Academic literature on the topic 'Panofsly'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Panofsly.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Panofsly"

1

Avkiran, Melis. "Diffusion – Disjunktion – Distanz." Zeitschrift für Ästhetik und Allgemeine Kunstwissenschaft Band 64. Heft 1 64, no. 1 (2019): 111–24. http://dx.doi.org/10.28937/1000108297.

Full text
Abstract:
Der vorliegende Beitrag setzt die Überlegungen eines Forschungsentwurfs fort, dessen erster Teil im Band 63/2 dieser Zeitschrift erschien. Die historische Formel des sog. ›Disjunktionsprinzps‹ entwickelt Panofsky u.a. in dem 1944 im Kenyon Review erschienenen Artikel Renaissance and Renascences. Die grundsätzliche Mobilität antiker Kulturelemente, die er seiner Formel zuschreibt, impliziert einen bei ihm bisher unbenannten kulturtheoretischen Zugang mit deutlicher Nähe zum ethnologischen Modell der Diffusion. Ausgehend davon entwirft Panofsky mittels einer kulturmorphologischen Vorgehensweise ein transepochales Modell kultureller Tradierung. Dies ermöglicht es ihm, seine Vorstellung einer hierarchischen Gliederung menschlicher (Kultur‑)Epochen am Beispiel der Antikenrezeption zu festigen. Um sich den kulturtheoretischen Implikationen in Panofskys Ausführungen zu nähern, sollen hier jene Stationen beleuchtet werden, die Panofskys intellektuellen Horizont möglicherweise mitgeformt haben – so z.B. die Prägung durch Aby Warburg, der seine Ausbildung in Bonn u.a. unter der Lehre Karl Lamprechts absolvierte. Zum anderen wird Panofskys Argumentation mit den Ideen deutscher Diffusionisten verglichen. Die vergleichende Methode offenbart nicht nur erstmalig deutliche Analogien, sondern zeigt, wie Panofsky mittels Antikenrezeption eine spezifische Vorstellung von der menschlichen Kulturgeschichte vorgibt. The article continues the considerations of a research draft, the first part of which was published in volume 63/2 of this journal. Panofsky develops the historical formula of the socalled ›principle of disjunction‹ in the article ›Renaissance and Renascences‹ published in the Kenyon Review in 1944. The fundamental mobility of ancient cultural elements, which he ascribes to his formula, implies a previously unnamed cultural-theoretical approach with a clear proximity to the ethnological model of diffusion. On this basis, Panofsky uses a cultural morphological approach to design a transepochal model of cultural transmission. This enables him to consolidate the idea of a hierarchical structure of human (cultural) epochs using the example of the reception of antiquity. In order to approach the cultural-theoretical implications in Panofsky’s remarks, those stations that may have shaped Panofsky’s intellectual horizon will be examined – e.g. the influence of Aby Warburg, who completed his education in Bonn under the teachings of Karl Lamprecht, among others. On the other hand, Panofsky’s argumentation is compared with the ideas of German diffusionists. The comparative method not only reveals clear analogies for the first time, but also shows how Panofsky uses the reception of antiquity to provide a specific idea of human cultural history
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Anderson, Alun. "Gorbachev thanks Panofsky." Nature 345, no. 6276 (June 1990): 564. http://dx.doi.org/10.1038/345564b0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Straten, Roelof Van. "Panofsky and ICONCLASS." Artibus et Historiae 7, no. 13 (1986): 165. http://dx.doi.org/10.2307/1483254.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lamoureux, Johanne. "La migration d’Erwin Panofsky." Perspective, no. 2 (December 1, 2014): 157–59. http://dx.doi.org/10.4000/perspective.5563.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wood, Christopher S. "Panofsky in Munich, 1967." MLN 131, no. 5 (2016): 1236–57. http://dx.doi.org/10.1353/mln.2016.0088.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kalina, Pavel. "MICHELANGELO, PYTHAGORAS, AND PANOFSKY." Source: Notes in the History of Art 24, no. 3 (April 2005): 38–42. http://dx.doi.org/10.1086/sou.24.3.23207939.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Drell, Sidney D. "Wolfgang Kurt Hermann Panofsky." Physics Today 60, no. 12 (December 2007): 68–69. http://dx.doi.org/10.1063/1.2825080.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Shin, Un-Chol. "Panofsky, Polanyi, and Intrinsic Meaning." Journal of Aesthetic Education 24, no. 4 (1990): 17. http://dx.doi.org/10.2307/3333104.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kidson, Peter. "Panofsky, Suger and St Denis." Journal of the Warburg and Courtauld Institutes 50 (1987): 1. http://dx.doi.org/10.2307/751314.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Warnke, Martin. "Handel zwischen Hamann und Panofsky." Marburger Jahrbuch für Kunstwissenschaft 22 (1989): 251. http://dx.doi.org/10.2307/1348643.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Panofsly"

