Dissertations / Theses: 'Offentlige rum'

1

Lund, Johan. "Offentligt rum och vardagens politik. Social förändring:Demokratins förändrade villkor i konsumtionsestetikens offentliga rum." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1747.

Full text

Abstract:

Offentligt rum och vardagens politik handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt?

Centrala begrepp i studien är: Medborgaren, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse. Decentraliserat politiskt begrepp, där utförandet av politik inte är förbehållet den parlamentariska sfären, utan något som sker i vår vardag, vardagens politik. Konsumtionsestetik, där identitetsbildande och rörlighet i det sociala rummet sker efter en individuell och upplevelsebaserad logik.

Det empiriska materialet består av tidningsartiklar från det offentliga samtalet om medborgarlön och är analyserade utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Bennhage, Hugo. "Ny offentlighet : En fallstudie i hur privata aktörer formar nya offentliga rum." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18137.

Full text

Abstract:

Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Sjöstrand, Johan. "Rätten till den offentliga parken : En studie om Skinnarviksberget,offentlighet och konfliktfyllda rum." Thesis, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-74009.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att studera rätten till det offentliga rummet och hur denna rätt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus läggs huvudsakligen på denkonflikt som uppstått mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar använder parken på ett felaktigt sätt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt får i form avbegränsningar i rätten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del består av tjugo enkäter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrädesvis med hjälp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv då fokus läggs på enskilda personers upplevelser och åsikter om parken. I teoridelen diskuteras framför allt litteratur som behandlar begrepp som rum och plats samt medborgarnas tillgång till gator, torg och parker. Genom teorin skapas en koppling mellan Skinnarviksberget och den övergripande debatten gällande rätten till det offentliga rummet. En viktig slutsats i den avslutande diskussionen är att alla som använder parken tillsammans avgör dess offentlighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hanell, Linnéa, and Nellie Stenvall. "Rum för alla : gestaltning för kvalitativa offentliga rum." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18070.

Full text

Abstract:

Uppsatsen utmanar det planeringsideal som grundas i att planera utifrån verksamheter med kommersiellt utbud för att skapa liv och rörelse i staden. Fysisk planering är en profession som har stor rådighet över offentliga rum i staden, där uppsatsen undersöker vilka verktyg som faktiskt finns. Uppsatsen lyfter betydelsen av offentliga rum och varför offentliga rum ser ut som de gör idag. Offentliga rums betydelse för demokrati och tolerans är några aspekter som lyfts för att säkerställa allas rätt till staden. Fyra fallstudier på fyra geografiska platser i Karlskrona står till grund för undersökningen. De fyra fallen observeras och analyseras, vilket sedan mynnar ut i gestaltningsförslag för hur de offentliga rummen kan gestaltas för att påverka användningen, utan att gestalta utifrån ett kommersiellt utbud. Gestaltningen ifrågasätter planeringsideal genom att ge förslag på hur ett fysiskt rum kan utformas för att främja demokrati och tolerans.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Tell, Simon. "Medborgarledd utveckling av offentliga rum : En kvalitativ studie av medborgarledd stadsutveckling av offentliga rum." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18185.

Full text

Abstract:

Att kommuner uppmuntrar en medborgarledd utveckling av offentliga rum är en internationell trend som även syns i Sverige. Det kan finnas många anledningar till att kommunen väljer att uppmuntra den här typen av initiativ, ofta handlar det om platsmarknadsföring eller att stärka medborgarnas inflytande i sin stad. Denna studie har undersökt tre olika fall av medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Uppsatsens syfte är att utifrån ett kommunikativt planeringsteoretiskt perspektiv undersöka och utveckla kunskap om den kommunala stadsplanerings handlingsutrymme för att möjliggöra för medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Det ligger även inom studiens ram att undersöka planerarens roll i att skapa utrymme för medborgarledd utveckling. Utifrån den övergripande forskningsfrågan Hur går det att förstå medborgarledd utveckling i det offentliga rummet utifrån kommunikativ planeringsteori? behandlas fyra fokusområden; förutsättningar, interaktion, resultat och planerarens roll. Detta är en kvalitativ studie där den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet beskrivits utifrån sju intervjuer, fyra planerare och 3 medborgare. Den kommunikativa planeringsteorin används som teoretiskt perspektiv vilket också påverkat forskningsfrågornas utformning. Slutsatsen är att den kommunikativa planeringsteorin fungerar väl som verktyg för att analysera och förstå den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet. Studien har gett ytterligare kunskap om det handlingsutrymme som kommun och medborgare har för att möjliggöra medborgarledda initiativ. Studien visar att det i de undersökta fallen fanns ett handlingsutrymme och att det gick att utvidga detta. Samtidigt stod klart att det fanns gränser för vad som är möjligt att göra. Den kommunikativa planeringsteorin betonar vikten av en dialog, gemensamma intressen och självständighet. Det är förhållanden som återfinns i denna studie.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Eriksson, Jenny, and Camilla Lännström. "Privata rum i offentliga miljöer." Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-965.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur toaletter belägna på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm behandlas. Vad har den offentliga toaletten för status i samhället? Vad tycker människor om offentliga toaletter, vad saknas och hur påverkas den tillhörande byggnaden? I arbetet har vi funderat kring vilka funktionskrav som krävs för att toaletterna ska fungera för alla och hur toaletterna borde förändras. Vårt mål har varit att ta fram ett unikt inredningskoncept med fokus på informationsdesign, hygien och upplevelse i form av ett skogstema. Med det menar vi att det ska vara lättstädat och att besökarna av hygieniska skäl ska slippa röra vid handtag, knappar och pappersbehållare. Varför vi vill förändra designen beror på att toaletterna idag har en dålig bild hos människor. De är uttryckslösa och har inte de funktioner som många människor efterfrågar (Se önskemål från enkätundersökning under Metod). Det läggs sällan någon större tid på design och underhåll av toaletterna. Många gånger fungerar inte dörrarnas låsfunktioner, som leder till att man inte känner sig trygg när man ska göra sina behov. Detta har framkommit genom enkätundersökningar och intervjuer med människor i olika åldersgrupper. Vårt resultat redovisades genom en 3D- modell och en film där de olika funktionerna i rummet visas i rörelse. För att ta reda på eventuella brister i resultatet, skapades en fokusgrupp som fick ge sina åsikter i en öppen diskussion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Jönsson, Elise. "Konst i stadens offentliga rum: en studie om offentlig konst och dess betydelse för människan och staden." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23844.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för relationen mellan nutida konst ochstadsrum. Uppsatsen fokuserar vid att se på det offentliga rummet som en social processsom produceras och reproduceras i mötet mellan människan och den fysiska platsen.Relationen mellan nutida konst och offentlighet undersöks genom en fallstudie i Borås därstora satsningar gjort på konst i offentlig miljö. Syftet med fallstudien är dels attundersöka hur arbetet med offentlig konst har vuxit fram och utvecklats samt vad detfinns för intentioner bakom stadens satsningar på konst i offentlig miljö. Utöver att se påkonstens roll och betydelse ur ett stadsmässigt perspektiv undersöks människors privatauppfattningar om vad konsten ”gör” samt vad den har potential att ”göra” medstadsrummet i Borås. Förutom intervjuer har även observationer utförts för att att kunnaerhålla en individuell uppfattning om offentlig konst i Borås. Genom att sammanbinda stadens tankar och intentioner med sina satsningar på konst i offentlig miljö med människor privata upplevelser kring konstens roll i stadsrummet, har studien kunnat visa på den offentliga konstens mångsidiga och komplexa betydelse. Enligt de personer som på olika sätt har arbetat med offentlig konst i Borås så har stadens arbete med konst i offentlig miljö vuxit fram och utvecklats genom ett mångsidigt intresse, där privata och kommunala aktörer aktivt har samverkat. Satsningarna på konst i offentlig miljö kan ses som ett tillvägagångssätt för Borås att marknadsföra sig och locka till sig besökare. Åsikterna går isär ifråga om vad det finns för intentioner bakom satsningarna och huruvida konsten har blivit en del av Borås nya identitet eller inte. Människors olikheter innebär att de uppfattar och upplever offentlig konst på många olika sätt. För någon så anses konsten provocera och skapa konflikt medan den för någon annan kan symbolisera ett minne, skapa ro eller bidra med nya perspektiv. Jag önskar att studien kan leda till en ökad reflektion och förståelse ifråga om den offentliga konstens betydelse och potential, som en del i planeringen av den offentligt byggda miljön. Med offentlig konst som verktyg kan planeringen öka förutsättningarna för en trivsam miljö i stadens offentliga rum.
The aim of this paper is to gain an increased understanding of the relation betweencontemporary art and public spaces through a case study in the city of Borås. The studyfocuses on public space as a social process that is produced and reproduced in the meetingbetween people's actions and a physical place. The purpose of the case study is partly toinvestigate the importance of public art for Borås as a city and to analyze the city'sintentions behind its efforts. In addition to looking at the role and importance of art froma urban perspective the study examines people's private perceptions about what the art"does" and what it has potential to "do" with different public places in Borås. Theempirical material of the study consists largely of qualitative interviews. In addition tointerviews, observations have also been made to obtain an understanding and perceptionof public art in Borås on an individual level. The study has been able to demonstrate the versatile and complex importance of public art by linking the city's intentions of its efforts of public art with people's private experiences of art in the city. The city of Borås work with public art has grown and developed through a diverse interest in art in public spaces, where private and municipal actors have actively cooperated. A positive development where Borås work on public art has grown and developed has proven to be a new way for the city to profile itself and create a new identity. There are different opinions and thoughts about what public art means for Borås as a city and whether it can be considered as part of the city's new identity or not. People's differences means that they perceive and experience public art in many differentways. For someone, the art creates conflicts when it is considered provocative, while forsomeone else it can symbolize a memory, create peace or new perspectives. I wish that thestudy can lead to an increased reflection and understanding of the importance andpotential of public art as a part of the planning of the public and built environment. Withcontemporary public art as a tool, planning can increase the livability in the public spacesof the city.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Seipel, Nora, and Annie Skoog. "Rum för vem? : en fallstudie över Västra hamnens offentliga rum." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14654.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Segerud, Hampus, and Johannes Scherman. "Offentliga rum i planering och praktik." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16510.

Full text

Abstract:

Syftet med ett torg eller stråk är något som, likt andra funktioner inom en stad, har förändrats under årens lopp. Hur syftet med offentliga rum uppfylls i en modern kontext blir därmed intressant. Kandidatuppsatsen har utgångspunkt i den rationella planeringsparadigm som varit rådande svensk kontext under 1900-talet enligt Strömgren (2007:229-230), och vad lagakraftvunna planhandlingarna fastställer om respektive undersökt plats samt hur denna genomförts. Från undersökta studier framgår att planhandlingar kan innehålla planbestämmelser som inte är förenliga med lagstiftningen eller är otydliga vilket kan skapa problem vid beslutsfattande processer (Caesar & Lindgren 2009:25-26; Kalbro, Lindgren & Paulsson 2012:1-2). Kandidatarbetet består av en fallstudie som omfattar totalt fyra områden, två i Göteborg och två i Stockholm. Inom dessa områden har de offentliga rummen stråk och torg studerats. Studien av de offentliga rummen har skett genom en kvalitativ textanalys som grundligt granskat vad som dels är syftet med de offentliga rummen, och hur utformningen är ämnad att genomföras. Textanalysen har följts upp av platsbesök på de respektive platserna för att observera platsernas beskaffenhet i utformning och användning. En enkätundersökning har även skett för att undersöka vad de personer som passerar eller uppehåller sig på en plats anser om den. I den mån det varit möjligt har ansvariga personer för de olika planerna, som berör platserna, kontaktats. Resultatet av arbetet ligger till grund för diskussion och analys gällande offentliga rums användning och utformning i jämförelse med plankarta och planbeskrivning. Platserna har i stort motsvarat det som stipuleras i respektive planhandling, med enstaka betydande undantag. Därtill har en förskjutning i språklig precision uppmärksammas i arbetet, där de planhandlingar som upprättats under 2000-talet till skillnad från tidigare års planer innehåller värderande och bristfälligt definierade ord.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Gidlund, Andrea. "Kvinnors upplevda trygghet i offentliga rum." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160563.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Waktel, Emelie, and Ida Zwahlen. "Industrigatan som offentligt rum - en gemensam historia." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21367.

Full text

Abstract:

Norra Sorgenfri är ett gammalt industriområde i östra Malmö som står inför en gedigen omvandlingsprocess för att bli en del av Malmös innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal år och drivas av Malmö stad i samverkan med områdets privata fastighetsägare och verksamma aktörer, vilket gör processen väldigt komplex. Malmö stad har storslagna visioner för området och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, områdets “ryggrad”, till ett intressant och attraktivt stråk. Med detta vill Malmö stad föregå med gott exempel och inspirera till den vidare utvecklingen av hela Norra Sorgenfri. Utmaningen är att skapa ett attraktivt gaturum som inte blir en barriär och att dessutom lyckas genomföra omvandlingen tillsammans med aktörerna. Denna studie avser därför identifiera viktiga aspekter och kvaliteter som skapar attraktiva urbana gaturum. Vidare avser studien ge förslag på hur Gatukontoret i Malmö stad kan planera och skapa förutsättningar för att göra Industrigatan till ett sådant attraktivt urbant rum för att gynna den fortsatta utvecklingen av Norra Sorgenfri. Sedan genomfördes en hållbarhetsanalys av de olika styrdokumenten för Industrigatans omvandling. Resultaten visar att den fysiska utformningen av gatan är hållbar och har goda förutsättningar att bli ett attraktivt gaturum. Vad som dock kan utvecklas är samverkans- och deltagandemetoder samt vilka typer av arrangemang, attraktioner och aktiviteter som ska ge gatan ett rikt folkliv. Studien föreslår att Gatukontoret bör arbeta med metoder som “cultural planning”, “sensemaking” och “open-ended infrastructuring”. Som en del i detta arbete leder denna studie till en projektidé bestående av en serie workshops som avser behandla frågan “hur lockar vi folk till Industrigatan redan idag?”.
Norra Sorgenfri is an old industrial area located in the eastern parts of Malmö that are the subject for an extensive transformation process to become a part of the city center. The development should be done gradually and be operated by the City of Malmö in cooperation with the private property owners and stakeholders in the area. The City of Malmö has grand visions for Norra Sorgenfri and plans to develop Industrigatan, the “backbone” in the area, in an early stage to be an interesting and attractive linear space. By doing this the City of Malmö wish to inspire the rest of the development process. The challenge is to create an attractive street space, not a barrier, and furthermore to successfully complete the transformation together with the stakeholders. This study aims to identify important aspects and qualities that make attractive urban street spaces. Further, this study aims to give suggestions about how the Traffic Department in the City of Malmö can plan and create the conditions to make Industrigatan an attractive urban space to promote the continuing development of Norra Sorgenfri. After that, a sustainability analysis was conducted of the policy documents concerning the transformation of Industrigatan. The result shows that the physical design of the street is sustainable and has good potential to become an attractive streetscape. However, what can be developed is the methods for cooperation and participation and what types of arrangements, attractions and activities that will contribute to a rich street life. The study therefore suggests that the Traffic Department should work with methods like cultural planning, sensemaking and open-ended infrastructuring. As a part of this work the study leads to a project concept consisting of a series of workshops that should address the issue “how do we attract people to Industrigatan today?”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Öhlin, Johannes, and Yasmine Lindgren-Widholm. "Att skapa det offentliga : En kvalitativ studie om förhandlingen av Hörsalsparkens betydelse och funktion som nytt offentligt rum i Norrköping." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för Kultur, samhälle, mediegestaltning – KSM, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130107.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Persson, Isabella. "Det offentliga rummets dragningskraft : En gestaltande fallstudie om offentliga rum i Hässleholm." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-797.

Full text

Abstract:

The thesis is a case study that deals with public space based on how people use them. Public spaces are an important part of our city life and everyday life. Quality public spaces and places are due to its design and use, which are the primary aspects of this study. Hässleholm has been the location for the case study inventory items. Five different methods have been the basis for the study, and through them it has been possible to study what makes a room usable and unusable and what criteria is necessary for people to want to stay in the public rooms. The study concludes with a design proposal based on the results of all methods, where one of the inventoried rooms are selected, which needed to be developed to fulfill its function. The design proposal is based on empirical data on how a room can be designed for it to be perceived as public. The design proposal is presented through plans, sections, images and illustrations.
Uppsatsen är en fallstudie som behandlar offentliga rum utifrån hur människor använder dem. Offentliga rum är en viktig del av vårt stadsliv och vår vardag. Kvalitativa offentliga rum beror på dess utformning och användning, vilka är de primära aspekterna i studien. Hässleholm har varit platsen för fallstudiens inventeringsobjekt. Fem olika metoder har varit till grund för studien, och genom dem har det kunnat studeras vad som gör ett rum användbart respektive oanvändbart samt vilka kriterier som krävs för att människor ska vilja vistas i de offentliga rummen. Studien avslutas med ett gestaltningsförslag utifrån resultatet av samtliga metoder, där ett av de inventerade rummen valts ut, vilket behövde utvecklas för att fylla sin funktion. Gestaltningsförslaget baseras på empirin om hur ett rum kan gestaltas för att det ska uppfattas som offentligt. Förslaget presenteras genom planer, sektioner, bilder och illustrationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Kokkalis, Elena, and Josephine Gustavsson. "Vad är ett skyddat rum? : En studie om upplevd trygghet i offentliga rum." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278535.

Full text

Abstract:

Otryggheten i Sverige har ökat markant under de senaste åren. Bara i Stockholm har den i helhet ökat med 2 % från 2014 till 2017. Den gruppen som är mest utsatt för otrygghet är kvinnor, hela 36% av kvinnorna i Sverige är oroliga över att utsättas för brott. Det framgår som en självklarhet i studien att kvinnor behöver kunna känna sig fria i det offentliga rummet. Anledningen till varför just kvinnor är begränsade i rörelsemönster är på grund av oron över att utsättas för brott. Det finns en tydlig skillnad mellan upplevd risk och faktisk risk. Problematiken uppstår när den upplevda risken stoppar människor från att vistas i det offentliga rummet. Stadsplanerarens ansvar är att möjliggöra så många möten och aktiviteter som möjligt på ett sånt sätt så att ingen individ ska behöva avstå från att gå ut på grund av oro. Det går inte att kontrollera vilka människor som vistas i alla stadsrum, men genom fysisk planering kan staden utformas för att motverka brott och öka tryggheten. Den här studien redovisar flera välbeprövade metoder för att förebygga brott genom digitala metoder såsom kameraövervakning och portkoder. Arbetets fokusområde handlar dock mer om vad en planerare kan göra utifrån den fysiska utformningen för att förhindra brott och främja tryggheten. Standardiserade åtgärder som belysning och god skötsel visade sig vara framstående trygghetsbidragande faktorer. Syftet med studien är att undersöka hur människor upplever trygghet i det offentliga rummet. Sedan kommer faktorerna som bidrar till trygghet respektive otrygghet kartläggas och användas som underlag för att definiera vad ett skyddat rum är och ge förslag på hur det kan konstrueras. I studien görs en enkätundersökning med 105 kvinnor som bor i Stockholmsområdet samt tre intervjuer. Enkäten och intervjuerna används som underlag och kompletteras med en litteraturstudie. Slutsatsen som dras av denna studie är att ett skyddat rum är är en blandning av social och fysisk trygghet. Det skyddade rummet är en plats där du kan känna dig trygg, möta andra människor, känna gemenskap, tillhörighet och inkluderande samt inte känna oro och titta dig bakom axeln för att inte hamna i en oönskad situation. Studien har visat att ett skyddat rum inte går att skapa genom stadsplanering eftersom att människors beteende inte går att planera, förutse eller styra. Det som istället är möjligt att genomföra med stadsplanering är skapa förutsättningar för trygghet.
Insecurity in Sweden has recently increased significantly. In Stockholm, the overall increase amounts 2% from 2014 to 2017. The group most exposed to insecurity is women, up to 36% of women in Sweden are worried about being exposed to crime. In this study it goes without saying that women need to be able to feel free in the public space. The reason why women are limited in mobility is the concern of being exposed to crime. There is a clear difference between perceived risk and actual risk. The problem arises when the perceived risk stops people from staying in the public space. The city planner's responsibility is to enable as many meetings and activities as possible in such a way that no individual should have to avoid leaving home due to concern. Since it is not possible to control which people are staying in public spaces, through urban planning public spaces can help prevent crime. This study presents several tested methods for preventing crime with digital methods such as camera surveillance and gate codes. However, the focus of this study is focused on what an urban planner can do based on environmental design to prevent crime and promote security. Standardized measures such as lighting and maintenance proved to be prominent contributors to safety. The purpose of the study is to investigate how people experience security in public spaces. Then, the factors that contribute to security and safety will be identified and used as a basis for defining what a protected spaced is as well as give suggestions on how it can be constructed. In the study, a survey is held with 105 women living in the Stockholm area and three interviews. The survey and interviews are used as a basis and is completed by a literature study. The conclusion drawn from this study is that a protected space is a mixture of social and physical security. The protected space is a place where you can feel safe, meet other people, feel included, community and belonging, not be anxious and look behind your shoulder to not end up in an unwanted situation. The study has shown that a protected space cannot be created through urban planning because people's behavior cannot be planned, anticipated or controlled. What is instead possible to implement with urban planning is measures to create the possibilities of security.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Johansson, Helena. "Människor och offentliga rum : inom norrcity i Örebro." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4980.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön. En avgränsad del av norrcity i Örebro har fungerat som studieområde, bestående av Järntorget, Henry Allards park och del av Storgatan. Norrcity besitter ett av Örebros ”finrum” med historiska miljöer så som Henry Allards park med utsikt över Örebro Slott och omgivningar. Storgatan på norrcity fungerade som Örebros shoppinggata nummer ett under första delen av 1900-talet. Därefter förflyttades de huvudsakliga shoppingstråken till södra delen av Örebro city. Storgatans shoppinggata består nu alltmer av alternativa orientaliska småbutiker. Järntorget fungerar idag huvudsakligen som parkeringsyta till bilar men också i begränsad utsträckning som marknadsplats. Examensarbetet har utgått ifrån sju begrepp, som är hämtade från Bentley et al. Responsive Enviroments: A manual for urban designers (1985). De sju olika begreppen har förtydligats med hjälp av metoder ifrån Jan Gehl, Kevin Lynch och Gordon Cullen och Edward T Hall. Gehls metod som är hämtad från boken Life between buildings (2001) används under begreppet variation, valbarhet. Lynchs metod som är hämtad från boken The image of the city (1960) används under begreppet orienterbarhet. Cullens metod är hämtad från boken Townscape (1961) och används under begreppet visuella upplevelser. Halls metod är hämtad från The hidden dimension, (1966) och används under begreppet design för olika sinnen. De sju begreppen som har genomsyrat examensarbete är: 1. Tillgänglighet 2. Visuell upplevelse 3. Variation 4. Orienterbarhet 5. Valbarhet 6. Design för olika sinnen 7. Påverkan Vid varje begrepp har tillvägagångssättet för den valda metoden beskrivits, under kapitlet begreppsanalys. Därefter har studien av stadsmiljön på norrcity genomförts, där hänsyn har tagits till mina egna men också andra människors förhållanden till den fysiska miljön. Fokus har baserats på inventeringar, observationer och upplevelser av planområdet. Järntorget är den plats som i slutsatsen behöver flest förändringar, platsen har många brister men också en hög potential! På Järntorget finns förutsättningar för plats till aktiviteter. Genom att aktiviteter äger rum, finns underlag för att en bredare publik kommer att infinna sig. Storgatans barriär mellan Järntorget och Henry Allards park bör tonas ner för att låta de sociala och valbara aktiviteterna ta plats. Förslag till förändringar har haft en underordnad betydelse i examensarbetet. Slutsatserna i kapitlet ”studien av norrcity” ligger till grund för kapitlet ”förslag till förändringar” och presenterar åtgärder i den fysiska miljön som underlättar för möten mellan människor.
Obs, filen är i låg upplösning, kontakta författaren om en pdf med högre upplösning önskas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Elfström, Elin. "Hållbar planering av offentliga rum : Kattvikskajen i Hudiksvall." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376381.

Full text

Abstract:

Fler och fler flyttar in till städerna, och medan städerna växer behöver de även utvecklas hållbart. De tre perspektiven; ekologiskt, ekonomiskt och social måste balanseras. Parallellt med urbaniseringstrenden förekommer också en trend av att få in naturen och grönområden i staden. I den här studien undersöks det hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess. Det har gjorts genom granskning av plandokument och interjuver med planerare i ett projekt i Hudiksvall, där den nya stadsdel Kattvikskajen planeras. Där ligger stort fokus på offentliga rum och de utformas främst utifrån ett socialt perspektiv, men också utifrån det ekologiska perspektivet. Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, är ett verktyg som tagits fram för att underlätta genomförandet hållbar utveckling, dock är de målen inget som diskuterats eller hänvisats till i det här projektet. Men det har inte funnits några större konflikter mellan det ekologiska, ekonomiska och sociala och det har gjorts val gjorts som i efterhand går att koppla till de olika målen på ett eller annat sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Strid, Nyberg Hillevi. "Alla får rum : en diskursanalys över föreställningar kring användares vistelse i bibliotekens offentliga rum." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12955.

Full text

Abstract:

In recent years, there has been an increasing focus in Sweden on the library as a “public room” - a public space open to all. In light of this, the aim of this thesis were to explore existing discourses in the Swedish library-field surrounding users who use the libraries primarily in this capacity, i.e. users who use the libraries public open spaces without necessarily accessing in the library's other functions. The following research questions was formulated: How are users of the libraries public room categorised? What notions of the users are expressed in these categorizations? What discourses can be linked to these notions? How do the discourses relate to each other? To answer the research questions sixty-seven articles in three publications aimed at library professionals (Biblioteksbladet, Bibliotek i samhället and Framsidan) were analyzed. Using Laclau and Mouffe's discourse theory and Hedemark and Hedman's (2002) four-step analytical model for discourse analysis, four discourses were identified: (1) educational, (2) democratic, (3) norm-critical, (4) market economy. The discourses, except the market-economy discourse, outlined democratic aims for the user's stay in the public room. The educational discourse aimed at fostering the user's ability to reason and function in society, the democratic discourse aimed at empowering the user while the norm-critical discourse aimed at enhance the user's ability to improve societal equality. The thesis concludes that there might exist disparities between how the library-field and the user attributes meaning to the concept “public room” and that further research is needed to define the concept.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Sjöberg, Clara, and Mikaela Ledin. "Utformning av offentliga rum : Sambandet mellan människan och den fysiska utformningen av offentliga torg." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18059.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Jacobsen, Ina. "Offentliga rum : En studie om den växande stadens påverkan på det offentliga rummets demokratiska funktion." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68106.

Full text

Abstract:

Med utgångspunkt från Karlstads kommuns stadskärna vill jag genom denna studie ta reda på vad som händer med det offentliga rummet när privata aktörer gör anspråk på platsen och om detta påverkar det demokratiska värdet. Empirisk data är inhämtad från stadsplaneringens kommunala styrdokument och praktiker eftersom det ligger till grund för hur staden planeras. Det teoretiska ramverket belyser hur förändring av stadskärnan påverkar det offentliga rummet, bland annat genom ett privat-offentligt samarbete i en nyliberal kontext. Varför detta är av vikt i denna studie är för att den offentliga sektorn visar i enlighet med den nyliberala ansatsen på en form av entreprenörsanda när det kommer till planeringen av staden. I den urbanpolitiska vardagen har det offentliga rummets demokratiska funktion trängts undan till förmån för andra funktioner på platsen, exempelvis uteserveringar på stadens trottoarer. Tidigare forskning visar på att det handlar i mångt och mycket om ökad konkurrens mellan städer som ständigt strävar efter tillväxt. Det handlar om att förstärka de kvaliteter som staden har och nya eller fler funktioner som lockar människor att flytta till staden. Dessa funktioner handlar bland annat om ökad konsumtion då staden har blivit en arena för konsumtion där det hela tiden skapas nya arenor för att konsumera. Genom detta undergrävs de offentliga platserna av privata aktörer eftersom de offentliga rummen inte inbringar något kapital. De privat-offentliga samarbetena som förekommer när en kommun har ett marknadsinriktat förhållningssätt kritiserats eftersom detta sker till fördel för det privata intresset och då på bekostnad av den demokratiska planeringsprocessen. Analysen av studiens empiri och teoretiska ramverk visar på det som då sker är att det offentliga rummets demokratiska värde kan påverkas. När de offentliga rummen privatiseras så ändras dess karaktär från en allmän plats, för vilket alla har tillträde, till att bli en del av den privata sektorn. På en sådan plats finns andra förhållningsregler vilket gör att alla inte upplever att de har tillträde till platsen. Detta påverkar den demokratiska faktorn då offentliga rum är ett ställe att mötas, träffas och inte minst ger utlopp för demokratiska rättigheter som att demonstrera, manifestera och protestera. Där demonstranternas aktioner och deras fysiska närvaro förkroppsligar de mest bokstavliga sätt innebörden av det offentliga rummet i den rättvisa staden men på privata arenor inskränker på denna rättighet. Men analysen visar även på att en stad måste växa för att inte stagnera och att ökad konsumtion leder till att fler människor lockas till att vistas i och omkring stadens centrum. Och vad vore ett folktomt torg när demonstranter med sina plakat vill föra fram viktiga politiska budskap?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Larsson, Pia, and Jenny Sirland. "Stadens offentliga rum : Visioner och verklighet i centrala Uppsala." Thesis, Uppsala University, Department of Social and Economic Geography, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-87234.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hedén, Alice. "Det offentliga rummet : Ett rum för konflikt eller kompromiss?" Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314710.

Full text

Abstract:

This paper examines the different components and usage of today’s urban public spaces. During the process I have used three different methods. First I made some studies of how public spaces have been used from a historical perspective. The aim was to get a better, broader understanding of the basics. Then, to examine the usage of a public space, Uppsala Central Railroad Station was chosen as the specific area of interest. The railroad station has then been observed and the result thoroughly analysed. The study has then been complemented by quantitative interviews with three key individuals that has been, or are active in the shaping of Uppsala Central Station as a public space.By doing this research of this public space I ́ve come to the conclusion that public spaces are full of complexity and that its formations can vary in many different ways. When studying Uppsala Central Railroad Station I ́ve come to the conclusion that it is a public space with many different usages and components such as a place for commerce, integration and a foundation for expressing democracy. A major conclusion from the study is that to keep a public space open to use from all different aspects, it takes common planning and corporation from all involved parties from the very beginning when planning and constructing a public space.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Lilja, Emma, and Ebba Wisborg. "Offentliga rum : Relationen mellan den fysiska miljön och människan." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16569.

Full text

Abstract:

Kandidatarbetet behandlar offentliga platser med inriktning på torg utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön. Arbetet riktar in sig på vilken påverkan torgens fysiska utformning har på människors val av att vistas på och använda torgen. Camillo Sitte, Jan Gehl, Kevin Lynch och Gordon Cullens arbeten om rums- och gestaltningsprinciper samt två äldre torgs fysiska utformning i Europa, Piazza del Campo i Italien och Praça do Comércio i Lissabon i Portugal studeras med syftet att ta fram begrepp som påverkar människors vistelse på och användning av torgen. En fallstudie görs på tre offentliga platser i centrala Stockholm; Hötorget, Sergels torg och Kungsträdgården med syfte att undersöka de begrepp som har tagits fram i jämförelse med de tre offentliga platsernas fysiska utformning och människors användning av platserna. För att konkretisera de begrepp som tas fram kring den fysiska utformningen kopplat till människors vistelse på och användning av torgen gestaltas ett antal utvecklingsförslag över en av de tre offentliga platserna som anses, utifrån fallstudien, brista i den fysiska utformningen när det gäller appliceringen av begreppen på platsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Harrfors, My. "Offentliga rum : ett gestaltningsförslag för möten och kontorsarbete utomhus." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-21567.

Full text

Abstract:

Coronapandemins konsekvenser har varit omfattande, en stor omställning blev distansarbetet. När en stor mängd människor plötsligt blev stationerade i sina hem blev konsekvenserna bland annat ökat ensamhet och att fler såg över sin boendesituation. Samtidigt visar flera oberoende undersökningar att en majoritet vill fortsätta att helt eller delvis arbeta hemifrån även efter pandemin. När allt fler inte behöver lämna sina bostäder för att utföra sitt arbete ökar efterfrågan på kvalitativa offentliga rum. Syftet med arbetet är att undersöka hur Chapmansplan i Karlskrona kan gestaltas till ett offentligt rum som möjliggör för möten och kontorsarbete utomhus. På så vis skulle kontorsarbetare med olika boendesituation kunna utföra sitt arbete under rättvisare och hälsosammare förutsättningar. Det teoretiska ramverket för studien är social hållbarhet ur ett rättvist och jämlikt perspektiv. Utifrån det teoretiska ramverket tillsammans med Gehls gestaltningsprinciper om hur kvalitativa offentliga rum kan gestaltas för människan, utformas ett planförslag. Några viktiga kriterier för att uppnå ett kvalitativt offentligt rum är enligt Gehl trygghet, skydd och trivsel. Det här realiseras i planförslaget exempelvis genom platser att gå, stå och sitta på. För att en plats även ska bli rättvis och socialt hållbar är det viktigt att platsen är tillgänglig och erbjuder flera olika funktioner. Av den anledningen utformades Chapmansplan genom mångfacetterad gestaltning. Planförslaget innehåller bland annat platser för kontorsarbete utomhus, lokaler, utegym, takterrass samt mångfunktionella ytor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Ohlsson, Victor, and Tove Petersson. "Offentliga rum - En fallstudie : Gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14457.

Full text

Abstract:

I många svenska städer sker omvandling från gamla outnyttjade hamnområden till nya stadsdelar och populära bostadsområden. Dessa nya områden och miljöer har delvis blivit kritiserade för att komma att tillhöra en ekonomiskt stark grupp i samhället som en bidragande orsak av de höga bostadspriserna. Gamla hamnområden är ofta placerade i en central del i staden med direkt närhet till vattnet vilket gör dess läge unikt. Samtidigt diskuteras att staden behöver bli tillgänglig för alla människor och ingen ska glömmas bort i planeringen. Denna diskussion belyser problematiken och principerna för utformningen av det offentliga rummet för att alla ska känna sig välkomna. Detta är ingenting som planeringen kan säkerställa, utan det kan endast försöka planeras för enligt vad forskning och värden inom fysisk planering beskriver för att tillgängliggöra det offentliga rummet. Det offentliga rummet är uppsatsens tema och dessa rum betraktas utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv – offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv i gamla hamnområden. Det finns mycket komplexitet kring såväl begreppet social hållbarhet som utformningen av det offentliga rummet. I detta arbete kommer begreppen social hållbarhet och offentligt rum förtydligas genom valt forskningsmaterial. Betydelsen av vad social hållbarhet faktiskt innebär är mångtydig och har därför ingen entydig definition. Detta trots att fertal försök har gjorts att skapa en entydig definition av begreppet. Begreppet kan definieras utifrån det specifika syftet som passar situationen. I en undersökande och jämförande fallstudie av hur utformningen har sett ut av det offentliga rummet beskriver denna uppsats vilka möjligheter gamla hamnområden har att bli attraktiva bostadsområden ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Med fallstudie som metod har tre fall i Sverige undersökts – Frihamnen i Göteborg, Västra Hamnen i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. En platsanalys har genomförts på Handelshamnen i Karlskrona vilket tillsammans med fallstudien ligger till grund för två gestaltningsförslag som presenteras i slutet av uppsatsen. Förslagen visar möjlig utformning av bebyggelse samt offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv för Handelshamnen i Karlskrona. Förslagen visar hur dessa outnyttjade områden kan gestaltas för att bli en integrerad del av staden samt med offentliga platser som tillgängliggörs för alla människor i staden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Andersson, Björn. "Öppna rum : om ungdomarna, staden och det offentliga livet." Göteborg : Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, 2002. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=009742849&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Malmström, Elin, and Linn Odengard. "Det offentliga rummets betydelse i skuggan av attraktivitet : En studie av Karlstads stadskärneutveckling och dess offentliga rum." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78870.

Full text

Abstract:

Attraktivitet ses idag som en viktig del för regioner och kommuners överlevnad och konkurrenskraftighet, något som har väckt vårt intresse för detta ämne. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur attraktivitet som utvecklingsideal behandlas i Karlstads kommuns kommunala planer och visioner. Vidare är syftet att införskaffa en fördjupad kunskap i hur det offentliga rummet kan komma att påverkas om Karlstads kommuns kommunala planer och visioner präglas av utvecklingsidealet attraktivitet. Uppsatsen har utgått från två frågeställningar vilka är: Hur behandlar Karlstads kommun attraktivitet i sina kommunala dokument gällande utvecklingen av stadskärnan? samt Vilka blir effekterna på det offentliga rummet och dess funktion om stadsutvecklingen i Karlstads kommun eftersträvar attraktivitet? Det teoretiska ramverket utgörs av forskning som behandlar offentliga rum, stadskärnan, regionalpolitik, tillväxt och attraktivitet, vilket är utgångspunkten för studien. Uppsatsen har utgått från ett socialkonstruktivistiskt och kvalitativt förhållningssätt, där en diskursanalys har genomförts av Karlstads kommuns kommunala planer och visioner. Utifrån det metodologiska förhållningssättet utgjordes därmed empirin av fyra kommunala dokument, Översiktsplan 2012, Stadsdelsvision för Tingvallastaden, Strategisk plan mars 2020 samt Framtidens stad. I studiens slutsats har vi kommit fram till att attraktivitet som begrepp används mycket generellt gällande stadskärnans utveckling, Karlstads kommuns generella användning av attraktivitet leder till att begreppet får en tunn betydelse och även riskerar att inverka på stadens offentliga rum negativt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Löfqvist, Jens. "Upplevd offentlighet : Ett gestaltningsförslag för ökad användning av Handelshamnen, Karlskrona." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-10535.

Full text

Abstract:

Arbetets utgångspunkt är att undersöka hur den fysiska miljön påverkar människan och hur trygghet och socioekonomiska förhållanden kan påverka upplevelsen av plats och rum. I arbetet studeras begreppet rum och hur det kan tolkas inom fysisk planering och vilka verktyg som kan användas för studier av människor och deras relation till rummet. Utöver detta undersöks även hur ägoförhållandet privat och offentligt inte alltid upplevs som sådana och hur det kan påverka människors vardag. De offentliga rummen är en viktig del av vår vardag och för att människor ska vilja vistas i dem krävs det att de är lättillgängliga, trygga och välplanerade. Rummens möblering, utformning och användning är viktiga för hur människan väljer att uppfatta rummet. Arbetets kunskaper konkretiseras sedan i ett gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona i arbetets resultatdel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Otterdahl, Jeanna, and Alice Adolfsson. "Offentliga rum för alla : En studie om tillgänglighet i det offentliga rummet för personer med funktionsnedsättningar." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19841.

Full text

Abstract:

Offentliga rum är en viktig beståndsdel av den urbana miljön och något många av oss tar för givet. Men är det offentliga rummet tillgängligt för alla eller kan platsens gestaltning exkludera vissa grupper från rummet? Den här studien syftar till att belysa dessa problem genom att undersöka tre olika offentliga platser i Karlskrona utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. För att undersöka platserna har tre fallstudier genomförts genom både systematiska- och deltagande observationer. Empirin från observationerna har sedan ställts mot kunskapsunderlageti en analys för att få en gedigen bild över hur tillgänglighetsanpassade platserna var. Sammanfattningsvis hade samtliga platser brister, men i varierande grad. Slutsatsen blev att en förändring måste ske, annars kommer denna rumsliga exkludering att fortgå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Blücher, Isac. "Pågående rum." Thesis, Konstfack, Inredningsarkitektur & Möbeldesign, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6887.

Full text

Abstract:

Ett pågående rum är formen på hur man kan prata om rum som breddar normativa ideér om rummets egenskaper. Det är ett rum där arkitekten inte gör ett självförverkligande, där hen snarare fungerar som en hjälpande hand än den som pekar. Det är ett rum där vi är medvetna om varandra men samtidigt kan tillåta oss vara oss själva. Det är ett rum som ställer krav, krav som ska gynna alla. Ett pågående rum är ett sätt att se på arkitektur där vi har ett cirkulärt tänkande och morgondagen lyser in genom fönstret.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Danielsson, Ida. "First green kit : ett inredningsprojekt för det offentliga uterummet." Thesis, Konstfack, Inredningsarkitektur & Möbeldesign, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-2714.

Full text

Abstract:

Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker. Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet. Ambitionen med projektet är därför att med hjälp av formgivning och arkitektur skapa en enhetlig identitet som återspeglas i stadens offentliga rum.
The core concept in the project includes a proposal for urban public open space and green structure planning for the city of Nynäshamn. The work is concentrated to give form to the outdoor public space in order to increase the accessibility and availability of green areas and parks. The proposal aims to create valuable places focused on safety and comfort. But also to give form to public rooms for experences which the citizens voluntary seeks and participates if the physical environment is good. The identity of a city constitutes a great deal by its urban environment. Therefor design and architecture helps creating a uniform identity which can be reflected in the urban public spaces of the city.
Magisterexamen 2007

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Bustos, Mattias. "Ljuset i Karlskrona : En studie om belysningen i centrala Karlskrona." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-851.

Full text

Abstract:

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment. Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Jadinge, Anna-Lotta. "Det politiska biblioteket. Folkbiblioteket som rum för medborgardeltagande och offentligt samtal." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101648.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Brännmark, Maria. "Tempel eller torg? Forskningsbibliotekets funktion som offentligt rum. Exemplet Luleå Universitetsbibliotek." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101653.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Rosendahl, Josephine. "Rörelsemönster i offentliga rum : En fallstudie om gångvänlighet ur fotgängarens perspektiv." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-865.

Full text

Abstract:

På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona. Med hjälp av observationer av rörelsemönstren på dessa platser gjordes sedan en analys av hur platsernas utformning påverkar människors val av rörelseriktning. Analysen utgick ifrån de sex kvaliteterna: hinder, barriärer, gena vägar, starka och tydliga målpunkter, utformning och markbeläggning samt trafiksäkerhet. De tre platserna bedömdes efter hur bra de var anpassade till varje kvalitet. Platserna fick något varierade värden på de sex kvaliteterna men sammantaget låg platserna relativt jämt i betygsskalan. Den kvalitativa innehållsanalysen mynnar ut i en kunskapsöversikt som arbetet bygger på. Olika faktorer som kan påverka de färdval människor väljer över en plats beskrivs och förklaras. Det kan handla om fenomenologi där rummet kan uppfattas genom kroppens rörelse, hur stråk uppkommer, hur målpunkter påverkar rörelseriktningen, hur gen och gångvänlig platsen är. De slutsatser som går att dra med utgångspunkt ifrån detta arbete är att de rörelsemönster som bildas och de stråk som kan uppkomma på en plats är komplext. Det finns inte en tydlig faktor som går att peka på, som har inverkan på att rörelser sker som de gör. Men för att nämna några faktorer handlar det om att platsen har tydliga målpunkter och tydlig utformning så att genheten blir så hög som möjligt. Arbetet knyts ihop av att ge några förslag till förbättringar som går att förändra genom fysisk planering på de tre studerade platserna. Förslagen ges genom en punktlista där mycket handlar om att sortera bort det som gör platsen mindre tillgänglig, göra plats för raka gena vägar för de gående och skapa tydliga stråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Dalmo, Sofia. "Den homogena staden : En studie om exkludering i Stockholms offentliga rum." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275761.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen ska undersöka de exkluderande faktorerna i Stockholms offentliga rum med Stockholm central, som ägs av det statliga bolaget Jernhusen, som utgångspunkt. I en alltmer globaliserad värld blir visionen om attraktivitet med följd av trygghet viktiga faktorer i det offentliga rummet. Här städas potentiella hot mot den bilden undan för att städer ska kunna bibehålla en framstående roll. Målet blir därför att se hur skapandet av det attraktiva och trygga rummet kan verka exkluderande för bland annat socialt utsatta människor. Platsinventering och observation av Stockholm central har använts för att identifiera exkluderande barriärer. Dessutom har kvalitativ analys av plandokument använts för att förstå hur Jernhusen och Stockholms stad arbetar med attraktivitet och trygghet som kan verka exkluderande. Resultatet visar att det finns indikationer på exkludering på Stockholm central. Både den fysiska utformningen och Jernhusens bemötande kunde verka exkluderande mot särskilt socialt utsatta. Den politiska diskursen som förts inom ämnet har även granskats för att förstå fenomenets vidd och vilka åtgärder som planeras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Dogertz, Håkansson Jasmine Linnea. "Privatisering av offentliga rum : fallstudier av två torg i Malmö stad." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14456.

Full text

Abstract:

I denna studie behandlas ämnet offentliga rum, en diffus definition av allmänna platser som denna uppsats syftar till att råda bot på. Studiens ämne baseras på antaganden om en tilltagande privatisering av offentliga rum som pågår runt om i Sverige och världen, som skapar offentliga rum präglade av handel och service. Forskning och teori i denna studie fokuserar på att finna karaktären av ett offentligt rum och undersöka de konsekvenser som kommer av privatisering. För att besvara de frågor som ställts kommer två fallstudier från Malmö stads två torg Stortorget och Lilla torg redovisas, där forskarnas egna antagande och observationer kompletteras med intervjuer från användare som beskriver sin syn och upplevelse av rummen. I uppsatsen kommer det gå att läsa om de olika fallens bakgrund, hur de uppfattas av besökare, hur de kan ses som motpoler till varandra och vilka konsekvenser offentlighet, eller bristen på det, har på olika grupper. Studien är en del av kandidatprogrammet Fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola i Karlskrona. Ämnet, privatisering av offentliga rum, har valts då det är ett intressant ämne att diskutera inom fysisk planering, då gränsen mellan vad fysisk planering kan, och inte kan, påverka är tunn och svår att hantera. Vid ytterligare frågor eller funderingar kring innehållet i uppsatsen eller ämnet, vänligen kontakta författarna på respektive mail: Linnéa Håkansson: linnea-hakansson@hotmail.com Jasmine Dogertz: jasminedogertz@gmail.com
This study concerns the subject public spaces, a vague definition of public places that this study will disentangle. The study is based on assumptions about an increasing privatisation of public spaces that is happening all over Sweden and around the world, that creates public spaces characterized by commerce and service. Science and the theory in this study focuses on to find characterizing trades of a public space and to investigate the consequences that privatization create. To answer questions that has been asked shall two case studies, that has been made on two squares in Malmö called Stortorget and Lilla torg be accounted for, where scientists own assumptions and observations supplemented with interviews from users who describes their view and experience on the subject. In this study will you be able to read about the two cases background, how they are perceived by the users, how they can be seen as opposites and which consequences publicness, or the lack of it, has on different groups. The study is a part of the bachelor program at Fysisk planering (Spatial planning) at Blekinge tekniska högskola (Blekinge technical university) in Karlskrona. The subject, privatization of public spaces, has been chosen because it is an interesting subject to discuss, especially within spatial planning because the borders concerning what spatial planning is able to or not able to do is narrow and hard to equipoise. Further questions or thoughts concerning the content of this study or the subject, please contact the authors on their respective email: Linnéa Håkansson: linnea-hakansson@hotmail.com Jasmine Dogertz: jasminedogertz@gmail.com

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hedlin, Pontus. "Sociala medier som offentligt politiskt rum : Arendt och Habermas i cyberspace." Thesis, Södertörns högskola, Filosofi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39934.

Full text

Abstract:

The following essay aims to investigate recent transformations of the public sphere influenced by social media. The main goal is to use the philosophical frameworks and concepts developed by Arendt and Habermas as an analytic tool to better understand social media in their role as a public sphere. The first part outlines the concept of the public sphere and its related concepts as developed in Arendt’s The Human Condition and Habermas’ The Structural Transformation of the Public Sphere. Central themes are discussed and juxtaposed primarily in between Arendt and Habermas, but also with the ideas of later philosophers. From this discussion emerges a theoretical framework in terms of two main headings; the properties of the public sphere, and; the character of the political discourse in the public sphere. The second part examines central features of present-day social media utilizing the conceptual framework deriving from Arendt’s and Habermas’ notions of the public sphere. Salient features of contemporary social media and political discourse are juxtaposed with properties of the analytical framework developed in the first part of the essay. The analysis shows that the public sphere and its discourse have changed in significant ways. The analysis also shows that the notion of the public sphere, developed 60 years ago, is still a useful tool for the analysis of our present-day public sphere.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Bobovac, Stefan. "Kvaliteter i offentliga rum genom temporära användningar Fallstudier av offentliga miljöer inom kommunal planering i Halmstad och Malmö." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23239.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete undersöker vilka kvaliteter som ”temporär användning” skapar inom kommunal svensk stadsutveckling, men även hur temporär användning används. Idag finns det regelverk enligt reglering av Plan-och bygglagen (PBL) som styr hur offentliga miljöer på gator och torg får användas och går under begreppet "tillfällig användning" enligt anvisningar för bygglov och detaljplaner. En alternativ användning i staden är temporär användning som är ett nyare verktyg inom stadsutvecklingen, men som inte används mycket i Sverige, iallafall vad gäller begreppets användning. På senare år har kommunal stadsutveckling i Sverige vågat testa och göra om offentliga rum till olika alternativa sådana. Det handlar om att arbeta med stadsutvecklingen på en mer demokratisk nivå där invånarna är mer involverade i stadsutvecklingen och på en nivå för att kunna nå olika kommunala mål. Att använda temporär användning är ett demokratiskt verktyg för att invånarna själva ska kunna få möjligheten att vara med och påverka utvecklingen av vad som behövs och inte i den offentliga miljön. Detta för att spegla stadens behov och skapar underlag för kommunen att arbeta med stadens stadsutveckling. Genom temporär användning i den offentliga miljön sker stadsutvecklingen på ett friare sätt till skillnad från att bara förhålla sig till beständiga regelverk och traditionell stadsutveckling. Temporär användning är, till skillnad från en traditionell storskalig och långsam planeringsprocess, ett sätt för kommunen att stegvis bygga upp viktiga underlag tillsammans med människor i staden för kommande stadsutveckling. Att förändra offentliga miljöer genom aktivering på olika sätt, skapar förutsättningar för att generera nya tankesätt i stadsutvecklingen där invånare i en stad är mer involverade i hur staden används och utvecklas. Detta examensarbete beskriver att temporär användning kan ses som ett verktyg och ett test i kommunal stadsutvecklingen där ekonomiska investeringar för temporär användning kan gynna en eventuell ”permanent användning” eller återkommande användning vid senare utveckling i staden. I dagsläget arbetar kommuner med budgetar som är begränsade och skiljer sig mellan städer. Att använda temporär användning inom kommunal planering kan även skapa bättre förutsättningar för utökat förtroende mellan invånare och kommunen. Arbetet omfattas av fallstudier mellan Halmstads kommun och Malmös kommun med innehåll av enkätundersökning, teorier och intervjuer av tjänstemän från respektive kommun. Enkätundersökningen utgörs av ställda frågor till tio slumpvis olika kommuner runt om i landet om huruvida temporär användning och tillfällig användning ställer sig mot varandra och hur de används inom kommunal stadsutveckling. Fallstudierna består av ett fall i Halmstad och fyra fall i Malmö. De olika fallstudierna är exempel på temporära användningar som tillämpas i olika former. Båda städerna har långsiktiga mål som behöver uppnås enligt städernas översiktsplaner där det finns målsättningar och visioner om städernas framtid. Arbetet omfattas även av dokumentanalys med teorier från arkitekterna Jan Gehl, Bruno Latour, Malin Zimm, Peter Bishop och forskaren Lesley William.
This thesis examines the qualities that “temporary use” creates in municipal Swedish urban development, but also how temporary use is used. Today, there are regulations under the regulations of the Planning and Building Act (PBL) that govern how public environments on streets and squares can be used and goes under the concept of "temporary use" according to instructions for building permits and detailed plans. An alternative use in the city is temporary use, which is a newer tool in urban development, but which is not widely used in Sweden, at least in terms of the use of the concept. In recent years, municipal urban development in Sweden has dared to test and transform public spaces into various alternative ones. It is about working with urban development on a more democratic level, where residents are more involved in urban development and on a level to achieve different municipal goals. The use of temporary use is a democratic tool for the inhabitants themselves to have the opportunity to participate in and influence the development of what is needed and not the public environment. This is to reflect the city's needs, which creates the basis for the municipality to work with the city's urban development. Through temporary use in the public environment, urban development takes place in a freer way, as opposed to only relating to permanent regulations and traditional urban development. Temporary use, unlike a traditional large-scale and slow planning process, is a way for the municipality to gradually build up important substrates together with people in the city for future urban development. Changing public environments through activation in different ways creates the conditions for generating new ways of thinking in urban development where residents of a city are more involved in how the city is used and developed.This thesis describes that temporary use can be seen as a tool and test in municipal urban development where financial investments for temporary use can favor any "permanent use" or recurring use in later development. At present, municipalities work with budgets that are limited and differ between cities. Using temporary use in municipal planning can also create better conditions for increased trust between residents and the municipality.The work is covered by case studies between Halmstad municipality and Malmö municipality with content of a survey, theories and interviews of officials from each municipality. The survey consists of posed questions to ten randomly different municipalities around the country about whether temporary use and temporary use contrast with each other and how they are used in municipal urban development. The case studies consist of one in Halmstad and four in Malmö. The various case studies are examples of temporary use applied in different forms. Both cities have long-term goals that need to be achieved according to the cities 'overall plans, where there are goals and visions about the cities' future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Jaans, Malin, and Emma Lilja. "Det uppdaterade offentliga rummet : Ett masterarbete om hur stadens offentliga rum kan gestaltas i relation till människan och tekniken." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20150.

Full text

Abstract:

Detta masterarbete undersöker, utifrån ett socio-spatialt perspektiv och socio-teknologiskt perspektiv, hur det offentliga rummet Medborgarplatsen i Stockholm kan gestaltas utifrån relationen mellan ungdomars levnadsvanor, den tekniska utvecklingen av smarta telefoner och den fysiska miljön. Uppsatsen är ett kombinerat arbete som innefattar både en empirisk analys och en designprocess. Idag har i stort sett alla en egen smarttelefon vilket möjliggör för människor att nå de virtuella rummen under dygnets alla timmar och på majoriteten av alla platser i staden, både i privata och offentliga rum. Detta har påverkat och fortsätter påverka människors livsstil vilket i sin tur får effekter på hur människor använder den fysiska miljön och därmed även hur den utformas. Tekniken i dagens samhälle utvecklas i en allt snabbare takt och arbetets slutsatser visar på att detta ställer höga krav på den fysiska miljön, som inte sker genom samma snabba utveckling som tekniken. Det slutgiltiga designförslaget behandlar således hur Medborgarplatsen i Stockholm, kan utformas utifrån den förståelse som skapas i arbetet där den snabba tekniska utvecklingen och ungdomars användande av smarta telefoner utgör grunden för designkonceptet. Arbetet visar på teknikens avgörande roll i att forma stadsutvecklingen och belyser även vikten av att fortsätta arbeta och involvera den tekniska utvecklingen vid gestaltning av stadens rum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Forsberg, Ella. "Barnens park : stimulans för alla sinnen." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1238.

Full text

Abstract:

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det. Miljön runt barnen ska locka till stimulans, men barnet måste själv få använda sin inre motivation. Inget av sinnena är viktigare, men de har olika förutsättningar. Smak-, rörelse och kroppssinnet är till exempel närsinnen och behandlar kroppen och dess närmsta möte med omgivningen. Synen och hörseln är fjärrsinnen som tar in information från långa avstånd. Generellt kan sägas att det är lätt att utforma en park som stimulerar alla fem sinnena, men svårt att utforma en som stimulerar alla delar av dem. Det är också lätt att man utgår från sig själv, och då missar man de delar där barnen inte stimuleras på samma sätt, de grupperar till exempel inte efter form som oss utan efter färg. För att nå dem måste vi alltså ta reda på hur de stimuleras. Min förhoppning är att kvalitetskriterierna presenterade i detta arbete ska kunna användas som en checklista vid planering och utformning av offentliga miljöer såsom till exempel parker. Tillämpningen prövas på slutet genom en utformning av en park efter kriterierna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Rosendahl, Elin. "Naturen och föreningslokalen : Om offentliga rum och platsskapande processer i grannskapsplanerade bostadsområden." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20105.

Full text

Abstract:

75 procent av dagens bostadsbestånd byggdes under 1940–1970, en period då idealet om grannskapet präglade planeringen. Idealet innebar att nya bostadsområden skulle fungera som självförsörjande enklaver med en stark gemenskap bland de boende. Grannskapsplaneringen var ett verktyg för planeringens inflytande på medborgaren, hur hen skulle röra sig i och använda det offentliga rummet. Idag pågår en stark globalisering, vilket inneburit att individer från olika delar av världen med olika perspektiv, traditioner och vanor att bruka offentliga rum lever tillsammans i grannskapsplanerade bostadsområden. Denna smältdegel av erfarenheter kan antas medföra rörelsemönster och betydelser av offentliga rum vilka skiljer sig från de antagande om offentliga rum som grannskapsplanering utgick från. Det finns nuförtiden forskning som undersöker grannskapsplanerade områden men ofta i bemärkelsen förorter, som en pendang till stadens kärna. Denna studie tar en ny vinkling på frågan genom att undersöka grannskapsplanerade områden som en helhet och dess offentliga rum utifrån sin egen rätt. Syftet med studien är att lyfta fram och synliggöra hur boende i grannskapsplanerade områden genom platsskapande processer använder och tillskriver betydelse till offentliga rum i dessa områden. Genom att undersöka hur och var platsskapande processer sker i dessa områden, ämnar denna uppsats till att bidra med en ny förståelse om det offentliga rummets betydelser och funktioner i en globaliserad värld. En förståelse som i förlängningen kan bidra med viktiga perspektiv om hur rummen bättre kan anpassas till dagens förutsättningar. Det teoretiska ramverket för studien består av en kombination av litteratur som behandlar rum och plats, globaliseringen, samt litteratur om stad och socialt liv. Baserat på litteraturen lyfts tre dimensioner om tid, erfarenhet och kropp fram som centrala för hur platsskapande sker. Studien visar att det finns goda förutsättningar för boende i grannskapsplanerade områden att skapa sig en platstillhörighet i vad som kan beskrivas som ’globaliseringens tidevarv’. Att människor har utspridda nätverk har inte utgjort ett hinder för att de ska uppleva en platsidentitet lokalt. Vad som framgår som centralt i studien är hur grannskapsplanerade områden besitter stora möjligheter för plats att skapas genom sina specifika fysiska förutsättningar i form av mötesplatser, förenings- och verksamhetslokaler samt tillgång till natur. Analysen pekar också på att en betydande aspekt var att de som upplevde sig vara inkluderade i någon form av gemenskap i området också upplevde en platstillhörighet. Att den fysiska miljön i grannskapsplanerade områden dessutom erbjuder en flexibilitet möjliggör att området kan fungera som en smältdegel för folk med olika erfarenheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Andersson, Ashley, Line Rudseter, and Louise Karlsson. "Användning och utformning av offentliga rum : En fallstudie i Göteborg och Malmö." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14460.

Full text

Abstract:

I uppsatsen undersöks det komplexa området offentliga rum. Det är de fysiska ramarna i förhållande till hur de påverkar människan som studeras i arbetet. Det finns inga universallösningar för hur offentliga rum ska utformas. Denna studie eftersträvar att mer konkret urskilja vad det är som gör vissa offentliga rum mer attraktiva och välanvända än andra. Arbetet består av en fallstudie där elva offentliga rum i Malmö och Göteborg inventeras, analyseras och observeras. I arbetet genomförs även en litteraturstudie och intervjuer med praktiker som arbetar med offentliga miljöer. I resultatet har det framgått att det finns ett flertal olika aspekter som har betydelse för upplevelsen och användningen av offentliga rum. Det har även framgått att det finns andra förutsättningar än rummets utformning som påverkar hur olika platser upplevs och används. De aspekter som berör utformningen av offentliga rum har ställts mot varandra vilket har gjort att vissa av dem har framträtt som mer betydande än andra vad gäller användningen och upplevelsen av offentliga rum. Bland annat diskuteras, sittplatser, vattenelement, kanter samt rummets form och storlek.
In this thesis we analyse the complexity of public space and focus on how physical aspects affect the way people experience and use them. There are no universal answers to the question of how public places should be designed. This study aims to identify specific principles that determine why some public spaces are more attractive and well-attended compared to others. The thesis is based on a case study where eleven public spaces in Malmö and Göteborg were inventoried, analysed and observed. Interviews with professionals who work with public spaces on a daily basis and a literature study were also included. The results show that there are many different aspects that are important to take into account when a public place is designed. However, there are also aspects mentioned in this thesis that suggests that the design has no or little impact on how people use or experience public spaces. Overall, we conclude that there are certain aspects and elements that are more significant than others regarding how people utilize and experience a public place. Seating areas, water elements, scale and edges are some of the elements discussed in the thesis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Dalenius, Lisa. "PATTERN ATTACK : Mönster, reklam och egna uttryck i det offentliga rummet." Thesis, Konstfack, Textil, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3633.

Full text

Abstract:

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta. Mitt arbete består av två delar: I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK. I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Török, Anna. "Föreställningar om rum : En fallstudie av Björns trädgård." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-917.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen syftar till att undersöka föreställningar om det offentliga rummet; både generella föreställningar som inte är platsbundna, men även de föreställningar som finns om Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. Syftet har även varit att undersöka hur dessa föreställningar materialiseras i det fysiska rummet. Björns trädgård är tillsammans med Medborgarplatsen en av Stockholms mest befolkade platser, och på den lilla ytan som utgör Björns trädgård finns en uteservering, parklek, skejtpark och moské samlade runt en stor gräsmatta. I och med dess många funktioner, läge och puls kan Björns trädgård ses om en typisk plats för möten och stadsliv, men har trots detta ett dåligt rykte. Frågorna som drivit arbetet med uppsatsen är kopplade till föreställningarna om det offentliga rummet, och hur platsen Björns trädgård kan förstås utifrån begreppet territorialitet. Hur föreställningarna rumsliggörs, det vill säga hänger ihop med territorialiteten har även undersökts. Empirin består av kommunala dokument och handlingar, observationsstudier och intervjumaterial. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverk som legat till grund för uppsatsen är poststrukturalismen och Mattias Kärrholms begrepp Territorialitet. Områdesöversikten inleds med en redogörelse av Harveys och Lefebvres rumsbegrepp, och övriga delar i kapitlet behandlar offentliga rum ur olika perspektiv. Fallstudien har visat att de generella föreställningarna om vad ett offentligt rum är och bör vara, inte nödvändigtvis stämmer överens med de platsspecifika för Björns trädgård, samt att föreställningarna beror mycket av vem avsändaren är. De territoriella strategierna på platsen är inte överlagrade, vilket innebär att grupper med olika intressen brukar rummet sida vid sida istället för att dela på samma yta eller inta varandras territorier. Studien har även visat att föreställningarna om rummet framför allt materialiseras i form av territoriella strategier, vilket innebär att myndigheter får större kontroll och inflytande över rummet och hur det används. Appropriering kan ske där den strategiska territorialiteten är som svagast, vilket innebär större risk för att dessa ytor används på ett sätt som inte är passande eller ”attraktivt” enligt rådande normer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Lindman, Emma, and Lydia Svensson. "Näthandel och staden : Näthandelns påverkan på kopplingen mellan handel och offentligt liv." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18124.

Full text

Abstract:

Handeln har spelat en stor roll för stadens utveckling och har länge ansetts väsentligt för den sociala dimension som det offentliga livet utgör. Det senaste decenniet har handeln genomgått markanta förändringar, då näthandeln har ökat kraftigt. Detta anses vara en bidragande faktor i det minskade utbudet av butikslokaler i staden. Därför skulle detta kunna leda till att handeln plats i staden och därmed det offentliga livet påverkas av näthandelns framväxt. Därför syftar detta arbete att undersöka hur svenska kommuner arbetar med frågor om näthandel och olika handelsplatser samt vilken koppling kommunerna anser att de har till det offentliga livet. Dessutom har arbetet för avsikt att ta fram några punkter som anses viktiga att förhålla sig till inför arbetet med dessa frågor. Vi har använt oss av dokumentär forskning för att samla in empiri till undersökningen och områdesöversikten därefter har kvalitativ textanalys använts för att undersöka empirin från fyra olika kommuner. Perspektiven från såväl områdesöversikten som teorin om governance har använts för att analysera vår empiri. I slutsatsen ligger analysen till grund för besvarandet av problemformuleringen. Därefter besvaras även uppsatsens frågeställning om kommunernas ställningstagande angående handelsplatser och dess korrelation till näthandel och sambandet mellan handel och offentligt liv samt hur fysisk planering bör verka för att bibehålla offentligt liv i centrumkärnan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Sarii, Nora, and Anna Karlsson. "Att öka attraktiviteten genomförnyelse av offentliga rum : -En fallstudie om Råslätt centrum, Jönköping." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31639.

Full text

Abstract:

Purpose: Råslätt is a residential neighborhood that is part of the Swedish “million homeprogram” (1965-1975). The area consists almost entirely of rental apartments inprefabricated concrete buildings of 6-8 floors. Unemployment rates are high and thearea is also highly segregated. Because of this, Råslätt has a bad reputation.The goal of this study is to examine the parameters of the physical, public space thatcan contribute to a more attractive residential area and based on the findings design aproposal that will be presented by sketches and a picture. Method: The methods used are primarily document analysis and observations. Inaddition, an interview with a professional area manager has been implemented. Thefinal sketch has been made with 3D-modeling software. Findings: The area's center buildings have been analyzed using various theories andfrom these concluded a number of parameters that are important for this residential areato be attractive. Using these parameters, a proposal has been designed with 3Dmodelingsoftware and presented as overview maps and a picture of how the area couldlook like. Implications: Through a proposal of changes in the physical planning, theattractiveness of the area and the social mix could be improved. Improvements thatcould enhance the attractiveness have been developed and are as follows: more sittingpossibilities, better accessibility, more interesting architecture, larger focus onaesthetics, more planned green space in the center, attractive new housing in the citycenter, to better link the different ground levels and an increased number of focus pointsfor visual experiences.For further research in the area, it could be interesting to investigate what is alreadybeing done in new construction projects to avoid problems that “the million homeprogram” resulted in, and to come up with further proposals on how to improve thework at the new projects. It could also be interesting to examine the redevelopmentproposals based upon economic and ecological sustainability. Limitations: The focus has been at the center of the buildings due to our basic theorythat it is possible to improve the attractiveness of the area by only focusing on publicspace. This is also to avoid the negative effects of a rising social status in a residentialarea (gentrification) whenever possible. Economic aspects have also been disregardedin this report.
Syfte: Råslätt är ett bostadsområde som ingår i det svenska miljonprogrammet.Området består nästan uteslutande av hyresrätter i prefabricerade betonghus med 6-8våningar. Arbetslösheten är utbredd och det är mycket segregerat i området. Områdethar även dåligt rykte på grund av detta.Målet med det här examensarbetet är att undersöka vilka parametrar i den fysiska,offentliga miljön som kan bidra till ett mer attraktivt bostadsområde och utefter dessautforma ett förslag som redovisas med skisser och en bild. Metod: De metoder som använts är i första hand dokumentanalys och observationer.Dessutom har en intervju med en yrkesverksam förvaltare och områdeschefgenomförts. Den avslutande skissen har sedan gjorts i ett 3D-modelleringsprogram. Resultat: Områdets centrumbebyggelse har analyserats med hjälp av olika teorier ochpå det sättet har man kommit fram till ett antal parametrar som är viktiga för attbostadsområdet ska vara attraktivt. Med hjälp av dessa parametrar har ett förslagutformats i ett 3D-modelleringsprogram och redovisats som översiktskartor och en bildpå hur området skulle kunna se ut. Konsekvenser: Genom ett förslag på förändringar i den fysiska planeringen kanområdets attraktivitet och den sociala blandningen förbättras. De konkreta förslagensom skulle kunna förbättra attraktiviteten har tagits fram är: Fler sittplatser, bättretillgänglighet, intressantare arkitektur, mer fokus på estetik, fler planerade grönytor icentrum, nya attraktiva bostäder i centrum, större koppling mellan olika marknivåer ochfler fokuspunkter för visuella upplevelser.För att forska vidare i ämnesområdet skulle det kunna vara intressant att utreda vad somredan görs vid nyproduktion för att undvika de problem som miljonprogrammetmedförde samt att komma med ytterligare förslag på hur man kan förbättra arbetet vidnybyggnation. Det skulle även kunna vara intressant att undersöka ettombyggnadsförslag utifrån ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekter. Begränsningar: Fokus har legat på centrumbebyggelsen på grund av att vårgrundläggande tes är att det går att förbättra attraktiviteten i ett område genom att barafokusera på det offentliga rummet. Detta också för att undvika de negativa effekternaav den sociala statushöjningen av ett bostadsområde (gentrifiering) i största möjligamån. Ekonomiska aspekter har även bortsetts ifrån i den här rapporten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Bäckström, Vilma. "Vems är kulturen? : Därför är resurssvaga unga underrepresenterade i den offentliga kulturens rum." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96677.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to understand the lack of inclusion of young adults from resource-poor areas when it comes to public cultural institutions, e.g., visits to art exhibitions, theaters and libraries. Previous research has shown that the Swedish culture is socioeconomically divided when it comes to the cultural participation (Lundquist 2017; Myndigheten för kulturanalys 2019; Magnusson & Wärnlöf Bové 2019). There are still inequalities – not all residents have the same opportunity to participate in cultural contexts. With the help from six young adults from resource-poor areas in the city of Gothenburg, semi-structured interviews are held to evaluate the reasons of why the cultural participation is low. By applying key concepts from Pierre Bourdieu's (Bourdieu 1962 see Broady 1988) theory such as cultural capital and habitus, the findings suggests that there is a place-bound identity creation of the informants that not only creates their identity, but also limits them as individuals. Another key finding is that the multiethnic environment in these areas are also sociocultural conditions for participations in new contexts. Additionally, the informants cultural capital turned out to be low, yet different for every informant of why their cultural participation is low.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Argerich, Jennie. "Offentliga rum : En statistisk undersökning av upplevelsen av platserna Hornstull torg och Skärhomstorget." Thesis, Uppsala universitet, Matematiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-321831.

Full text

Abstract:

This thesis evaluates public spaces based on the relationship between humans and thephysical environment. A comparative study was developed, comparing two differentpublic spaces, Hornstull torg and Skärholmstorget. The two places have beenstatistical analysed through chisquare tests and evaluated based on different factors, toidentify strengths and weaknesses. The factors have been identifiedas important forpublic spaces to be perceived as attractive and have been determined with help froma theoretical framework based on urban research. Social progress has resulted in changes on how we use public spaces which createsnew demands on the surroundings. The study concludes that a public space'sattractiveness is a complicated and multifolded concept that has different meanings fordifferent people. On the other hand, it is clear that public spaces are connected toboth social and physical structures and the combination of these two dimensionsdecides how the place is perceived and used. The results from the chisquare-tests show differences depending on gender and ageon how they experience public space. Skärholmstorget fulfils more of the factors thathave been identified as crucial for an attractive public space than Hornstull torg does.However, the majority of the respondents perceive Skärholmstorget as moreinsecure than Hornstull torg. This may have effect on how often the public space isused.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Olsson, Anton. "Vinterplanering i det offentliga rummet : En fallstudie av översiktsplan, planprogram och detaljplan i Luleå kommun." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20956.

Full text

Abstract:

Every day we stay in some form of public space, whether it is the collective laundry room in the basement or during a jog through the park. The public space is something many people today take for granted and they are often planned for large attractive public spaces. Where social interactions take place, physical activity, play and rest. In this work, the design of the public space is problematized according to the climate changes that society and the world will face today. How should the public space be planned to be attractive all year round? Are we really planning the right way today? This master's thesis describes what public space is and how to make it as attractive as possible according to prominent city architects and architects. They want to promote social interactions and make the public space lively around the clock, during each season. After closer examination, it is difficult to apply this planning where the climate is colder than in, for example, Barcelona, Spain. With this as a basis, the work has produced a planning basis for how to plan the public space according to colder climates. The planning documentation is then applied to several different case studies at different planning levels (overview plan, planning program and detailed plan) made in the Swedish city of Luleå. Luleå is located far up in northern Sweden with a cooler climate. What we can see is that the different levels take up different amounts of winter planning depending on how much they can regulate. Some of the documents do not consider the winter planning while some do this in a very good way. Which is interesting because all planning documents in a city with such a cold climate should actively plan for a colder climate. The conclusion is that Luleå municipality applies good winter planning across different planning levels. However, there is development potential to ensure good winter planning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Andersson, Linda. "Det offentliga rummets renässans? : Exemplet Uppsala." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193254.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Offentlige rum'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles