Journal articles on the topic 'På arbetsmarknaden'

Förekommer ekonomisk diskriminering av kvinnor på dagens svenska arbetsmarknad? Enligt Åsa Löfström kan man tala om både löne- och anställningsdiskriminering, men i ekonomisk forskning har man hittills mest uppehållit sig vid utbudet av arbetskraft och negligerat efterfrågesidan. Därigenom har t ex den könssegregerade arbetsmarknadens betydelse för kvinnodiskrimineringen kommit i skymundan, menar hon.

Syftar politiken gentemot kvinnliga företagare till att bryta arbetsdelningen mellan könen på arbetsmarknaden eller till att ge famnar individuella överlevnadnnöjligheter? Ger kvinnligt företagande ekonomisk självständighet åt kvinnor eller låser det fast dem i ett bemende till mannen som försörjare? Solveig Carlsen och Lise Drewes Nielsen granskar de kvinnliga företagamas villkor på arbetsmarknaden ur kvinnopolitisk synvinkel vtifrån erfarenheter i Holland och Danmark

Gunnar Qyist gör här en periodisering av den svenska kvinnohistorien utifrån kriterier som demografisk utveckling, läget på arbetsmarknaden, den faktiskt förda kvinnopolitiken på statlig och organisationsnivå samt kvinnornas egna strävanden.

Despite the dramatic changes in the economic system and in gender discourse in Russia over the last 10 years, gender differences in labour force participation and employment have remained more stable than expected. Women were at a disadvantage at work in the USSR and they remain so in today's Russia. Both men and women have left the labour märket, to a similar degree, but while the male exit is concentrated in young and old cohorts, women of reproductive age are less likely to be "at work". The gender wage differential appears to have increased by some percentage points. The limited quantitative evidence indicates that the main driving force behind this is the increase in income differentiation. Contrary to expectations, female unemployment is not larger than male.

Kvinnliga företagare uppmärksammas mycket för närvarande och man får lätt uppfattningen att de utgör en ny grupp på arbetsmarknaden. Elisabeth Sundin visar emellertid att, kvinnor som företagare har gamla anm • och att deras verksamhet snarare har minskat än ökat. Den stora massan av kvinnliga företagare har blivit osynliggjorda — och riskerar att möta samma öde i dagens ekonomi

I ett globalt sammanhang betraktas den h øgre utbildningen som en självklar del av den nya politiska ekonomin. Forskare benämner detta fenomen i termer av 'akademisk kapitalism'. På den europeiska kontinenten har policymakare reagerat på dessa processer genom att standardisera och nivellera den h øgre utbildningen; det man idag kallar Bolognaprocessen. I kombination med dessa processer finner vi spridningen av New Public Management principerna som ligger till grund f ør att offentliga myndigheter marknadsorienteras. Därtill ser vi idag hur det h øgre utbildningssystemet tvingas in i den nya europeiska innovationspolitiken, vilken befrämjar tätt samarbete och samverkan med stat och industri. Inte sällan tar detta sig uttryck i krav på att utbilda alltfler entrepren ører i syfte att främja social och ekonomisk regional tillväxt. I betraktelsen av obligatorisk h øgskolepedagogik, som ett deleuzianskt-inspirerat 'uttryck' f ør ovanstående ekonomiska och politiska processer, s øker jag f ørstå produktionen av nya sociala f ørväntningar. Detta i syfte att bättre f ørstå universitetslärarnas nya sociala villkor på svensk arbetsmarknad.

Social inkludering och livslångt lärande utgör nyckelområden inom den Europeiska unionens arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpolitiska områden. I denna artikel undersöks hur professionella inom EU-finansierade insatser riktade till utsatta EU-migranter i Sverige arbetar med att främja lärande för social inkludering för målgruppen. Analysen är inspirerad av Foucaults begreppsapparat kring styrningsrationaliteter och makt. Syftet är att bidra med kunskap om lärande riktat mot utsatta grupper som ska lära sig att bli socialt inkluderade. I artikeln analyseras vilka problembilder, utmaningar och möjligheter för lärande som lyfts fram inom EU-finansierade sociala insatser samt vilka pedagogiska rationaliteter och tekniker som ligger till grund för fostrandet av projektens deltagare. Det empiriska underlaget för artikeln är 16 kvalitativa intervjuer med personer som på olika vis är involverade i de EU-finansierade insatserna. Ett av studiens huvudsakliga resultat handlar om två olika rationaliteter för lärande som identifierats; individorienterat lärande samt strukturellt inriktat lärande. Det individorienterade lärandet handlar om fysisk och psykisk ohälsa sprungen ur projektdeltagarnas leverne. Det strukturellt orienterade lärandet handlar om att främja medborgarkunskap – kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter som finns i Sverige och Europa - för att främja gruppens deltagande i samhällslivet och demokratin.

Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.

Sociologförbundet har ordet Vi gratulerar en vital 60-åring! Det är tid att ropa hurra och säga stort och varmt grattis! I år publiceras nämligen årgång 60 av Sociologisk Forskning, en sannerligen aktningsvärd ålder. Under årens lopp har tidskriften publicerat aktuell sociologisk forskning och inspirerande och viktiga debatter som legat till grund för nya analyser och tolkningar av historiska och samtida sociologiska fenomen. Sociologisk Forskning utgör på många sätt ett levande arkiv över svensk sociologisk forskning, dess utveckling, dess problemområden, dess utövare och dess teoretiska tendenser och influenser. För den intresserade finns tidskriftens alla nummer sedan 1993 att läsa på hemsidan (https://www.sociologiskforskning.se/). Övriga nummer kan med fördel läsas i en fåtölj på närmaste universitetsbibliotek eller på många av landets stadsbibliotek. Det finns ett hundratal sociologiska tidskrifter på engelska men bara en på svenska. Det är logiskt och inte särskilt anmärkningsvärt, eftersom svenska förstås av drygt tio miljoner människor, i bästa fall ytterligare några miljoner om man räknar med våra nordiska grannar. Antalet potentiella läsare är alltså få vid en jämförelse med andra språk, inte minst engelskan, som vare sig vi vill det eller ej är vår tids lingua franca. Vi menar dock att det fortfarande är mycket viktigt att behålla en sociologisk tidskrift med ett särskilt fokus på svenska och nordiska samhällsförhållanden där det huvudsakliga språket är svenska. För omkring tio år sen diskuterade Sociologförbundets styrelse Sociologisk Forsknings framtida öde. I diskussionen luftades tanken att tidskriften var alltför liten och obetydlig och att det i internationaliseringstider inte fanns tillräckligt med forskare som ville skriva på svenska. Emellertid beslutades att behålla tidskriften, men i digitaliserad form. Det var tur! Den finns i dag indexerad i de största internationella vetenskapliga online-registren, med en etta i det för svensk forskning viktiga Norska FRIDA-registret. Alla artiklar publiceras med öppen tillgång och man kan skriva såväl på svenska som på danska, norska och engelska. Att det inte längre är aktuellt att driva frågan om att lägga ner tidskriften kan ses som ett tecken på att den fyller en viktig funktion. Det finns flera anledningar till detta. Många framstående svenska sociologer har publicerat sig i Sociologisk Forskning, och både juniora och seniora forskare fortsätter att skicka in artiklar av hög kvalitet. Den höga kvaliteten synliggörs bland annat i samband med att Segerstedtpriset för bästa artikel delas ut på Sociologidagarna. Dessutom innebär möjligheten att publicera sig på svenska vissa fördelar, då vi slipper att lägga en sida eller två på att förklara kontext och relevans för en internationell publik. Förutom att man då får mer plats för det som är viktigt, till exempel själva analysen, upptäcker många att det vetenskapliga skrivandet blir lättare och till och med mer kreativt. Det går att leka med språket, att formulera metaforer eller att uttrycka sig mer precist och noggrant. Det finns också̊ ett populärvetenskapligt värde i att kunna erbjuda de senaste sociologiska rönen på svenska. Svenska är förvisso inte det enda talade språket i Sverige och inte heller modersmål för alla, men för många svenskar med annan etnisk bakgrund är svenska det viktigaste andraspråket före engelskan. Sociologiska termer och begrepp kan i och för sig utgöra en barriär för icke-sociologer, men många av dessa termer och begrepp har ändå genom åren blivit allmängods och betydelsefulla för samhällets självförståelse (till exempel normer, social struktur, social interaktion, socialt arv, maktordningar, genus och könsroller, intersektionalitet och så vidare). Tillgänglighet och spridning