Academic literature on the topic 'Offentlige institutioner'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Offentlige institutioner.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Offentlige institutioner"
1
Redaktionen. "At arbejde i det offentlige — velfærdsstat og velfærdsarbejde under forandring." Tidsskrift for Arbejdsliv 14, no. 4 (December 1, 2012): 5–9. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i4.108921.
Full textAbstract:
At arbejde i det offentlige — velfærdsstat og velfærdsarbejde under forandring A t arbejde i det offentlige var for årtier siden forbundet med høj status; offentligt ansatte var betroede medarbejdere, de havde via deres virke et væsentligt ansvar for velfærdsstaten og dens borgere. At give tryghed i ansættelsen-blandt andet via tjenestemandsansættelse af dele af de offentligt ansatte-var et led i at sikre stabilitet i staten (kerstrøm 2001). Og vi så sammen med fremvæksten af nye velfærdsprofessioner og-fag etableringen af det, man kan kalde et offentligt etos, altså en særlig moral, der er rettet mod at tjene borgernes/statens behov (Hoggett 2005). Dette kan i dag lyde som en historie fra en meget fjern fortid. Den offentlige sektor har igennem de seneste mange år gennemgået voldsomme forandringer som led i en neoliberal forvandling af velfærdsstaten. Med New Public Management bølgen fra 1980erne og frem udvikledes bestræbelser på at markedsgøre den offentlige sektor; restrukturere offentlige institutioner og indføre markedslignende relationer imellem dem, udlicitere og privatisere, omforme borgere til kunder på et markedetc. Kontraktstyring blev en vigtig mekanisme til at sikre central styring (Klausen mfl. 2005). New Public Management (NPM) bygger på en bestemt diagnose af problemerne i den offentlige sektor: Den offentlige sektor svulmer, den er bureaukratisk og ineffektiv, og de professionelle ses som en del af problemet. Med udgangspunkt i en 'economic man tænkning' ses de professionelle som nyttemaximerende. De søger blot at sikre egne interesser som stand og individer, så de skal styres for at sikre, at den offentlige sektor og dens budgetter ikke løber løbsk, er devisen. NPM er således-blandt andet-et forsøg på at afvikle professionernes monopol på at vurdere, hvad der er god behandling, god service, god undervisning mv. (Hood 1991). Men NPM kom ikke alene. Den offentlige sektor har været ramt af en sand reformbølge. Oveni NPM har vi fået Strukturreformen i 2007-med kommunesammenlægning og oprettelsen af de fem regioner-og dermed omstruktureringen af mange kommunale og (dengang) amtslige institutioner og arbejdspladser. Kort tid efter, i 2008, kom Kvalitetsreformen, som ikke kun skærper kontraktstyringen af offentlige institutioners ydelser, men også stiller dem til regnskab for ydelsernes kvalitet. Her er det ministerierne, der definerer velfærdsydelsernes 'kvalitet'. Der er altså ikke tale om, at styringen decentraliseres, snarere styrkes den centrale kontrol. Til dette kunne man lægge de senere års LEAN bølge i den offentlige sektor, og det konsekvente fokus på nedskæring og besparelser siden finanskrisen. Man kan derfor med John Clarke-en fremtrædende engelsk forsker på feltet-stille spørgsmålet: Hvad er egentlig offentligt ved den offentlige sektor? Han argumente-
2
Høgedahl, Laust, and Christian Lyhne Ibsen. "Magt og den danske aftalemodel." Økonomi & Politik 95, no. 3-4 (January 10, 2023): 39–52. http://dx.doi.org/10.7146/okonomi-og-politik.v95i3-4.135547.
Full textAbstract:
Arbejdsmarkedet er en helt central arena for magt og magtudøvelse, hvor lønmodtagere og virksomhederne kæmper om den værdi, der skabes. I Danmark findes imidlertid en række aftaler, normer og institutioner – populært kaldet ”Den danske model” – der sætter afgørende rammer for magtanvendelse på arbejdsmarkedet. I denne artikel fokuserer vi på, hvordan magt anvendes og udøves på det danske arbejdsmarked med et fokus på forskelle mellem den offentlige og den private sektor. Motivationen for denne sammenligning stammer især fra udviklingen i konfliktniveauet (målt på tabte arbejdsdage), hvor den offentlige sektor de sidste to årtier tegner sig for hovedparten af konflikter på arbejdsmarkedet. Den offentlig sektor er særlig (teoretisk) interessant i et magtperspektiv, da sektoren netop er politisk styret, modsat den private sektor, hvor det er markedskræfterne, der sætter den afgørende rammebetingelse.
3
Henrik Petersen, Jørn. "Væksten i den offentlige sektor - institutioner og politik." Politica 19, no. 4 (January 1, 1987): 454. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v19i4.68861.
Full text
4
Hagedorn-Rasmussen, Peter, Jeppe Højland, and John Storm Pedersen. "Strukturreformens konsekvenser for ledere og medarbejdere." Tidsskrift for Arbejdsliv 8, no. 4 (December 1, 2006): 10. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v8i4.108588.
Full textAbstract:
Artiklen sætter fokus på de udfordringer strukturreformen stiller ledere og medarbejdere i offentlige driftsinstitutioner overfor. Der tages afsæt i strukturreformens intentioner om at skabe bedre og billigere løsninger. I artiklen præsenteres to scenarier for udviklingen af offentlige institutioner. Scenarierne implicerer både krav og muligheder for ledere og medarbejdere, som bliver be lyst gennem tre cases. Desuden belyses hvordan ledere og medarbejdere kan forme udviklingsretningen. Konklusionen peger på, at ledere og medarbejdere kan få større indfl ydelse på ud viklingsprocesserne end det er tilfældet i dag.
5
Røge, Kristian, Nikolaj Kure, and Hanne Nørreklit. "‘Mål- og resultatstyring’ i universitetssektoren – realitets- eller illusionsdannelse?" Samfundslederskab i Skandinavien 33, no. 4 (October 5, 2018): 305–40. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v33i4.5568.
Full textAbstract:
Moderniseringsstyrelsen har i de seneste år udviklet vejledende materiale til fremme af ‘mål- og resultatstyring’ i departementerne. Denne artikel undersøger, hvor god den udviklede model for mål- og resultatstyring er til at opfylde målsætningen om at skabe effektive institutioner. Undersøgelsen baserer sig på en analyse af centrale begreber i Moderniseringsstyrelsens model til mål- og resultatstyring og i de implementerede resultatkontrakter mellem Ministeriet for Uddannelse og Forskning og universiteterne. Teoretisk bygger vi på pragmatisk konstruktivisme, som opstiller de begrebslige krav, der må stilles til et målings- og styringsværktøj, hvis det skal kunne siges at være et troværdigt redskab til at skabe en praksis, der rent faktisk fungerer. Analysen afslører, at modellen er domineret af dårligt skitserede begreber og mismatcher, der danner grundlag for skabelse af illusioner. Der er således behov for at udvikle en bedre begrebsramme til mål- og resultatstyring af offentlige institutioner. Dette er især væsentligt i en tid, hvor man snakker om at give mere beslutningsautonomi til ledere i den offentlige sektor. Det kræver nemlig et troværdigt begrebsapparat, hvormed ministerierne kan holde disse ledere ansvarlige for resultaterne af deres handlinger.
6
Friis Thing, Ida, and Viola Marie Skovgaard. "Tilpasningsstrategier på Sexologisk Klinik – En undersøgelse af transkønnede klienters forhandling af identitet." Dansk Sociologi 28, no. 3 (October 15, 2017): 41–59. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v28i3.5642.
Full textAbstract:
Denne artikel præsenterer resultaterne fra 9 kvalitative interviews med transpersoner, der enten er eller har været i behandling på den offentlige institution Sexologisk Klinik på Rigshospitalet i København. I Danmark har de to offentlige institutioner Sexologisk Klinik og Sexologisk Center Aalborg monopol på behandling af transpersoner. Klienter der ønsker hormonel eller kropsmodificerende behandling må således gennemgå et udredningsforløb på en af disse institutioner. Artiklen viser, hvordan identiteten transseksuel kan siges at udgøre en institutionel identitet på Sexologisk Klinik, som klienterne aktivt udfordrer, følger eller indretter sig strategisk efter. I artiklen analyserer vi, ved hjælp af Goffmans teoriapparat fra hans analyse om den totale institution, hvordan klienterne gør brug af tilpasningsstrategier i et forsøg på at håndtere de institutionelle identiteter, de tilbydes. Vi viser, at klienterne i udpræget grad anvender, hvad Goffman betegner som en koloniserende tilpasningsstrategi på klinikken og således bestræber sig på at få mest ud af institutionens muligheder ved at omstrukturere deres livshistorier, så de passer til institutionens kriterier for godkendelse til behandling. I analysen benyttes en kombination af symbolsk interaktionisme og socialkonstruktivisme til at undersøge den relationelle karakter af reproduktionen af den institutionelle identitet transseksuel.
ENGELSK ABSTRACT:
Ida Friis Thing and Viola Marie Skovgaard: Strategies ofadaptation at a sexology clinic: a study of transgenderclients’ negotiation of identity
This article presents the results from nine qualitative interviews with transgender
clients concerning their experiences with a public healthcare sexology
clinic. At this institution transgender clients apply for approval to receive hormonal
treatment and body modifying surgery. The article analyses the social
process of clientisation in encounters between clients and mental health professionals,
which involve the construction of the institutional identity transsexual,
that is, some conditions for how the clients might perceive and present
themselves. We employ Goffman’s theoretical concepts from his analysis of
the total institution to describe how clients adapt to this process of clientisation
by making use of a variety of strategies. Some clients are continuingly
resisting the institution and the mental health professionals, while other clients
adapt fully to the institutional ideology of therapy. However most clients
take advantage of possibilities within the institution by creating narratives
that correspond with the institutional criteria for the diagnosis transsexual. We
employ a combination of the symbolic interactionist and the social constructivist
approaches to emphasize the relational character of the reproduction of
the institutional identity transsexual.