1

Nystedt, Magnus. "Samvetsgranna porträtt är alltid en god skola : En ikonologisk tolkning av fyra porträtt målade av Ivan Aguéli." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445093.

Full text
Abstract:
This thesis concerns four portraits painted in the 1890s by the Swedish artist Ivan Aguéli (1869-1917). Based in hermeneutics and using Erwin Panofsky's model for iconological interpretation, the study tries to answer three questions: What characterizes Aguéli’s portraiture? In what way do the portraits display a certain artistic style? And what similarities can be seen between Aguéli’s portraits and his landscapes. The four paintings analyzed are Flicka i blått - Girl in blue (1890), Ung kvinna - Young woman (1891), Gosse - Boy (1891), and Kvinna med hatt och pälskrage - Woman with hat and fur collar (1890s). Key among the findings of the study are that one of the characteristics of the portraits is that of spirituality, specifically the monotheism Aguéli had picked up from Emanuel Swedenborg. This is present in two of the paintings in the form of shapes symbolising a layered sky. Also the particular way Aguéli painted the eyes of his models points to a spirituality. This also ties the portraits in with Aguéli’s landscapes, several of which has a similarly layered sky. Another characteristic is that of identity, and the study raises the question of whether one portrait could be a self portrait. Finally, in terms of artistic style, several portraits display signs of the symbolism Aguéli encountered in France, as well as an early sign of cubism in his paintings.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Neher, Allister John. "Panofsky, Cassirer, and perspective as symbolic form." Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 2000. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape2/PQDD_0019/NQ47724.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Brie, Marc-André. "La perspective et l'imagination de l'espace selon Erwin Panofsky." Thesis, Université Laval, 2007. http://www.theses.ulaval.ca/2007/24623/24623.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Keenan, Daniel. "Kultur and acculturation : Erwin Panofsky in the United States of America." Thesis, University of Glasgow, 2014. http://theses.gla.ac.uk/5238/.

Full text
Abstract:
This study shows that the historiographical understanding of the life and work of Erwin Panofsky, that most ‘famous’ of art historians, remains curiously unresolved, and that the unsatisfactory nature of this appraisal centres upon just how Panofsky’s scholarship developed after 1933, when he was forced to migrate from his home in Germany to the United States of America. Utilising Panofsky’s correspondence this study then provides a contextualised re-evaluation of Panofsky’s experience of acculturation in America, and the effect of this acculturation upon the development of his work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Rieber, Audrey. "Concepts fondamentaux d’une iconologie. Etude des présupposés philosophiques de la méthode historique d’Erwin Panofsky." Thesis, Paris 4, 2009. http://www.theses.fr/2009PA040243.

Full text
Abstract:
L’étude des concepts fondamentaux de l’iconologie permet de dégager la conception de l’art, de l’histoire et de la création qu’elle implique. L’examen de l’analyse iconographique, des formations par analogie et de la critique du formalisme de Wölfflin permet de réviser l’idée selon laquelle l’intellectualisme de Panofsky le conduirait à méconnaître la spécificité du visuel. La mise au jour des torsions que l’iconologue fait subir au concept de forme symbolique clarifie la question du néo-kantisme et pose celle de l’usage de concepts (philosophiques) par l’historien. Le propre de la démarche historienne ressort aussi de l’analyse du concept rieglien de Kunstwollen qui engage la théorie de la création, la définition de l’art, son autonomie et la légitimité de l’iconologie. Celle-ci passe également par la résolution d’une tension entre le souci d’écarter toute approche esthétique ou normative de l’objet d’art et la nécessaire prise en compte de sa spécificité épistémologique et pratique. Enfin le concept d’habitus et la refonte des notions d’influences et de tradition lèvent l’antinomie entre liberté créatrice et nécessité historique. L’usage du modèle dialectique (hégélien) de l’histoire relève d’un choix de méthode et d’une prise de distance par rapport à Warburg dont les concepts centraux sont détournés
The study of the fundamental concepts of iconology enables us to identify the idea of art, of history and of creation it presupposes and also to rethink the traditional interpretation which is made of it. The analysis of the iconographical moment, of the creation by analogy and of the criticism of Wölfflin’s formalism challenges the idea that Panofsky supposedly fails to recognize the implacability of the visual aspect. As for Panofsky’s thesis of Neo-Kantianism, it is based on resorting to the concept of symbolic form. But the twisting it undergoes is relevant of the unique way in which the historian resorts to (philosophical) concepts. The distinguishing feature of the historical approach also emerges from the study of the Rieglian Kunstwollen concept which involves the theory of creation, the definition and the autonomy of art, and the legitimacy of iconology. This legitimacy also emerges from the solving of the tension between the desire to turn down any esthetical or normative approach of the objet d’art, and the necessity to take its epistemological and practical specificity into account. The historian’s will to be objective and the transformation of the taste-based judgment into the knowledge-based judgment it seems to imply are also questioned. Finally, the concept of habitus and the transformation of the notions of influence and tradition remove the antinomy between creative freedom and historical necessity. The use of the dialectic (Hegelian) model of history is a choice of method and implies that Panofsky voluntarily stands back from Warburg’s philosophy, the key concepts of which are thus embezzled
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Petersson, Arvid. "Konst och bilder i klassrummet : En pedagogisk bearbetning av konsten." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36820.

Full text
Abstract:
Denna undersökning syftade till att analysera historia i konst genom att förenkla Panofskys analysmodell. Detta i samband med ett pedagogiskt tankesätt för att i framtiden utveckla analysredskap för mina elever på gymnasienivå. Panofskys analysmodell är tidskrävande och komplicerad, för att konkretisera detta för eleverna utvecklade författaren en enklare variant som är menat att lägga grund för intressanta diskussioner i klassrummen.   För att undersöka detta valde författaren två olika konstverk, ett från Barocken (1600tal), ett från Romantiken (1800tal), och analyserade dessa utifrån sin egna analysmodell. Detta för att faktiskt själv ha använt sig av den innan man ger ut den till eleverna. Efter det tog författaren fram en gymnasieuppgift i kulturhistoria, med ytterligare ett konstverk från 1800talet, där syftet är att eleverna ska lära sig om nationalismen.   Studien visade att en enklare analysmodell, kopplad till kunskapskrav och baserad på Panofskys analysmodell kan både ge kunskap och skapa intresse hos betraktaren/eleven.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Petersson, Henrik, and Joakim Areskoug. "Konsten i förändring : En undersökning om, och i så fall hur pass väl, Panofskys ikonologiska bildanalysmodell kan appliceras på konstverk ifrån olika tider och kulturer med olika syn på konstbegreppet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20145.

Full text
Abstract:
Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk – en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen – där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kuchnowski, Monika [Verfasser]. "Ästhetische Zugänge zur Chemie : Wirkungen der ikonologischen Erkenntnismethode des Kunsthistorikers Erwin Panofsky auf den Chemieunterricht / Monika Kuchnowski." Kiel : Universitätsbibliothek Kiel, 2008. http://d-nb.info/1019810017/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bengtsson, Emma. "Ikoniska bilder : En undersökning om hur historia skapas och uppfattas i bilder som blivit ikoniska för historiska händelser." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4747.

Full text
Abstract:
Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen? I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen. Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse. Det är rörelse i bilderna. Som betraktare är jag mitt i händelsernas centrum och en del av människorna i bilden. Man ser ett ögonblick av historien. Mycket tyder på att en patriarkal makt upprätthålls i alla de fem ikoniska bilderna. Den patriarkala makten finns alltid närvarande i bildernas konstruktion. En underliggande grundläggande uppfattning i den västerländska kulturen, som framträder i dessa fem bilder, är att männen räknas som härskande och det är dem som avgör historieögonblicken. Bilder blir som ett fönster till det förflutna och till viktiga händelser. Det är bilderna som skapar även tillgång till historien och en ”sanning” om vad som hände. Vi minns händelser genom bilder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Holmberg, Alexander. "Tro i bild : En studie av hur religiösa föreställningar kan yttra sig i bilder." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20812.

Full text
Abstract:
Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kan förmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kan tjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion i undervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuella bildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiska bildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetod i form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiska och semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuella typen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sin religiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Panofsly"

1

Panofsky, Wolfgang K. H., and Jean Marie Deken, eds. Panofsky on Physics, Politics, and Peace. New York, NY: Springer New York, 2007. http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-69732-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Cassirer, Panofsky, and Warburg: Symbol, art, and history. New Haven: Yale University Press, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Origine et survivances des symboles: Warburg, Cassirer, Panofsky. Hildesheim: Olms, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wyss, Beat. Ein Druckfehler: Panofsky versus Newman, verpasste Chancen eines Dialogs. Köln: Buchhandlung W. König, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Richler, Mordecai. Barney's version: With footnotes and an afterword by Michael Panofsky. Toronto: [Vintage Canada], 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Erzwungener Ausweg: Hermann Broch, Erwin Panofsky und Ernst Kantorowicz im Princetoner Exil. Darmstadt: WBG, Wissenschaftliche Buchgesellschaft, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Krause, Eckart. Zum Gedenken an Erwin Panofsky (1892-1968)/Reden aus Anlass der Benennung des Hörsaals C im Hauptgebäude der Universität Hamburg in Erwin-Panofsky-Hörsaal am 20. Juni 2000. Hamburg: Hamburg University Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Spitzer, Hartwig. Zur Verleihung der Ehrensenatorwürde der Universität Hamburg an Professor Wolfgang K. H. Panofsky am 6. Juli 2006. Hamburg: Hamburg University Press, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Comptes rendus: À Walter Benjamin, Pierre Bourdieu, Norbert Elias, Erving Goffman, Françoise Héritier, Bruno Latour, Erwin Panofsky, Michaël Pollak. [Bruxelles?]: les Impressions nouvelles, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Perspektivierung als Modalität der Symbolisierung: Erwin Panofskys Unternehmung zur Ausweitung und Präzisierung des Symbolisierungsprozesses in der Philosophie der symbolischen Formen von Ernst Cassirer. Würzburg: Königshausen & Neumann, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Panofsly"

1

Dilly, Heinrich. "Panofsky, Erwin." In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_16026-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Heinich, Nathalie. "Panofsky as an Epistemologist." In The Frontiers Collection, 81–85. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-27577-8_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Müller, Julian. "Erwin Panofsky (1892 – 1968)." In Klassiker der Soziologie der Künste, 215–33. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-01455-1_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wyngaard, John C. "Hans Panofsky, 1917–1988." In Boundary Layer Studies and Applications, 1–14. Dordrecht: Springer Netherlands, 1989. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-009-0975-5_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hieber, Lutz. "Erwin Panofsky (1892–1968)." In Handbuch Filmsoziologie, 1–19. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-10947-9_10-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Dilly, Heinrich. "Panofsky, Erwin / Saxl, Fritz / Klibansky, Raymond." In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–2. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_23002-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Raynaud, Dominique. "The Hauck–Panofsky Conjecture Regarding Curvilinear Perspective." In Studies on Binocular Vision, 161–75. Cham: Springer International Publishing, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-42721-8_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wuttke, Dieter. "Panofsky, Erwin / Saxl, Fritz / Klibansky, Raymond: Saturn and Melancholy." In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–3. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_23005-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Munn, R. E. "Publications by Professor H. A. Panofsky in Boundary-Layer Meteorology." In Boundary Layer Studies and Applications, 15–16. Dordrecht: Springer Netherlands, 1989. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-009-0975-5_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Meder, Thomas, and Ivo Ritzer. "Panofskys Hollywood: Ein Dialog von Kunstwissenschaft und kontinentaler Philosophie." In Classical Hollywood und kontinentale Philosophie, 35–55. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-06620-8_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Panofsly"

1

Biallas, George H., Nathan Belcher, David Douglas, Tommy Hiatt, and Kevin Jordan. "Combined panofsky quadrupole & corrector dipole." In 2007 IEEE Particle Accelerator Conference. IEEE, 2007. http://dx.doi.org/10.1109/pac.2007.4440292.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ferreira Melo, Rubia, Alessandra Carvalho Van Der Ley Freiras Lins, Maria Eduarda Ramos Alves Soares, and Danielly Amatte Lopes. "DESIGN E COMUNICAÇÃO VISUAL: uma aproximação entre Panofsky e métodos de projeto em design." In AVIA! Semana de Design. Macéio - AL, Brazil: Galoa, 2017. http://dx.doi.org/10.17648/avia-2017-80740.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Alessandra, V. D. Ley, Maria Eduarda R. A. Soares, Rúbia Melo, and Danielly A. Lopes. "Design e Comunicação visual: uma aproximação entre Panofsky e métodos de projeto em design." In 8º Congresso Internacional de Design da Informação / 8º Congresso Nacional de Iniciação Científica em design da informação. São Paulo: Editora Blucher, 2018. http://dx.doi.org/10.5151/cidi2017-125.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Soriano Colchero, José Antonio, and Inmaculada López Vílchez. "LA ANAMORFOSIS COMO IMAGEN SINCERA. FELICE VARINI Y LA ABOLICIÓN DEL ESPACIO COMO ALTERNATIVA A LA IMAGEN DE LOS MASS MEDIA." In III Congreso Internacional de Investigación en Artes Visuales :: ANIAV 2017 :: GLOCAL. Valencia: Universitat Politècnica València, 2017. http://dx.doi.org/10.4995/aniav.2017.4828.

Full text
Abstract:
La imagen tiene una posición fundamental en la comunicación global contemporánea. Pero ¿cuál es la relación entre su mensaje y la receptiva sociedad actual? Tras la tradicional interpretación iconológica de Panofsky, alejados de la imagen como signo, nuevos argumentos han enriquecido actualmente las posibilidades de análisis de las imágenes. Retomando la que a nuestro juicio resulta una interesante y afortunada interpretación de Ana María Guash, utilizaremos el argumento de cómo los nuevos “estudios visuales” apoyan la relectura y la reinterpretación de imágenes, desde unos nuevos códigos que atienden a factores tan interesantes como la relación con el espectador en su determinado contexto. Nuestro estudio retomará uno de los temas cruciales para la Vanguardia del siglo XX, la negación y destrucción del paradigma del espacio perspectivo tridimensional, y presentaremos el recurso plástico de la anamorfosis tratado desde la óptica del arte contemporáneo como una tipología de imagen que, sirviéndose de la ambigüedad, ofrece la posibilidad de establecer mensajes múltiples y lecturas complejas. La obra de dicho artista funcionará como paradigma de revelación contra los mensajes impuesto por los mass media, evidenciando la posibilidad de generar nuevos códigos para el análisis de las imágenes.http://dx.doi.org/10.4995/ANIAV.2017.4828
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Baró Zarzo, José Luis, and Javier Poyatos Sebastián. "Hermeneutics and principles of quality in urban morphology." In 24th ISUF 2017 - City and Territory in the Globalization Age. Valencia: Universitat Politècnica València, 2017. http://dx.doi.org/10.4995/isuf2017.2017.6726.

Full text
Abstract:
It is common to ascertain the loss of quality in the urban form during the 20th and 21st centuries, especially in the current globalization scenario, and in comparison to the previous centuries. Relevant authors of the cultural and artistic critique such as Erwin Panofsky, Ernst Gombrich or Enrique Lafuente Ferrari have defended the identification of the quality in the works of creation as the fundamental objective of the critique. Due to this, the research and identification of the quality features in the urban form are pertinent in order to have useful instruments to correct this contemporary cultural loss. It is therefore proposed the identification of quality principles of urban form from a hermeneutic point of view. That is to say, each of these principles as capable of opening a certain horizon of comprehension of a specific perspective of quality. For example, we can aim at: beauty, scale, amenity, grace, order, etc. Each principle, offers then a horizon of understanding and also of urban creativity that assembles into this work from the analysis of operative subprinciples and their verification on specific expressive cases of urban form, in both, historical and current aspects. The principles in turn can intertwine offering cumulative and transverse quality options. Therefore, what is sought, is to offer a pertinent and structured hermeneutical tool for the analysis of urban form in its values of quality and excellence.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography