Academic literature on the topic 'Parkeringsplatser'

Internet of Things är ett begrepp som innebär att alla tänkbara enheter kan kommunicera med varandra. Utvecklingen är snabb och antalet uppkopplade enheter ökar enormt. Detta medför bland annat att samhället blir effektivare vilket innebär både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Genom att göra parkeringsplatser smarta kan de lediga platserna snabbare lokaliseras vilket minskar både miljöpåverkan och bränslekostnad. Eftersom strömförsörjning kan vara ett problem vid en del parkeringsplatser undersöks huruvida det är möjligt att åstadkomma smarta parkeringsplatser baserat på en enhet utan extern strömförsörjning. Undersökningen görs genom att konstruera en prototyp och på den utvärdera ström- och effektförbrukning samt batteritid. Dessutom analyseras om en annan design på prototypen skulle prestera bättre genom att uppskatta strömförbrukningen för en sådan design och därefter beräkna effektförbrukning och batteritid. Prototypens konstruktion bestod av en ultraljudsgivare inklusive styrenhet, en mikrokontroller kallad mDot, ett 9 V-batteri och en strömbrytare. Med mDot:en kunde data sändas till en server via LoRaWAN. De utförda mätningarna och beräkningarna visade att prototypen drar mycket ström. En enhet med tillräcklig prestanda är dock möjlig att konstruera genom att utföra beräkningar i mDot:en istället för i ultraljudsgivarens styrenhet. Detta skulle minska strömförbrukningen vilket förlänger batteritiden. Uppskattningar visade även att batteritiden för en sådan enhet ökar exponentiellt mot tiden i viloläge. Slutsatsen är att batteritiden varierar beroende på hur enheten är designad samt hur länge enheten är i viloläge. Det är dock möjligt att konstruera en enhet utan extern strömförsörjning som har tillräckligt bra prestanda för att åstadkomma smarta parkeringsplatser.
Internet of Things is a term for describing that every imaginable device can communicate with each other. The development in the field is fast and the amount of connected devices increases at an enormous rate. This means that the society becomes more efficient and some part of this is economic as well as environmental benefits. By making parking lots smart, the vacant lots can be located more quickly thus reducing environmental impact and fuel cost. At some parking lots there is no power supply. This report investigates whether or not it is possible to achieve smart parking lots based on a device without external power supply. The investigation is done by constructing a prototype and evaluate its current and power consumption as well as its battery life. Furthermore, an investigation is done to find out if another design can perform better than the prototype. This is done by making assumptions of how another design might look and from that estimate its current consumption and then calculating power consumption and battery life. The prototype constructed existed of an ultrasonic sensor including control unit, a microcontroller called mDot, a 9 V battery and a power switch. The mDot was able to send data to a server via LoRaWAN. The performed measurements and calculations showed that the prototype used to much current. However, a device with sufficient performance is possible to construct by doing the computation in the mDot instead of in the ultrasonic sensors control unit. This would increase the battery life of the device. Estimations showed that the battery life of such a device increases exponentially to the sleep time. The conclusion is that the battery life will vary depending on the design and the sleep time of the device. It is however possible to design a device without external power supply that has sufficiently good performance to enable smart parking lots.

Arbetet tar upp lösningsförslag och val av lösning för en unik parkeringsplats på ett företag i Emmaboda. Lösningarna omfattar lokalt omhändertagande av dagvatten, val av beläggningstyper och trafiksäkerhet. Arbetet kommer att användas av Xylem till förfrågningsunderlaget för kommande anläggning av parkeringen.

Smarta parkeringsplatser har blivit allt vanligare och för det behövs applikationer som kan visa upp lediga parkeringsplatser med låga svarstider. Filtrering och visualisering är två viktiga verktyg för att presentera data för en användare och göra den lättläst och förståelig. I den här studien kommer JavaScript-ramverken Vue.js och AngularJS jämföras mot varandra med JavaScript-biblioteket Leaflet för att filtrera och visualisera parkeringsplatser med syftet att se vilket ramverk som har kortast svarstider. Ett tekniskt experiment genomfördes för att se vilket av ramverken som har kortast svarstider där två implementationer byggdes, en med Vue.js och Leaflet och en med AngularJS och Leaflet. Det utfördes mätningar på båda implementationerna med tre olika datamängder av parkeringsplatser och resultatet visar att Vue.js har kortare svarstider vid mindre datamängder och AngularJS har kortare svarstider vid större datamängder. För framtida arbete hade det varit intressant att mäta med flera olika datamängder och testa andra tekniker för visualisering

Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

The planning of cities today is headed towards a desire regarding a denser city where several functions can coexist in order to decrease the distances within the cities, and as a result also the need for travel. In order to achieve a higher density, one presumption is that there are areas that can be claimed. Another is that the land is used in the most efficient way possible, which is demanded by law that the Swedish municipalities work towards. Parking spaces is one example of areas with potential of decreasing in size, provided that the circulation of cars on the spaces increases. Shared parking means that one parking space is not reserved for one particular group or individual but is shared between different user groups with different time requirements. In that case, a parking space can be used more efficient and the total supply of parking spaces can decrease. In order to implement shared parking, however, the parking demand of different groups needs to be examined. The purpose of this thesis is to examine the demand for parking for different user groups by analysing GPS- based travel data and to discuss the limitations involved in using the data to analyse parking habits. Moreover, the report aims to investigate and compare how different municipalities in Sweden work with shared parking today. In order to carry out the investigations, the data that had already been gathered from four Swedish municipalities was treated in Excel in order to detect parking patterns. The results and the sources of error were then discussed. Furthermore, parking policies and strategies concerning the use of land from five municipalities have been studied, analysed and compared. The results showed that the travel data based on GPS has potential of contributing to an increased knowledge concerning shared parking. Nevertheless, there are some sources of errors that need to be considered and preferably dealt with once conducting the surveys. Firstly, the survey should be carried out for further than seven days to avoid that data is missing for the night and morning after the last day of the survey. Second, the numbers of cars included in the survey is hard to establish and third, the method is built upon the assumption that a car that is not used by the app user, equals a parked car. The results also show that all of the five municipalities include shared parking and increased density as something desirable, yet their efforts towards reaching those goals differ. The municipalities can become clearer in their work towards increasing the potential of shared parking. Some of the measures that can contribute to an increased potential includes tangible measures, clear positioning against car ownership as opposed to car usage in order to reduce the number of vehicles whose main purpose is to take up space but is seldom used.

Uppsatsen undersöker lagligheten i att kommuner och landsting på vissa parkeringsplatser enbart godkänner betalning genom en app på mobilen, så kallad telefonparkering. En avgränsning har gjorts till parkeringar vid vårdinrättningar och centralstationer. Lagligheten undersöks utifrån de rättsliga grunderna åldersdiskriminering och brott mot den kommunala likställighetsprincipen. En kortare utblick görs även mot dataskyddsförordningen och vilken påverkan den kan föra med sig på telefonparkeringsförfarandet eftersom telefonparkeringsapparna behandlar personuppgifter. Slutligen görs en jämförelse med de situationer där kommuner och landsting fasat ut eller försökt att fasa ut kontantbetalning ur sina verksamheter.

Ökad nederbörd och intensivare skyfall är konsekvenser av klimatförändringarna, vilket medfören ökad risk för översvämningar eftersom befintliga ledningsnät inte är dimensionerade fördessa flöden. En bidragande faktor till dessa stora flöden är asfalterade parkeringsplatser somsläpper ut stora mängder förorenat dagvatten i ledningsnätet eftersom parkeringsplatser ofta tarstor mark i anspråk samt att vattnet då inte kan infiltreras genom asfalten. Genom att utföra enombyggnation av en asfalterad parkeringsplats med syfte att reducera mängden dagvatten somsläpps ut i ledningsnätet kan översvämningsrisken reduceras. Syftet med denna studie var attutreda de vanligaste dagvattensystemen som kan tillämpas på en befintlig parkeringsplats samtatt utreda vilka faktorer som tas till hänsyn vid val av lösning. Slutligen utförsflödesberäkningar på två ombyggnadsprojekt av parkeringsplatser med hänsyn tilldagvattenhanteringen i Lomma kommun som benämns Blåbärsgatan och Östra Almgatan.Beräkningarna har utförts för att fastställa hur valet av lösning kan påverka fördröjningen ochavrinningen. Underlag till studien är litteraturstudier, intervjuer, fältstudier samt beräkningar.Enligt resultatet från beräkningarna minskade flödet med 32 % för projekt Blåbärsgatan.Differensen i flödet infiltreras i gräset och i gräsarmeringen. En liten del av vattnet avdunstassamt fångas upp av svarttallen. För projekt Östra Almgatan reducerades flödet med 57 % varavdifferensen i flödet infiltreras i gräsarmeringen samt en liten del av vattnet avdunstas. Enverifiering av dagvattenflödet kan utföras genom att montera flödesmätare i samtliga brunnaroch mäta flödet både innan och efter ombyggnationen och därefter jämföra om flödenaöverensstämmer med beräkningarna. Det är ett omfattande arbete att verifiera beräkningarnaeftersom det kräver att förutsättningarna är samma för samtliga mätningar vilket är svårt attfastställa. Regnet vid mätningarna måste ha samma återkomsttid och varaktighet för att erhållajämförelsebara värden. Det finns många dagvattenlösningar som kan tillämpas på befintligaasfalterade parkeringsplatser för att reducera dagvattenavrinningen. Några av de vanligastesystem som används är genomsläpplig beläggning, infiltration i grönyta, infiltration iskelettjord, svackdike, makadamdike, damm och växtbädd. För att fördröja och rena dagvattnettill önskat mål kan en kombination av olika system behöva tillämpas på den aktuella platsen.Öppna dagvattensystem som till exempel svackdiken och dammar kräver stora ytor som intealltid finns tillgängligt vid ombyggnationer av parkeringsplatser vilket medför attgenomsläppliga beläggningar är en vanlig dagvattenlösning eftersom den inte tar någonmarkyta i anspråk. Faktorer som tas till hänsyn vid valet av dagvattenlösning är bland annatfördröjnings- och reningspotentialen för anläggningen men även yt- och skötselbehovet. Vidareforskning hade kunnat utreda ifall det finns en möjlighet för kommuner att erlägga en premieför att fler ekologiska ombyggnationer skulle kunna vara möjligt.

Bilparkeringsplatsen är något som under en väldigt lång tid har vart en självklar del av staden likaså har ägandet av en egen bil har varit en självklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i anspråk av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast några få kan utnyttja. Det här tillsammans med att allt fler människor väljer att bosätta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta måste tas tillvara på ett mer effektivt sätt för att klara av den höga efterfrågan. Detta gör att stadsplaneringen blir än viktigare. Även stadsmiljön påverkas negativt av att bilantalet ökar, då luften försämras och bullernivåerna och slitaget på stadens gator ökar. För att skapa en trivsammare och hållbar stads- och bostadsmiljö krävs det att åtgärder genomförs för att minska bilantalet i staden kan parkeringsfrågan vara en del.  I den här studien kommer jag att lyfta fram vilka planeringstrender som finns i dagens stadsplanering vad gäller parkering och alternativa transportlösningar som finns för att minska bilägandet och bilanvändningen och behovet av parkeringsutrymme. Jag kommer även att presentera hur olika aktörer, byggherrar och kommun, ställer sig kring frågor som berör parkeringsfrågan och olika alternativa parkeringslösningar. Kommer även att presentera hur de boende i två utvalda centrumnära bostadsområden ser på parkering och bilägande.

Bilen har länge varit en central del av många människors vardag där många städer är uppbyggda efter bilens funktion. Idag vill många kommuner minska bilanvändandet och ersätta bilresor som inte är nödvändiga med andra mer miljövänliga färdmedel såsom kollektiv- och cykeltrafik. Många kommuner vill dessutom förtäta stadens centrum och då ses ofta markparkering i attraktiva lägen som ett problem eftersom det tar upp mycket värdefull yta.Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur olika kommuner hanterar parkeringsfrågan för att få en helhetsbild av hur Sverige behandlar frågan. De flesta kommuner arbetar idag med flexibla parkeringstal där byggherren ges möjlighet att utföra så kallade mobilitetsåtgärder, till exempel bilpool, som kan ge en reducering av antalet parkeringar som behöver anläggas vid nyexploatering. Detta system är relativt nytt och eftersom många kommuner numera tänker arbeta efter denna modell framöver fokuserar examensarbetet på detta. Det gällande lagstödet som reglerar parkeringar är från 80-talet och då kan åsikterna ha varit annorlunda angående bilen och parkeringar än vad de är idag. Det finns ingen tydlig vägledning för hur kommunerna skall hantera parkeringsfrågan då lagen är öppet formulerad och det inte finns många vägledande rättsfall vilket gör det svårt för kommunerna att ha en gemensam strategi.Från resultaten av granskningen kan verkan och långsiktigheten för mobilitetsåtgärderna i vissa fall ifrågasättas eftersom det finns osäkerhet kring hur de faktiskt påverkar efterfrågan på parkeringar i framtiden. Det är därför av vikt att arbetet med flexibla parkeringstal kan utvärderas och följas upp. Här kan kommunerna ta hjälp av varandra för att få större möjligheter att utvärdera fler fall där flexibla parkeringstal använts.Lagens krav är uppfyllt så länge kommunerna utgår från att uppfylla behovet av parkeringar på lång sikt. Om ett parkeringstal skall sänkas ska åtgärder som långsiktigt påverkar parkeringsbehovet genomföras till exempel förbättrad kollektivtrafik. Det finns däremot vissa fall där kommuner sätter för låga parkeringstal med syfte att minska bilanvändandet utan att egentligen ha påverkat efterfrågan på parkeringar.
The car has for a long time been a central part of people’s everyday life and many cities are constructed around the car. A lot of the municipalities nowadays want to reduce the use of the car and replace those journeys with other more environmentally friendly options as public transport and bicycles. They also often want to build cities that are denser and in doing that, parking spaces on the ground become a problem in attractive locations because they take up a lot of space.The purpose of this thesis is to describe how different municipalities deal with the parking issue in order to get a picture of how the issue is dealt with in Sweden. Most of the municipalities are now working with flexible parking numbers where the developer or real estate owner is given the opportunity to use mobility measures in order to reduce the amount of parking spaces they have to build. This system is relatively new and whereas most of the municipalities are planning to use this model, this thesis focuses on this matter.The current law that regulate parking derives from the eighties and at that time the general opinion about cars and the matter of parking might have differed from the general view today. There is no distinct guidance for how the municipalities should handle the parking issue since the law is open to interpretations and there are not many court cases that handle the matter.After studying 18 different municipalities it can be concluded that the longevity of the mobility measures can be questioned in some cases. This is because there can be uncertainties about how the measures actually affect the demand of parking in the future. Therefore, it is important that the work with flexible parking numbers is to be evaluated and followed up. The municipalities can also learn from and help each other to get more cases where flexible parking numbers have been used to evaluate.Using flexible parking numbers applies with the current law as long as the municipalities start with fulfilling the need for parking spaces in the long term. If the parking number is to be lowered, measures that affects the need for parking spaces is to be performed, for example better public transport. There are however some cases where municipalities set lower parking numbers in order to reduce car journeys without actually influencing the demand for parking spaces.