Dissertations / Theses on the topic 'Patriarkal religion'

Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem. Utifrån detta syfte söker jag besvara tre specifika frågor: Vad har de olika gudarna för bakgrunder/myter? Om man ser lika mycket av kvinnliga gudar som manliga gudar i dagens Indien? Vad det finns för skillnader respektive likheter mellan de kvinnliga och de manliga gudarna? En jämförande studie gjordes och en intervju med indienspecialisten David Ståhl.

The aim of this study was to investigate how mothers in families with strong patriarchal traditions

see their role as a mother and as a woman. The study is built upon two main questions: What are

the expectations of your family and your immediate environment on you as a mother and as a

woman? And what does “honour” mean for you as a mother and as a woman? In our paper we

had as a starting point a gender perspective that was further on applied in defining our research

question. We are also giving an account of the phenomenological perspective that we also had as

a basis of our work. We interviewed six mothers living in families with strong patriarchal

traditions. There were half-structured interviews according to an interview guide, with half open

questions. We followed the qualitative method. The results show that “honour” is a basic norm

for the mothers, that they have difficulties to even imagine living a life without honour. For all of

our informants, honour means not to have sexual relationships with several men, and to keep a

woman’s virginity until she gets married. Avoiding bad rumours that may lead to shame is an

important part of the mothers’ lives. As women, the mothers are forced to take into consideration

their husbands’ and older family members’ opinions. It is the mothers’ duty to educate their

children to behave in “the right” way. According to our informants, a mother should be caring

and in charge of the household work.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:

• På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?

Min följdfråga är:

• Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?

Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.

Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?

Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet.

Kyrkans roll?

När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan.

Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud?

Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida.

Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot hedersrelaterat våld. Efter resultatredovisningen följer en diskussion som bland annat tar upp mina ståndpunkter gällande resultatet samt de slutsatser jag kunnat dra av min studie.

Denna uppsats baseras på en fältstudie genomförd i Faridabad, Indien våren 2007. Syftet är att undersöka vilken roll hinduiska gudinnor spelar för kvinnor. För att uppfylla det syftet studeras också de intervjuade kvinnornas underliggande uppfattningar om jämställdhet.

För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har en kvalitativ metod använts och 19 intervjuer har genomförts. Informanterna har fått svara på frågor som handlar om att vara kvinna i det hinduiska samhället och deras åsikter om hur kvinnors situation bör ändras. När resultaten från intervjuerna analyserats har jag inspirerats av tidigare forskning om genus och Hinduism.

I den hinduiska mytologin finns både gudar och gudinnor. Att dyrka gudinnor kan ses som en källa till makt och inspiration för kvinnor. Därför har jag studerat om informanterna ser på gudinnorna som förebilder. Resultaten visar att det är svårt att avgöra om så är fallet. Ungefär hälften av informanterna sade att det ser gudinnorna som förebilder. I motsats till tidigare forskning nämnde inte informanterna de gudinnor som representerar de egenskaper som den ideala hustrun ska besitta, istället nämndes stridsgudinnan Durga. Tidigare forskning visar dock att även de självständiga gudinnorna som beskrevs av informanterna som förebilder är en del av den patriarkala strukturen. Under intervjuerna framgick att rollen att vara en bra hustru och mor värdesätts högt av informanterna. Detta kan, enligt mig, kopplas till det mest framträdande resultatet som framkom i synen på vad jämställdhetsuppfattningen baseras på. Det gäller uppfattningen om att män och kvinnor föds med olika egenskaper. I motsats till genusteori förstås inte skillnader mellan män och kvinnor som främst socialt konstruerade.

This report is based on a field study that was carried out in Faridabad, India in the spring of 2007. The aim is to study what role the Hindu goddesses play for Hindu women. To fulfil this purpose I am also studying the interviewed women’s underlying understanding regarding gender equality.

To fulfil the aim a qualitative method was chosen and 19 interviews were completed. The informants answered questions about being a woman in the Hindu society and their opinions on how to change women’s situation. While analysing the results I was inspired by previous research on gender and Hinduism.

In the Hindu mythology there are both gods and goddesses. Worshipping goddesses can be seen as a source of power and inspiration for women. Therefore I wanted to study if the informants look at the goddesses as role models. The results show that it is difficult to determine whether or not that is the case. Approximately half of the informants said that they looked at the goddesses as role models. In contrast to previous research the informants did not mention the goddesses that are represented with qualities that the ideal wife should posses, instead Durga, the fight goddess, was mentioned. However, previous research also shows that the independent goddesses that were described as role models by the informants are a part of a patriarchal structure. During the interviews the role of being a good wife and a mother is described as the most important thing for the informants. This can, according to me, be related to the most significant result on what the understanding of gender equality is based on. This is the opinion that men and women are born with different qualities. In contrast to the gender theory, the differences between men and women are not understood as primarily socially constructed.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka Katolska och Syrisk-Ortodoxa kyrkans förståelse av bikten. Det var på grund utav mitt intresse för båda kyrkorna samt att jag inte funnit något liknande material på svenska som jag valde just detta syfte med min uppsats. Jag har i bästa möjliga mån försökt presentera och analysera bikten utifrån katolsk och syrisk-ortodox tradition. Jag har genom att granska de båda traditionernas katekeser samt bibeln och andra källor, försökt söka deras förståelse av bikten samt hur de tänker kring de olika delarna som bikten omfattas av. Jag valde ut de texter som jag kände passade bäst och var mest representativa för traditionerna samt de texter som har en koppling till kyrkans auktoriteter, det vill säga påvar och patriarker. Genom att använda mig av primärkällor som är skrivna ur ett inifrån perspektiv har jag kunnat få ta del av den korrekta förståelsen om av vad traditionerna egentligen tycker om och förstår av bikten.