Keywords: Clientisation, Adaptation Strategies, Goffman, Institutional Identities, transgender
7
Langsted, Jørn. "Kunstpolitikkens dramaturgi – version 2." Peripeti 6, no. 12 (January 1, 2009): 109–13. http://dx.doi.org/10.7146/peri.v6i12.107710.
Full textAbstract:
Man har ansøgninger fra institutioner, der har fået offentlige tilskud i årevis, og som gør det godt. Og man har ansøgninger fra nogen, der vil gøre noget andet på en anden måde. Hvorfor i himlens navn skal man prioritere det nye og uprøvede i forhold til det stabile og anerkendt gode? Eller hvorfor skal man netop ikke gøre det?
8
Kjærgaard, Anne. "Nytter det? - Om de tekstlige effekter af sprogpolitiske projekter i offentlige institutioner." NyS, Nydanske Sprogstudier 40, no. 40 (April 2, 2011): 90. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v40i40.13545.
Full text
9
Trondhjem, Naja Blytmann. "Grønlandske dialekter og retskrivningen." Nordlyd 47, no. 2 (December 21, 2023): 193–206. http://dx.doi.org/10.7557/12.7093.
Full textAbstract:
I artiklen beskrives dialektale forskelle som er et resultat af migrationerne af Thulekulturen. Tre migrationer former dialekterne vestgrønlandsk, østgrønlandsk og nordgrønlandsk. Dialekterne imellem er der både leksikale og lydlige forskelle, hvor østgrønlandsk og nordgrønlandsk skiller sig meget mere ud end de vestgrønlandske dialekter. Centralvestgrønlandsk er basis for standardsproget og standardiseringen af sproget startede allerede i midten af 18-tallet, hvor det i dag bruges i det offentlige institutioner samt i skolerne, som undervisningssprog.
10
Kærgård, Niels. "Forskningen, samfundet og myndighederne." Samfundsøkonomen 2019, no. 2 (September 13, 2023): 53–58. http://dx.doi.org/10.7146/samfundsokonomen.v2019i2.140603.
Full textAbstract:
De store fusioner mellem universiteter og sektorforskningsinstitutter, der er sket i de seneste årtier, er ikke uden farer. Universiteter, der internationaliseres, forskere uden ansættelsestryghed, politikere uden respekt for armslængde principper, sektor- oguniversitetsforskning i samme institutioner og universiteter, der er helt afhængige af løse, eksterne bevillinger, kan let blive en meget ubehagelig cocktail. Og seriøse og uafhængige fagfolks aktive deltagelse i den offentlige debat og i betjeningen af myndigheder er i en tid med sociale medier og populisme mere nødvendig end nogensinde.
Dissertations / Theses on the topic "Offentlige institutioner"
1
Karlsson, Linda, and Ulrika Östervall. "Ropen skalla - tillit åt alla : En studie om klasskillnader gällande tillit till offentlig sektor." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26013.
Full textAbstract:
Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor. Detta har varit främst gällande för offentlig sektors kapacitet att tillhandahålla en hygglig levnadsstandard för arbetslösa, sjuka och ålderspensionärer. I analysen visas att klasskillnaderna kan grunda sig i de olika resurser som individerna besitter, vilket i sin tur inverkar på deras förutsättningar för att hysa tillit till offentlig sektor.
2
Duit, Andreas. "Tragedins institutioner : Svenskt offentligt miljöskydd under trettio år /." Stockholm : Universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2002. http://www.gbv.de/dms/sub-hamburg/361496621.pdf.
Full text
3
Andersson, Kristin, and Sophia Blanehögh. "Chefers förhållningssätt till mål inom målstyrning i offentlig verksamhet." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8245.
Full textAbstract:
Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat. Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning? Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem. Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg. Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har även resulterat i en analysmodell som varit ett stöd för den empiriska analysen. Empiri: Empiriskt material har insamlats genom kvalitativa intervjuer med chefer på olika nivåer i verksamheten. Analys: Empirin har analyserats med stöd av analysmodellen. Vi har analyserat chefer på olika nivåer om deras förhållningssätt till mål inom målstyrning. Slutsats: Vår slutsats är att förhållningssättet till målstyrning bland chefer i verksamhetens olika nivåer är positiv trots att det finns brister med målstyrningen. Den mest framträdande bristen är att mål kan vara svåra att mäta i kvantitativa termer. Detta har utvecklat en förmåga att kunna mäta mål på andra sätt än i kvantitetsmått. Inom målstyrningsarbetet i den här verksamheten är det även viktigt att förhålla sig till de värderingar och normer som finns eftersom målen grundar sig i dessa.Background: Management by objectives is an often applied tool in the public sector where overall objectives occurs at the political level and is broken down into a hierarchy of objectives to be handled at each level. Management by objectives means that objectives are set for an operating part or whole to that stakeholder should work in the same direction. Management by objectives requires that objectives are controlled and therefore require objectives to be measurable so a comparison of planned and accomplished objectives becomes possible. The objectives can be of different importance and it should for clarity indicate whether they intend resources, achievements or results. Problem: How do the managers at various levels in the public sector relate to objectives in management by objectives? Purpose: The study intends to contribute to a deeper understanding and knowledge of the objectives in management by objectives where the delimitation is to discern why managers relate the way they do to the organization's objectives. Method: A qualitative case study of the social services in a municipal in Skaraborg. Theory: Literature and scientific articles about management by objectives and institutional theory have created our theoretical framework. This theoretical framework has also resulted in an analytical model that has been supporting the empirical analysis. Empiricism: Empirical material was collected through interviews with managers at different levels in the operation. Analysis: Empirical data have been analyzed with the aid of the analysis model. We have analyzed various levels of management about their approach to objectives in management by objectives. Conclusion: Our conclusion is that the approach to management by objectives for managers in all levels of operation, are positive although there are deficiencies with management by objectives. The most prominent deficiency is that objectives can be difficult to measure in quantitative terms. This has developed an ability to measure objectives in other ways than in quantity. In management by objectives in this operation, it is important to relate to the values and norms because the objectives are based on these.
4
Eriksson, Niklas H. "Socialt ansvarsfull offentlig upphandling : institutioner och faktorer för framgångsrik implementering." Thesis, Linköpings universitet, Statsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-104217.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att identifiera möjliga utfallspåverkande faktorer som möjliggör ett framgångsrikt implementerat utfall avseende social hänsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger på en jämförelse mellan två fall där utfallet utgör den gemensamma nämnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primärt på intervjuer med tjänstemän och politiker i Sigtuna och i Örebro. De teoretiska analysverktygen som används i denna uppsats är hämtade från Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har använts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa är spelregler, preferenser och resurser. Resultatet visar på att fallen har fler möjliga utfallspåverkande faktorer gemensamma än de har utfallspåverkande faktorer som skiljer dem åt. En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frågan om sociala krav har hanterats på ledningsnivå som en strategisk fråga, snarare än som en juridisk eller teknisk fråga. Fallen kan även förstås som att behovet av upphandling och behovet av sociala åtgärder har växt fram oberoende av varandra innan själva upphandlingsprocesserna och att det är genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrågan och den sociala frågan har kombinerats. Dock rör det sig inte om en institutionell förändring som katalysator för implementeringen, utan snarare om inkrementell förändring i synen på offentlig upphandling som ett verktyg för social förändring.The purpose of this thesis is to identify probable outcome influencing factors that enable a successful implemented outcome of social considerations in public procurement in a Swedish context. The analysis and conclusions are based on a comparison between two cases where the outcome is the common denominator. The empirical material for the thesis is primarily gathered from interviews with officials and politicians in Sigtuna and in Örebro municipalities. The theoretical tools used for analysis in this thesis are taken from Rational choice and Normative institutionalism. Three thematic factors have been used to categorize the similarities and differences between the cases: these are the rules of the game, preferences and resources. The result shows that the cases have more probable outcome influencing factors in common than they exhibit outcome influencing factors that set them apart. A likely important probable explanatory factor is to be found in the fact that the subject of social considerations was handled at a management / political level as a strategic issue, rather than as a legal or technical issue. The cases can also be understood in a manner which informs us that the need for procurement and the need for social action have evolved independently of each other and before the actual procurement processes. It is through the actors’ actions that the procurement issues and the social considerations have been combined into a common issue. However, the result does not indicate an institutional change as a catalyst for the implementation, but rather that the change in the perception of public procurement as a tool with social policy implication represents an incremental change within the existing institutions.
5
Said, Pamela. "Anpassningsbara managementkoncept från privat till offentlig sektor : Översättning av lean från idé till praktik i en statlig myndighet." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40878.
Full textAbstract:
In the context of New Public Management, concepts such as lean have had a major impact among organizations in recent years with efficiency ideas based on customer focus. Moreover, the benefits of lean have served as solutions to the problems and challenges facing the public service. However, previous research is limited in public authority contexts to understand its applicability. The Swedish Social Insurance Agency is a public authority that started implementing lean in 2012 with the aim of streamlining its flow with continuous improvements based on customer value. Therefore, the aim of this thesis is to examine how lean is expressed from idea to practice in two departments of the Swedish Social Insurance Agency as a public authority context. This, by illustrating the translation process of the management idea as a strategy based on a strategic and an operational department as an overall level and the everyday work within the core activity at the micro level. Thus, lean is a broad and flexible concept, but the focus of this thesis is on the concepts flow and value. Institutional theory and Scandinavian institutional theory, especially translation theory have been used to apply a model of decontextualization, translation arenas and contextualization, as well as central translators. This to understand how ideas are raised from a practice through various arenas and translated into another practice. To achieve the purpose of this thesis, a two-case study was conducted by the lean introduction of these two departments. Semi-structured interviews have been conducted with central managers and employees in the departments as well as with external consultants who have been involved in and influenced introduction of lean. This, in order to understand how the concepts have been translated from arenas and translators at two comparative levels. This thesis also contains internal documents and annual reports as well as observations that have been studied. Results presented in the paper contribute to existing research, with the translation of lean at the strategic and operational level within a public authority context. As such, the results indicate that translation is ongoing everywhere where a link between public and private activities is a way of how ideas are disseminated and translated. In addition, the introduction of lean in the departments had been introduced and tested to a minor extent at the strategic department before the introduction as a top-down process of the entire authority through informal relationships with Scania and Toyota. Analysis shows that the local translation process in both cases is an adaptation between lean and practice. Furthermore, lean did not change the everyday work completely, but was translated in a way that supported how the departments were organized before, rather than radically changing them. Additionally, the analysis shows that the translation of lean was affected by the private sector and other organizations in the area. The various arenas and translators play an important role in how lean is translated into practice. Adaptation to the organizational context is also important for the idea to be successful. However, the thesis shows that a formal actor is required to add energy to maintain the commitment with lean.I en kontext av New Public Management har idéer som lean fått en stor genomslagskraft bland organisationer på senare tid med effektivitetstankar utifrån ett kundfokus. Vidare, har fördelarna med lean fungerat som lösningar på de problem och utmaningar som offentlig tjänsteverksamhet står inför. Därutöver är tidigare forskning begränsat inom myndighetskontexter för att förstå dess tillämpbarhet. Forskning belyser att empiriska och teoretiska studier efterfrågas på mikronivå inom kärnverksamheters vardagliga arbete i kombination med en övergripande nivå vid införande av management-koncept. Försäkringskassan är en myndighet som påbörjade implementeringen av lean år 2012 i syfte att effektivisera sitt flöde med ständiga förbättringar utifrån kunden i centrum. Av den anledningen är uppsatsens syfte att undersöka hur lean kommer till uttryck från idé till praktik på två av Försäkringskassans avdelningar som en offentlig myndighetskontext. Detta genom att belysa översättningsprocessen av managementidén som verksamhetsstrategi utifrån en strategisk respektive en operativ avdelning som arbetar med övergripande strategi och kärnverksamhet på mikronivå. Lean är således ett brett och flexibelt begrepp, men fokus i uppsatsen är på koncepten flöde och värde. Institutionell teori, skandinavisk institutionell teori och i synnerhet översättningsteori har använts för att tillämpa en modell av dekontextualisering, översättningsarenor och kontextualisering samt centrala översättare. Detta för att förstå hur idéer lyfts från en praxis via olika arenor och översätts till en annan praxis. För att uppnå syftet har en tvåfallstudie genomförts av lean-införandet på dessa två avdelningar. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med centrala chefer och medarbetare på avdelningarna samt med externa konsulter som varit med och påverkat införandet. Detta för att förstå hur koncepten översatts utifrån arenor och översättare på två jämförande nivåer. Uppsatsen innehåller även interna dokument och årsredovisningar samt observationer som studerats. Uppsatsens resultat ger bidrag till existerande forskning, med översättning av lean på strategisk och operativ nivå inom en myndighetskontext. Resultaten tyder på att översättning pågår ständigt överallt där en koppling mellan offentlig och privat verksamhet är ett sätt för hur idéer sprids och översätts. Införandet av lean testades i mindre omfattning på den strategiska avdelningen innan införandet en top-down process på hela myndigheten genom informella relationer till Scania och Toyota. Analyserna visar på att den lokala översättningsprocessen i båda fallen är en anpassning mellan lean och praxis. Dessutom förändrade inte lean det vardagliga arbetet helt utan översattes på ett sätt som avdelningarna sedan tidigare varit organiserade, istället för att radikalt förändra dem. Vidare visar analysen att översättningen av lean påverkades av privat sektor och andra organisationer i omgivningen. De olika arenorna och översättarna fyller en viktig funktion i hur lean översätts till praktiken. Anpassning till den organisatoriska kontexten är även viktig för att idén ska bli framgångsrik. Emellertid visar uppsatsen att en formell aktör krävs för att tillföra energi för att behålla engagemanget för lean.
6
Musovic, Mia, and Magda Välikoski. "Den segregerade tilliten : - en studie om ungdomars tillit till offentliga institutioner i Stockholmsförorten Tensta." Thesis, Ersta Sköndal University College, Department of Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-550.
Full text
7
Nilsson, Per. "Varför förändras institutioner? : – Kommunal barnomsorg på entreprenad." Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9555.
Full textAbstract:
Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad. Dessa har sedan analyserats genom en regressionsanalys och slutsatsen är att ideologi som variabel inte inverkar på en kommuns reformbenägenhet, utan visar främst att stigberoende, isomorphism och kommuners ekonomiska situation är avgörande för kommuner ska välja att lägga ut barnomsorg på entreprenad.
8
von, Wachenfelt Helene, and Pettersson Helle Andresen. "Spelar det någon roll att vissa betalar? : Organisering och marknadisering under tio år med studieavgifter - Fallet Lunds universitet." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43439.
Full textAbstract:
In 2011 Sweden introduced tuition fees for citizens of countries outside the European Union (EU), European Economic Area (EEA) and Switzerland, choosing to study at Swedish universities. The purpose of this thesis has been to explore how institutions of higher education in Sweden has adapted to this change by studying the case of Lund University. Within Lund University we have studied both centrally placed functions and functions at the Faculty of Engineering and the Faculty of Social Sciences, namely Graduate School. We have performed interviews with teachers as well as administrative staff on different levels. Our study is centred around organization pertaining to marketing and recruitment towards fee-paying students as well as services for fee-paying students during their time of study at Lund University. We have also been interested in finding out whether the relation between the university and the students has changed during the time passed and if there has been any adaptations of the offered education. Our study shows that the tuition fees contributed to a more focused attention on international marketing, the development of new practices within communication and service to international students and the creation of a wider range of international educational programmes. We have also found that administrative staff within the university, to a certain extent, think about students in terms of customers.År 2011 infördes studieavgifter för studenter från tredjeland som valde att studera vid universitetet och högskolor Sverige. Syftet med denna uppsats har varit att utforska hur lärosäten i Sverige anpassat sig till denna förändring genom att studera fallet Lunds universitet. Inom Lunds universitet har vi studerat funktioner både centralt och på fakultetsnivå, vi har genomfört intervjuer med lärare samt med personer på olika nivåer inom administrationen. Vi har inkluderat både Lunds Tekniska Högskola, LTH, och Graduate School som driver ett antal internationella mastersprogram vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten. I vår studie har vi fokuserat på̊ organisering som berör rekrytering av och marknadsföring mot betalande studenter till universitetet samt servicefunktioner riktade till betalande studenter under studietiden. Vi har även utforskat om relationen till studenterna har förändrats samt om det skett en anpassning av utbildningsutbudet. Vår studie visar att studieavgiftsreformen bidrog till ett ökat fokus på internationell marknadsföring och positionering, att nya praktiker inom kommunikation och service till internationella studenter utvecklats samt att antalet program med internationell rekrytering utökats. Studien visar även att tjänstemän inom universitetet i viss utsträckning tänker på studenter i termer av kunder.
9
Ohlström, Sebastian, and Oscar Stenberg. "RPA i offentlig sektor : Översättning av institutionella logiker och lokala idéer." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388391.
Full textAbstract:
Rapid technological development and change in modern society is unprecedented in history.Digitalization and automation of business processes is widely seen as a way of streamliningorganisations and changing institutional settings in them. The impact on individuals andorganisations raison d’etre increases as they face stronger institutional pressure from differentstakeholders. As with every thought that comes to mind, the process of translation tries to remedythe gap in individuals and organisations different outlooks. Grounded in theory of institutionallogics and translation, the authors of this paper set out to approach this institutional complexity byinvestigating it through a lens of these theories. We find that the market and corporate logic areinfluencing all of the organisations, but which of the logics that is most likely to be constituteddepends to a high degree on the local translation process. The translation that is produced dependson the institutional environment that is predominant in the organization. For the organization to besuccessful in rapid technological development and change, a thorough understanding of theincremental institutional complexity is paramount.Snabb teknisk utveckling och förändring i det moderna samhället är oöverträffad i historien.Digitalisering och automatisering av affärsprocesser ses allmänt som ett sätt att effektiviseraorganisationer och ändra den institutionella sammansättningen i dem. Påverkan på individer ochorganisationers existensberättigande ökar när de står inför starkare institutionellt tryck från olikaintressenter. Översättningsprocessen försöker här avhjälpa klyftan i individers och organisationersolika perspektiv som uppstår när nya idéer får fäste. Grundade i teorin om institutionella logikeroch översättning, försöker författarna till denna uppsats att närma sig denna institutionellakomplexitet genom att använda en lins av dessa teorier. Vi finner att marknads- och företagslogikenpåverkar alla organisationer, men vilken logik som sannolikt kommer att få fäste beror i hög gradpå den lokala översättningsprocessen. Översättningen som produceras beror på den institutionellamiljön som dominerar organisationen. För att organisationen ska lyckas med en snabb tekniskutveckling och förändring, är en grundlig förståelse för den inkrementella institutionellakomplexiteten är avgörande.
10
Johnsson, Matilda, and Rickard Brändén. "Den kommunalt fängslade mellanchefen : En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34656.
Full textAbstract:
Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap. Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap? Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer. Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde. Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap.Title: The municipally captured middle manager: A qualitative description of middle managers exercises of Leadership. Background: Municipal agencies are strongly influenced by the environment and must continuously adapt while striving for predictability. This complex environment impact middle managers possibility to practice one's own Personal leadership, and therefore demands are places upon managers for adaptability and a consciousness regarding ones personal leadership. Research Question: How do middle managers at different hierarchical positions view their opportunity to practice their own personal leadership? Purpose: The purpose of our study is to investigate, describe and create an understanding for how managers, on different hierarchical levels, practice their personal leadership in a context affected by internal and external influences. Method: To answer our research question we chose to utilize a qualitative methodology. Through a hermeneutic interpretation method and an abductive approach we analysed the six semi structured interviews we conducted. Conclusions: The conclusion we derived to is that the design of the leadership education and the restriction of freedom of movement that exists create a conflict between the goals of the organisation and managers ability to practice their own personal leadership.
Books on the topic "Offentlige institutioner"
1
Finansministeriet, Danmark. Fusioner i staten: Erfaringer og anbefalinger. Kbh: Finansministeriet, 2005.
Find full text
2
Duit, Andreas. Tragedins institutioner: Svenskt offentligt miljöskydd under trettio år. Stockholm: Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 2002.
Find full text
3
Munro, Alice. Offentlige hemmeligheder: Noveller. [Copenhagen?]: Samleren, 1996.
Find full text
4
Göran, Johansson. Privat och offentligt i vården: En analys av utvecklingen under 1980-talet inom barn-, ungdoms- och missbrukarvård. [Stockholm]: Socialstyrelsen, 1991.
Find full text
5
Wilson, James Q. Americangovernment: Institutions and policies. 4th ed. Lexington, Mass: D.C. Heath, 1989.
Find full text
6
Wilson, James Q. American government: Institutions and policies. 8th ed. Boston: Houghton Mifflin Co., 2001.
Find full text
7
Wilson, James Q. American government: Institutions and policies. 6th ed. Lexington, Mass: D.C. Heath, 1995.
Find full text
8
Wilson, James Q. American government: Institutions and policies. Boston: Houghton Mifflin Co., 2006.
Find full text
9
Wilson, James Q. American government: Institutions and policies. 7th ed. Boston: Houghton Mifflin Co., 1998.
Find full text
10
Wilson, James Q. American government: Institutions and policies. 4th ed. Lexington, Mass: D.C. Heath, 1989.
Find full textBook chapters on the topic "Offentlige institutioner"
1
Brochmann, Grete. "Investigating Immigration and the Sustainability of the Norwegian Welfare State." In Bridging the Gaps, 98–110. Oxford University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780198834557.003.0007.
Full textAbstract:
This chapter deals with a specific part of research-based policy-making in the Norwegian context—the institution of Norwegian Official Commissions (Norges Offentlige Utredninger—NOU). This institution, which is a significant element of the consensual Norwegian governance, has since the 1970s increasingly been dominated by academics. The NOU tradition, with its high legitimacy within the polity, thus serves as a bridge between research and policy-making. The chapter uses two Commissions on the relationship between international migration and the sustainability of the national welfare model as cases, the first one with an emphasis on labour immigration, the second one on refugees. The chapter describes and discusses the political context in which they were commissioned as well as how they have impacted on public discussion and concrete reform processes in the aftermath. The two commissions can serve as examples of how research can contribute constructively in relation to policy-making on a particularly contentious issue.
2
Stålsett, Sturla J. "Livssynsåpen spesialprest? Den nye presterollen i offentlige institusjoner – mellom konfesjon og profesjon." In Spesialprest i livssynsåpent samfunn, 101–17. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.207.ch3.
Full textAbstract:
Chaplains in public institutions in Norway are facing new demands and expectations. This is partly due to the effect of demographic changes on religious belonging and practice, resulting in a new public policy in this field. The new policy aims at promoting what is expressed in the neologism «livssynsåpent samfunn» – a policy model in which the active public support of religious and lifestance-practices is combined with a public commitment to the equal treatment of all faiths and convictions. This situation requires an adaptation of the traditional ministerial service in public institutions to the emerging diversity of spiritual needs and preferences. For the chaplain, this shift may present a tension in role expectation and self-understanding. It may be described as a tension between, on the one hand, a faith-based, «confessional» assignment in particular directed at people belonging to a particular creed, and on the other hand, a mostly health-based, «professional» service directed at all persons, regardless of religious identity or practice. This chapter examines whether and in case how the distinction between «confession» (konfesjon) and «profession» (profesjon) can contribute to a better transparency and clarity in sorting out and responding to these conflicting expectations in present-day chaplaincy.
3
Bareksten, Berit. "Barn, bok og boller: Fra frivillig lokalsamfunnsarbeid med boksamling og formidling til offentlig bibliotekfilial i bydelen." In Kollektiv mobilisering, 301–28. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2022. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.168.ch12.
Full textAbstract:
This chapter is about the collective mobilization and cooperation that emerged through the voluntary organization Initiativ:Laksevåg (I:L) and the establishment of the library and dissemination arena Barn, Bok & Boller (Children, Books and Buns) (BBB). How did I:L and BBB play alongside the area initiative for indre Laksevåg, the local cultural office and other cultural institutions, private actors, organizations and arenas in the local community, as well as partners in neighboring municipalities, in promoting the re-establishment of a public library through collective mobilization and community development? The chapter highlights how grassroots mobilization can create lasting systemic change and contribute to increased participation and activity in a community. Ripple effects have led to the establishment of several arenas, which in turn have reached new groups in the population.
Reports on the topic "Offentlige institutioner"
1
Petersen, Kirsten Elisa. Danske daginstitutioners indsatser og disses betydninger for pædagogisk personale, børn og familier under COVID-19 pandemien 2020/2021. Aarhus University Library, 2021. http://dx.doi.org/10.7146/aul.420.
Full textAbstract:
Denne rapport præsenterer en række centrale resultater af et forskningsprojekt med fokus på daginstitutioners indsatser og betydning for pædagogisk personale, børn og familier under COVID-19 pandemien i Danmark. Forskningsprojektet har indsamlet data i perioden april 2020 til august 2020, og særligt i perioden fra midt april til juni, hvor alle landets daginstitutioner genåbnede efter cirka en måneds nedlukning af landets offentlige institutioner som følge af regeringens retningslinjer. Der er ligeledes indsamlet data i perioden august til oktober 2020, og igen i perioden januar til februar 2021. Der er således tale om tre empiriske nedslag hen over cirka et år af pandemiens forløb i relation til daginstitutionsledere og pædagogisk personale i landets daginstitutioner. De data, der ligger til grund for denne rapport, omfatter en spørgeskemaundersøgelse rettet mod daginstitutionsledere og en spørgeskemaundersøgelse rettet mod pædagogisk personale i daginstitutioner, geografisk fordelt over hele landet. Fælles for spørgeskemaundersøgelserne er et fokus på at udforske, hvordan daginstitutioner har arbejdet under COVID-19 pandemien, dels under selve nedlukningen i marts-april, hvor flere af landets daginstitutioner har fungeret som nødpasning, særligt for forældre med kritiske samfundsfunktioner, og dels under genåbningsfaserne, der officielt blev påbegyndt i midten af april og især har forløbet hen over forår og tidlig sommer 2020. Derudover er der ad to omgange foretaget en række forskningsinterview med daginstitutionsledere. I første omgang blev der foretaget 10 forskningsinterview i perioden august til november 2020, og i anden omgang er der foretaget 8 forskningsinterview med daginstitutionsledere fordelt på landets daginstitutioner omfattende perioden januar til februar 2021. Formålet med dette forskningsprojekt har været at kortlægge og udforske, hvordan daginstitutionsledere og pædagogisk personale i en række danske daginstitutioner for 0-6-årige børn løfter den store samfundsmæssige udfordring at håndtere COVID-19 pandemien på landets daginstitutioner.
2
Schmidt, Lene Skytthe Kaarsberg. "Familiepædagogen" - som trivsels- og forebyggelsesaktør. Professionshøjskolen Absalon, 2024. http://dx.doi.org/10.62528/valu2077.
Full textAbstract:
Forskningsrapporten ”Familiepædagogen” – som trivsel og forebyggelsesaktør belyser, hvad der kendetegner arbejdet med trivsel for ledere og pædagoger, når de har en tæt, forebyggende og opsøgende kontakt med familier. I forskningsrapporten skitseres tre policy `bølger´ for pædagogers og lederes arbejde med familier og børn, hvor trivsel bliver tillagt forskellige betydninger: (1) ”Trivsel som målbart fænomen – ledere og pædagoger forventes at opdele og måle børn”. (2) ”Trivsel som subjektivt oplevet – pædagoger og ledere forventes at leve sig ind i det enkelte barns perspektiv og situation”. (3) ”Trivsel som fællesskaber og tilhør – pædagoger og ledere forventes at skabe almene fællesskaber med plads til forskellighed blandt børn”. I rapportens policy analysen belyses især den sidste trivselsbølge og der rejses en række dilemmaer, som det pædagogisk set kan være vigtigt, at der er opmærksomhed på. I rapporten kan læses om, hvilke glidninger, der sker når aktuelle trivselsdagsordner med idealer om tilhør og fællesskaber fremhæver lederes og pædagogers ”relationskompetence”. Der belyses også, hvordan trivselsbølgen indebærer en økonomisk og administrativ bevægelse, når en vægtning af tilhør for flere børn i fællesskaber driver en udvidelse af almentilbuddet frem, der nu skal løse mere sammensatte opgaver for de samme ressourcer. Begge dele risikerer at individualisere pædagogers og lederes arbejde og at nedtone samfundsmæssigt ulige vilkår for familier, og børn, etiske dilemmaer og den organisatoriske indlejrethed for arbejdet Pædagoger og ledere arbejder i en høj kompleksitet – med talrige familier og børn og ikke blot én enkelt familie og barn ad gangen. I praksis analysen viser rapporten, hvordan pædagoger og ledere sammen udvikler en organisatorisk skarpsindighed, hvor de for at styrke familiers og børns tilhør på daglig basis gentænker deres organiseringer af praksisser og (op)finder ressourcer. Det er et arbejde, der ikke er synligt i organisatoriske diagrammer og arbejdsgange. I rapporten beskrives det som et tilbagevendende pædagogisk arbejde med ”at gøre tilhør”. Dette arbejde slider samtidig, og det forstærker og intensiverer høje følelsesmæssige krav i arbejdet. I lederes og pædagogers arbejde med familier og børn opstår en særlig social bekymringsform: De bekymrer sig for, om der opstår ulighed for familierne og børnene i kontakten med offentlige institutioner og i adgangen til hjælp. Den bekymring adskiller sig fra omsorgsbekymring og udviklingsbekymring. Det er samtidig en bekymringsform, der kan blive hjemløs, da der ofte ikke er nogen steder at placere den, og som de derfor selv tager på sig. Det løbende trivselsarbejde med at skabe tilhør for børn og familier kan for pædagoger såvel som ledere indebærer en tæthed og en voldsomhed. I rollen mellem det lyttende og tillidsopbyggende, og den rolle der ligger i det indgribende strækkes de her til det yderste.