Dissertations / Theses on the topic 'Offentlige institutioner'

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor. Detta har varit främst gällande för offentlig sektors kapacitet att tillhandahålla en hygglig levnadsstandard för arbetslösa, sjuka och ålderspensionärer. I analysen visas att klasskillnaderna kan grunda sig i de olika resurser som individerna besitter, vilket i sin tur inverkar på deras förutsättningar för att hysa tillit till offentlig sektor.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat. Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning? Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem. Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg. Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har även resulterat i en analysmodell som varit ett stöd för den empiriska analysen. Empiri: Empiriskt material har insamlats genom kvalitativa intervjuer med chefer på olika nivåer i verksamheten. Analys: Empirin har analyserats med stöd av analysmodellen. Vi har analyserat chefer på olika nivåer om deras förhållningssätt till mål inom målstyrning. Slutsats: Vår slutsats är att förhållningssättet till målstyrning bland chefer i verksamhetens olika nivåer är positiv trots att det finns brister med målstyrningen. Den mest framträdande bristen är att mål kan vara svåra att mäta i kvantitativa termer. Detta har utvecklat en förmåga att kunna mäta mål på andra sätt än i kvantitetsmått. Inom målstyrningsarbetet i den här verksamheten är det även viktigt att förhålla sig till de värderingar och normer som finns eftersom målen grundar sig i dessa.
Background: Management by objectives is an often applied tool in the public sector where overall objectives occurs at the political level and is broken down into a hierarchy of objectives to be handled at each level. Management by objectives means that objectives are set for an operating part or whole to that stakeholder should work in the same direction. Management by objectives requires that objectives are controlled and therefore require objectives to be measurable so a comparison of planned and accomplished objectives becomes possible. The objectives can be of different importance and it should for clarity indicate whether they intend resources, achievements or results. Problem: How do the managers at various levels in the public sector relate to objectives in management by objectives? Purpose: The study intends to contribute to a deeper understanding and knowledge of the objectives in management by objectives where the delimitation is to discern why managers relate the way they do to the organization's objectives. Method: A qualitative case study of the social services in a municipal in Skaraborg. Theory: Literature and scientific articles about management by objectives and institutional theory have created our theoretical framework. This theoretical framework has also resulted in an analytical model that has been supporting the empirical analysis. Empiricism: Empirical material was collected through interviews with managers at different levels in the operation. Analysis: Empirical data have been analyzed with the aid of the analysis model. We have analyzed various levels of management about their approach to objectives in management by objectives. Conclusion: Our conclusion is that the approach to management by objectives for managers in all levels of operation, are positive although there are deficiencies with management by objectives. The most prominent deficiency is that objectives can be difficult to measure in quantitative terms. This has developed an ability to measure objectives in other ways than in quantity. In management by objectives in this operation, it is important to relate to the values and norms because the objectives are based on these.

Syftet med denna uppsats är att identifiera möjliga utfallspåverkande faktorer som möjliggör ett framgångsrikt implementerat utfall avseende social hänsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger på en jämförelse mellan två fall där utfallet utgör den gemensamma nämnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primärt på intervjuer med tjänstemän och politiker i Sigtuna och i Örebro. De teoretiska analysverktygen som används i denna uppsats är hämtade från Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har använts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa är spelregler, preferenser och resurser. Resultatet visar på att fallen har fler möjliga utfallspåverkande faktorer gemensamma än de har utfallspåverkande faktorer som skiljer dem åt. En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frågan om sociala krav har hanterats på ledningsnivå som en strategisk fråga, snarare än som en juridisk eller teknisk fråga. Fallen kan även förstås som att behovet av upphandling och behovet av sociala åtgärder har växt fram oberoende av varandra innan själva upphandlingsprocesserna och att det är genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrågan och den sociala frågan har kombinerats. Dock rör det sig inte om en institutionell förändring som katalysator för implementeringen, utan snarare om inkrementell förändring i synen på offentlig upphandling som ett verktyg för social förändring.
The purpose of this thesis is to identify probable outcome influencing factors that enable a successful implemented outcome of social considerations in public procurement in a Swedish context. The analysis and conclusions are based on a comparison between two cases where the outcome is the common denominator. The empirical material for the thesis is primarily gathered from interviews with officials and politicians in Sigtuna and in Örebro municipalities. The theoretical tools used for analysis in this thesis are taken from Rational choice and Normative institutionalism. Three thematic factors have been used to categorize the similarities and differences between the cases: these are the rules of the game, preferences and resources. The result shows that the cases have more probable outcome influencing factors in common than they exhibit outcome influencing factors that set them apart. A likely important probable explanatory factor is to be found in the fact that the subject of social considerations was handled at a management / political level as a strategic issue, rather than as a legal or technical issue. The cases can also be understood in a manner which informs us that the need for procurement and the need for social action have evolved independently of each other and before the actual procurement processes. It is through the actors’ actions that the procurement issues and the social considerations have been combined into a common issue. However, the result does not indicate an institutional change as a catalyst for the implementation, but rather that the change in the perception of public procurement as a tool with social policy implication represents an incremental change within the existing institutions.

In the context of New Public Management, concepts such as lean have had a major impact among organizations in recent years with efficiency ideas based on customer focus. Moreover, the benefits of lean have served as solutions to the problems and challenges facing the public service. However, previous research is limited in public authority contexts to understand its applicability. The Swedish Social Insurance Agency is a public authority that started implementing lean in 2012 with the aim of streamlining its flow with continuous improvements based on customer value. Therefore, the aim of this thesis is to examine how lean is expressed from idea to practice in two departments of the Swedish Social Insurance Agency as a public authority context. This, by illustrating the translation process of the management idea as a strategy based on a strategic and an operational department as an overall level and the everyday work within the core activity at the micro level. Thus, lean is a broad and flexible concept, but the focus of this thesis is on the concepts flow and value. Institutional theory and Scandinavian institutional theory, especially translation theory have been used to apply a model of decontextualization, translation arenas and contextualization, as well as central translators. This to understand how ideas are raised from a practice through various arenas and translated into another practice. To achieve the purpose of this thesis, a two-case study was conducted by the lean introduction of these two departments. Semi-structured interviews have been conducted with central managers and employees in the departments as well as with external consultants who have been involved in and influenced introduction of lean. This, in order to understand how the concepts have been translated from arenas and translators at two comparative levels. This thesis also contains internal documents and annual reports as well as observations that have been studied. Results presented in the paper contribute to existing research, with the translation of lean at the strategic and operational level within a public authority context. As such, the results indicate that translation is ongoing everywhere where a link between public and private activities is a way of how ideas are disseminated and translated. In addition, the introduction of lean in the departments had been introduced and tested to a minor extent at the strategic department before the introduction as a top-down process of the entire authority through informal relationships with Scania and Toyota. Analysis shows that the local translation process in both cases is an adaptation between lean and practice. Furthermore, lean did not change the everyday work completely, but was translated in a way that supported how the departments were organized before, rather than radically changing them. Additionally, the analysis shows that the translation of lean was affected by the private sector and other organizations in the area. The various arenas and translators play an important role in how lean is translated into practice. Adaptation to the organizational context is also important for the idea to be successful. However, the thesis shows that a formal actor is required to add energy to maintain the commitment with lean.
I en kontext av New Public Management har idéer som lean fått en stor genomslagskraft bland organisationer på senare tid med effektivitetstankar utifrån ett kundfokus. Vidare, har fördelarna med lean fungerat som lösningar på de problem och utmaningar som offentlig tjänsteverksamhet står inför. Därutöver är tidigare forskning begränsat inom myndighetskontexter för att förstå dess tillämpbarhet. Forskning belyser att empiriska och teoretiska studier efterfrågas på mikronivå inom kärnverksamheters vardagliga arbete i kombination med en övergripande nivå vid införande av management-koncept. Försäkringskassan är en myndighet som påbörjade implementeringen av lean år 2012 i syfte att effektivisera sitt flöde med ständiga förbättringar utifrån kunden i centrum. Av den anledningen är uppsatsens syfte att undersöka hur lean kommer till uttryck från idé till praktik på två av Försäkringskassans avdelningar som en offentlig myndighetskontext. Detta genom att belysa översättningsprocessen av managementidén som verksamhetsstrategi utifrån en strategisk respektive en operativ avdelning som arbetar med övergripande strategi och kärnverksamhet på mikronivå. Lean är således ett brett och flexibelt begrepp, men fokus i uppsatsen är på koncepten flöde och värde. Institutionell teori, skandinavisk institutionell teori och i synnerhet översättningsteori har använts för att tillämpa en modell av dekontextualisering, översättningsarenor och kontextualisering samt centrala översättare. Detta för att förstå hur idéer lyfts från en praxis via olika arenor och översätts till en annan praxis.  För att uppnå syftet har en tvåfallstudie genomförts av lean-införandet på dessa två avdelningar. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med centrala chefer och medarbetare på avdelningarna samt med externa konsulter som varit med och påverkat införandet. Detta för att förstå hur koncepten översatts utifrån arenor och översättare på två jämförande nivåer. Uppsatsen innehåller även interna dokument och årsredovisningar samt observationer som studerats. Uppsatsens resultat ger bidrag till existerande forskning, med översättning av lean på strategisk och operativ nivå inom en myndighetskontext. Resultaten tyder på att översättning pågår ständigt överallt där en koppling mellan offentlig och privat verksamhet är ett sätt för hur idéer sprids och översätts. Införandet av lean testades i mindre omfattning på den strategiska avdelningen innan införandet en top-down process på hela myndigheten genom informella relationer till Scania och Toyota. Analyserna visar på att den lokala översättningsprocessen i båda fallen är en anpassning mellan lean och praxis. Dessutom förändrade inte lean det vardagliga arbetet helt utan översattes på ett sätt som avdelningarna sedan tidigare varit organiserade, istället för att radikalt förändra dem. Vidare visar analysen att översättningen av lean påverkades av privat sektor och andra organisationer i omgivningen. De olika arenorna och översättarna fyller en viktig funktion i hur lean översätts till praktiken. Anpassning till den organisatoriska kontexten är även viktig för att idén ska bli framgångsrik. Emellertid visar uppsatsen att en formell aktör krävs för att tillföra energi för att behålla engagemanget för lean.

Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad. Dessa har sedan analyserats genom en regressionsanalys och slutsatsen är att ideologi som variabel inte inverkar på en kommuns reformbenägenhet, utan visar främst att stigberoende, isomorphism och kommuners ekonomiska situation är avgörande för kommuner ska välja att lägga ut barnomsorg på entreprenad.

In 2011 Sweden introduced tuition fees for citizens of countries outside the European Union (EU), European Economic Area (EEA) and Switzerland, choosing to study at Swedish universities. The purpose of this thesis has been to explore how institutions of higher education in Sweden has adapted to this change by studying the case of Lund University. Within Lund University we have studied both centrally placed functions and functions at the Faculty of Engineering and the Faculty of Social Sciences, namely Graduate School. We have performed interviews with teachers as well as administrative staff on different levels. Our study is centred around organization pertaining to marketing and recruitment towards fee-paying students as well as services for fee-paying students during their time of study at Lund University. We have also been interested in finding out whether the relation between the university and the students has changed during the time passed and if there has been any adaptations of the offered education. Our study shows that the tuition fees contributed to a more focused attention on international marketing, the development of new practices within communication and service to international students and the creation of a wider range of international educational programmes. We have also found that administrative staff within the university, to a certain extent, think about students in terms of customers.
År 2011 infördes studieavgifter för studenter från tredjeland som valde att studera vid universitetet och högskolor Sverige. Syftet med denna uppsats har varit att utforska hur lärosäten i Sverige anpassat sig till denna förändring genom att studera fallet Lunds universitet. Inom Lunds universitet har vi studerat funktioner både centralt och på fakultetsnivå, vi har genomfört intervjuer med lärare samt med personer på olika nivåer inom administrationen. Vi har inkluderat både Lunds Tekniska Högskola, LTH, och Graduate School som driver ett antal internationella mastersprogram vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten. I vår studie har vi fokuserat på̊ organisering som berör rekrytering av och marknadsföring mot betalande studenter till universitetet samt servicefunktioner riktade till betalande studenter under studietiden. Vi har även utforskat om relationen till studenterna har förändrats samt om det skett en anpassning av utbildningsutbudet. Vår studie visar att studieavgiftsreformen bidrog till ett ökat fokus på internationell marknadsföring och positionering, att nya praktiker inom kommunikation och service till internationella studenter utvecklats samt att antalet program med internationell rekrytering utökats. Studien visar även att tjänstemän inom universitetet i viss utsträckning tänker på studenter i termer av kunder.

Rapid technological development and change in modern society is unprecedented in history.Digitalization and automation of business processes is widely seen as a way of streamliningorganisations and changing institutional settings in them. The impact on individuals andorganisations raison d’etre increases as they face stronger institutional pressure from differentstakeholders. As with every thought that comes to mind, the process of translation tries to remedythe gap in individuals and organisations different outlooks. Grounded in theory of institutionallogics and translation, the authors of this paper set out to approach this institutional complexity byinvestigating it through a lens of these theories. We find that the market and corporate logic areinfluencing all of the organisations, but which of the logics that is most likely to be constituteddepends to a high degree on the local translation process. The translation that is produced dependson the institutional environment that is predominant in the organization. For the organization to besuccessful in rapid technological development and change, a thorough understanding of theincremental institutional complexity is paramount.
Snabb teknisk utveckling och förändring i det moderna samhället är oöverträffad i historien.Digitalisering och automatisering av affärsprocesser ses allmänt som ett sätt att effektiviseraorganisationer och ändra den institutionella sammansättningen i dem. Påverkan på individer ochorganisationers existensberättigande ökar när de står inför starkare institutionellt tryck från olikaintressenter. Översättningsprocessen försöker här avhjälpa klyftan i individers och organisationersolika perspektiv som uppstår när nya idéer får fäste. Grundade i teorin om institutionella logikeroch översättning, försöker författarna till denna uppsats att närma sig denna institutionellakomplexitet genom att använda en lins av dessa teorier. Vi finner att marknads- och företagslogikenpåverkar alla organisationer, men vilken logik som sannolikt kommer att få fäste beror i hög gradpå den lokala översättningsprocessen. Översättningen som produceras beror på den institutionellamiljön som dominerar organisationen. För att organisationen ska lyckas med en snabb tekniskutveckling och förändring, är en grundlig förståelse för den inkrementella institutionellakomplexiteten är avgörande.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap.  Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap. Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap? Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer. Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde. Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap.
Title: The municipally captured middle manager: A qualitative description of middle managers exercises of Leadership. Background: Municipal agencies are strongly influenced by the environment and must continuously adapt while striving for predictability. This complex environment impact middle managers possibility to practice one's own Personal leadership, and therefore demands are places upon managers for adaptability and a consciousness regarding ones personal leadership. Research Question: How do middle managers at different hierarchical positions view their opportunity to practice their own personal leadership? Purpose: The purpose of our study is to investigate, describe and create an understanding for how managers, on different hierarchical levels, practice their personal leadership in a context affected by internal and external influences. Method: To answer our research question we chose to utilize a qualitative methodology. Through a hermeneutic interpretation method and an abductive approach we analysed the six semi structured interviews we conducted. Conclusions: The conclusion we derived to is that the design of the leadership education and the restriction of freedom of movement that exists create a conflict between the goals of the organisation and managers ability to practice their own personal leadership.

This study is about trust for public institutions and what the foundation is that builds this confidence. For this study I have used three dependent variables to define different aspects of public institutions. These are trust in the legal system, trust in political parties and state of health services nowadays.  The method that is used in the study is based on a comparative study between two countries, Sweden and Portugal.  The actual result is made up by comparing means and regressions by using 13 independent variables. Many of the independent variables that has been used is deriving from institutional theories of Putnam and Rothstein These theories points out the importance of strong traditions of civic engagement and that the success of the trust of the institutions depends in large part on the horizontal bonds that make up social capital. Other theories describe the malicious venom that is the outcome of corruption and the importance of happiness. The cultural dimensions by Hofstede are also included in the list of theories, especially those dealing with the freedom and free from collectivism and caring for others well-being. With help from these theories thirteen independent variables were emerged. The result that comes from the study is that the trust is first of all the obvious Sweden has a higher level of trust in all the different aspects than Portugal. Although the regressions shows that only 4,8 -11,2% can be explained, there is still possible to make clear conclusions. The clearest conclusion we can draw is that state of happiness makes a difference regarding trust for the institutions. Other things that influence the trust are civic engagement by working in another organization and believing in equality seems to correlate with higher trust. Caring for others seems to have a slightly negative effect on the trust. With this we can conclude that altruists do not have a higher trust on public institutions than others. A clearer tendency is that the sense of feeling free is negative on the trust for the public institutions.

This thesis uses a case study approach and investigates how the institutional environment has an impact on decision making regarding sales within three departments at WSP Management in Sweden. With the application of neo-institutional frameworks, the study explains how decision making is constrained by the institution and the actors that make up the institutional environment, as well as how a pursuit for stability and legitimacy isolate engineering consultant companies from other sectors within the market.   The study concludes that the institutional environments inducements have created a sales structure within the departments that is solely focused on the public sector and acquiring contracts through public procurement. This sales structure is heavily imprinted within the departments and has created a culture where employees rely in department management to solely sell their services to potential customers. The success and efficiency within this institutional environment has made it that the departments key performance indicator-demands from upper the upper management are based on a sales structure that requires little or no proactive sales. The inducements within the regulative institutional environment thus has a big impact on their decision making when they are trying to maintain a financial stability in relation to the company’s upper management. With the current structure they have been placed in an institutional comfort zone in which they will be stuck within if no change is made.

The veterans in Sweden is a group that is steadily growing, one of the reasons is the new employment agreement that requires the soldiers and officers to commit to Foreign Service. The Swedish Armed Forces have received critique from the government in their investigations concerning the Swedish veteran politics. Since then the Swedish government has introduced a new law that gives the Swedish Armed Forces an utmost responsibility concerning the veteran’s physical and mental health. The purpose of this study is to qualitatively investigate “The Peace berets”, a non-government organization which have had, and is still having a cooperation with the Swedish Armed Forces as a result of the investigation conducted by the Swedish government. We investigate their social work with the veterans and their perspective on the cooperation between them and the public sector. The study is based on qualitative interviews with four voluntary workers in the organization. In our analysis we have applied a theoretical perspective from the new institutional theory and the collaboration theory, that enlighten our data collected from the interviews. The result shows, as mentioned above, that the organization has a strong collaboration with the Swedish Armed forces, but not with the social workers which could depend on several facts. One of the reasons could be a result of the reigning confusion concerning the Law concerning the Swedish Armed Forces staff at international military interventions (SFS 2010:449).  As a result of the confusion it is uncertain if the Swedish Armed Forces have an utmost responsibility concerning the veterans, which is confirmed by the interviewed persons. As represented in the result, they share different perspectives on whether the utmost responsibility belongs to the Swedish Armed Forces or the commune/ county council where the veteran is domiciled.

Denna uppsats grundar sig i att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityder till föräldrapenningen. Finns det en koppling mellan en av Sveriges mest omtalade myndighet och utbetalningen denna administrerar? Uppsatsen studerar om det finns ett samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen. Uppsatsen har utgångspunkt i tidigare forskning gällande ämnet och de eventuella sambanden studeras utifrån politisk ideologi i form av vänster-mitten-höger positionering. Det finns inga studier som testar detta samband fullt ut och genom en multivariat regressionsanalys med stödjande mekanismer som är relevanta för sambanden studeras detta fullt ut och kompletterar tidigare forskning. Uppsatsen grundar sig i kollektiva dilemman som motiverar relevansen av denna undersökning. Användningen av SOM-institutets rikstäckande opinionsundersökning från 2016 ger en tydlig och nyanserad bild av människors åsikter i dessa frågor och möjliggör att en tydlig bild av sambandet kan ges. Teori och tidigare forskning används för att ge avstamp till uppsatsens teoretiska modell och hypoteser. Forskning kring attityder används och fokus läggs på Converse teori och den tidigare forskningen utförd på området. Tidigare forskning om ideologins påverkan på attityder används samt om statens påverkan på policys. Genom att studera sambandet i två steg kan det kartläggas om den offentliga myndigheten försäkringskassan gör att vi människor förhåller oss till en viktig utbetalning i form av föräldrapenningen baserat på det förtroendet vi har till myndigheten i fråga. Således går det att urskilja om myndigheten förändrar våra attityder negativt eller positivt. I det andra steget studeras sambandet med interaktionsvariabler för att se effekten av statens påverkan på sambandet samt ideologisk rikting. Analysen i denna uppsats visar på att det finns ett negativt statistiskt signifikant samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen samt att politisk ideologi har en inverkan på sambandet (Converse, 1964; Holmberg, Weibull, 2013; Hensing, Holmgren, Rohdén, 2010; Bové, 2018).

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?

Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv.

Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.

The aim of this dissertation is to investigate the incidence of instability in out-of-home care for children and how children experience this instability. The dissertation consists of two studies. The quantitative study is based on an examination of social work case files of 213 children who began 317 placements in 2005 and 2006. Every placement was followed for a maximum of two years. The qualitative study used interpretive phenomenology as method and is based on interviews with 12 purposively selected children who had experienced placement breakdown at some point during 2011 or 2012.   The quantitative study shows that the majority of children had experienced problems in their home environments prior to placement. Most commonly reported was parents’ substance abuse or mental health problems. Preschool and schoolchildren were more often placed in care due to neglect whereas adolescents were placed because of their own behavior problems or relational problems. Children in the qualitative study described that the problems they experienced prior to coming into care continued to influence them during their time in care. The quantitative study indicates that different types of instability are associated with children’s ages. That is, breakdown was most common for adolescents whereas preschool children more often experienced planned placements changes. Children in the qualitative study gave similar descriptions of planned placement changes and placement breakdown. The difficulty with which these children experienced the move from a foster family or group home depended on their relationship to caregivers. Therefore, planned placement changes from foster homes or institutional settings in which children reported being happy were described as more difficult than breakdown in placements from which children wanted to move. In children’s views, breakdown was caused by mismatches between them and caregivers, mistreatment in care settings, and their own behavior problems. However, children explained that when social workers did not listen to them, behavior problems in the form of running away, self-harming or behaving badly, were the only way of ending placements in which they were miserable. All children in the qualitative study described a wish for close relationships with consistent adults and an opportunity to feel that they belong somewhere. These fundamental needs were difficult for them to have satisfied due to their parents’ problematic life histories, instability in care which repeatedly placed children in new care situations, and a lack of continuity of social workers.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) togs fram av intresseorganisationen Forum - idéburna organisationer med social inriktning 2010 som en partnerskapsmodell mellan idéburen ochoffentlig sektor. Partnerskapsmodellen bygger på en idé kring ömsesidig samverkan mellan den idéburna och offentliga organisationen. Syftet med uppsatsen är att utveckla forskningen kring relationen mellan de idéburna och offentliga aktörerna inom IOP. Forskningen kring denna partnerskapsrelation har hittills baserats på ett enskilt fall och har fokuserat på relationen i förhållande till upphandling. I uppsatsen undersöks relationen utifrån de teoretiska infallsvinklarna: institutionella logiker, makt och gränser, vilka har visat sig relevanta i samband med insamlingen av det empiriska materialet. Uppsatsen ämnar bidra till att utveckla en djupare förståelse för den specifika partnerskapsrelation som uppstår inom IOP och besvara frågeställningen hur samverkan mellan idéburna och offentliga aktörer möjliggörs ur ett relationellt perspektiv inom idéburet offentligt partnerskap. Resultatet i uppsatsen visar på att i den idéburna-offentliga relationen inom IOP-samverkan uppstår ett gränsland där det finns utrymme för samverkan och dialog kring målgruppen och verksamheten men även runt själva IOP-avtalet, som i sig utgör ett gränsobjekt som främjar gemensamt handlande.
Civil Society Public Partnership (CPP) was developed by Forum - idea-based organisations with a social focus in 2010 as a partnership model between the idea-based and the public sector.The partnership model is based on an idea of mutual collaboration between the idea-driven and public organization. The purpose of the thesis is to develop research on the relationship between the idea-driven and public actors within CPP. The research on this partnership relationship has so far been based on an individual case and has focused on the relationship in relation to procurement. The thesis examines the relationship based on the theoretical approaches: institutional logics, power and boundaries, which have proved relevant in connection with the collection of the empirical material. The thesis aims to help develop a deeper understanding of the specific partnership relationship that arises within CPP and answer the question of how collaboration between idea-driven and public actors is made possible from a relational perspective within idea-based public partnership. The results of the thesis show that in the idea driven public relationship within CPP collaboration, a borderland arises where there is room for collaboration and dialogue around the target group and the activity but also around the CPP agreement itself, which in itself constitutes a border object that promotes joint action.

Den här avhandlingen undersöker vilken inverkan styrning som ”governance” och interorganisatorisk samverkan har på lokala integrationsprogram inom det svenska flyktingmottagandet. Fokus ligger på att studera hur organisationer på lokal nivå förhåller sig till ett institutionellt förändringstryck om att etablera ett interorganisatoriskt och arbetsmarknadsinriktat program. Syftet är också att bidra till den teoretiska förståelsen av ”governancemisslyckanden” och den mångfald av processer som styrning genom icke-tvingande mekanismer och decentraliserat beslutsfattande kan ge upphov till på lokal nivå. Den empiriska studien bygger på intervjuer med företrädare för myndigheter och andra aktörer på olika nivåer inom integrationsområdet. Fallstudier av lokalt utvecklingsarbete har genomförts i fyra kommuner. Avhandlingen visar att styrningen baserad på icke-tvingande mekanismer hade svårt att få genomslag när den stod i konflikt med etablerade arbetssätt och professionella normer. Den har också inneburit vaga och svårförenliga riktlinjer för arbetet på lokal nivå. Inom det lokala flyktingmottagandet har utvecklingsarbetet karaktäriserats av erfarenhetsutbyte, jämförelser och en vilja till gemensamt lärande inom ramen för professionella nätvek. Denna typ av samverkan har bidragit till ökad likformighet, eller isomorfism, inom de lokala insatserna, vilket står i kontrast till målet om ett mer differentierat och flexibelt program.
This thesis examines the impact and significance of governance and inter-organizational collaboration in the policy area of local refugee reception and immigrant integration in Sweden. The study focuses on how local actors respond to institutional pressures to engage in collaborative efforts in order to make service provision more differentiated and more orientated towards employment. The aim also is to contribute to the theoretical understanding of ‘governance failure’ and the multiplicity of outcomes that are possible when non-coercive mechanisms are applied rather than formal ‘command-and-control’. The empirical study is based on interviews with representatives from agencies involved at different levels. At the local level, case studies of integration programme development were carried out in four municipalities. The analysis shows that the governance strategies, based on non-coercive mechanisms, had a limited significance because they were in conflict with professional norms and practices at the local level of service provision. They also failed to provide more detailed guidance on how the differentiated services should be realized in practice. Instead, programme development at the local level was characterized by collaborative learning and imitation in professional networks, or ‘communities of practice’. This type of collaboration contributed to processes of increased homogenization, or isomorphism, which stands in contrast to the goal of a more de-standardized and flexible programme.

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt. Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner. Det förekommer emellertid ett forskningsgap om hur hållbarhetsaspekter skulle kunna integreras i en sådan styrmodell för att passa en högskoleinstitution. Denna studie har genomförts som en fallstudie vid Handelshögskolan vid Umeå universitet då detta är en högskoleinstitution som har ett pågående förändringsarbete med avseende på hållbarhet. Syfte: För att ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter inte ska bli verkningslöst krävs det att det finns rätt förutsättningar i organisationen. Studiens delsyfte är därför att studera hur medarbetare vid en högskoleinstitution upplever sitt ansvarstagande samt vilka drivkrafter och svårigheter som existerar med hållbarhetsarbetet. Detta ämnar ge ett teoretiskt bidrag till tidigare studier om hållbarhetsinitiativ i högskolan. Studiens huvudsyfte är att förstå Handelshögskolans verksamhet för att utforma ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter. Studiens huvudsyfte ämnar bidra till rådande teori kring det balanserade styrkortets användningsområde inom högskolan. Studien ämnar även ge ett praktiskt bidrag och rekommendationer till Handelshögskolan genom det styrkort som tagits fram. Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsens teoretiska del innefattar ett kapitel om högskolan som offentlig organisation för att ge en bakgrund till det fall som vi studerar. Vidare presenteras tidigare forskning om högskolans roll i en hållbar utveckling samt drivkrafter och svårigheter som tidigare studier visat på. Genom institutionell teori skapas en förståelse till varför organisationer drivs till att ta hållbarhetsinitativ och varför svårigheter uppstår. Till sist presenteras teorier om det balanserade styrkortet som ligger till grund för utformningen av den modell som tagits fram i denna studie.  Praktisk metod: För att besvara studiens delsyfte har tretton semi-strukturerade intervjuer genomförts med syfte att inrymma samtliga verksamhetsområden; forskning, utbildning och samverkan. Studiens huvudsyfte har delvis besvarats genom intervjuerna men dessa har även kompletterats med en dokumentanalys. Resultat och slutsatser: Studien visade att de främsta drivkrafterna var engagemang och intresse från ledning och medarbetare, initiativtagande från andra handelshögskolor, intressenters påtryckningar samt profileringsmöjligheter. Vi kom fram till att medarbetare till viss del upplever att förändringen inte är praktiskt genomförbar och att ett bristande intresse kan utgöra svårigheter i förändringsarbetet. Resultatet visar på ett balanserat styrkort för en högskoleinstitution som utgår ifrån tre perspektiv som motsvarar högskolans tre kärnverksamheter; utbildning, forskning och samverkan samt ett medarbetarperspektiv. Resultatet visar att det mest effektiva sättet att inkludera hållbarhet i styrkortet är att integrera aspekterna i alla fyra perspektiven.

Bakgrund: Under 2000-talet har ett antal skandaler skakat om revisionsbranschen, både inom den privata och den offentliga sektorn. Detta har väckt ett intresse för att undersöka hur revisionen går till inom dessa två sektorer. Tidigare forskning som jämför revision inom den privata sektorn med statlig revision är begränsad, vilket motiverar den här undersökningen då en sådan jämförelse kan ge större kunskap kring huruvida företag och myndigheter är föremål för samma nivå av granskning. Vidare är granskningsprocessens påverkan på revisionskvaliteten ett relativt outforskat område, vilket motiverar undersökningen ytterligare. Syfte: Undersökningen jämför granskningsprocessen för revision inom den privata sektorn med granskningsprocessen för statlig revision, i en svensk kontext. Syftet är att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter i hur granskningsprocessen är utformad mellan de två sektorerna, och vidare vad eventuella skillnader eller likheter kan ha för påverkan på revisionskvaliteten inom respektive sektor. Metod: Undersökningen har en induktiv utgångspunkt, och utförs i form av en innehållsanalys bestående av en dokumentgranskning och intervjuer. I dokumentgranskningen ställs relevant lagstiftning, gransknings-standarder, och styrdokument för kvalitetskontroll för de två sektorerna mot varandra. Ett antal intervjuer görs även med revisorer från KPMG och Riksrevisionen, som representerar revision inom den privata respektive den offentliga sektorn. Slutsats: Resultatet visar att granskningsprocessen till stor del ser likadan ut, men att det finns ett antal skillnader som framför allt har att göra med mer långtgående krav på rapportering för myndigheter. Detta kan förklaras med att agent-problematiken är större inom den offentliga sektorn, vilket i sin tur leder till en mer omfattande granskning för den statliga revisionen. God revisionskvalitet kommer av efterföljelse av lagar och regler, samt revisionsstandarder. Den privata sektorn har mer detaljerad lagstiftning, och därmed fler aspekter att beakta för att uppnå god revisionskvalitet. Vad gäller revisionsstandarder är dessa likartade, varför båda sektorerna har samma utgångsläge för att uppnå revisionskvalitet och undvika revisions-misslyckanden.
Background: During the 21st century, a number of scandals have shaken the audit industry - both within the private and the public sector. There is an increasing interest in knowing how the audit process is designed within these two sectors. Previous research comparing private sector audits to public sector audits is scarce; this motivates an investigation such as this one, because a comparison could provide insight into whether corporations and government agencies are subject to the same level of scrutiny. Further, the impact of the audit process on audit quality is a relatively unexplored area of research, which motivates the study even more. Purpose: The investigation compares the review process of private sector audits with the review process of public sector audits, within a Swedish context. The purpose is to find out whether there are differences or similarities in the review process between these two sectors, and if these potential differences could affect the audit quality of the sectors respectively. Method: The investigation has an inductive starting point, with a content analysis of a document review and interviews. The document review compares relevant laws, standards for the review process, and regulations of quality control, for each of the sectors. A number of interviews are carried out with auditors from KPMG and Riksrevisionen (Swedish NAO). The participants are representatives for auditors in the private sector and the public sector respectively. Conclusion: The findings show that the review process overall is very similar, but that there are a number of differences that mostly have to do with the more extensive reporting requirements for the public sector. This could be explained by the fact that the principal-agent problem is more complex within the public sector, which, in turn, leads to a more extensive review in the public sector audit. Audit quality comes from following laws and regulations, as well as audit standards. The private sector has more detailed audit laws, and thereby more aspects to consider in order to achieve good audit quality. The audit standards are similar in the private and the public sector, indicating that they have the same starting ground for achieving audit quality and avoid audit failures.

For a long time the discourse and orientation of Swedish school research has been focused on rights and democracy as a process, at the expense of the common or the cultural mechanisms that are important for a solid society. The result of the current research has led to this master’s thesis which aims to investigate if the Swedish elementary curriculum is able to reproduce the components that unite the people within a society, what can be referred to as the common. The aim is also to investigate what kind of citizenship ideals the Swedish elementary curriculum is expressing and intended to be implemented. The theoretical framework for this master thesis is liberal and communitarian citizenship and social institutions. The liberal focus on the individual and her relationship towards the state is opposed to the communitarian focus on the common and its social components. The method applied is ideal type analysis which means that an ideal is being designed and the studied object is being compared to the ideal. In this thesis the ideal consists of social institutions, and all the elementary curriculums since 1878 is being compared to this ideal.The result of the ideal type analysis is that social institutions exist in all studied documents but to varying degrees and with varying content and clarity in what is intended. The first governing documents were not very comprehensive and relatively general in their formulations which also is the case of the curriculums from 1962 and onwards. From the breakthrough of parliamentarianism to 1969, the governing documents became much more elaborate and clearer in which citizenship ideal was reproduced and much more open with its intention to reproduce social institutions. Thereafter, the presence of cultural institutions have decreased and the citizenship ideal has moved towards a more liberal ideal. The research provides different answers to why a certain curricula lack social institutions. It is quite possible that the first normal plans were not intended to engage in citizen education. The curricula that constituted the governing document for the modern elementary school may have diffuse formulations and fewer traditional elements because the Swedish school system has become more focused transferring knowledge and not foster. It is not always clear what citizenship ideal the curriculums express. The conclusion is that from 1878 to 1955 the curriculums, with some reservations for guesses, had the intention to implement communitarian citizenship. The curricula of 1962, 1969, 1980 and 1994 are more or less instances of liberal communitarianism. Today's curriculum is very liberal in its discourse, although it may be that citizenship education is not a purpose. It may be that today's primary school is entirely aimed at transferring knowledge and not fostering, which comes with risks

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen är

uppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom de

undersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- och

ledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna som

förekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassad

ledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguiden

utformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;

verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalens

upplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,

kunskapsinhämtning, ledningsgrupp. Studiens resultat redogörs i fem teman: ledningsgrupp,

ledning och förmåga att driva en verksamhet, hindrande och främjande faktorer i ledarskapet,

ledarskapets effekt på verksamhets- och kompetensutveckling, trygghet inom verksamheten.

Sammanställningen av resultatet visar vikten av en välfungerande ledning inom behandlande

verksamheter för såväl personalens välmående som behandlingseffekterna. I resultatet

framkommer vikten av tid avsatt för personal och ledning där diskussioner kan föras om olika

objekt som berör och är av intresse för såväl personal som verksamhet. Slutsatsen som kunnat

dras är att personalens upplevelse av ledningen och den roll som de innehar är överlag positiv

samtidigt som den brister inom vissa områden. En förbättring av dessa områden skulle kunna

leda till en välmående personalgrupp som utförde sitt arbete på ett mer tillfredsställande sätt.

Nyckelord: socialt arbete, ledarskap, ledning, institutioner, offentlig sektor, ungdomsvård

Research questions: Overall research question; How is the undertaking of social sustainability organized, led and executed within the management of Västerås Municipality Government Administration.  To answer the overall research question, a focus is on two sub-questions; How is social sustainability discussed at the leadership level in the city of Västerås? How is social sustainability integrated into the two committees? Purpose: The purpose of this study is to contribute to the body of knowledge of how working with social sustainable development is integrated within public administration organizations. Method: The starting point of the study is qualitative method, with thematic content analysis as a basis for a narrative presentation. Conclusion: Our conclusion is that social sustainability is a broad concept. There is a wide variation in knowledge among leaders and the ambition to work with these issues. The topic in itself is current and permeates large parts of the Västerås Municipality Government Administration both in terms of the work within the organization and towards civil society. Social sustainability recurs in different forums and on different levels. Social sustainability is observed on several areas, however, deficiencies can be discerned within certain domains. This means that the implementation of social sustainability needs to be given more space to maintain and strengthen the legitimacy of the organization. The essay's  contribution: The study is an empirical contribution to the organization in terms of  research in social sustainability a new institutional perspective
Frågeställningar: Övergripande forskningsfråga; Hur bedrivs, organiseras och leds arbetet med social hållbarhet på ledarnivå inom Västerås stad?  För att besvara studiens övergripande forskningsfråga riktas ett fokus på två underfrågor; Hur diskuteras social hållbarhet på ledarnivå i Västerås stad? Hur integreras social hållbarhet sett utifrån de två nämnderna? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper i hur social hållbar utveckling är integrerad i offentliga organisationer. Metod: Studien har utgått ifrån kvalitativ metod, där tematisk innehållsanalys har legat som grund med en narrativ framställning. Slutsats: Den slutsats som dras är att social hållbarhet är ett vitt begrepp som berör många olika områden. Det förekommer stor variation i kunskap hos ledarna samt vad gäller  ambitionen att  arbeta med frågorna. Social hållbarhet i sig är aktuell och genomsyrar stora delar av Västerås stads arbete både inom organisationen, men även sett ut mot samhällets invånare. Social hållbarhet återkommer i olika forum och på olika nivåer. Inom flera områden kan tydliga inslag av social hållbarhet ses, trots detta kan brister urskiljas inom vissa domäner. Detta gör att implementeringen av social hållbarhet behöver ges större utrymme för att bibehålla och förstärka legitimiteten i organisationen.  Uppsatsens bidrag: Studien är ett empiriskt bidrag till organisationen vad gäller forskning om social hållbarhet sett utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv.

Despite early initiatives during the 1960s and 1970s, and continuing efforts ever since, the Baltic Sea remains in poor condition. The Helsinki Commission (HELCOM) is the governing body tasked with protecting the marine environment from further deterioration through intergovernmental collaboration between the Baltic Sea states and the EU. In 2007, HELCOM launched a new tool – the Baltic Sea Action Plan (BSAP), of which the so-called ecosystem approach is a cornerstone. However, how and why the BSAP reform was launched, and also what consequences such management reforms can have for transboundary resource management, is unknown. By using institutional theory, organizational theory and the advocacy coalition framework, in combination with content analysis of official documents derived from HELCOM, this thesis argues that the BSAP is the end result of a gradual process of change within institutional structures and actor beliefs. This thesis also shows that HELCOM's capacity to detect, process, and react in response to changes in its regulatory objective has not changed as a consequence of the BSAP. In contrast to earlier research, it seems HELCOM responds better to slow and opaque changes than to quick and visible ones. Finally, by comparing HELCOM with two other similar cases, the thesis shows that HELCOM's adaptive capacity could be improved in line with the recommendations of the ecosystem approach. This thesis illustrates the importance of studying the emergence of new tools for governing transboundary resources from several theoretical perspectives. The thesis uses an innovative quantitative content analysis and concludes that new methods might be required to enable such studies. The different perspectives used here give various explanations concerning the causes and consequences of the BSAP. In a future Baltic Sea, where environmental changes are likely to be abrupt, a multitude of understandings regarding the governance of the Baltic Sea will be crucial.

At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Submitted. Paper 4: In press.

The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.

This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands. Among the theorists are Karppi, Micheletti, Jacobsson and Sahlin-Andersson. The previous two treat the possibilities and the shortcomings of the multicultural democracy. The later deals among other things with decision making and with changes in politics and public administration.

The council was presented as the main solution of the problem that the Saami felt a lack of influence. However it was not welcomed by all main Saami figures. The founding of a council with a twofold role can be explained by governmental pressure at the time for a Saami Council working on governmental terms. This essay emphazises the efforts of the state to meet Saami demands without losing influence over a group long seen as a part of the national population.

It is my opinion that the case of the Saami Council is an example of the difficulties in the multicultural democracy. It is problematic when a group is “given” an institution by the state, among other things because it may undermine the possibilities for the group to raise objections in future conflicts. An arena attracting attention to an indigenous people in the national politics in the way the Saami Council does is, however, of great value for the Saami. It is truly a political success resulting in a new conception of the Saami and sprung from international change and a growing urge to question the legitimacy of national borders, but also from the propagation of the concept of Sápmi. One of its consequences is critique of the twofold role and suggestions of other ways to solve the situation, not only from the Saami but also from others, e. g. a governmental report. While waiting for such changes, the members of the Saami Council have created shared frameworks of interpretation and chosen to handle the twofold role by putting stress on the popularly elected part.

The structure of the Saami Council is studied through legal and other formal sources and through articles and litterature commenting the results of the structure. The results are contributions to the knowledge of the Saami political state in the Swedish society and to the knowledge of the Saami Council – a young institution harbouring many possibilities for future change. They are also ment to add to the understanding of the functioning of institutions with a built-in duality.

This study aims to investigate and identify the democratic restrictions in Bosnia and Herzegovina in 2018. The country is internationally known for its burdensome history of war in the 1990s, however, Bosnia and Herzegovina seems to be in the process of developing. In addition to having one of the world’s most complicated political systems, the country’s efforts to improve their democracy have not been recognized. Therefore, the question at issue will be operationalized by utilizing the theory of polyarchy composed by Robert Dahl. This theory establishes seven institutions; elected political officials, free and fair elections, inclusive suffrage, the right to run for public office, freedom of expression, alternative sources of information and associational autonomy. These institutions will be examined using empiricism that has been developed with textual analysis. Moreover, the institutions will be analyzed to ascertain if these rights can be found within the Bosnian society.                     The results revealed that only one of the institutions, namely, “inclusive suffrage” is maintained in Bosnia and Herzegovina. Four of the remaining institutions, which are; elected political officials, free and fair elections, the right to run for public office and associational autonomy, were recognized as partially maintained. The last two institutions; the right to run for public office and alternative sources of information did not meet the requirements. Due to these results, it can be established that Bosnia and Herzegovina does not maintain all seven requirements of Dahl’s theory. Despite the country’s efforts to improve their democracy, the democratic process of Bosnia and Herzegovina seems to have ceased.

Internet är idag en ny arena där alla delar med sig av information till alla. Det nya Internet, Webb 2.0, handlar om interaktivitet, kommunikation och dialog. Medborgare och intressenter vill ha större insikt och bättre möjligheter att påverka. De som bidrar med kunskap och synpunkter vill veta hur bidragen påverkar verksamheten, annars slutar de föra dialog. Regering och riksdag vill även att effektiviteten och tillgängligheten till myndigheternas tjänster ska öka. Tidigare forskning visar att det finns en trend mot ämnesarenor och att det kan föreligga ett paradigmskifte från fokus på tjänsteleverans till nätverkade myndigheter som involverar medborgare och intressenter i sin verksamhet. Detta ställer nya krav på riktlinjer och strategier. För att explorativt undersöka dessa trender och fenomen har representanter för tre svenska myndigheter intervjuats. De empiriska resultaten har sedan belysts med nyinstitutionell teori och analyserats med hjälp av lednings- och kommunikationsstrategiska teorier och koncept. Studien konstaterar att de tre undersökta myndigheterna har tagit små steg för att närma sig de virtuella ämnesarenorna. Vissa medarbetare deltar i sociala medier, men deltagandet är inte formaliserat och insikter och lärdomar aggregeras inte inom organisationerna. Samtidigt som kunskapen om sociala medier är relativt låg verkar det finnas institutionaliserade myter som påverkar beslutssituationen. Myndigheternas ledningsgrupper är åldersmässigt relativt homogena. De träffar varandra inom sektorn regelbundet och avvaktar och följer de andra myndigheternas exempel. Den nya e-logiken utmanar de befintliga maktstrukturerna och myten om expertis genom att externa aktörer får mer makt över verksamhetsutvecklingen än tidigare. För att börja delta fullt ut i dialogen på de virtuella ämnesarenorna krävs sannolikt en förändring i verksamhetskulturen och eventuellt behövs ett generationsskifte. Genom deltagande i några väl utvalda e-projekt kommer lärdomar och insikter som kan ge beslutsunderlag för att gå vidare. Erfarenheterna kan leda till att de institutionaliserade myterna kommer att börja förändras så att det förutspådda paradigmskiftet tar plats.
Internet has been transformed. The new Internet, Web 2.0, is all about interactivity, communication and conversations. Citizens and stakeholders demand transparency and influence. The individuals that contribute their knowledge and views demand insight into how their contribution is used to develop the organization, or they leave the conversation. At the same time the Swedish parliament requires improved efficiency, availability and access to government services. Previous research shows there is a trend towards issue arenas where issues and topics, not organizations, are at the center of communication. The emergence of e-government represents a paradigm shift, from emphasizing standardization and cost-efficiency, to an emphasis on coordinated network building, external collaboration, and customer services. This transformation from bureaucracy to networked governance requires new strategies. To explore these trends and phenomena research interviews have been conducted with representatives for three Swedish government agencies. The empirical findings have then been illuminated with neo-institutional theory and analyzed with governance and communication strategy concepts and theories. The findings show that the three agencies have taken some small steps toward the virtual issue arenas. Some employees participate in social media, but the participation isn’t formalized and knowledge isn’t aggregated within the organizations. The general knowledge of social media is low and there seems to be institutionalized myths affecting the decision environment. Management consists of members of similar age. Top management from different agencies in the sector frequently meets, and the agencies await and follow the other agencies examples. The new e-logic challenges existing power structures, as well as the myth of authority, since external actors gain power over business development. In order to fully participate in the conversation in virtual issue arenas, a change in organizational culture is likely needed, and potentially generational change might be necessary to facilitate the change in culture. Engaging in a few, carefully selected e-projects will enable the agencies to learn and expand the engagement gradually. The accumulated experience may lead to a change in the institutionalized myths, thus enabling the predicted paradigm shift.

Sweden is going through a period of urbanization that has led to a deficit of housing, office space and public buildings. The ability for municipalities’ to enact their urban development plans has at the same time been curtailed compared to 30 years ago. The municipalities are more dependent on the market and on cooperation with private actors than before. In this study a new phenomenon in Swedish urban development is studied: large scale and long-term private-public partnerships between a municipality and one or two private actors. The study is performed through a case study of an agreement between Stockholm city and a private company in the meatpacking district of Stockholm and of an agreement between Huddinge municipality and a private company in Flemingsberg. The motivations for the collaborations, the goals of the municipalities and the private actors, their strategies and changes in institutional settings are studied. The research has been conducted through document studies and interview with officials from the municipalities and corporations. The result is analyzed by applying a theoretical framework where the motives and strategies are investigated in relation to how they navigate three different dilemmas in planning: (1) the tension between a demand or a supply led urban development, (2) between a closed and open notion of time and space, and (3) between specific or general regulations. The projects relation to risk and uncertainty is also studied. The institutional changes are studied through a framework developed from the new institutional theory where actions and decisions in the urban development process is analysed through the perspective of how institutional norms on three hierarchical levels is forming the urban development practice. The result shows that the studied cooperation mainly is motivated by the need to enhance implementation of the plans and to handle risks. The goal of the companies is to secure their future values by acting as an area developer. To reach these goals a more open notion of time and space and a more flexible regulatory framework is deployed. The consequence is that the municipalities transfer more responsibility to the private actors and that the municipalities at the same time take on a responsibility to create a market situation that makes the corporation provide public amenities through their business model. One conclusion is that planning is performed through the market and that the public actors have to be market-sensitive. The other conclusion is that planning has evolved in to a practice of planning through contracts.
Sverige är inne i en period av urbanisering med brist på bostäder, kontor och offentliga lokaler som följd. Samtidigt ser kommunernas möjligheter att genomföra sina stadsutvecklingsplaner annorlunda ut idag jämfört med 30 år sedan. Kommunerna är mer beroende av marknaden och samarbeten med privata aktörer. Denna studie studerar ett fenomen som uppstått de senaste åren: stora och långsiktiga samverkansprojekt mellan privata fastighetsbolag och kommuner. Genom en fallstudie av samarbetet mellan Atrium Ljungberg och Stockholms stad i Slakthusområdet och samarbetet mellan Fabege och Huddinge kommun i Flemingsberg studeras vad som motiverar dessa samarbeten, vilka mål aktörerna vill uppnå, vilka strategier de använder och vilka institutionella konsekvenser detta får. Med utgångspunkt i forskningen om hur den offentliga styrningen har förändrats mot större beroende av nätverk och kontrakt, om samverkan och privat-offentlig partnerskap och den svenska stadsutvecklingsmodellen har fallen studerats genom intervjuer med tjänstemän och bolagsrepresentanter samt dokumentstudier. Resultatet har analyserats genom att applicera ett teoretiskt ramverk där motiven och strategierna studerats utifrån hur de hanterar tre dilemman i planeringen: utbudsstyrd eller efterfrågansstyrd planering, öppen eller specifik rums- och tidsuppfattning och precisa eller generella regleringar. Samt hur de förhåller sig till risk och osäkerhet. De institutionella förändringarna studeras utifrån ett nyinstitutionellt ramverk: där handlade och beslut i planeringsprocessen betraktas utifrån tre hierarkiska nivåer av institutionella normer som begränsar och formar stadsutvecklingspraktiken. Resultaten visar att dessa samarbeten i huvudsak motiveras för att skapa genomförandekraft i stadsutvecklingen, möjliggöra en utveckling av kommersiella lokaler och kultur samt att hantera risker. Bolagens mål är att kunna säkra värden genom att agera områdesutvecklare. För att nå dessa mål appliceras en öppen rums- och tidsuppfattning och flexiblare regleringar där projekten styrs genom samarbetet. Det får till konsekvens att kommunerna för över större ansvar för helheten till de privata aktörerna och samtidigt tar på sig ett ansvar för att skapa en marknadssituation där bolagen kan leverera allmänna nyttigheter genom sin affärsmodell. En av slutsatsen är att dessa fall utgör exempel på hur planering i högre grad drivs genom marknaden och att kommunen därför måste vara känsliga för hur marknaden kan användas för att uppnå sina mål. En annan av studiens slutsatser är att planering i allt högre grad har utvecklats mot en slags planering genom kontrakt.

The purpose of this study is to understand the lack of inclusion of young adults from resource-poor areas when it comes to public cultural institutions, e.g., visits to art exhibitions, theaters and libraries. Previous research has shown that the Swedish culture is socioeconomically divided when it comes to the cultural participation (Lundquist 2017; Myndigheten för kulturanalys 2019; Magnusson & Wärnlöf Bové 2019). There are still inequalities – not all residents have the same opportunity to participate in cultural contexts. With the help from six young adults from resource-poor areas in the city of Gothenburg, semi-structured interviews are held to evaluate the reasons of why the cultural participation is low. By applying key concepts from Pierre Bourdieu's (Bourdieu 1962 see Broady 1988) theory such as cultural capital and habitus, the findings suggests that there is a place-bound identity creation of the informants that not only creates their identity, but also limits them as individuals. Another key finding is that the multiethnic environment in these areas are also sociocultural conditions for participations in new contexts. Additionally, the informants cultural capital turned out to be low, yet different for every informant of why their cultural participation is low.

Problem: Since the World Trade Organization (WTO) was established the purpose of Interna-tional trade has changed. The WTO has the aim to demonstrate that developing countries can ac-complish growth by participating in international trade. The organization has created a framework that provides different types of assistance programs in favor of developing countries. However, the remaining issue is whether the developing countries have an efficient framework to capture growth.Purpose: The aim of this thesis is to provide knowledge that developing countries have a poten-tial outcome of economic growth by opening up their borders. The old statements that developing countries make a loss in free trade are intended to be proven wrong in this thesis.Method: The method in which this research paper will be conducted is to define the different perspectives of International trade applied by Adam Smith, Hayek and the Ohlin model followed by Douglass North‟s argument of effective institutions in third world countries. The aim is to inte-grate these theories together to show that there is a possibility of growth in a country by following trade policies. This will be proven by providing two case studies about Botswana and Uganda to show the relationships of entering the WTO and economic growth.Conclusion: Studying countries like Uganda and Botswana provides evidence that there is a posi-tive correlation between joining the WTO and starting to trade as a result of economic growth. However, there are many different aspects that have to be considered such as new regulations, ef-fective institutions, valid governments, trade policy in favor of liberalization and effort on streng-thening human capital.

Sedan 2016 har en tillitsbaserad styrning implementerats i offentliga verksamheter i Sverige, vilket det inte finns mycket forskning om. Den tillitsbaserade styrningen skiljer sig mycket ifrån de tidigare styrningsformerna som präglat den offentliga sektorn. Jag har genom en kvalitativ studie ämnat att öka förståelsen för hur den tillitsbaserade styrningen fungerar med en byråkratisk logik och en marknadslogik. Min empiri är insamlad genom ostrukturerade intervjuer ifrån medarbetare på Trafikverket. Under studien har jag använt institutionell teori för att skapa en förståelse för de förutsättningar som råder för den tillitsbaserade styrningen och hur den påverkas av befintliga krav. Jag kunde ifrån min studie konstatera och dra slutsatsen att den byråkratiska logiken påverkar den tillitsbaserade styrningen. Det genom logikens krav på säkerhetsställande och efterföljande av lagar och regler, vilket enligt respondenterna begränsar möjligheterna att visa tillit, handlingsutrymme och medbestämmande som den tillitsbaserade styrningen förespråkar. Det framgick dessutom att marknadslogiken påverkar den tillitsbaserade styrningen genom logikens krav på ekonomisk effektivitet.
Since 2016, trust-based governance has been implemented in public organizations in Sweden, which there is not much research on. The trust-based governance differs greatly from the previous forms of governance that have characterized the public sector. Through a qualitative study, I have aimed to increase the understanding of how trust-based governance function with a bureaucratic logic and a market logic. My empiricism is collected through unstructured interviews from employees at the Swedish Transport Administration. During the study, I have used institutional theory to create an understanding of the prevailing prerequisites that exists for trust-based governance and how it is affected by existing demands. I could see and conclude from my study that a bureaucratic logic affects trust-based governance. This, through the logic's requirement for collateralization and compliance with laws and regulations, which according to the respondents, limits the opportunities to show confidence, room for action and co-determination as the trust-based governance advocates. It was also shown that the market logic affects trust-based governance through the logic's demand for financial efficiency.

The purpose of this thesis is to investigate the implementation of a political aim – formulatedfrom a context of sustainable development. In 2006 both the Swedish national Parliament andthe municipality of Växjö (among others) stated that 25% of publically served food wouldstem from organic production by the end of 2010. The thesis investigates the outcome of theimplementation of this policy in a local perspective - looking at one part of the public sectorby focusing on four differently organized schools within Växjö municipality. School food in Sweden has a specific institutional setting. It holds the almost unique statusas a non-charged, legal right to all pupils in the compulsory school system. School food as apublic good is affected by the EU legislation of public procurement. The thesis studies theoverall institutional framework (i.e. legislation and regulations) fundamental to school food.With the institutional framework in mind the thesis also describes different organizationalactivities connected to school food. Thus the thesis involves four geographical levels: Theregional (EU), the national, the local and the individual level. The latter is defined in theorganized context from a number of individual professionals. Some of these individuals arefurther considered as so called street level bureaucrats – officials sandwiched between superiorsand their clients. The thesis builds a conceptual framework based on institutional, organizational and streetlevel theory together with policy analysis. Methodologically the thesis is formed around andcarried out as a local case study through a number of semi-structured qualitative interviews.The empirical and analytical part of the thesis is further structured around the three theoreticalconcepts. From the thesis´ purpose three guiding questions were outlined. The main implications of the thesis are that a number of factors were found to be involvedin the policy implementation. The most significant factors for the policy implementation arefirstly the formulation of the political goal, and secondly the individual professionals actuallybuying the food for the schools. As long as the policy of the school food is non-forcing (i.e. anaverage aim of the public sector, and not included in the legislation) the final outcome of thefood depends on the decisions made by the buyer. There is disagreement of the policy intention and of whether organic food is more sustainablethan other food. Thus I end the thesis by suggesting a change of concepts if the politicalaim is to reach sustainability. I encourage a system to control the food´s total ecological footprint.This would be achieved by formulating the policy around a suggested level of the ecologicalfootprint. The level would be calculated and set where experts say it´s in accordancewith sustainable development. From this the street level bureaucrats can sum up the componentsof the lunch they buy and serve. No matter if the individual product is labeled organic,local, conventional, or… This would – according to me – improve the chances for Växjö actually to live up to itslogo: the greenest city in Europe. At least this idea could awake a debate.
Opposition kl. 13.15

Several previous studies have in different ways tried to explain how new social movements are affected by the different sets of political and social contexts within different states and societies. This essay asks the question how much the institutional aspects within the theory of Political Opportunity Structures (POS) have determined how the rather successful animal rights movements in the Netherlands and Great Britain have mobilized and acted to gain progress. Since the Netherlands and Great Britain contains different kinds of political and institutional contexts, these two states are found to be suitable for a comparative analysis of the theory's durability. A qualitative portrayal of both state's institutional political opportunity structures are presented. Then the mobilization, progress, and actions of the political party “Party for the Animals” in the Netherlands, and a wide group of animal rights organisations in Great Britain are determined. What is found is that the open political system in the Netherlands according to the theory shaped the national animal rights movement to mobilize as a political party and only use conventional means to gain progress. What is also found is that the closed political system of Great Britain according to the theory probably shaped the national animal rights movement into mobilizing itself into a wide range of animal rights organisations that use a lot of confrontational strategies to gain political progress. The conclusion being that institutional political opportunity structures that determine whether a state has an open or closed political system proved its durability in the cases of the animal rights movements in the Netherlands and Great Britain.

Denna uppsats behandlar Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännandet av yrkeskvalifikationer utifrån den akademiska individens rättssäkerhet inom EU:s gränser. Studien grundar sig på en europarättslig studie om hur yrkesregleringen påverkat svensk offentlig rätt med fokus på principen om god förvaltning. I uppsatsen anges EU-rättsliga regler för medlemsstaterna och hur implementeringen på nationell nivå påverkar den akademiska individens rättigheter i det mottagande landet. Uppsatsen analyserar den processuella och institutionella autonomin samt harmoniseringsåtgärderna inom den inre marknaden och hur detta återspeglar medlemsstaternas rättsordningar. Medlemsstaterna har en viss suveränitet vid genomföranden av författningsförfaranden. Därav redogörs förhållandet mellan EU-rätten och den nationella rätten utifrån principen om delade befogenheter, principen om EU-rättens företräde och doktrin om direkt effekt. Uppsatsen belyser närmare den akademiska individens rättssäkerhetsgarantier i förfaranden inom det svenska rättssystemet som är en del av principen om god förvaltning.  Läran om god förvaltning används i rättsprocesser och förklarar hur offentliga myndigheter arbetar med enskilda ärenden. Vid enskilda ärenden måste den behöriga myndigheten ta hänsyn till omsorgsprincipen, likabehandling och proportionalitetsprincipen. Principen om rätten till god förvaltning utvecklades inom EU-rätten genom EU-domstolens praxis där ändamålet grundades på en god förvaltningssed för att tillhandhålla öppna, säkra och förutsägbara förvaltningsförfaranden som regleras i artikel 41 i EU- stadgan. Genom studien har det visat sig föreligga brister i omsorgsprincipen vid förvaltningsförfaranden inom det svenska rättssystemet. Det visar även att likabehandlingsprincipen inte efterlevs vid erkännandet av yrkeskvalifikationer på både EU nivå och nationell nivå. Direktivet har även brister i proportionalitetsprincipen som inte uppfyller rättssäkerhetsgarantierna för den akademiska individen. Med denna studie hoppas vi att uppmärksamma ett gemensamt intresse inom unionen för att uppmuntra en process till att förbättra regleringen i yrkeskvalifikationsdirektivet som gynnar medlemsstaterna och unionsmedborgare.

The purpose of this thesis is to study the level of democracy within the European Union (EU). To do so the following issues were examined: How the EU works and the efforts it has made to improve levels of democracy; and the degree to which the EU fulfils the criteria set by Robert Dahl in his theory of polyarchy.

The study is based on a qualitative text analysis. The focus of the analysis is documents released by the EU that can be connected to democracy, and human and fundamental rights. The theory of polyarchy proposed by Robert Dahl and Joseph Schumpeter’s theory of democracy are the principal theories applied. The thesis also includes theories about democracy within the EU prior to this study.

The result and conclusion after studying the documents in the light of the theories of Dahl and Schumpeter suggest that the EU could be more democratic than it is at present. The movement towards becoming more democratic is in progress but needs more time. The fundamental criterion, i.e. that citizens should to be able to choose the holders of a particular position, is weak in the EU because there are only general elections to the European Parliament, which is just one of the three main institutions.

The main purpose of this thesis is to analyze why or why not Swedish municipalities implement the gender equality policy – ”right to work fulltime”. In order to understand this institutional change, the analysis is based on a theoretical framework consisting of two fields: political representation and feminist institutionalism. The study is divided into two empirical inquiries. The first part is based on a quantitative survey that describes the casual relationship between two independent variables; women´s political representation and party ideology, and the dependent variable; political decision about “right to work fulltime”. The findings are that women´s representation does not explain the existence of political decision. Rather, political ideology has a higher explanatory factor. The second inquiry is divided into two single-case studies; Nynäshamn, a municipality that has implemented the policy, and Eskilstuna, that failed the implementation process. Four theoretical concepts are developed and one analytical model is used to understand institutional change in these cases. The study concludes that in order to understand the implementation process in these municipalities, local and contextual institutions must be emphasized; both formal and informal institutions need to be in favor for the agents promoting change. However, to fully understand these processes, focus should be directed towards the ways in which gendered power relations shape the construction of new institutions.

China’s development model is gaining traction across the developing world, particularly in Africa. As China’s role grows larger in importance for the future development of the African continent, it becomes of significance to examine what this role actually entails. This study explored areas where Chinese development cooperation could have an institutional impact. It did so by conducting elite interviews in one of the countries with most extensive Chinese cooperation in Africa – Sudan. The study found the most prevalent area for institutional impact to be corruption. The case of Sudan showed how China potentially could have introduced a whole new practice of corruption in the Sudanese repertoire. That said, while institutional theory shows it could be possible, the evidence is unreliable. The results does however emphasis the importance for policy-makers, especially in institutional reform, to pay attention to whether China is actively cooperating with the nation of interest, as it possibly could mean a more challenging institutional environment. The future development of the African continent are in many ways uncertain, but it is safe to say China will play their part. Academia could, and should, continue to assist in shedding light on their practices and the significance they could hold.

This study aims to investigate, from an institutional perspective, the implications of the

new anti-corruption law in Viet Nam with a particular focus on its impact on civil society

and individual rights to report on corruption. The overarching research question is: How do

formal and informal institutions affect whistle-blowers possibilities to engage in combat of

corruption in Viet Nam? To blow the whistle in Viet Nam can be problematic, with

consequences such as loosing his/hers job and social exclusion. Whistle-blowers in Viet

Nam today seem to have an insufficient confidence to official authorities. Moreover, a

problem of significance is that whistle-blowers have to state their name and contact details

when reporting on corrupt acts to competent agencies. Another problem is that civil society

is strongly connected to the CPV (Communist Party of Viet Nam).

Bakgrund: Under senare år har världen präglats av kontinuerlig uppkoppling och teknisk utveckling för organisationer, där digitaliseringen kan förändra hela organisationer. År 2017 satte Sveriges riksdag upp ett mål om att landet ska vara bäst i världen att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Det har lett till ökade krav på offentlig sektor och det identifieras vara ett utmanade arbete för den offentliga sektorn att leva upp till målet. Detta med särskilt avseende på styrning av digital transformation. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka styrning av digital transformation i en kontext av svensk offentlig sektor. Studien eftersträvar även att förstå vad som påverkar styrning av digital transformation i samma kontext. Metod: För att uppfylla studiens syfte nyttjades en kvalitativ forskningsstrategi och en induktiv ansats med iterativa inslag. Forskningsdesignen som nyttjades var en fallstudie med flera undersökningsenheter. Empiri insamlades hos två svenska myndigheter via semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. Den empiriska data behandlades och analyserades med en tematisk analys, redovisade i teman och underteman. Resultat: Studiens resultat påvisar att det finns olika perspektiv kring styrning av digital transformation i svensk offentlig sektor. Arbetet är komplext och innefattar flertalet intressenter och förväntningar som tas i beaktning. Vidare nyttjas portföljstyrning och relevanta modeller och ramverk med målbilden att skapa struktur och möjliggöra rätt prioriteringar. Flera aspekter som påverkar styrning av digital transformation i svensk offentlig sektor identifieras vara såväl statliga som interna förutsättningar. Bland dessa finns politiska bestämmelser samt omvärldens utveckling.
Background: In recent years, the world has been characterized by continuous connection and technical development for organizations, where digitalization can change organizations as a whole. In 2017, the Swedish Parliament set a goal that says that the country shall be the best nation in world in using the opportunities that comes from digitalization. This has led to higher demands for the public sector and it is identified to be a challenge for public sector to fulfill this goal. This especially regarding to the governance of digital transformation. Purpose: This study aims to investigate the governance of digital transformation in a context of the Swedish public sector. The study also seeks to understand what influences the governance of digital transformation in the same context. Methodology: In order to fulfill the purpose of this study, a qualitative research strategy was used along with an inductive research approach with iterative elements. The used research design was a single case study with multiple units of analysis. The empirical data was collected at two public authorities through semistructured interviews and document studies. The empirical data was processed and analyzed through a thematic analysis, presented in themes and subthemes. Conclusion: The result of this study shows that there are multiple perspectives regarding governance of digital transformation in the Swedish public sector. The work is complex and consists of multiple stakeholders and expectations that are considered. Furthermore, portfolio management and relevant models and frameworks are used with a set goal of creating structure and ensure suitable priorities. Multiple aspects that affect governance of digital transformation in the Swedish public sector are identified to be both governmental and internal premises. Some of these are political regulations and the outside world’s development.

Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.

Background: The "introduction of new public management" in institutions of higher education has brought a measurement-minded form of governance based on "doing more with less". At the same time, universities have increasingly become institutions where documentation proving the conformation to norms of society is more important than the actual outcomes of the organization. A more viable strategic mind set based on the core goals of higher education is therefore required in order to increase the congruence between stated goals and outcomes. Purpose: The purpose of this thesis is to explore how the demographics in boards and top management teams in higher education affect performance through the mediating role of cluster development. Method: This thesis has an abductive research approach as we emanate not only from previous theoretical discussions on public governance, upper echelon and cluster development, but also from a qualitative pilot study where we explore the cluster development concept in the university context. Our quantitative study is a cross-sectional study based on partly a survey sent to most directors and managers in higher education in Sweden, and partly independent data collection from financial reports and other sources. Results and conclusion: The results are based on a small sample with few observations which imply that we cannot draw strong conclusions based on our statistical findings. We can however discern different indications of relationships between certain demographic diversity factors in boards and top management teams and certain aspects of cluster development. There are however mixed indications regarding the relationship between cluster development and university performance.
Bakgrund: Införandet av new public management i universitet och högskolor har fört med sig ett mätningsfokuserat styre som bygger på "att göra mer med mindre". Samtidigt har lärosätena allt mer blivit institutioner där dokumentation som styrker samhällets krav är viktigare än det faktiska utfallet i organisationen. En mer livskraftig strategisk utveckling som baseras på de verkliga målen för högre utbildning krävs därför för att öka kongruensen mellan uppsatta mål och utfall. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur demografiska egenskaper i styrelser och ledningsgrupper inom universitet och högskolor påverkar prestation genom klusterutveckling. Metod: Denna uppsats har en abduktiv forskningsansats eftersom vi inte endast utgår ifrån tidigare teoretiska diskussioner om offentlig styrning, upper echelon och klusterutveckling, men också från en kvalitativ förstudie där vi utforskar klusterutveckling i universitetssammanhang. Vår kvantitativa studie är en tvärsnittsstudie baserad på dels en enkät som skickats till de flesta styrelseledamöter och medlemmar i ledningsgrupper i alla svenska universitet och högskolor i Sverige. Den är även dels baserad på självständig datainsamling från årsredovisningar och andra källor. Resultat och slutsats: Resultaten baserar sig på ett litet urval med få iakttagelser vilket innebär att vi inte kan dra säkra slutsatser utifrån våra statistiska analyser. Vi kan dock urskilja olika indikationer på samband mellan vissa demografiska mångfaldsfaktorer i styrelser och ledningsgrupper och vissa aspekter av klusterutveckling. Det finns dock blandade resultat om förhållandet mellan klusterutveckling och universitetens och högskolornas prestation.

The overall topic of this thesis is the English School understanding of international order, which I approach specifically by analysing the English School idea of international institutions and their change. The purpose is to develop the theory in a meta-theoretically conscious and coherent way. The three essays in this volume are independent in relation to each other, yet in some ways cumulative. Essays I and II aim to address primarily the question of how to conceptualise the current international order of multilateralism and international organisations. Essay I uses the empirical issue of UN reform to formulate one English School conceptualisation of international order, building specifically on the School’s central theme of international institutions. Essay II theoretically develops the tools of the English School for capturing how international institutions, according to English School theory the fundaments of international order, might change. Essay III approaches the meta-theoretical question of how change itself is understood in the English School, and how different theoretical readings of what we might mean by change give rise to different approaches to the normative question of what might be improvement in the international order. I argue that an internally coherent understanding of change in international society should emphasise change in institutions, made intelligible by ex-post narratives which contribute to establishing the discursive connection between practices and their normative legitimation, and guided by a sustained normative debate on the nature of improvement. This understanding of change signifies a much-needed addition to the English School toolbox, and brings a promise of a meta-theoretical grounding of the theory. In addition, it opens for similar theoretical inquiries into other IR theories.

During its years, the European Union (EU) has experienced several different crises that have challenged its association and put democracy at risk. The financial crisis in 2009 and the migration crisis in 2015 are two difficult periods that caused a split between the member states. In 2020, the Union faced another crisis when the world witnessed the birth of the COVID-19 pandemic. To protect public health, states have introduced state of emergency (SoE) that gives the political government more power to make quick decisions and restrict residents' democratic freedoms. Discussions about how the pandemic affects democracy in the EU have been raised. This study aims to examine different views on how EU democracy is affected by the pandemic. The purpose is to identify how five different representatives of non-governmental organizations (NGOs) and intuitions reason about the pandemic's effect on EU democracy. In addition, the purpose is to compare differences and similarities between their different points of view. To generate a result, the interviews were analyzed through previous research and a theoretical framework of Utilitarianism and Consequentialism. The theories analyze through a normative ethics perspective that determines what action is morally right based on the consequences of it. The results show that the pandemic has caused an acceleration of anti-democratic development and a higher concentration of power within the governments. The respondents in the study believe that the pandemic has acted as an accelerator of anti-democratic development in countries where this was already going on before the pandemic struck. Moreover, SoE has caused practical changes in democratic processes, such as restricting participation and democratic freedoms, increasing disinformation, and limiting trust-building between countries. The difference identified was that respondents from institutions did not consider that SoE harms EU’s democracy, but instead is morally right to implement. However, respondents from NGOs defined the implementation of SoE as detrimental to democracy in the EU and questioned whether it is morally right in terms of its consequences for democracy.
Den Europeiska unionen (EU) har under sina år genomgått flera olika kriser som utmanat dess association och satt demokratin på spel. Finanskrisen 2009 och Migrationskrisen 2015 är två svåra perioder som orsakade ett splittrat EU. År 2020 ställdes unionen inför ännu en kris när världen bevittnade födelsen av COVID-19 pandemin. För att skydda folkhälsan har stater infört undantagstillstånd som ger det politiska styret mer makt för att ta snabba beslut och begränsar invånares demokratiska friheter. Diskussioner kring hur pandemin påverkar demokratin i EU har lyfts. Denna studie ämnar till att granska olika synvinklar på hur EU:s demokrati påverkas av pandemin. Syftet är att identifiera hur fem olika företrädare för icke-statliga organisationer och institutioner resonerar kring pandemins effekt på EU:s demokrati. Dessutom är syftet att jämföra skillnader och likheter mellan deras olika synvinklar. För att generera ett resultat analyserades intervjuerna genom tidigare forskning och ett teoretiskt ramverk av Utilitarism och Konsekventialism. Teorierna analyserar utifrån normativ etik som bestämmer vad som är moraliskt rätt genom konsekvenser av handlingar. Resultatet visar att pandemin har orsakat en accelerering av antidemokratisk utveckling och en högre koncentration av makt. Respondenterna i studien anser att pandemin har fungerat som en accelerator av antidemokratisk utveckling i länder där detta redan pågick innan pandemin. Sedermera har undantagstillstånd orsakat praktiska förändringar i demokratiska processer så som begränsning av deltagande och demokratiska friheter, ökning av desinformation och begräsning av förtroendeskapande mellan länder. Skillnaden som identifierades var att företrädare från institutioner inte ansåg att undantagstillstånd skadar EU:s demokrati utan i stället är moraliskt rätt. Företrädare för icke-statliga organisationer definierade däremot implementeringen som skadlig för demokratin i EU och ifrågasatte om det är moraliskt rätt utifrån dess konsekvenser som skapas för demokratin.

En intensifiering av forskningsåtgärderna är ett viktigt led i strategin för att uppnå de mål som fastställs vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000, nämligen att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi år 2010.

Med Lissabondeklarationen har den Europeiska unionen dessutom förtydligat att det finns ett starkt behov av att förbättra villkoren för konkurrenskraften genom bildandet av ett europeiskt forskningsområde och genom att förstärka förutsättningarna för europeisk forskning.

Att större satsningar på forskning leder till ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning framhålls ofta i den politiska debatten, inte minst under den senaste tidens diskussioner kring hur Europa ska komma i kapp USA och Japan. Europa saknar lämpliga mekanismer för att stimulera samt koordinera europeisk grundforskning på ett sätt som man, till exempel, lyckas bättre med i USA Orsaken bakom EU: s låga tillväxt förklaras till stor del av svagheter inom EU vad gäller näringslivets FoU-investeringar.

Syften med studien är att beskriva och analysera processen kring att skapa ett europeiskt forskningsråd samt utifrån institutionalistisk teori analysera hur två olika förslag, ett inkrementalistiskt och ett radikalt, ger olika lösningar för uppbyggnaden av en ny institution. Syftet är dessutom att analysera i vilken utsträckning som skapandet av ett europeiskt forskningsråd kan ses som ett instrument för att uppnå de mål som står på Lissabonagendan. Studien försöker besvara följande frågeställningar: Hur och när har idén kommit upp? Vilka är de viktigaste aktörerna involverade i processen? Vilka ståndpunkter finns? Hur ser en radikal kontra en inkrementalistisk syn ut? Hur kan utvecklingen förklaras?

Studien analyserar policy dokument och expertrapporter som ger förslag till och stödjer bildandet av ett europeiskt forskningsråd. Fokus ligger på europeiska forskningsorganisationers samt EU- institutionernas ståndpunkter i frågan.

De analyserade organisationerna förväntas ha en inkrementalistisk syn, det vill säga att europeiska forskningsrådet borde vara en utbyggnad av existerande organisationer, nationella (utifrån de nationella forskningsrådens perspektiv) eller europeiska (utifrån kommissionens perspektiv). Det radikala förslaget förespråkas emellertid av organisationer som inte är bundna till institutionella intressen, och som tillhör forskarsamhället. Det är oberoende forskare som framstår som de primära förespråkarna för ett radikalt förslag. Institutionernas ställningstagande i debatten förklaras med hjälp av institutionsteori.

How does the international climate policy frameworks influence the domestic institutional responses to climate mitigation in emerging economies? And how, in turn, do domestic institutions and politics in emerging economies influence the fate of international climate policy frameworks? The thesis provides answers to these questions by studying domestic engagements with Nationally Appropriate Mitigation Actions in three emerging economies – India, Brazil, and South Africa. The thesis specifically studies how these engagements were influenced by the domestic institutional context provided by national climate policy, norms, and institutional capacity in the three countries. Drawing upon the variations in the engagements with nationally appropriate mitigation actions, made visible by use of the policy cycle as a heuristic device, the thesis informs the implementation of another nascent, yet prevalent, international climate policy framework – Nationally Determined Contributions. The thesis identifies how engagements with nationally appropriate mitigation actions varied in India, Brazil, and South Africa in agenda-setting, policy formulation, decision-making, implementation, and evaluation. In cases where international support is considered crucial for taking mitigation actions, external factors such as lack of clarity on definitional aspects and availability of international support can hamper the prospects of such frameworks at the agenda-setting and policy formulation stages. Efforts to engage with these frameworks under this uncertainty are held back by non-decisions, overriding national climate policy, as well as by uneven inter-ministerial coordination. The thesis argues that successful implementation of upcoming Nationally Determined  Contributions will be influenced by a country’s ability to align them with its national climate policy, localization of the transnational norms, and the extent to which efforts to enhance institutional capacity for  coordinating the implementation of national climate policy are made. In sum, the effective implementation of International Climate Policy Frameworks will be dependent on the willingness of the state to  provide oversight and coordination, and clarity on the availability of international support.
Hur influerar ramverken för internationell klimatpolicy nationella institutionella åtgärder för att begränsa utsläpp av växthusgaser i framväxande ekonomier? Och hur påverkar, i sin tur, dessa länders nationella institutioner och politik dessa ramverk för internationell klimatpolicy? Denna avhandling studerar nationella engagemang i Nationellt lämpliga utsläppsminskande åtgärder (s.k. NAMAs) i tre framväxande ekonomier – Indien, Brasilien, och Sydafrika. Avhandlingen studerar i synnerhet hur dessa engagemang har påverkats av de tre ländernas nationella klimatpolicy, normer, och institutionella kapacitet. Genom att använda policycykeln som heuristiskt analysverktyg identifierar avhandlingen variationer i hur länderna utvecklat sitt engagemang i NAMAs. Avhandlingen visar att och hur engagemang med nationellt lämpliga utsläppsminskande åtgärder varierar mellan Indien, Brasilien, och Sydafrika vad det gäller fastställande av dagordning, policyformulering, beslutsfattande, implementering, och policyutvärdering. I de fall internationellt stöd anses vara avgörande för att vidta utsläppsminskande åtgärder kan externa faktorer såsom bristande definition av de internationella policyramverken för åtgärder samt tillgänglighet på internationellt stöd försvåra utsikterna för att internationella ramverk tas upp i de nationella dagordnings- och policyformuleringsstadierna. Arbetet med dessa ramverk försvåras även av icke-beslut och ojämn interministeriell koordinering samt om tvingande nationell klimatpolicy inte ligger i linje med de internationella besluten. Avhandlingens slutsatser har betydelse för implementeringen av ett annat framväxande ramverk för internationell klimatpolicy: Nationellt fastställda bidrag (s.k. NDC:er). En framgångsrik implementering av   NDC:er kommer att influeras av en stats förmåga att anpassa dem till nationell klimatpolicy samt transnationella normer, så att dessa överensstämmer eller jämkas med nationella normer, samt den institutionella kapaciteten för att koordinera implementering av nationell klimatpolicy. En effektiv implementering av ramverk för internationell klimatpolicy kommer, sammanfattningsvis, att vara beroende av staters villighet att tillhandahålla tillsyn och koordinering, samt tydlighet vad gäller tillgänglighet till internationellt stöd.

This thesis aims at finding the reasons for the genocide in Rwanda, not only in the history of the country, but also the reason why the international institutions failed to prevent it. The thesis begins with a historical background of Rwanda where key actors in the conflict are presented and in the end presents an explanatory model which is based upon the facts gathered during the thesis. The model aims at explaining why the genocide happened and it is built up of layers. These layers have their background in Rwanda’s history and also international institutions, such as the UN. The layers of importance which led to the genocide are: Rwanda’s colonial past, the Arusha Accords and the mandate of UNAMIR (failure of the United Nations), a uni-polar world, increasing poverty, and the assassination of President Habyarimana. There were few available strategies in the standard arsenal of international political means that could have been used to stop the genocide, both before it broke out, but especially after it had begun.

Uppsatsen ämnar hitta de bakomliggande orsaker till folkmordet, inte bara i Rwandas historia men också varför internationella instutitioner, så som FN, inte bidrog till att förhindra folkmorden. I det fortlöpande arbetet med uppsatsen har en modell utvecklats vilken ämnar förklara vad som hände, och som är byggd på den information som framkommit under arbetets gång. Modellen bygger på ett flertal lager av händelser. Dessa lager bygger på händelser som inte bara rör Rwandas historia utan också på vad de internationella institutionerna bidrog med i konflikten. De identifierade lagren som ligger till grund för konflikten är Rwandas koloniala bakgrund, Arusha Accords och mandatet för UNAMIR, en unipolär värld, ökande fattigdom samt mordet på President Habyarimana. Det fanns få tillgängliga politiska strategier som kunde ha använts för att stoppa folkmordet.