av sociologisk forskning påverkas också av medier, journalistik och politik. I dag är exempelvis ekonomiska, psykologiska och biomedikaliserade perspektiv på människors beteende och samhälleliga processer mer förekommande i samhällsdebatten än de sociologiska. Men inget av dessa perspektiv kan som sociologin ge människor makt och verktyg att begripliggöra sin samtid. Vår förhoppning är därför att sociologisk kunskap (återigen) ska få en mer framträdande position i samhällsdebatten, och vi menar att Sociologisk Forskning borde utgöra en viktig plattform i en sådan utveckling. Vår forskning utgör vidare ett viktigt redskap i vårt undervisningsuppdrag. För att nå ut till potentiella framtida svenska sociologer krävs en sociologiundervisning som berör. I detta sammanhang vill vi slå ytterligare ett slag för vår tidskrift: den utgör nämligen en viktig länk mellan vår forskning och studenter och allmänhet. Här tillgängliggörs aktuell sociologisk forskning på svenska som både berör och manar till vidare debatt och analys. Att publicera sig i Sociologisk Forskning innebär således att ens forskning blir läst, analyserad och diskuterad av nyfikna studenter runt om i landet! I dag finns också lyckligtvis sociologi som ämne i gymnasieskolan, och för såväl lärare som elever är det ovärderligt med direkt tillgång till den senaste forskningen på svenska. Doktorander, disputerade, juniora och seniora forskare bör därför se en artikel publicerad i Sociologisk Forskning som en fjäder i hatten och ett slag för det fortsatta bevarandet av möjligheten att förmedla sin forskning på svenska och sprida aktuell sociologi till en intresserad allmänhet i Sverige. Vi vill också påminna er alla om de kommande Sociologidagarna, som nästa gång hålls mellan den 13 och 15 mars 2024 i Göteborg. Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap står som arrangörer och temat för konferensen är ”Övergång eller undergång” (Transition or Perdition). Temat syftar till att fånga det samtida tillståndet med parallella och till stor del sammankopplade kriser världen över, bland annat klimatkris, krig, ökad polarisering, skenande socioekonomiska klyftor och en generell tillbakagång för demokratier och mänskliga rättigheter. Samtidigt belyser temat pågående och omvälvande förändringsprocesser – i Sverige och i världen – vad avser allt från teknologi till arbetsmarknad och politik, liksom de möjligheter till samhällsförändring som kan avstyra krisernas värsta effekter. Dessa kriser tenderar också̊ att samverka med varandra, och med befintliga maktordningar, och ger på så sätt också olika utfall för olika samhällsgrupper. Övergång eller undergång kan också översättas till individers situation, exempelvis förutsättningarna för de många människor som hotas av personlig undergång om de inte migrerar till länder som erbjuder en tryggare situation. Att hantera dessa frågor är en särskild utmaning i dagens splittrade samhällen, där själva definitionerna och uppfattningarna om vad som utgör verkliga hot och önskvärda åtgärder skiljer sig drastiskt åt. Vi ser fram emot att diskutera och debattera den senaste sociologiska forskningen på detta breda tema i Göteborg och hoppas så klart på bred uppslutning! Anmälan öppnar i mitten av november. Innan dess kan ni givetvis skicka in era abstracts/bidrag till arbetsgruppskoordinatörerna. Som representanter för Sveriges Sociologförbunds styrelse skickar vi med dessa avslutande rader många varma och hjärtliga gratulationer till vår stolta jubilar. Må de kommande sextio åren bli lika idérika, inspirerande och utmanande som de första! Åsa Lundqvist, Åsa Wettergren och Ylva Wallinder Ps. På förbundets hemsida finns flera bra referenser för den som vill läsa mer om Sveriges Sociologförbunds och Sociologisk Forsknings historia: https://www.sverigessociologforbund.se/historik

I denna artikel analyseras de socio-ekonomiska konsekvenserna av den hastigt avreglerade taxibranschen. Det har blivit vanligare för utrikes födda att arbeta i taxibranschen, men de har inte blivit integrerade på samma villkor som de infödda kollegerna. Trots att de utrikes födda är högre utbildade, har de lägre inkomst från taxibranschen än de infödda. Resultaten visar hur en bransch med försämrade arbetsvillkor kan erbjuda relativt attraktiva arbetsmöjligheter för utrikes födda, samtidigt som det resulterar i en oavsiktlig bieffekt, nämligen att utrikes födda påverkas hårdast av de rekommodifierande processerna i relationerna mellan arbetsmarknad och socialpolitik. ENGELSK ABSTRACT: Susanne Urban & Zoran Slavnic: Recommodification of the Taxi Sector: Changing of Economic Relations and Ethnic Composition This article addresses the socio-economic consequences of the rapid deregulation of the Swedish taxi sector. Foreign-born residents have become more involved in the taxi business, but they have not been integrated in the sector under the same conditions as their Swedish-born fellow workers. Although higher educated, they have lower incomes from the taxi sector than their Swedish-born colleagues. Our findings show how a sector with increasingly poorer working conditions appears to be an attractive employment opportunity for foreign-born citizens. However, at the same time, there is an unintended side-effect, in that the foreign born workers are severely affected by the recommodification processes in the relations between labour market and social policy. Key words: Taxi sector, ethnic segmentation, re-commodifi-cation, deregulation, ethnic divison of labor, informal economy.

Den svenska välfärdsstaten har bidragit till att skapa ett specifikt system för kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Detta har lett till en mycket hög sysselsättningsgrad för kvinnor men också till en ny form av kvinnlig underordning på arbetsmarknaden. Den möjlighet som givits många kvinnor att förena yrkesarbete med familjeansvar har haft sitt pris. Den har samtidigt underhållit och forstärkt mekanismer för diskriminering på arbetsmarknaden, som drabbar kvinnor i allmänhet.

Immigrants’ labour market integration – an important issue for public sector financesIn 2019, around 1.9 million individuals, or about 20 per cent of Sweden’s total population, were born abroad. Against this background the labour market integration of the foreign-born population is of great importance. Immigrants who adapt rapidly to the Swedish labour market will contribute to public sector finances while immigrants who adapt poorly will constitute a burden to the Swedish public sector finances. In this article we shed new light on the issue of immigrants’ labour market integration by presenting new figures obtained from data bases at Statistics Sweden. It emerges that the employment rate is around 9 percentage points higher among native-born males than among foreign-born males (in the 15–74 age group) while it is around 7 percentage points higher among native-born females than among foreign-born females. Some groups are found to have difficulties in entering the Swedish labour market. The employment rate among males and females originating from Asian or African countries is around 15 percentage points lower than the employment rate among male and female natives. Individuals with refugee background have certain difficulties with integration on the labour market. A large share of the individuals from these groups have relatively low educational attainment. This suggests that different measures, such as measures to increase the refugees’ human capital, measures to reduce the employers’ costs of hiring as well as measures to counteract labour market discrimination are needed in order to improve the labour market position of the immigrant population in Sweden.

I ljuset av observationer av klassröstningens minskande styrka har en del forskare föreslagit rekonstruktioner av klassvariabeln på ett sätt som bättre urskiljer post-industriella trender på arbetsmarknaden. En ledande förespråkare för ett sådant synsätt är Daniel Oesch. I denna artikel jämför vi utvecklingen i klassröstningens styrka i Oeschs klasschema med ett mer traditionellt klasschema på de svenska valundersökningarna 1968-2014. Resultaten visar att schemana ger anmärkningsvärt lika resultat, att Oeschs schema inte fungerar påtagligt bättre för nyare politiska partier, och att utvecklingen i fördelningen av positioner på arbetsmarknaden inte gör särskilt stor skillnad för skattningarna av klassröstningens styrka. Vi diskuterar implikationerna av detta.

Medborgarskapets sociala rättigheter är i den moderna välfärdsstaten avhängiga av deltagande på arbetsmarknaden. Medan forskningen intresserat sig för hur faktorer som inkomst och anställningsform påverkar inställningen till välfärdsstatlig omfördelning, har betydligt mindre intresse ägnats åt betydelsen av att över huvud taget vara inne på arbetsmarknaden. I studien analyseras tidigare outnyttjade sociohistoriska intervjudata om gifta kvinnors attityder till omfördelning vid övergången från hemmafruepok till tvåförsörjarsamhälle (n=3196). Teoretiskt sett utgår studien från en diskussion om egenintresse och/eller omsorgsinriktat tänkande som bestämningsfaktorer för attityder till välfärdsstatlig omfördelning. Resultaten visar att kvinnor som var aktiva på arbetsmarknaden, med hänsyn tagen till andra betydelsefulla faktorer, tenderade att vara mer positivt inställda till såväl inkomstomfördelning som ökat inflytande för anställda i arbetslivet än kvinnor som var hemarbetande. Särskilt tydlig var skillnaden i fråga om inställning till inkomstomfördelning. Överfört till dagens diskussion om bestämningsfaktorer för kvinnors större stöd för omfördelning än mäns, pekar detta bort från omsorgsinriktad socialisation av flickor och i stället mot exempelvis egenintresse.

Arbetsmarknadsmarginalisering är ett av de viktigaste sociala problemen i dagens Europa. Detta beror på att arbete fortfarande betraktas som en central del i människors integration i samhället samtidigt som ett allt större antal arbetsföra ställs utanför arbetsmarknaden.

Genusarbetsdelningen på den svenska arbetsmarknaden har många orsaker. Genom att studera äldre kvinnors utbildning och liv framträder betydelsen av familjeideologier och kvinnosyn som förklaringar. Ekonomiska incitament som lönsamhet har för kvinnor inte varit avgörande för val av utbildning och yrke.

En invandrares ekonomiska situation i det nya landet förbättras som regel med tiden. Men sådan infasning i arbetslivet har kommit att gå allt sämre för dem som anlänt till Sverige. Vissa av 80-talets invandrare har kommit att lyckas dåligt på den svenska arbetsmarknaden.

Arbetslinjen ska uppmuntra till rörlighet på arbetsmarknaden för att säkra den sociala tryggheten och för att individen inte ska riskera utanförskap. I denna artikel analyseras kvinnors och mäns arbetslöshet i en social och regional kontext. Social trygghet, risk och vikten av sociala nätverk är centrala för analysen.

Det svenska välfärdssamhällets framväxt måste ses mot bakgrund av långsiktiga förändringar i ekonomin, där i synnerhet den demografiska utvecklingen, kvinnornas inträde på arbetsmarknaden och den offentliga sektorn har varit viktiga. I artikeln identifieras de långsiktiga förändringarna genom att situationen i början av seklet jämförs med motsvarande under 1980-talet.

Vilken betydelse har den gymnasiala utbildningen för ungdomars försörjning? Och hur har förändringarna inom gymnasieskolan påverkat ungdomars villkor på arbetsmarknaden? Det är några av de frågor som behandlas i denna artikel. I artikeln jämförs också den svenska gymnasieutbildningen med utbildningsmodeller i andra länder. En slutsats är att gymnasieutbildningens inriktning och organisation har stor betydelse för såväl etablerings- som marginaliseringsmönster bland unga.

Barn i Sverige deltar i många olika produktiva aktiviteter. Många vuxna och barn är dock tveksamma till om barn verkligen utför ”riktigt” arbete. Artikeln visar att arbete är ett mångtydigt begrepp ur barnens synvinkel. I artikeln visas att barn i Sverige arbetar, men barnen är osäkra på om deras aktiviteter verkligen är ”riktigt” arbete. Riktigt arbete är sådant vuxna gör på den formella arbetsmarknaden. Barn hjälper till. Barnen vidgar dock betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. En definition jämställer arbete med formellt, betalt förvärvs och yrkesarbete. Den andra är mer inkluderande. Den rymmer även obetalt och informellt arbete. Här inkluderar barnen utbildande aktiviteter som skola och fritidsaktiviteter. Arbetsbegreppet inkluderar således även former av identitetsarbete. Den dubbla innebörd barnen lägger i termen arbete understryker att arbete inte bara är en del av barndomen här och nu, utan en framåtriktad aktivitet som leder dem till det framtida vuxenlivet.

Kommittén Välfärdsbokslut pekade ut tre grupper som speciellt missgynnades av 1990-talets kris: ensamstående mödrar, invandrare och ungdomar. I denna artikel studerar vi hur välfärden utvecklats för dessa grupper under 2000-talets första fem år. Vi fokuserar på tre centrala välfärdsdimensioner: arbetsmarknad, ekonomi och hälsa. Resultaten pekar bland annat på en polarisering av välfärden inom dessa grupper.

Den här artikeln undersöker hur ungdomars utsikter till utbildning och arbete är inbäddade i rumsliga dominansförhållanden. Analysen tar sin utgångspunkt i Bourdieus teoretiska begrepp kapital och habitus och baseras på intervjuer med ungdomar boende på två olika platser och i olika delar av Sverige – Kalix och Botkyrka. På båda platser beskriver ungdomarna en dragningskraft till städer eller stadens centrala delar och ett symboliskt kapital i form av utbildningsinstitutioner och heterogena arbetsmarknader. Staden associeras också till ett förkroppsligat symboliskt kapital där ungdomar som söker sig till staden tillskrivs positiva personliga egenskaper. Analysen framhåller emellertid att ungdomar förhåller sig till en urban norm på olika sätt beroende på familjer och individers sammansättning av tillgångar. I artikeln diskuteras också ungdomars olika behov av att visa sig värdiga i relation till den plats de växer upp, kön, klass och etnicitet.

I denna artikel diskuterar vi hur handledare kan hjälpa doktorander hantera känslor av ensamhet, övergivenhet och karriärtvivel. I artikeln tar vi avstamp i quit-lit och stay-lit för att diskutera hur en kritisk syn på akademin kan hanteras i relationen mellan handledare och doktorand. Artikeln inleds med en bakgrundsbeskrivning av akademin i förändring. Granskningskultur, prestigekamp och en alltmer pressad akademisk arbetsmarknad är några av de aspekter som tas upp. Efter bakgrunden presenteras ett teoretiskt anslag som kombinerar sociologisk socialpsykologi med högskolepedagogik. Sedan ges exempel på quit-lit och staypieces som empiriskt material till vår analys.

Monografier Dissensus. Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria Disputation, dissertation, avhandling Läroverken och progressivismen. Perspektiv på historieundervisningens praktik och policy 1920–1950 Svarta S:t Barthélemy. Människoöden i en svensk koloni 1785–1848 Avhandlingar Scandinavism: Overlapping and Competing Identities in the Nordic World, 1770–1919 Democracy and the Economy in Finland and Sweden since 1960: A Nordic Perspective on Neoliberalism Stadens gränsplatser. Kungliga Poliskammaren och vardagens omstridda rum i Stockholm, 1776–1835 Antologier Med tvål, vatten och flit. Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik ca 1870–1930 Konsten att kontextualisera. Om historisk förståelse och meningsskapande. Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921 Liv i rörelse. Göteborgs befolkning och arbetsmarknad, 1900–1950 Mindre uppmärksammade historiska jubileer.Tecknad av Fredrik Tersmeden

Sociologi är en forskningsdisciplin som i dag präglas av stor mångfald, sett till vilka samhällsfenomen vi sociologer studerar eller vilka metoder och teorier vi använder. Kanske är det därför som föreställningen om en sociologisk teoretisk kanon fortfarande fyller en viktig roll, som en fast – men föränderlig – referenspunkt alla sociologer oavsett specialitet kan förhålla sig till. Detta dubbelnummer av Sociologisk Forskning innehåller många texter som på olika sätt kretsar kring sociologins klassiker och det sociologiska teoretiserandet. I ”Theory as text or theory as activities?” diskuterar Richard Swedberg två olika sätt att använda sociologisk teori. Artikeln är hans keynote-föreläsning från Sociologidagarna i Uppsala 16 mars. Swedberg argumenterar för att teori främst bör ses som en aktivitet som är sammanvävd med forskningsprocessen, vilket gynnar både förståelsen och användandet av teori. I ”Järnburen smids på nytt. Ett klassiskt sociologiskt perspektiv på new public management och dess konsekvenser” tar Olof Hallonsten utgångspunkt i framför allt Weber och Habermas teorier. Artikeln belyser fenomenet new public management (NPM), som alltmer kommit att belysas i forskning om arbetsliv som samhälle, och diskuterar brytpunkten mellan ”mellan rationalisering och hyperrationalisering”. I ”Altruismens kollektiva former. Om altruistiska ’yrkeshjältar’ utifrån Durkheim” diskuterar Daniel Persson Thunqvist olika former av självuppoffrande altruism i dagens arbetsliv. Begreppen heroisk altruism och medborgerlig altruism används för att förstå de förväntningar som ställs på individer vid olika nödsituationer i samhället. Även Magnus Granberg lutar sig mot sociologins klassiker i ”Ekonomisk form och den ömsesidiga konstitueringen av ojämlika sociala relationer”. I artikeln formuleras en teori ”om vara och arbete som förmedlare av sociala ojämlikhetsformer genom att diskutera hur varuform och lönearbete har utvecklats i samspel med bestämda rasifieringsprocesser”. I Alessandro Johanssons och Lena Gunnarssons artikel ”’Jag är inte prostituerad, jag lever normalt’. Sugardejtares språkliga och praktiska relationsarbete för att avgränsa sugardejting från prostitution” analyseras intervjuer med ”sugarbabes” och ”sugardaddys”. I artikeln analyseras de intervjuades ”relationsarbete” med att särskilja sugardejting från prostitution som sådan eller från vad de betraktar som egentlig prostitution, som ses som moraliskt klandervärd. I artikeln ”Arv, miljö eller både och? En kritisk realistisk kritik av heritabilitetsmetodiken” undersöker Johan Alfonsson de ontologiska antaganden som görs inom forskning om betydelsen av genetiskt arv. Även denna forsknings ambition att förklara sociala utfall utifrån genetiskt arv kritiseras framhålls att ”[u]tfall i världen påverkas av hur samspelet mellan genvarianter och miljö ser ut”. Sara Uhnoo och Ove Sernhede tar i artikeln ”Shout out! Ortenpoddar som folkbildning, motoffentlighet och underhållning” upp den roll poddar spelar för ortens unga. Utifrån samtida sociologi och urbanteori menar de att ortenpoddar bör ses som ”en del av ett kollektivt identitetsskapande och motståndsformer som växer fram i dagens segregerade storstäder”. Angelica Wågby diskuterar i artikeln ”Den sociala meningen med barns delaktighet i vårdnads-, boende- och umgängesprocesser” olika tolkningar och förgivettaganden i aktuella policys om barns delaktighet. Hon menar att dessa förgivettaganden ”tjänar som osynlig mall för hur barn bemöts och hur deras delaktighet hanteras”. I sin forskningsnotis ”Teacher careers and professional dispositions in a diversified school market” skriver Per Dannefjord och Magnus Persson om skolsegregation. Ökade skillnader mellan skolor påverkar inte enbart eleverna, utan även lärarnas arbetsmarknad och användbarheten av deras professionella kompetens. I numrets recensionsdel skriver Josef Ginnerskov om Sociologins klassiker, en antologi under Lisa Eklunds och Bo Isenbergs redaktörskap i vilken 23 sociologer presenterar klassiker. I sin recension konstaterar Ginnerskov: ”Trots att urvalet kanske lämnar en del övrigt att önska i fråga om geografisk spridning, kulturell resonans och i mindre utsträckning historisk avgränsning, måste författargruppen få beröm för sin välbehövliga insats att vidga vår förståelse av sociologins klassiker.” Göran Therborn recenserar den svenska nyutgåvan av Michael Youngs 2034. Meritokratins uppgång och fall. Therborn drar slutsatsen att ”[d]en liberala jämlikheten räcker bara för en generation. Youngs kritik berör detta, men problemet har vuxit enormt sedan 1958 och på ett sätt som han inte kunde förutse”. I sin recension av Shoshana Zuboffs Övervakningskapitalismen. Vid maktens nya frontlinjer lyfter Alexandra Bogren fram att ”bokens främsta styrka att den ger en inblick i några företags arbete med att ta fram smarta produkter samt i de framtidsvisioner och idéer som dessa företag presenterar för omvärlden”. I en dubbelrecension tar sig Mats Franzén an Andreas Reckwitz böcker Die Gesellschaft der Singularitäten och Das Ende der Illusionen. Han menar att det går att invända mot enskildheter men framhåller att Reckwitz med begreppet singulariteten ”förvånansvärt väl fångar in vår inte sällan motsägelsefulla samtid”. Slutligen skriver Isak Engdahl att Florian Jatons The constitution of algorithms. Ground-truthing, programming, formulating ”har särskild behållning för läsare som är intresserade av maskininlärning, artificiell intelligens, vetenskap- och teknikstudier (STS) och digital sociologi.” Vi publicerar också Sociologförbundets avgående ordförande Kenneth Nelsons tal på Sociologidagarna i Uppsala, i vilket han reflekterar över likheterna mellan gitarrspelande och sociologi. Som vanligt vill vi uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forsk­ning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning