Relevant bibliographies by topics / Pedaggi

Academic literature on the topic 'Pedaggi'

Author: Grafiati
Published: 11 March 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Contents

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Pedaggi.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Pedaggi"

1

Saulėnienė, Sigita, and Skirma Grikietytė. "PEDAGOGŲ KOMPETENCIJOS TAIKANT INOVACIJAS IKIMOKYKLINIAME UGDYME." STUDIJOS – VERSLAS – VISUOMENĖ: DABARTIS IR ATEITIES ĮŽVALGOS, no. VII (December 22, 2022): 95–103. http://dx.doi.org/10.52320/svv.v1ivii.240.

Full text
Abstract:
Straipsnyje aptariamos pedagogų kompetencijos ir gebėjimai, taikant inovacijas ikimokykliniame ugdyme. Inovacijos švietime įvardijamos kaip svarbus žingsnis kokybiniams pokyčiams Lietuvoje. Taikant inovacijas yra svarbios pedagogų kompetencijos, turinčios užtikrinti kokybišką ir efektyvų jų taikymą. Ikimokyklinio ugdymo pedagogai, taikantys šiuolaikines ugdymo inovacijas savo ugdomojoje veikloje, kasdien veikia skirtingose situacijose ir susiduria su naujomis problemomis, kurias daugiausiai lemia pedagogų kompetencijos. Todėl kyla tokie klausimai: ar pedagogai geba į ikimokyklinio ugdymo turinį sėkmingai įtraukti švietimo inovacijas? Ar pedagogui pakanka kompetencijų taikyti inovatyvų STEAM metodą? Tyrimo tikslas – atskleisti pedagogo kompetencijas, taikant inovacijas ikimokykliniame ugdyme. Tikslo buvo siekiama teoriškai pagrindžiant pedagogų kompetencijas, siejamas su inovacijų diegimu ikimokykliniame ugdyme ir nustatant pedagogų, taikančių inovacijas ikimokykliniame ugdyme, kompetencijų ir gebėjimų raišką. Tyrimo metodai: mokslinės literatūros ir dokumentų analizė, anketinė apklausa. Mokslinės literatūros analizė padėjo išryškinti pedagogo gebėjimus, taikant inovacijas. Svarbiausi yra komunikacijos, iniaciatyvumo ir kūrybiškumo, pažinimo ir informacijos valdymo bei bendrakultūriškumo kompetencijų gebėjimai. Empirinio tyrimo rezultatai atskleidė, kad ne visi ugdymo pedagogai savo veikloje naudoja ugdymo inovacijas. Populiariausia inovacija Lietuvos ikimokyklinio ugdymo įstaigose yra STEAM, o pedagogas yra inovacijos pradininkas. Svarbiausia kompetencija pedagogo veikloje - komunikavimo kompetencija. Diskusijų organizavimą ir projektų metodą pedagogai laiko pačiais svarbiausiais komunikacinės kompetencijos gebėjimais. Kalbėdami apie kūrybiškumo ir pažinimo kompetenciją jie nurodė, kad kūrybiškumas ir originalumas negali būti atskirti nuo kritinio mąstymo, nes šie komponentai yra ypač susiję visose veiklose. Patriotiškumo gebėjimas nebuvo išskirtas, kaip ypač svarbus bendrakultūrinėje kompetencijos gebėjimas. Todėl galima daryti prielaidą, kad ne visi bendrakultūrinės kompetencijos gebėjimai yra vienodai svarbūs pedagogų veikloje.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mulyana, Endang, Turmudi Ph.D., and Dadang Juandi. "MODEL PENGEMBANGAN DESAIN DIDAKTIS SUBJECT SPECIFIC PEDAGOGY BIDANG MATEMATIKA MELALUI PROGRAM PENDIDIKAN PROFESI GURU." Jurnal Pengajaran Matematika dan Ilmu Pengetahuan Alam 19, no. 2 (October 1, 2014): 141. http://dx.doi.org/10.18269/jpmipa.v19i2.454.

Full text
Abstract:
Salah satu kompetensi inti sebagai guru matematika adalah kompetensi pedagogi yaitu mengembangkan kurikulum (enacted curriculum) dalam mata pelajaran matematika. Dalam Pendidikan Profesi Guru (PPG) Matematika di Universitas Pendidikan Bandung (UPI), kemampuan pedagogi ini dilatih melalui workshop yang disebut subject specific pedagogy (SSP). Tujuan dari kajian ini adalah mengembangkan suatu model/prosedur workshop yang efektif dalam mendorong peserta PPG untuk meningkatkan kompetensi pedagoginya. Model ini dikembangkan atas dasar teori segitiga didaktik antara siswa, guru dan materi yang meliputi Hubungan Didaktik (HD), Hubungan Pedagogik (HP) dan Antisipasi Didaktik-Pedagogik (ADP). Dengan mengikuti prosedur workshop yang telah ditetapkan ini, diperoleh desain pembelajaran matematika yang baru dan efektif. Hal ini menunjukkan adanya peningkatan kompetensi pedagogik para peserta PPG. Kelemahan peserta akan penguasaan materi dapat diatasi melalui pendalaman kembali (repersonalisasi) sebagai tugas mandiri, sedangkan kelemahan dalam memprediksi respon siswa dapat diatasi dengan memberikan para peserta pengalaman dalam mengobservasi dan refleksi.Kata kunci: antisipasi didaktik-pedagogik, desain didaktis, hubungan didaktik, hubungan pedagogik, subject specific pedagogy
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Vitkevičienė, Viktorija, and Rūta Tamašauskienė. "TARPTAUTINIŲ PROJEKTŲ VYKDYMAS IKIMOKYKLINIO UGDYMO ĮSTAIGOSE: PEDAGOGŲ PATIRTIES ANALIZĖ." STUDIJOS – VERSLAS – VISUOMENĖ: DABARTIS IR ATEITIES ĮŽVALGOS, no. VI (December 4, 2021): 182–96. http://dx.doi.org/10.52320/svv.v0ivi.205.

Full text
Abstract:
Straipsnyje pristatomi ikimokyklinio ugdymo įstaigų ypatumai, aptariama mokslininkų ir praktikų siūloma projektų struktūra, tarptautinių projektų bruožai ir pedagogo vaidmuo rengiant ir vykdant tarptautinius projektus. Tyrimo metu buvo aktualu išsiaiškinti kaip kyla projektų idėjos, kokie taikomi metodai, su kokiomis problemomis susiduriama kuriant ir vykdant projektus bei kokios ugdomos vaikų kompetencijos dalyvaujant tarptautiniuose projektuose. Tyrimo objektas – pedagogų patirtis rengiant ir vykdant tarptautinius projektus ikimokyklinio ugdymo įstaigose. Tyrimo tikslas – išsiaiškinti pedagogų patirtį rengiant ir vykdant tarptautinius projektus ikimokyklinio ugdymo įstaigose. Tyrimo metodai: mokslinės literatūros analizė, apklausa žodžiu (pusiau standartizuotas interviu), turinio (content) analizė. Atliekant tyrimą buvo taikyta kriterinė atranka. Tiriamųjų atrankos kriterijai: 1. Ikimokyklinio ugdymo pedagogai turėjo dirbti Klaipėdos miesto ikimokyklinio ugdymo įstaigose; 2. Pedagogai, turėjo vykdyti tarptautinius projektus 2019-2021 metais; 3. Pedagogai turėjo būti patys rengę tarptautinius projektus. Tyrimo imtis – penki pedagogai. Vykdant interviu, buvo laikomasi bendrųjų etikos principų: geranoriškumo, pagarbos asmens orumui, teisingumo, konfidencialumo. Apibendrinus atlikto tyrimo rezultatus galima daryti išvadą, kad kuriant projektus yra bendraujama ir bendradarbiaujama su vaikais, siekiant tobulinti trūkstamus bei gilinti esamus gebėjimus, kompetencijas, todėl remiantis šiais kriterijais yra formuluojami tarptautinių projektų tikslai ir uždaviniai. Pažymėtina, kad kuriamuose tarptautiniuose projektuose nemažas dėmesys skiriamas ne tik visų penkių (komunikavimo, socialinės, pažinimo, sveikatos, meninės), bet ir tarpkultūrinės kompetencijos ugdymui. Ypatingai išskiriama informacinių priemonių ir įrankių naudojimo svarba tiek pedagogui, tiek vaikams. Apklaustieji pedagogai išskiria tarptautinių projektų rezultatų viešinimo/sklaidos svarbą. Vykdomi baigiamieji renginiai su partneriais, pateikiamos ataskaitos ,,eTwinning“ platformoje, socialiniuose tinkluose, internetinėse svetainėse. Taip pat pedagogai dalinasi gerąja patirtimi įvairiuose seminaruose, mokymuose, mokslo mugėse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Stangherlim, Roberta, Ligia De Carvalho Abões Vercelli, and Eduardo Santos. "Plano Nacional de Educação (PNE 2014-2024) e a formação inicial para a docência na educação infantil: análise exploratória de um curso de pedagogia de uma universidade pública paulista." EccoS – Revista Científica, no. 37 (June 18, 2015): 19–42. http://dx.doi.org/10.5585/eccos.n37.5785.

Full text
Abstract:
Neste artigo os autores estabelecem as possveis articulaes entre as metas e estratgias do Plano Nacional de Educao (PNE 2014-2024) relativas Educao Infantil e o Projeto Poltico-Pedaggico (PPP) de um curso de formao do pedagogo de uma universidade pblica paulista. O objetivo verificar a adequao do curso s diretivas contidas no PNE quanto construo de estratgias de formao inicial de professores para esse segmento do ensino. A pesquisa de tipo qualitativo, baseada em levantamento documental e bibliogrfico, entrevistas e anlise de contedo, orientou o percurso metodolgico do trabalho. Destacamos algumas referncias legais e conceituais sobre a temtica e analisamos a proposta poltico-pedaggica e curricular de um curso de Pedagogia, considerando os contedos consignados em seus documentos e nos depoimentos de docentes, discentes e egressas do curso. Preliminarmente, realizamos um estudo do PNE para identificar metas e respectivas estratgias que versam sobre formao de professores para atuar com crianas pequenas; passo seguinte, focamos na anlise relacional das metas e estratgias com o projeto poltico-pedaggico do curso de Pedagogia investigado. Pode-se afirmar que esse curso tem contribudo para a formao inicial das futuras pedagogas por meio das disciplinas ofertadas, do estgio supervisionado e das atividades de iniciao cientfica, mas ainda tem um difcil caminho a percorrer para ajustar-se aos desafios de formao postos pelos diplomas legais e pelo PNE.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kudriavcevaitė, Karolina, and Jurgita Lenkauskaitė. "Pedagogo kompetencijos ugdant ikimokyklinio amžiaus vaikų emocinį intelektą." Jaunųjų mokslininkų darbai 49, no. 2 (December 18, 2019): 20–28. http://dx.doi.org/10.21277/jmd.v49i2.236.

Full text
Abstract:
Emocijų raiška yra viena svarbiausių žmonių gyvenime. Būtina mokėti jas valdyti, bet tai nėra įgimtas gebėjimas, todėl svarbus tampa šios srities ugdymas(is) (Kurienė, 2016). Pripažįstama, jog tinkamiausias emocinio intelekto ugdymui(si) yra ikimokyklinis amžius (Vaišvidienė, Gedvilienė, 2017). Norint sėkmingai vykdyti vaikų emocinio intelekto ugdymą(si), itin svarbios tampa pedagogo kompetencijos. Lietuvoje trūksta tyrimų, atskleidžiančių, kokios ikimokyklinio ugdymo pedagogo žinios, gebėjimai, vertybinės nuostatos, asmeninės savybės, sudarančios kompetencijas, yra svarbios, siekiant užtikrinti sėkmingą vaikų emocinio intelekto ugdymą(si). Dėl to šiame tyrime keliamas tikslas nustatyti, kokios ikimokyklinio ugdymo pedagogo kompetencijos yra svarbios vaikų emocinio intelekto ugdymui(si). Tyrimo tikslui pasiekti atliktas pusiau struktūruotas interviu su 11 ikimokyklinio ugdymo pedagogų. Tyrimo duomenims analizuoti pasitelkta kokybinė turinio analizė. Empirinio tyrimo rezultatai atskleidė, kad svarbiausiomis kompetencijomis ugdant vaikų emocinį intelektą ikimokyklinio ugdymo pedagogai pripažįsta esant ugdytinių skirtybių ir galimybių pažinimo, pagalbos teikimo ir ugdytinių motyvavimo kompetenciją, profesinės komunikacijos kompetenciją, ugdymo(si) aplinkų, ugdymosi turinio ir situacijų įvairovės kūrimo kompetenciją. Taip pat pedagogai didelę reikšmę teikia dalykinėms žinioms, padedančioms suprasti, kas yra emocinis intelektas. Pastebima, kad mažiausiai dėmesio pedagogai linkę kreipti į savo veiklos ir ugdytinių pažangos vertinimą. Taigi vaikų emocinio intelekto ugdymo veiksmingumas pedagogų nėra sistemingai tiriamas ir tikslingai tobulinamas. Atskleista, jog pedagogai pripažįsta stokojantys kai kurių tyrimu nustatytų svarbiausių kompetencijų ugdant vaikų emocinį intelektą. Ypač akcentuotas poreikis tobulinti ugdytinių skirtybių ir galimybių pažinimo, pagalbos teikimo ir ugdytinių motyvavimo kompetenciją. Taip pat pedagogai įvardijo būtinybę plėsti dalykines žinias, kaip ugdyti vaikų emocinį intelektą, mažiau dėmesio skirdami gebėjimams ir vertybinėms nuostatoms. Pripažindami, kad svarbių kompetencijų ugdant vaikų emocinį intelektą jiems trūksta, pedagogai vis dėlto silpnai išreiškia poreikį tobulėti asmeniškai ir plėtoti savo mokėjimą mokytis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Suchánková, Eliška, and Renáta Matušů. "Spiritualita pedagogů tradičních a alternativních škol." Sociální pedagogika / Social Education 8, no. 2 (November 15, 2020): 29–43. http://dx.doi.org/10.7441/soced.2020.08.02.02.

Full text
Abstract:
Studie se zaměřuje na spiritualitu pedagoga jako významnou dimenzi osobnosti člověka, který vstupuje do edukačního procesu a ovlivňuje jej. Představuje výsledky výzkumu, jehož cílem bylo prostřednictvím dotazníkového šetření zjistit míru spirituality u pedagogů základních škol (N = 192), rozdíly v míře spirituality mezi pedagogy tradičních a alternativních škol a souvislost spirituality s empatií. Ukazuje se, že míra spirituality pedagogů alternativních škol je významně vyšší v dimenzích ekospiritualita, etický entuziasmus, sounáležitost, mystika, svědomitá starostlivost a latentní monoteismus než míra spirituality pedagogů tradičních škol. Bylo zjištěno, že celková míra spirituality pozitivně koreluje s mírou empatie a že je spiritualita pedagogů významným prediktorem jejich empatie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Silva, Rita De Cássia de Lima da, and Wanessa Maria Paiva de Souza. "ATUAÇÃO DO PEDAGOGO NA EMPRESA: UMA INTERVENÇÃO PEDAGÓGICA NA ÁREA DE TREINAMENTO DE NOVOS FUNCIONÁRIOS." ENVIRONMENTAL SMOKE 1, no. 1 (December 7, 2018): 87–113. http://dx.doi.org/10.32435/envsmoke.20181187-113.

Full text
Abstract:
O pedagogo empresarial tem a finalidade de conduzir o comportamento das pessoas para atingir um objetivo esperado. Seguindo esse contexto, esse trabalho investiga a área de treinamento empresarial, identificando as ineficiências e sugerindo propostas de avanços. Apresenta um breve histórico sobre a pedagogia dando ênfase ao surgimento da pedagogia empresarial. Referencia os autores Paulo Freire, Dewey e Skinner, entre outros, refletindo sobre os métodos de ensino correlacionado com a práxis educativa. Mostra a visão pedagógica dentro da empresa privada, revelando o pedagogo como gestor de pessoas, conhecimentos e informações. Exibe a experiência de duas pedagogas em formação, onde uma atua em uma indústria têxtil como líder de treinamento, utilizando-se de um método de ensino chamado TWI (Treinamento Dentro da Indústria); e a outra, em uma empresa de telecomunicações, exercendo a função de atendente, sendo solicitada eventualmente para oferecer treinamentos dos sistemas trabalhados na empresa para novos funcionários. Após investigação na empresa de telecomunicações, a pedagoga percebe dificuldades por parte dos funcionários novatos em assimilar as informações de acesso aos sistemas e propõe uma intervenção, criando a “Cartilha Básica para novos Atendentes”, sendo aplicada através de treinamento oferecido pela pedagoga com duração de cinco dias. Utiliza-se da pesquisa-ação como metodologia. Adota como técnica de análise um questionário quantitativo aplicado ao educando, com o objetivo de avaliar o treinamento oferecido pela pedagoga. Por fim relatam os resultados e ressalta a importância da pedagogia dentro da área de treinamento como desenvolvimento pessoal e otimização do tempo.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ndona, Yakobus, Liber Siagian, and Sampitmo Habeahan. "Pedagogi Yesus Dalam Perspektif Progresifisme Pendidikan." Jurnal Christian Humaniora 5, no. 1 (May 30, 2021): 25–46. http://dx.doi.org/10.46965/jch.v5i1.614.

Full text
Abstract:
AbstractJesus Christ is not only a founder of Christianity. Jesus is from pedagogical perspective including an educational figures with the power of charisma who until now has influenced to the world of Christianity. The charisma pedagogy of Jesus appears in authoritative teaching, the charismatic, delivery of messianic expectations and a distinctive educational pattern. A study of a gospels, reveals that the pedagogy of Jesus was not oriented toward the inculcation of religious laws as done by the Jewish rabbis. Jesus education focused on renewing the heart based on the value of the kingdom of God. Jesus did not build a formal class but made Himself and the environment around Him as a learning laboratory. This pattern shows that the pedagogy of Jesus has both parallel and contradiction with the various educational which developing in the world of education. This paper examines the richness of Jesus pedagogy as seem from a progressivism perspective of an education. The philosophical hermeneutic analysis found the substance, pattern and objective value of Jesus education. Then, through reflection and heuristics, we find contextual values that have implications for the world of Christian education and is an inspiration for educational activists today.Key words : Jesus, Pedagogy, Progressivism AbstrakYesus Kristus tidak hanya seorang pendiri kristianitas. Yesus, dari perspektif pedagogik termasuk tokoh pendidikan dengan kekuatan kharisma yang sampai sekarang berpengaruh pada dunia kekristenan. Kharisma pedagogi Yesus tampak dalam pengajaran yang otoritatif, berkharisma, penyampaian harapan-harapan mesianik, dan pola pendidikan yang khas. Telah terhadap kitab-kitab Injil memperlihatkan bahwa pedagogi Yesus tidak berorientasi pada penanaman hukum-hukum agama seperti yang dilakukan para rabi Yahudi. Pendidikan Yesus terfokus pada pembaharuan hati yang berlandaskan pada nilai-nilai kerajaan Allah. Yesus tidak membangun kelas-kelas formal, tetapi menjadikan diri-Nya dan lingkungan sekitar sebagai laboratorium belajar. Pola ini memperlihatkan bahwa pedagogi Yesus memiliki paralel sekaligus kontradiksi dengan berbagai aliran pendidikan yang sekarang berkembang dalam dunia pendidikan. Tulisan ini mengkaji kekayaan pedagogi Yesus yang dilihat dari perspektif progresifisme pendidikan.Analisa hermeneutika falsafati menemukan substansi, pola dan nilai objektif pendidikan Yesus, kemudian lewat gerak refleksi dan heuristika menemukan nilai kontektual yang berimplikasi bagi dunia pendidikan Kristen, dan inspirasi bagi para penggiat pendidikan dewasa ini. Kata kunci: Pedagogi, Progresifisme, Yesus,
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

HOROWSKI, JAROSŁAW. "ZAPOZNANE KWESTIE W TEORII PEDAGOGII OSOBY: CIELESNOŚĆ, PRZYGODNOŚĆ, PRZEBACZENIE." Forum Pedagogiczne 5, no. 2 (November 17, 2016): 27–39. http://dx.doi.org/10.21697/fp.2015.2.02.

Full text
Abstract:
W tekście podjęto próbę odpowiedzi na pytania: czy teoria osoby oraz te- oria pedagogii osoby są adekwatne do ludzkiej kondycji i czy są teoriami wspierającymi pedagogię osoby, czy może ową pedagogię utrudniają, zachęcając do urzeczywistnienia nieosiągalnego dla człowieka modelu osoby? Odpowiadając na nie, rozważam problem przebaczenia jako jednego z elementów aktualizacji osobowego wymiaru człowieka oraz problem wad moralnych, które rozwijają się w ludzkiej naturze obok cnót moralnych. Z przeprowadzonej analizy wyprowadzam wniosek, że osiągnięcie osobowej pełni jest dla człowieka niemożliwe. W konsekwencji pytam, o jakie wymiary powinna zostać poszerzona pedagogia osoby, aby była adekwatna do ludzkiej kondycji. Identyfikuję dwie kwestie, które zostały zapoznane w teorii pedagogii osoby: wychowanie do akceptacji własnej cielesności i związanej z nią przygodności oraz wychowanie do przebaczenia sobie i innym. Swoje rozważania wspieram ponadto refleksją teologiczną.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Febriana, Rina. "Identifikasi Komponen Model Pelatihan Pedagogi untuk Meningkatkan Profesionalitas Calon Guru Kejuruan." Jurnal Pendidikan Teknologi dan Kejuruan 23, no. 1 (May 17, 2016): 79. http://dx.doi.org/10.21831/jptk.v23i1.9487.

Full text
Abstract:
This study aims to develop the components of a pedagogical training model to improve the professionalism of prospective vocational teachers. This study is planned to be undertaken in three years.In the first year it was generated the components and their pedagogical training model tests in the internal scale of Jakarta State University. This study uses a quantitative method that lasted for three years. The determined outcomes of the study in the first year, the second year and the third year are the identification of the components, the model of training pedagogy and the effectiveness evaluation of the model by integrating the prerequisit pedagogical subjects. It will give impacts to the students who has completed the pedagocical course. They will have pedagogic competence to improve their pedagogical professionalism. This study uses the design of research and development by adopting the model of vocational training (skill training for the job). The subjects of the study were the students of the Faculty of Engineering, Jakarta State University. The arranged procedure of the study in the first year consists of: (1) the study of literature, (2) the data collection and the triangulation of data, (3) the description and the analysis of the data. The achieved target in the first year was the identification of the components of pedagogical training model.Penelitian ini bertujuan untuk mengembangkan komponen model pelatihan pedagogi untuk meningkatkan profesionalitas calon guru kejuruan. Studi ini direncanakan akan memerlukan waktu tiga tahun. Pada tahun pertama dihasilkan komponen model pelatihan pedagogik beserta ujicoba pada skala internal UNJ. Penelitian ini menggunakan metode kuantitatif yang berdurasi selama tiga tahun. Luaran penelitian pada tahun pertama adalah identifikasi komponen model pelatihan pedagogik, tahun kedua menghasilkan model pelatihan pedagogi dan tahun ketiga menguji efektivitas model dengan mengintegrasikan mata kuliah kependidikan yang bersifat prerequisit sehingga setiap mahasiswa yang telah menyelesaikan matakuliah kependidikan akan memiliki kompetensi pedagogik yang dapat meningkatkan profesionalitas keguruannya.Penelitian ini menggunakan desain research and development dengan mengadopsi model latihan keterampilan kerja (skill training for the job). Subyek penelitian adalah mahasiswa di Fakultas Teknik Universitas Negeri Jakarta. Tahun pertama menempuh alur sebagai berikut: (1) studi literatur, (2) pengumpulan data lapangan dan triangulasi data, (3) deskripsi dan analisis temuan terhadap komponen model pembelajaran yang terdapat pada pendidikan kejuruan. Target yang dicapai pada tahun pertama yaitu identifikasi komponen model pelatihan pedagogik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Pedaggi"

1

Turkmen, Nadire, and Fana Karadzhova. "Matematiska interaktioner i förskolan : En observationsstudie om barn och förskollärarnas användande av matematiska begrepp i vardagliga situationer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-401836.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ferron, Maria Carolina de Sousa. "Identidade profissional do pedagogo, professor do curso de pedagogia." Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2014. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/16126.

Full text
Abstract:
Made available in DSpace on 2016-04-28T20:56:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Maria Carolina de Sousa Ferron.pdf: 539577 bytes, checksum: d0a30ee16777431cd71b7c515064b5a3 (MD5) Previous issue date: 2014-04-04
The issues of professional identity and vocational training area frequently discussed subject nowadays (DUBAR, 2005, 2009; TARDIF, 2012). In the field of Education, is no different (PLACCO; SOUZA, 2005; MARCELO, 2009). In regards to that, the interest in knowing who the teacher, the professor of pedagogy is appeared and who still chooses teaching apart from all the depreciation faced by the professionals from this area. This study aimed to identify how this teacher identity construction occurs, ie, how he became the professional he is today. In this sense, it has become pertinent to check why one chooses this profession, what motivates one to stay on it and why that even with such devaluation. For this, besides the literature about professional identity, teacher education and the history of pedagogy courses in Brazil, semistructured interviews were conducted with three teachers. The data was analyzed and organized into five categories that relate to the goals of there search. Much of the actions of these professionals today as teachers are implied in their personal stories, the way they have perceived school and how they have learned since childhood. The anguish, the learning, the knowledge that should have built their modes of being and acting and transform them on a daily basis into the professional they are today. The commitment to education does not make them give up their profession, even with such devaluation. We further note that, in order to become qualified as a teacher trainer of teachers, it is important to highlight the continuing education, always seeking new knowledge, and giving special importance to theoretical knowledge. Teacher development will never seize to exist, and it is seen as a lifelong learning. Most importantly, the formation is built by means of a work of critical reflection on practice. To constitute the professionals they are today, it is important to emphasize the importance that other teachers had in the lives as respondents, and this happens because the OTHER makes a difference, interfering with the constitution of their identities. Believing in education, liking what you do and realizing its importance in the constitution of the other, are important aspects to become a teacher trainer
As questões da identidade e da formação profissional têm sido bastante abordadas atualmente (DUBAR, 2005, 2009; TARDIF, 2012). No campo da Educação, não é diferente (PLACCO; SOUZA, 2005; MARCELO, 2009). Surgiu, assim, o interesse por conhecer quem é o pedagogo, o professor do curso de Pedagogia, que mesmo com toda desvalorização que enfrenta na profissão, ainda assim, escolhe a docência. Nesta pesquisa, objetivou-se identificar como ocorre a constituição identitária desse professor, ou seja, como ele se constituiu no profissional que é hoje. Nesse sentido, tornou-se pertinente verificar o porquê escolheu essa profissão, o que o motiva a permanecer nela mesmo com tanta desvalorização. Para tanto, além da revisão bibliográfica acerca da identidade profissional, formação de professores e a história do curso de pedagogia no Brasil, foram realizadas entrevistas semi-estruturadas com três professoras. Os dados obtidos foram analisados e organizados em cinco categorias que respondem aos objetivos da pesquisa. Muito das ações dessas profissionais hoje como professoras está imbricado em sua trajetória pessoal, em como percebiam a escola e o aprender desde a infância. As angústias, as aprendizagens, os saberes que devem ter, constroem seus modos de ser e agir e as transformam a cada dia nas profissionais de hoje. O compromisso com a educação não as fazem desistir da profissão, mesmo com tanta desvalorização. Observamos ainda que, para se constituir como professora formadora de professores é importante valorizar a formação contínua, sempre buscar novos saberes, dando especial importância ao conhecimento teórico. O desenvolvimento dos professores é contínuo e é compreendido como uma aprendizagem ao longo da vida. É importante destacar que a formação se constrói por meio de um trabalho de reflexão crítica sobre as práticas. Para se constituírem nas profissionais que são hoje, ressalta-se a importância que outros professores tiveram na vida das entrevistadas, isto é, a relação com o outro interfere de maneira significativa em nossa constituição identitária. Os resultados deste estudo mostram que acreditar na educação, gostar do que faz e perceber sua importância na constituição do outro são aspectos importantes para se tornar um professor formador
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Puchale, Sibele Mocellin. "A presença da pedagogia e do pedagogo na empresa." reponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS, 2016. http://hdl.handle.net/10183/144077.

Full text
Abstract:
A presente dissertação promove uma reflexão acerca das possibilidades que o profissional da Pedagogia tem de reproduzir o discurso do capital e da exploração do trabalho ou de ir além, na busca pela humanização dos processos de trabalho e no desenvolvimento de pessoas. A pesquisa, de caráter qualitativo, revela o papel dos pedagogos dentro das empresas, no contexto nomeado por muitos autores como Educação Corporativa. O procedimento metodológico se deu em duas etapas: levantamento bibliográfico de teses acadêmicas e artigos científicos sobre os campos do trabalho e educação, e da educação corporativa; e aplicação de entrevistas semiestruturadas em pedagogas de três empresas com sede em Porto Alegre, Rio Grande do Sul – também foram aplicadas entrevistas em suas chefias imediatas, compondo uma rede de informações vinculada ao ambiente de trabalho destas profissionais. A análise dos dados produzidos baseou-se nos sentidos da escolarização dentro do capitalismo, de Alceu Ferraro; nas elaborações de Karl Marx sobre a relação entre capital e trabalho; em Mészáros – também vinculado à base marxista; e em Pierre Bordieu, especialmente em suas considerações sobre habitus, considerando o ethos dos pedagogos dentro das empresas, além de autores do campo da aprendizagem de adultos, como Peter Jarvis. A pesquisa revela que há um caminho a percorrer na construção de referenciais teóricos no campo da Educação sobre a atuação dos pedagogos nas empresas, pois, em sua maioria, o referencial teórico disponível advém da Administração, envolvendo gestão de Recursos Humanos em uma ótica liberal. Assim, foi possível concluir que existe espaço para a atuação de pedagogos no contexto da Educação Corporativa, e que os mesmos trazem consigo uma trajetória de formação na área das Ciências Humanas, a qual constitui as suas práticas diárias. Mesmo assim, os pedagogos estão em um campo do capital que tem suas características consolidadas nas práticas de mercado, o que torna mais desafiador o papel deste profissional: humanizar o que é tradicionalmente desumano.
The present dissertation promotes a reflection about the possibilities that the professional of pedagogy have in to reproduce the capital's speech and labor exploitation or to go beyond, searching the humanization of work processes and development of people. The qualitative research reveals the role of the educator within companies, in the context named by many authors as corporate education. The methodological procedure took place in two stages: bibliographical survey of academic theses and scientific articles on the labor and education field, and corporate education; and application of semi-structured interviews in pedagogues of three companies based in Porto Alegre, Rio Grande do Sul - interviews were also applied to their immediate supervisors, creating a network of information linked this professional work environment. It was also applied interviews in the immediate supervisors of educators and pedagogues composing an information network linked to this professional work environment. The data analysis produced was based on the meanings of schooling within capitalism, of Alceu Ferraro; in the elaborations of Karl Marx about relationship between capital and labor; in Mészáros - also linked to the Marxist basis; and Pierre Bourdieu, especially in its consideration of habitus, considering the ethos of the pedagogues within companies, as well as authors of the adult learning field, as Peter Jarvis. The research reveals that there is a way to go in building theoretical frameworks in the field of Education on the role of teachers in companies because, in most cases, the theoretical framework available comes from the Administration, involving human resources management in a liberal perspective. Thus, it was concluded that there is room for the pedagogues in the context of Corporate Education, and that they bring with them a training in the field of Humanities, which is their daily practices. Still, educators are in a capital field that has consolidated its characteristics in market practices, which makes it more challenging the role of this professional: humanize what is traditionally inhuman.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gaskell, Kate Matilda. "Basil Bernstein's theory of pedagogic transmission : pedagogy, curriculum and ageing." Thesis, University of Dundee, 2005. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.424323.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Adiguzel, Funda. "Konflikthantering i förskolan : En undersökning hur pedagoger ser och hanterar barns konflikter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-335903.

Full text
Abstract:
Syftet med forskningsarbetet är att undersöka pedagogernas syn på konflikthantering samt hur barns konflikter förebyggs i förskoleverksamheten. För att uppnå ett trovärdigt resultat har kvalitativa samtalsintervjuer i samband med barnobservationer använts som metod för undersökningen. Genom datainsamlingen kan det konstateras att konflikter tillhör förskolans vardag och kan vara både stora och små. Konflikter kan uppstå av många olika anledningar och något som pedagoger är överens om är att konflikter uppstår främst i samband med missförstånd mellan barnen. De menar att missförstånd har en central plats i barns konflikter och barn kan missförstå varandra både verbalt och icke verbalt beroende på situationen. Pedagoger har ett stort ansvar vid arbete med barns konflikter och konflikthantering, det kan vara konstruktivt eller destruktivt beroende på hur det hanteras. Det kan även handla om öppna och dolda konflikter. En slutsats som kan dras är att Vygotskij´s sociokulturella teori genomsyrar i pedagogernas arbete med att hantera och förebygga barns konflikter. I teorin ligger kommunikationen centralt och det har en stor betydelse vid detta studieområde, utan kommunikation kan konflikter inte hanteras. Det kräver att pedagoger stöttar och vägleder barns lärande utifrån den proximala utvecklingszonen. Genom pedagogens närvaro, delaktighet och vägledande arbetssätt kan barns lärande vidareutvecklas. Det är en god förutsättning för pedagoger att ha barns utvecklingszon som utgångspunkt vid lärande av konflikthantering. Konflikter och konflikthantering ses som ett lärandetillfälle för både barn och pedagog. Barn som lär sig att behärska sig, blir både tålmodiga, lyhörda och även mer empatiska. De värnar om varandra ännu mer och lär sig att vara en bra kompis. Så småningom ökar de sina sociala färdigheter och använder prosociala handlingar gentemot varandra. Även pedagoger tar lärdom för vidare arbete med konfliktsituationer. De reflekterar och ifrågasätter sitt handlande och bearbetar sina brister för att göra bättre ifrån sig. Det är ett bra sätt att utvecklas inom sin pedagogiska roll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sigvardsson, Ann-Sofie, and Christine Jansson. "Har ni pratat idag? : En kvalitativ studie om diskurser kring vardagssamtal som pedagogisk resurs för barns samtalsfärdigheter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36482.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger anser att de samtalar med barn i vardagen, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Vilka variationer av yttranden framträder när pedagogerna diskuterar kring hur de samtalar med barn i vardagen? Hur beskriver pedagogerna vilka villkor som finns för att vardagssamtal ska kunna möjliggöra utveckling av barns samtalsfärdigheter? Studien utgår från socialkonstrutionisktisk teoribildning samt diskurspsykologi som metodologisk utgångpunkt. För insamling av material användes ett fokusgruppssamtal med fem medverkande pedagoger. De variationer som tydligast synliggjordes i resultatet är tidens betydelse och roll spelar roll. Resultatet visar att genom pedagogernas yttranden kring tidens betydelse är det rimligt att dra slutsatsen att tiden konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser. Genom pedagogernas yttranden kring roll spelar roll är det rimligt att dra slutsatsen att pedagogerna intar roller som konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Olsson, Marcus. "Barns rättigheter i förskolan : En fallstudie om pedagogers föreställningar och synliggörande av barns rättigheter i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-348363.

Full text
Abstract:
Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskolepedagogers föreställningar av barns rättigheter och se hur de själva upplever att de arbetar med och synliggör dessa i förskolan. Studien är en fallstudie gjord på en förskola i Sverige där sju kvalitativa intervjuer utförts individuellt med sju förskolepedagoger. Intervjufrågorna har varit utformade på ett sätt för att ta reda på pedagogernas bild av barns rättigheter men också undersöka hur de själva upplever att de arbetar för att synliggöra barns rättigheter i förskolan. I studien har jag utgått ifrån en barndomssociologisk teori med ett fokus utifrån ett barnperspektiv, som barnkonventionen dels går att tolkas utifrån. Resultatet visar att barns rättigheter är ett ämne som sällan talas om eller sätts i begrepp på denna förskola, något som behövs göras för att rättigheter ska bli något självklart enligt forskning. Varken sinsemellan pedagoger eller mellan pedagoger och barn. Trots detta visar förskolepedagogerna på exempel där det går att se att de på olika sätt arbetar nära ett värdepedagogiskt arbetssätt som i sin tur är en del av barnkonventionen. De uppvisar också exempel på hur de arbetar med barns integritet och förståelse för andras rättigheter, men ofta sker detta på deras eget sätt och det sker inte mycket samarbete menar man. Nästintill alla uttrycker att barns rättigheter är ett viktigt ämne som man ska arbeta med i förskolan, men samtidigt så verkar det som att ämnet inte är fullt lika aktuellt. Stora barngrupper menar man är ett av hindren som gör att de oftast prioriterar det som gynnar stora gruppens bästa som också resulterat i att pedagogerna styr upp många av aktiviteterna för barnen. Detta lämnar i sin tur mindre utrymme att arbeta så nära barns rättigheter som många av förskolepedagogerna egentligen önskar att de gjorde. Trots att barnperspektivet och arbetet med barns rättigheter brister på förskolan är förskolepedagogerna samtidigt medvetna om detta. De uttrycker en önskan om att arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen behöver bättras och synliggöras mer. Dessa behöver sättas i större begrepp än vad de på förskolan gör idag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Fursjö, Ida, and Beatrice Karldén. "Högläsning för omsorg eller lärande : Pedagogers syn på högläsning i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35803.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att undersöka hur ett urval pedagoger använder och ser på högläsning i förskolan. Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Åtta pedagoger har intervjuats kring hur och när de arbetar med högläsning samt vad de har för syfte med högläsning, om det är för omsorg eller lärande, liksom hur de ser på sitt eget förhållningssätt i högläsningssituationen. Vårt resultat visar att högläsning utfördes i tre olika konstellationer: högläsning i samband med lunch, spontan högläsning och högläsning i planerade aktiviteter. Samtliga pedagoger finner högläsningen viktig och det är ett återkommande inslag i verksamheterna. De belyser sitt eget förhållningssätt till läsning som en viktig faktor i högläsningen. Resultatet visar att pedagogerna ser på omsorg och lärande som ibland förenade i samma högläsningssituation och i andra inte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Johansson, Lisa, and Nina Juréen. "”Giraffen får inte plats i cykelkorgen” : En intervjustudie om hur pedagoger på förskolor arbetar kring professionell teater och drama som en estetisk uttrycksform." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44411.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar kring besök vid en teater samt hur de utövar drama på förskolan. Är det betydelsefullt för barn att få uppleva teater och drama? Detta är en kvalitativ studie där vi har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Det insamlade materialet från två semistrukturerade intervjuer och ett fokusgruppssamtal har tolkats och vi har bildat oss nya förståelser i ämnet. Resultatet visar att det är viktigt med kultur för barn och då studien fokuserar på teater framgår det att även teater är en betydelsefull del av den kultur som förskolan får möjlighet att ta del av. Resultatet visar även att för att göra ett bra pedagogiskt förarbete med barn behöver de som arbetar med teater skicka ut information om teaterföreställningen innan förskolegruppens besök. Pedagoger arbetar bäst med efterarbetet när de kopplar teaterföreställningens handling till barnens egna erfarenheter, däremot är det svårt att alltid koppla teaterföreställningen till förskolans pågående tema. Genom att använda drama som uttrycksform i förskolan får barnen chans att uttrycka sina känslor och sin fantasi vilket kan bidra till stärkt självförtroende. Att använda drama som en arbetsform kan dessutom underlätta för pedagogernas arbete på förskolan, genom att de tillsammans med barnen kan bearbeta händelser som sker i verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Dafgård, Pia, and Catrin Edvardsen. "Du är huvudpersonen i ditt liv, eller? : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av empowerment dimensioner på kvinnodominerade arbetsplatser." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12373.

Full text
Abstract:
Bakgrunden till denna studie är att främja kvinnor i arbetslivet och finna metoder att förhindra ohälsa och sjukskrivningar, samt att belysa kvinnors upplevelser av empowerment-processer i närområdet gällande deras arbetssituationer. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad som stärker kvinnor i sin yrkesroll. Har kvinnor möjlighet att ingå i empowerment-processer och påverka sin kompetensutveckling? Upplever kvinnor maktlöshet på de kvinnodominerade arbetsplatserna? Visionen om det idealiska arbetet där organisation och medarbetare prioriteras likvärdigt är human relation teorin i närhet där organisation och medarbetare behöver varandra. Sju arbetsplatser är representerade med femton informanter som intervjuades med en hermeneutisk ansats och tolkas genom IPA-modellen. Resultatet visade skillnader på de olika arbetsplatserna som gav empowerment dimensionerna egenmakt, maktlöshet och stärkande genom kompetensutveckling. Där mer kunskap ger mer makt.
The background of this study is to promote women in working life and to find methods for preventing ill health and sick leave, as well as highlighting women's experiences of empowerment processes in their area regarding their work situations. The purpose of this qualitative study is to investigate what strengthens women in their professional role. Do women have the opportunity to participate in empowerment processes and influence their skills development? Do women experience powerlessness in the women-dominated workplaces? The vision of the ideal work in which organization and employees are prioritized equally is the human relation theory where organization and employees need each other. Seven workplaces are represented by fifteen informants interviewed with a hermeneutic approach and interpreted through the IPA model. The result showed differences in the different workplaces that gave empowerment the dimensions of empowerment, powerlessness and strengthening through skills development. Where more knowledge gives more power.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Pedaggi"

1

Rodríguez, Luis Rivero, and Abraham Yrivarren Valverde. Pedagogia de la resistencia: Pedagogy of resistance. Edited by Ludeña Urquizo, Wiley, 1955- editor, Aravena Mori Alejandro contributor, Belaúnde M. Pedro contributor, Benítez Solano contributor, Bucci Angelo contributor, Cooper Llosa Frederick contributor, and Pontificia Universidad Católica del Perú. Facultad de Arquitectura y Urbanismo. Lima, Peru: Pontificia Universidad Católica del Perú, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

1908-, Flores D'Arcais Giuseppe, Bernardinis Annamaria, and Colloquio interuniversitario sul tema: Pedagogie personalistiche e/o pedagogia della persona (1992 : Accademia patavina di scienze, lettere ed arti), eds. Pedagogie personalistiche e/o pedagogia della persona: Colloquio interuniversitario. Brescia: La Scuola, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Smith, David Geoffrey. Pedagon: Interdisciplinary essays in the human sciences, pedagogy, and culture. New York: P. Lang, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Balvín, Jaroslav. Andragogics, social pedagogy and social work: Pedagogic, philosophical and ethical aspects. Prague: Hnutí R=The R-Movement, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Abdullah, Mohd Yusof, and Universiti Malaysia Sabah, eds. Pengetahuan pedagogi guru. Kota Kinabalu, Sabah: Universiti Malaysia Sabah, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Abdullah, Mohd Yusof, and Universiti Malaysia Sabah, eds. Pengetahuan pedagogi guru. Kota Kinabalu, Sabah: Universiti Malaysia Sabah, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Monchinski, Tony. Engaged Pedagogy, Enraged Pedagogy. Rotterdam: SensePublishers, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6091-448-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ryndak, Valentina. Pedagogy. ru: INFRA-M Academic Publishing LLC., 2017. http://dx.doi.org/10.12737/25026.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Turbovskoy, Yaokv. Pedagogy. ru: INFRA-M Academic Publishing LLC., 2021. http://dx.doi.org/10.12737/1168573.

Full text
Abstract:
In the monograph, in accordance with the program, it is revealed how and thanks to what a graduate of a pedagogical college can become a real professional teacher. At the same time, it highlights not only the necessary theoretical foundations that ensure high professional efficiency of pedagogical activity, but also the necessary methods, the possession of which will ensure the possibility of achieving educational results and-no less important-the possibility of creative self-realization. For students of pedagogical specialties, as well as all those interested in pedagogy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Afghonov, M. M. a. Olimoni pedagogi tojik (Tazkira). Dushanbe: Akhmedov Rūzī, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Pedaggi"

1

Monchinski, Tony. "Engaged Pedagogy, Enraged Pedagogy." In Engaged Pedagogy, Enraged Pedagogy, 137–47. Rotterdam: SensePublishers, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6091-448-5_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ergas, Oren. "Pedagogy and Meta-pedagogy." In Reconstructing 'Education' through Mindful Attention, 123–45. London: Palgrave Macmillan UK, 2016. http://dx.doi.org/10.1057/978-1-137-58782-4_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Vilaseca, Stephen Luis. "Pedagogy." In Anarchist Socialism in Early Twentieth-Century Spain, 185–201. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-44677-2_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bradley, Ben. "Pedagogy." In Encyclopedia of Critical Psychology, 1338–41. New York, NY: Springer New York, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4614-5583-7_213.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Winterbottom, Daniel. "Pedagogy." In Design-Build, 14–106. Abingdon, Oxon ; New York, NY : Routledge, 2020.: Routledge, 2020. http://dx.doi.org/10.4324/9781315679372-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Biddulph, Mary, David Lambert, and David Balderstone. "Pedagogy." In Learning to Teach Geography in the Secondary School, 64–96. 4th edition. | Abingdon, Oxon ; New York, NY : Routledge, 2021. | Series: Learning to teach subjects in the secondary school: Routledge, 2020. http://dx.doi.org/10.4324/9780429426780-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hadland, Cheryl. "Pedagogy." In Creating an Eco-Friendly Early Years Setting, 33–42. First edition. | Abingdon, Oxon ; New York, NY : Routledge, 2020.: Routledge, 2020. http://dx.doi.org/10.4324/9780429445842-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Carlsson, Andreas. "Pedagogy." In Becoming a Better Sports Coach, 133–75. New York: Routledge, 2021. http://dx.doi.org/10.4324/9781003195153-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Choo, Suzanne S. "Pedagogy." In Teaching Ethics through Literature, 87–111. Abingdon, Oxon; New York, NY: Routledge, 2021. | Series: Citizenship, character and values education: Routledge, 2021. http://dx.doi.org/10.4324/9780429292101-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rousell, David. "Pedagogy." In Immersive Cartography and Post-Qualitative Inquiry, 62–78. Abingdon, Oxon; New York, NY: Routledge, 2021.: Routledge, 2021. http://dx.doi.org/10.4324/9780367816445-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Pedaggi"

1

Vilar, Grazielle Barbosa Valença, Sandra Maria da Silva, and Maria da Luz Araújo. "Pedagogia Empresarial: Contribuições do Pedagogo para Excelência no Recrutamento e Seleção de Pessoas." In Congresso Online Brasileiro Multidisciplinar de Educação. Congresse.me, 2023. http://dx.doi.org/10.54265/weor6171.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Leles Gomes, Weidson, VINICIUS DE RESENDE D’ERCOLI, and WALDEMIRO ESTEVES DA FONSECA. "A ATUAÇÃO DO PEDAGOGO NO AMBIENTE MUSEOLÓGICO." In III Congresso Brasileiro Online de Pedagogia. Congresse.me, 2022. http://dx.doi.org/10.54265/dcpx5158.

Full text
Abstract:
O presente Artigo busca descrever as possibilidades de atuação dos pedagogos nos ambientes museais. A situação atual brasileira favorece a presença de profissionais de diversas áreas nos museus, pois, a partir de 2009, com a instituição do Estatuto dos Museus, todo museu deve ter um Plano Museológico. Este plano contém todo o planejamento do museu e um deles é o do setor educativo. Como este plano deve ser revisado constantemente é essencial que os museus tenham pedagogos fixos em seus quadros. Fizemos uma revisão da bibliografia disponível sobre o tema e partimos de um breve histórico do campo em questão, além de buscar alguns conceitos relevantes ao tema. Posteriormente, buscamos informações mais específicas das possibilidades da atuação do pedagogo neste ambiente, numerando algumas teorias que orientam as práticas educativas nos museus. Fizemos entrevistas com duas pedagogas em Belo Horizonte que trabalham neste campo e cruzamos as informações que dispúnhamos, fazendo assim uma série de reflexões. As entrevistadas acreditam que a imagem do pedagogo ainda parece muito restrita para a atuação em um ambiente escolar e que a própria formação tem se inclinado a isto. O pedagogo deve ter condições de atuar nos mais diversos espaços, e, para isso, deve reivindicar o reconhecimento da sua importância e buscar expandir sua formação para os mais diversos campos e áreas. Constatou-se que a maioria dos museus em Belo Horizonte não contavam com pedagogos em seu quadro, argumentandose que por ser um espaço educativo, transdisciplinar, a figura do pedagogo é essencial à instituição. PALAVRAS-CHAVE: Atuacão, Educacao museológica, Museu, Pedagogia, Pedagogo
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Dalila da Silva Almeida Santiago, Debora, and Jose Avelino da Hora Neto. "PEDAGOGIA E EDUCAÇÃO NÃO FORMAL: FORMAÇÃO DO PEDAGOGO PARA ALÉM DOS MUROS DAS ESCOLAS." In VI Congresso internacional das lincenciaturas. Instituto internacional despertando vocações, 2017. http://dx.doi.org/10.31692/2358-9728.ivcointerpdvl.2017.00199.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

VILAR DA SILVA, VIRGINIA RENATA, and VIVIANE DE BONA. "CULTURA DIGITAL E FORMAÇÃO DO PEDAGOGO NA SOCIEDADE CONTEMPORÂNEA: ANÁLISE DE UM CURSO DE PEDAGOGIA DE PERNAMBUCO." In XIV Colóquio Internacional "Educação e Contemporaneidade". Grupo de Estudos e Pesquisas "Educação e Contemporaneidade", 2020. http://dx.doi.org/10.29380/2020.14.07.57.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Silva, Manoela M. O. da, Veronica Teichrieb, and Patrícia Smith Cavalcante. "Development of Design Principles to Author AR in Education Based on Teacher's Perspectives." In Congresso Brasileiro de Informática na Educação. Sociedade Brasileira de Computação, 2022. http://dx.doi.org/10.5753/cbie_estendido.2022.226356.

Full text
Abstract:
The lack of AR authoring tools thought from the educational perspective is one of the reasons that hinder Augmented Reality’s widespread use in education. This work investigates important characteristics for AR authoring in education in the form of design principles. We aimed to identify how teachers would like to create AR experiences based on their pedagogic needs through Design Based Research (DBR) with the participation of an interdisciplinary team. We followed the 4 steps of DBR in 2 cycles. We worked with teachers to understand their educational needs when authoring AR experiences. Then, we defined and prototyped a case study focused on language for children and teenagers, which we evaluated in two test rounds. As a result, we proposed 11 design principles divided into three aspects: infrastructure, augmented reality, and pedagogy, which were evaluated positively by teachers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Válková, Hana, and Marcela Janíková. "Movement and Health in virtual topics of pedagogy practice of Physical Education students at FSpS MU." In Život ve zdraví 2021. Brno: Masaryk University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.5817/cz.muni.p280-0076-2021-4.

Full text
Abstract:
The starting point of the article is the question - how to address the pedagogic practices of university PE students at the time of pandemic measures, i.e., the closure of secondary schools and universities and the transition to alternative forms. Overview of standard teaching practices for TV on FSPS according to accreditation valid from academic year 2019/2020 is described as so as innovative inputs are described. Alternative performance in PP1, PP2 and PP3 practices, students pedagogy portfolio consisted of: compulsory activities - compulsory-optional activities – participation in “tripartite”. Tripartite is a specific form for on-line personal communication of all actors of pedagogic practice at a determined school: student – guiding schoolteacher – FSpS tutor. The basic method was the assessment of documents processed by 149 students, participating in alternative (virtual, on-line) format of pedagogical practice, i.e. analysis of their work (portfolio) and methodological sheets, pedagogical diaries and reports, schemes for teaching, video shots. Activities oriented on healthy lifestyle were formulated: theoretical topic, practical exercise focused on: a) fitness, b) relaxing. The analysed inputs were assessed by descriptive statistics. Results show that all 149 students included the healthy lifestyle activities in determined variants in their tasks. It can be deduced students are prepared for teaching this topic. From the other hand students expressed these outputs were the simplest to realize in alternative form. In conclusion students, guiding teachers and FSpS tutors expressed together: despite of the fact the virtual form cannot in any way replace direct pedagogic activity virtually conceived practices were not a waste of time. Outputs oriented on movement and health can also be part of the contents for the period of teaching PE in regular conditions. This idea is in line with WHO's objectives.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Dahnoun, Naim. "Pedagogy for Engineering and Digital Pedagogy." In 2020 9th Mediterranean Conference on Embedded Computing (MECO). IEEE, 2020. http://dx.doi.org/10.1109/meco49872.2020.9134311.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lima Silva, Idvania, Francisca Elyde Da Silva Alves Ribeiro, and FRANC-LANE SOUSA CARVALHO DO NASCIMENTO. "PEDAGOGIA HOSPITALAR: PERSPECTIVAS E DESAFIOS DO DESENVOLVIMENTO PROFISSIONAL DO PEDAGOGO NO HOSPITAL INFANTIL MUNICIPAL DR. JOÃO VIANA EM CAXIAS-MA." In II Colóquio Internacional (Brasil) (França) II Mostra Científica Online. ,: Even3, 2022. http://dx.doi.org/10.29327/iicoloquiobrasilfrancaeiimostra.455405.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Cazan, Carmen Manuela. "Equilibrium Pedagogy." In EduWorld 2018 - 8th International Conference. Cognitive-Crcs, 2019. http://dx.doi.org/10.15405/epsbs.2019.08.03.40.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sanders, Kate, Jonas Boustedt, Anna Eckerdal, Robert McCartney, and Carol Zander. "Folk Pedagogy." In ICER '17: International Computing Education Research Conference. New York, NY, USA: ACM, 2017. http://dx.doi.org/10.1145/3105726.3106192.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Pedaggi"

1

Seeber, Kevin. The Failed pedagogy of punishment. ACRL Press, 2016. http://dx.doi.org/10.25261/ir00000048.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jukes, Matthew C. H., Yasmin Sitabkhan, and Jovina J. Tibenda. Adapting Pedagogy to Cultural Context. RTI Press, September 2021. http://dx.doi.org/10.3768/rtipress.2021.op.0070.2109.

Full text
Abstract:
This paper argues that many pedagogical reform efforts falter because they fail to consider the cultural context of teacher and student behavior. Little guidance exists on how to adapt teaching practices to be compatible with culturally influenced behaviors and beliefs. We present evidence from three studies conducted as part of a large basic education program in Tanzania showing that some teaching activities are less effective or not well implemented because of culturally influenced behaviors in the classroom, namely children’s lack of confidence to speak up in class; a commitment to togetherness, fairness, and cooperation; avoidance of embarrassment; and age-graded authority. We propose ways teaching activities can be adapted to take these behaviors into account while still adhering to fundamental principles of effective learning, including student participation in their own learning, teaching at the right level, and monitoring students as a basis for adjusting instruction. Such adaptations may be made most effective by engaging teachers in co-creation of teaching activities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sweeney, Beth. Framing Transportation Planning Pedagogy for Sustainability Generalists. Portland State University Library, January 2014. http://dx.doi.org/10.15760/trec.49.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Asadullin, R. M., and I. V. Sergienko. E-training is a specialized dictionary of "Pedagogy». OFERNIO, February 2020. http://dx.doi.org/10.12731/ofernio.2020.24483.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

R. M., Asadullin, and Sergienko I. V. E- training is a specialized dictionary of "Pedagogy». OFERNIO, March 2020. http://dx.doi.org/10.12731/ofernio.2020.24500.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Banerji, Rukmini. How Do Systems Respond to Disruptive Pedagogic Innovations? Research on Improving Systems of Education (RISE), October 2015. http://dx.doi.org/10.35489/bsg-rise-wp_2015/002.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gagieva, Zarina Aronovna, and Diana Olegovna Kusova. ON THE ISSUE OF HUMANISTIC PROBLEMS IN PEDAGOGY. DOI СODE, 2021. http://dx.doi.org/10.18411/doicode-2022.038.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Neilson, Leighann, and Lindsay J. McShane. Closing the Loop: Community Engaged Pedagogy in Business Courses. Carleton University, April 2016. http://dx.doi.org/10.22215/cfice-2016-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

DMITRIENKO, B. Ch, O. A. KOVALEVA, and E. A. RUBETS. VR TECHNOLOGIES AS A MEANS OF VIRTUAL MUSEUM PEDAGOGY. Science and Innovation Center Publishing House, April 2022. http://dx.doi.org/10.12731/2658-4034-2022-13-1-2-63-70.

Full text
Abstract:
Currently, museum pedagogy is a very promising area, covering all types of interactions between the museum and its audience. Museum pedagogy is an interdisciplinary field of scientific knowledge, “formed at the intersection of pedagogy, psychology, museology and the relevant discipline of the museum and built on its basis specific practical activities focused on the transfer of cultural (artistic) experience in a museum environment”. The rapid development of technology has led to the so-called modification of this scientific field, we mean a new branch of pedagogical knowledge is emerging - virtual museum pedagogy. VR technologies are beginning to occupy leading positions, but it is important to note that today in art pedagogy there is no idea how to build the educational process in such a context. Thus, this area of pedagogy today requires a deep and comprehensive study. This has determined the purpose of this study. The objectives of the study follow from the goal: 1) To reveal the specifics of virtual museum pedagogy 2) To develop basic pedagogical recommendations for conducting virtual excursions using VR technologies Materials and methods. The methods of this study were analysis and synthesis. Results and discussion. The results of the study consist in the VR technologies usage in art pedagogy features identification.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

James, Daniel, Andrew Sunter, James Lee, and Simon Russell. Educational pedagogy in the martial arts and the sciences. Purdue University, 2022. http://dx.doi.org/10.5703/1288284317552.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Pedaggi' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography