vara förändringsbar utifrån föräldrar och barns behov.
33
Murad, Diana, and Taquechel Wendy Torres. "Vill du vara med på våran lek? : En kvalitativ studie om flerspråkiga barns sociala samspel i den fria leken." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383973.
Full textAbstract:
Uppsatsen handlar om flerspråkiga barns sociala samspel. Ett intresse för att skriva om det här ämnet beror till stor del på att talet om “den flerspråkiga förskolan” kommit till uttryck under de senaste 10 åren, vilket syftar på förskolor där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska. Detta är resultat av ett alltmer mångkulturellt samhälle. Syftet med vår studie var att undersöka flerspråkiga barns sociala samspel i den fria leken utomhus. Frågeställningar vi har utgått ifrån är: Hur ser flerspråkiga barns sociala samspel ut i den fria leken utomhus? Hur beskriver pedagogerna deras roll och förhållningssätt till flerspråkiga barns sociala samspel i den fria leken utomhus? För att uppnå syftet med vårt arbete genomfördes en kvalitativ undersökning med 2 empiriska delstudier. För datainsamling använde vi oss av deltagande observationer av barns samspel och intervjuer med pedagoger på en förskola i mellan Sverige. I vårt arbete har vi utgått från både den sociokulturella teorin och den barndomssociologiska teorin. Resultatet av delstudie 1 visade att barn skapar unika kamratkulturer i förskolan, där interaktionen och den verbala kommunikationen är en viktig aspekt för barns möjlighet till delaktighet och uppvisande av aktörskap i den fria leken utomhus. Resultatet visade också att barnen utvecklar olika kommunikativa mönster och handlingar i kamratkulturen, samt att barnen använde sig av det svenska språket och gester vid interaktion med andra kamrater. Resultatet av delstudie 2 visade att pedagogerna lyfte fram vikten av att vara observant och närvarande i barnens lek, för att kunna stödja barn som behöver hjälp att komma in leken och hantera konflikter mellan barnen.
34
Bergkvist, Felicia, and Caroline Sjögren. "SYNEN PÅ ESTETIK I FÖRSKOLAN : EN KVALITATIV STUDIE OM HUR FÖRSKOLLÄRARE OCH BARNSKÖTARE UPPFATTAR OCH BESKRIVER SITT ARBETE MED ESTETISKA UTTRYCKSFORMER." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44154.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer och fördjupa vår kunskap om hur pedagoger använder de estetiska uttrycksformerna med barn i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder oss av semistrukturerade intervjuer av pedagoger verksamma i förskolan för att få kunskap om hur estetiska uttrycksformer används i barngruppen och hur pedagogerna uppfattar och definierar vikten av barns användning av de estetiska uttrycksformerna i förskolan. Studien omfattar samtliga estetiska uttrycksformer; sång och musik, bild och skapande och drama. Vad betyder dessa för pedagogerna? Vilken roll spelar de för barnen? Studiens slutsats är att pedagogerna använder sig av estetiska uttrycksformer tillsammans med barnen, om än på olika sätt beroende på pedagog och förskola.
35
Bengtsson, Eva. "Vart tar musiken vägen i El Sistema? : En kvalitativ undersökning om den musikaliska aspekten av El Sistemas arbete." Thesis, Södertörns högskola, Pedagogik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46172.
Full textAbstract:
This study is about El Sistema, a choir- and orchestra school, that focuses on social development and uses music as a tool to achieve their aims. They primarily work where it is needed the most. Their vision is to get all children, independent of social status, opportunity to take part in instrumental- and choir lessons. The purpose of this study is to shed light on how the El Sistema teachers enable musical learning to take place among the participants. Socio-cultural perspectives on learning, situated learning, the different layers of music from the theory of Frede V. Nielsen, and the intrinsic value of musical experience are used as theoretical starting points. The method in this study was qualitative, semi-structured interviews. This study was conducted with four qualitative interviews. The result shows that musical issues are, to some extent, neglected in El Sistema´s work, that different educators within El Sistema are differently aware of the musical aspect, and how the musical quality is to be achieved in the work, despite the fact that El Sistema has highly appointed musical goals. The result also shows that musical learning is promoted by teaching children in small groups, several times a week.Den här uppsatsen handlar om El Sistema, en kör-och orkesterskola, som arbetar för social samt mänsklig utveckling främst där behoven är störst. El Sistema anser fokusera på social utveckling och använder musiken som medel för att nå dit. Syftet med denna studie är att belysa hur El Sistema lägger tillrätta för att det musikaliska lärandet ska kunna ske bland deltagarna. Som teoretiska utgångspunkter används sociokulturellt perspektiv på lärande, situerat lärande, musikens olika lager ur Frede V. Nielsens teori samt den musikaliska erfarenhetens egenvärde. Metoden har varit kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts med fem informanter, varav fyra stråklärare och en rytmiklärare. Resultatet visar att musikaliska frågor till viss del är åsidosatta i El Sistemas arbete. Resultatet visar även att pedagoger inom El Sistema i olika grad inte är medvetna om hur den musikaliska kvalitén ska uppnås i arbetet, trots att El Sistema har högt uppsatta mål när det gäller det musikaliska uttrycket.
36
Fjellman, Johan. "Herr pedagog : En essä om en manlig pedagogs förhållning till generaliseringar i en kvinnodominerad miljö." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19128.
Full textAbstract:
Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform. Den är baserad på mina egna erfarenheter och mina erfarenheters möte med olika teoretiska perspektiv och teorier. Att skriva uppsatsen i formen av en erfarenhetsbaserad vetenskaplig essä har hjälpt mig att låta mina erfarenheter möta teoretiska perspektiv och därigenom se mina egenupplevda händelser ur nya perspektiv. I uppsatsens reflekterande del använder jag mig av flera olika teoretiska perspektiv för att kunna få perspektiv på mitt dilemma och nå min frågeställning. Jag inleder uppsatsens reflekterande del med en historisk beskrivning av mannen i den svenska förskolan. Jag beskriver även pedofildebattens ursprung. Med hjälp av olika forskares tankar kring genus, intersektionalitet, maskulinitet och könsmaktsordning reflekterar jag över mitt och de personers handlande som beskrivs i min inledande berättelse.My essay is about the experiences I have as a male teacher in preschool and how they have influenced me as a male teacher in preschool and my self-experienced events that have influenced me in my professional capacity. The common denominator in my perceived events I describe is that I encounter ideas about the male teacher as a mediator of values that are either seen as good, or as a threat. My dilemma is that I as a male teacher may relate me to generalizations about men as potential pedophiles but also generalizations about men as the norm creation and authoritative actor in a female-dominated environment. The essay's main aim has been to identify the problems and highlight different perspectives of male teachers in preschools. My essay spans a period from the late 1990s to today.The essay is written in a scientific essay form. It is based on my own experience and my experience entities meeting with different theoretical perspectives and theories. Writing the essay in the form of an evidence-based scientific essay has helped me to let my experiences meet theoretical perspective and thereby make my own perceived events from a new perspective. In the essay reflective part, I use several different theoretical perspectives in order to gain perspective on my dilemma and reach my issue. I begin the essay reflective part with a historical description of the man in the Swedish preschool. I also describe pedophile debate origin. Using different researcher’s ideas about gender, intersectionality, masculinity and gender power structure, I reflect on my actions and the persons described in my initial story.
37
Coutinho, Marilia Maria Montiel. "Pedagogia/pedagogo nas produções acadêmicas das Universidades do Paraná de 2000 a 2014: reflexões preliminares." Universidade Estadual do Oeste do Paraná, 2015. http://tede.unioeste.br/handle/tede/3520.
Full textAbstract:
Submitted by Neusa Fagundes (neusa.fagundes@unioeste.br) on 2018-04-02T13:59:55Z
No. of bitstreams: 2
Marilia_Coutinho2015.pdf: 1464495 bytes, checksum: 07384e0af49267e60705a463f2e74c3f (MD5)
license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5)Made available in DSpace on 2018-04-02T13:59:55Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Marilia_Coutinho2015.pdf: 1464495 bytes, checksum: 07384e0af49267e60705a463f2e74c3f (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2015-09-08
The objective of this study is to conduct a survey on the academic production (theses and dissertations) that analyze the pedagogical coordinator of school function. The data collected refer to the academic production (theses and dissertations) available in the digital collection of the websites of the graduate programs in education of the University of Paraná, in the period 2000 to 2014. It has been as an object of this work, research that have as central object pedagogy (science education) or the pedagogue, to answer the central question of this research: What are the strict sense productions available that speak of the pedagogical coordinator of school function? What are the productions of Education and Educator and which topics are related? To this end, we conducted literature on the science of pedagogy and the pedagogy course of history in the first chapter, as initially proposed research is to answer questions related to the role of the Pedagogical Coordinator of the Public Education Network School in Cascavel. Later we remodeled our research to the academic productions, and this literature remains in our work given their relevance. In the second chapter we present an overview of the research methodology "state of art" according to the authors FERREIRA (2002) and COSTA, SILVA and Carvalho (2014). We found that the theme Pedagogy / educator is present in the master's degrees and doctorates productions, with the greatest concentration occurs in academic master's productions. However, we note that although we have productions at different periods in Paraná universities, we note that the percentage of those for the whole of production is still low, given the importance of research and reflections that allow us certainly move forward in our pedagogical praxis . The present topics in the titles of these productions, as well as summaries and the issues are related to the course of pedagogy, teacher training and the historical-critical pedagogy, among others. We also note, most recurrent themes in certain institutions, such as pedagogy linked to the theory of Paulo Freire and the historical-critical pedagogy. With no claim to exhausting the topic, our research aims to collaborate on analysis and products that contribute to improving our understanding of pedagogy and the role of educator.
O objetivo deste trabalho é realizar um levantamento sobre as produções acadêmicas (dissertações e teses) que analisam a função de coordenador pedagógico de escola. Os dados coletados referem-se a produções acadêmicas (dissertações e teses) disponíveis no acervo digital dos sites dos programas de pós-graduação em educação das Universidades do Paraná, realizadas no período de 2000 a 2014. Tem-se como objeto deste trabalho, as pesquisas que apresentam como objeto central a pedagogia (ciência da educação) ou o pedagogo, para respondermos ao questionamento central desta pesquisa: Quais são as produções stricto sensu disponíveis que falam da função de coordenador pedagógico de escola? Quais as produções sobre Pedagogia e Pedagogo e a quais temas estão relacionadas? Para tanto, realizamos levantamento bibliográfico sobre a ciência da Pedagogia e o histórico do curso de pedagogia no primeiro capítulo, pois inicialmente a pesquisa se propunha a responder as questões relacionadas à função do Coordenador Pedagógico da Escola da Rede Pública de Ensino em Cascavel. Posteriormente redimensionamos nossa pesquisa para as produções acadêmicas, e este levantamento bibliográfico permanece em nosso trabalho dada sua pertinência. No segundo capítulo apresentamos uma síntese da metodologia de pesquisa “estado da arte” segundo os autores FERREIRA (2002) e COSTA, SILVA e CARVALHO (2014). Verificamos que a temática pedagogia/pedagogo está presente nas produções de mestrados e doutorados, sendo que a concentração maior ocorre nas produções acadêmicas de mestrado. No entanto, observamos que embora tenhamos produções em diferentes períodos nas universidades do Paraná, notamos que a porcentagem destas em relação à totalidade de produções ainda é baixa, dada a importância da pesquisa e das reflexões que nos permitem, sem dúvida avançarmos em nossa práxis pedagógica. Os temas presentes nos títulos destas produções, bem como nos resumos e nas introduções, estão relacionados ao curso de pedagogia, formação do pedagogo e pedagogia histórico-crítica, dentre outros. Constatamos também, temáticas mais recorrentes em determinadas instituições, como é o caso da pedagogia ligada à teoria de Paulo Freire e à pedagogia histórico-crítica. Sem a pretensão de esgotarmos a temática, nossa pesquisa pretende colaborar em análises e produções que contribuam para melhorar nossa compreensão sobre a Pedagogia e sobre a função do pedagogo.
38
Jesus, Simone Penteado Silva de. "A FORMAÇÃO DO PEDAGOGO: ESTUDO DE CASO COM ALUNOS EGRESSOS DE UM CURSO DE PEDAGOGIA." Universidade Metodista de São Paulo, 2010. http://tede.metodista.br/jspui/handle/tede/1164.
Full textAbstract:
Made available in DSpace on 2016-08-03T16:16:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Simone Penteado.pdf: 602440 bytes, checksum: 5f934d8f771337e9d57decb7a312cb1d (MD5)
Previous issue date: 2010-04-15The research aimed at conducting an investigation on the performance of teachers who deal with the initial years of schooling (named as Fundamental Teaching Ensino Fundamental) connecting this research to the development of competencies and abilities which have been obtained due to their superior level formation in a Pedagogy Course. The research was conducted in a Superior Level Educational Institution in the Great ABC area with six egressed students from the Pedagogy Course (who had been graduated since 2005) who perform their professil activies in school environments. The methodology used to conduct and analyse this research was a case study based on the analysis of a proposal on the formation of the pedaguoges in the Superior Level Educational Institution mentioned, relating the proposal to the competencies and abilities developed in the egressed students. One has also conducted a comparative research amongst the researched subjects regarding their school background formation before taking the Pedagogy Course. Research was conducted with 17 egressed students who took the Pedagogy Course at the Superior Level Educational Institution previously mentioned by applying a questionnaire sent by e-mail. After questionnaires were responded and sent back, one analysed the level of satisfaction of egressed students regarding their academic formation and it became evident that those former students were able to detect some aspects which they considered outdated after they started their teaching practice. Based on the questionaire information, one has selected six egressed students (three who have taken regular high school courses and three who have taken Magistério or CEFAM a teacher-training course taken in high school as a professional technical course) to interview in a deeper way aiming at deepening the level of information regarding their teaching performance in relation to their educational formation.(AU)
A pesquisa elaborada teve por finalidade realizar uma investigação sobre a atuação de docentes das séries iniciais do Ensino Fundamental, relacionando-a ao desenvolvimento das competências e habilidades alcançadas a partir de sua formação realizada em um Curso de Pedagogia. O universo dessa pesquisa foi um Instituto Superior de Educação, na região do grande ABC de São Paulo, tendo como sujeitos alunos egressos do Curso de Pedagogia, formados a partir de 2005, que exercem suas atividades profissionais em espaços escolares. A metodologia utilizada para essa pesquisa foi um estudo de caso realizado a partir da análise da proposta formativa de pedagogos da Instituição pesquisada, relacionada às competências e habilidades desenvolvidas nos alunos egressos. Realizamos também uma análise comparativa entre os sujeitos da pesquisa em relação à formação anterior ao Curso de Pedagogia. A pesquisa de campo foi desenvolvida com 17 alunos egressos que cursaram Pedagogia no Instituto Superior de Educação pesquisado, por meio da aplicação de um questionário encaminhado via e-mail. A partir do retorno dos questionários, foi analisado o nível de satisfação dos alunos egressos em relação à sua formação acadêmica, ficando evidente os aspectos defasados, detectados pelos sujeitos, a partir da prática docente que exercem. Com base nas informações do questionário, selecionamos seis alunos egressos: três que cursaram o ensino médio regular e três que cursaram o 2º grau com Habilitação para o Magistério ou o CEFAM, para a realização de entrevistas, com o objetivo de aprofundar informações sobre a atuação docente relacionada à formação.(AU)
39
Lindström, Susanna, and Malin Liljeqvist. "Tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik för ökad inkludering och delaktighet : - ur ett pedagog- och elevperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90010.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och elever i grundskolan upplever specialpedagogiskt stöd och stimulans, genom användandet av specialpedagogiskt material och gemensamma stödstrukturer, kan bidra till delaktighet, tillgängliga lärmiljöer och därmed inkludering. Vilka möjligheter och vinster liksom hinder och svårigheter upplevs? Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med pedagoger och elever, vilka deltagit i ett skolutvecklingsarbete, samt en kompletterande enkät till pedagoger. Respondenternas svar sammanställdes utifrån riktlinjer i kvalitativ metod och resultatet analyserades utifrån de teoretiska utgångspunkterna inkludering, samhälls-och strukturperspektiv och relationellt perspektiv. Respondenternas beskrivningar visar att specialpedagogiskt material (Stöd- och strukturlådor, SoS-lådor med taktilt och visuellt material) och tydliggörande pedagogik i form av gemensamma stödstrukturer (färgkoder och strukturer över vecka, dag och lektion) bidrar till en gemensamhetsorienterad inkludering. Genom att öka elevers delaktighet och göra lärmiljön mer tillgänglig, proaktivt likt UDL (Universal Design för Lärande), gynnas alla elever, i synnerhet de med NPF-problematik. Hinder som nämns är svårigheten att få samtliga pedagoger att anamma arbetssättet, liksom att pedagogerna initialt upplever det tidskrävande. Vinsterna beskrivs överväga och både pedagoger och elever är eniga om att de nu inte skulle vilja vara utan materialet och strukturerna.
40
Mustafa, Dimen, and Ida Helin. ""Det beror på vilken svårighet barnet har" : Hur förskollärare och barnskötare i tre olika kommuner beskriver sitt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-335739.
Full textAbstract:
I bakgrund presenteras aktuella styrdokument och rapporters förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. Förskolan ska finnas till för alla barn oavsett förutsättningar och behov. Alla barn ska inkluderas i en gemensam verksamhet som ska anpassas utifrån deras olikheter. Det poängteras även att alla barn kan vara i behov av särskilt stöd någon gång. Stödet kan behöva sättas in såväl kortvarigt som långvarigt men det stöd som behövs ska alltid tillsättas. Syftet med vårt självständiga arbete är att undersöka förskollärares och barnskötares förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Vi vill fördjupa vår kunskap kring hur verksamma pedagoger förhåller sig gentemot barn i behov av särskilt stöd då vi har erfarenhet av att många pedagoger menar att barn i behov av särskilt stöd endast är barn med diagnoser och andra synliga funktionsvariationer. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Vilka är barn i behov av särskilt stöd anser verksamma förskollärare och barnskötare? Hur förhåller sig verksamma förskollärare och barnskötare till barn i behov av särskilt stöd? Som metod har vi valt att utföra en kvantitativ undersökning där vi använder oss av en webbaserad enkät. Resultatet visar att verksamma pedagoger anser att kännetecken såsom diagnoser och andra synliga funktionsvariationer är de som representerar barn i behov av särskilt stöd. Medan det är ett fåtal som menar att det inte finns några specifika kännetecken för barn i behov av särskilt stöd. Dock anger majoriteten att alla barn är i lika stort behov av särskilt stöd oavsett bakomliggande faktorer. Vissa pedagoger menar att alla barn ska bemötas på liknande sätt medan andra pedagoger menar att det är upp till specialpedagog/resurs att bemöta barn i behov av särskilt stöd på ett rättvist sätt. Majoriteten anger dock att bemötandet ska ske utifrån barnens behov. När det gäller inkludering menar flertalet av de verksamma pedagogerna att det är en självklarhet att barn i behov av särskilt stöd ska inkluderas i barngrupperna medan några anger att de inte vet om det är lämpligt eller medger att de inte anser det lämpligt. I analys och diskussion framgår att de verksamma pedagogernas påståenden gällande deras förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i vissa fall går i linje med de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning som presenteras i arbetet, medan andra visar på raka motsatsen.
41
Kohn, Carla Daniela. "Ludoterapia : uma estratégia da pedagogia hospitalar na ala pediátrica do Hospital Universitário da Universidade Federal de Sergipe." Universidade Federal de Sergipe, 2010. https://ri.ufs.br/handle/riufs/4646.
Full textAbstract:
The present study describes the result of a report experience carried trough in the pediatric ward at the University Hospital of the Federal University of Sergipe, from August 2008 to August 2009. It aims at inside describe the value of the pedagogist s work developed within the scope of Hospital Pedagogy by employing ludotherapy as a pedagogical educational strategy for children and adolescents in hospital.
Demonstrating that education and learning are feasible within the hospital and may well contribute toward patient s well being, who may have development compromised, since
deprived from characteristic childhood social interactions. The recapture of hospital function along history enable a view upon its present role within society, where the dominance of technical rationality prioritizes the disease to the detriment of the patient, therefore neglecting the integral aspect of human being. The theoretical perspective by Vygotsky and Wallon have justified our knowledge concerning childhood development, since their propositions reassert the need for social interaction and learning regarding the hospitalized child, seeing that even though going through an episode of illness,
growth continues and therefore, plans of action that allow for coping with negative effects deriving from hospitalization, become indispensable. In conclusion, the pedagogist s intervention is essential within this environment and the use of ludotherapy as a pedagogical strategy for developing activities, have contributed to excel for the integral attendance to the hospitalized child. Moreover, this work calls on preparatory educational courses in order to provide professionals who shall be able to act withim the hospital environment.O estudo que apresentamos, é o relato de uma experiência realizada na ala pediátrica do Hospital Universitário da Universidade Federal de Sergipe, no período de agosto de 2008 à agosto de 2009, e tem por objetivo descrever a importância do trabalho desenvolvido pelo pedagogo dentro da Pedagogia Hospitalar, utilizando a ludoterapia como estratégia pedagógico-educacional, para crianças e adolescentes internados. Mostrando que a educação e a aprendizagem também são possíveis dentro do hospital e podem contribuir para o bem-estar deste paciente que esta privado das interações sociais próprias da infância, e que pode ter seu desenvolvimento comprometido. A retomada da função do hospital ao longo da história nos possibilitou vislumbrar seu papel na sociedade de hoje, onde em nome de uma racionalidade técnica busca priorizar a doença e não o doente, negligenciando o aspecto integral da pessoa humana. Sob as perspectivas teóricas de Vygotsky e Wallon, buscamos fundamentar nosso entendimento acerca do desenvolvimento infantil, uma vez que a partir de seus postulados, reafirmamos a necessidade das interações sociais e da aprendizagem junto à criança hospitalizada. Visto que mesmo em situação de adoecimento a mesma continua se desenvolvendo e se torna imprescindível, ações que permitam a ela elaborar os efeitos negativos decorrentes da hospitalização. Chegou-se a conclusão que a intervenção do pedagogo é essencial nesse ambiente, que o uso da ludoterapia como estratégia pedagógica no desenvolvimento das atividades contribuiu de forma relevante para o atendimento integral à criança hospitalizada. E que existe uma necessidade dos cursos de formação de educadores prepararem profissionais para atuarem em ambiente hospitalar.
42
Persson, Cecilia, and Caroline Nielsen. "Hur lärs det i ateljén? : -estetikens aktörerer ur ett posthumanistiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33588.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att observera lärandet i ett aktör-nätverk mellan aktörerna i förskolors ateljéer. Detta för att observera hur nätverket ansluter till nya aktörer, vilka olika nätverk som kommer samman och hur aktörerna reagerar gentemot varandra. Studiens empiriska material är insamlat genom videoobservationer. Empirin är analyserad genom aktör-nätverksteorin (ANT), för att synliggöra icke-mänskliga och mänskliga aktörer i ateljéns nätverk. Begrepp som använts i bearbetningen av analysen är icke- mänsklig agens och generaliserad symmetri. Studiens resultat visar på att materialets deltagande i ateljén kan bero på kompetensen hos pedagogen. Vid en högre kompetens hos pedagogen kan skapandeprocessen ge ett meningsfullt lärande i förskolans ateljé, detta då de icke-mänskliga aktörerna har möjlighet att deltaga i nätverket
43
Skarin, Tindra, and Emma Rylander. "I andan av #metoo : En undersökning om intregiritet i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38155.
Full textAbstract:
During the past few years debates such as #metoo has led to more discussions about children’s rights to integrity. The aim of this study is to investigate how preschool teachers interpret and work with integrity in preschool. The questions for this study are the three following: How is integrity described in relation to preschool? Which methods are used in preschool for working with integrity? Why is it of importance to work with children’s integrity in preschool? Our study is based on interviews with six preschool teachers. All of them have been interviewed in couples. Each couple has been interviewed two times. We have four theoretical concepts in this study. The first is Juul and Jensens theoretical concept of integrity, which deem that integrity occurs when our internal responsibility conflicts with our external responsibility. Integrity occurs when what I feel is not in balance with what society demands of me (Juul & Jensen 2003). The second theoretical concept is the Self theory by Daniel Stern through Brodin and Hylander. Stern means that from our births we have an inner core which evolves to what we call our inner self (Brodin & Hylander 1997). Our third theoretical concept is Foucault’s theory of power through Börjesson and Rehn and through Juul and Jensen. Börjesson and Rehn describes power as something that is always present and constantly floating in social relationships and events. As an adult, your experience and knowledge imply that you are more often in a position of power than a child (Börjesson & Rehn). Juul and Jensen describes a specific kind of power: definition power. This power means that adults in a greater extent than children possess the right to define what is right and wrong (Juul & Jensen 2003). The last theoretical concept is a theory about the competent child, described by Brodin and Hylander. In this theory children are aware of their dependence of other people to care for them and are therefore in search for both knowledge and social interplay with other people (Brodin & Hylander 1997). The result of this study shows that integrity in preschool is described as the physical integrity and the right to decide over your own body. The teachers described that children must learn different ways of showing their boundaries, and to become responsive to the limits of others. The teachers describe various types of materials and methods for learning the children about integrity. Learning about your own and other’s boundaries is important both for becoming part of a society and for reducing sexual violence.
44
Medeiros, Valciney Ramires. "Formação do pedagogo na contemporaneidade: análise da proposta pedagógica do Curso de Pedagogia - FACED/UFAM-2008." Universidade Federal do Amazonas, 2014. http://tede.ufam.edu.br/handle/tede/4088.
Full textAbstract:
Submitted by Alisson Mota (alisson.davidbeckam@gmail.com) on 2015-06-15T19:03:33Z
No. of bitstreams: 1
Dissertação - Valciney Ramires Medeiros.pdf: 3277898 bytes, checksum: 8af97546b45f95a7600abe45a13c6fb0 (MD5)Approved for entry into archive by Divisão de Documentação/BC Biblioteca Central (ddbc@ufam.edu.br) on 2015-06-16T14:54:57Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação - Valciney Ramires Medeiros.pdf: 3277898 bytes, checksum: 8af97546b45f95a7600abe45a13c6fb0 (MD5)
Approved for entry into archive by Divisão de Documentação/BC Biblioteca Central (ddbc@ufam.edu.br) on 2015-06-16T14:56:11Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação - Valciney Ramires Medeiros.pdf: 3277898 bytes, checksum: 8af97546b45f95a7600abe45a13c6fb0 (MD5)
Made available in DSpace on 2015-06-16T14:56:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação - Valciney Ramires Medeiros.pdf: 3277898 bytes, checksum: 8af97546b45f95a7600abe45a13c6fb0 (MD5) Previous issue date: 2014-09-23
FAPEAM - Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado do Amazonas
The teacher training in Pedagogy Course FACED / UFAM was the object of study of this work. Where you can make a contextualization of the subject having as starting point the changes occurring in the capitalist mode of production and consequently triggered discussions about the training of education professionals from the construction of the new guidelines for the pedagogy course nationwide. Utilizing the technique of content analysis, the Pedagogical Proposal of FACED / UFAM (2008) was analyzed considering selected elements from the categories listed, which were the following: Purpose of the pedagogy Course, Profile Degree in Pedagogy, teacher researcher and Curriculum Organization of the Pedagogy Course FACED / UFAM. Such categories can demonstrate that debates about teacher training were contemplated by the new political pedagogical project. But it needs to advance in theoretical and practical relation, considering, the strong presence of way of thinking the educational process in a fragmented form, formalized in curriculum organization by disciplines, often unrelated. The new project was considered in the analysis and advancement as both a theoretical setback, showing the contradictions in pedagogical practice.
A formação de professores no Curso de Pedagogia FACED/UFAM foi o objeto de estudo deste trabalho, tendo por foco a sua proposta pedagógica. Fez-se a contextualização da temática tendo como ponto de partida as transformações ocorridas no modo de produção capitalista e consequentemente as discussões desencadeadas acerca da formação do profissional da educação a partir da construção das novas diretrizes para o curso de pedagogia em âmbito nacional. Utilizando-se da técnica de Análise de Conteúdo, a Proposta Pedagógica do Curso de Pedagogia –PPC da FACED/UFAM (2008) foi analisada considerando os elementos selecionados a partir das categorias elencadas, que foram as seguintes: finalidade do Curso de Pedagogia, perfil do licenciado em Pedagogia, professor pesquisador e organização curricular do Curso de Pedagogia FACED/UFAM. Tais categorias puderam demonstrar que os debates acerca da formação do educador foram contemplados no novo Projeto Político Pedagógico, mas que necessita avançar na relação teórico-prático, haja vista, a presença marcante do modo de pensar o processo educacional de forma fragmentada, oficializadas na organização curricular por disciplinas, muitas vezes sem relação entre si. O novo Projeto foi considerado nas análises como avanço e ao mesmo tempo um retrocesso teórico-metodológico, mostrando as contradições existentes no fazer pedagógico.
45
Viol, Frida. "Bedömning i specialidrott : Hur går lärarna tillväga och vilka ramfaktorer påverkar?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5049.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur fotbollslärare i ämnet specialidrott arbetar med bedömning, samt vilka ramfaktorer som påverkar bedömningen. Frågeställningar: 1. Hur arbetar lärare i specialidrott med bedömning? 2. Vilka ramfaktorer påverkar lärarnas bedömning? 3. Vilka svårigheter respektive möjligheter med bedömning i specialidrott upplever lärarna? Metod: Semi-strukturerade intervjuer via telefon genomfördes med fem lärare i specialidrott. Deltagarna var mellan 31-63 år och har arbetat med specialidrott i 1-25 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Analysen genomfördes sedan i fyra steg: hitta nyckelord, hitta teman, hitta underkategorier och hitta mönster. Resultat: Resultatet visar att lärarna utgår främst från kurskriterierna vid bedömning och sådana färdigheter såsom teknik och taktik. De svårigheter som lärarna nämner är att sätta rättvisa betyg, otydlighet från Fotbollsförbundet och Skolverket. Möjligheterna med bedömning som resultatet visar på är att sätta rättvisa betyg då läraren träffar eleverna ofta, läraren kan diskutera med kollegor som också ser eleverna samt att det är en viss frihet för lärarna i upplägget. De ramfaktorer som påverkade mest var tid i olika perspektiv och styrdokument men även eleverna i form av klasstorlek och nivå samt lokaler påverkade. Slutsats: Den slutsats som dras är att det finns ramfaktorer som påverkar lärarnas bedömning. Styrdokument var en ramfaktor som påverkade och som lärarna använde sig av i bedömningen, tid och elevsammansättning är två andra ramfaktorer. En svårighet var att det var mycket otydlighet från förbundet och Skolverket. Enligt lärarna behövs det mer stöd från både Skolverket och förbundet. För att underlätta för lärarna måste det blir mer tydligt från förbundet och Skolverket i hur lärarna ska bedöma.Ämneslärarprogrammet, Specialidrott
46
Ångman, Madelene, and Nina Ramström. "Miljöundervisningens möjligheter : - En studie om hur lärare uppfattar sitt förhållningssätt till miljö och miljöundervisning." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14034.
Full text
47
Henriksson, Ulrika, and Sanna Kempe. "Vikten av fysisk aktivitet och utevistels : - En systematisk litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52243.
Full text
48
Haglund, Lena, and Sanaa Simmo. "Fem förskolepedagogers : -strategier för kommunikation med föräldrar till nyanlända barn." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52246.
Full text
49
Månsson, Rebecka, and Eli Nilsson. "Yrkesstatus inom fritidshemmet : – en kvantitativ undersökning om hur personalen på sex olika fritidshem upplever sin yrkesstatus." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52252.
Full text
50
Rex, Mari. "Grupphandledning av lärare : Externa handledares uppfattning om villkor för handledning i skolverksamhet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52323.
Full text