Dissertations / Theses on the topic 'New Public Management (NPM)'

Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting. Intervjuerna visade att gemensam upphandling är av vikt för att effektivisera resursanvändningen. Idag arbetar landstingen med att effektivisera användningen av de befintliga resurserna med hjälp av uppföljning och gemensam upphandling. Studien påvisar att styrning inspirerad av näringslivet kan skapa en ökad effektivisering av landstingets resursanvändning. Med fokus på upphandling ämnar studien att belysa de fördelar som kommer av gemensamma avtal.

This thesis is about the impact of the New Public Management (NPM) paradigm on public sector reform in Thailand. The main objective of the thesis is to explore the question of whether Thai public sector reform belongs to the NPM paradigm, especially whether the intentions and contents of policy documents are actually realised in the implementation process. The study commences by reviewing the transformation of public administration to NPM and how this has affected developing countries. In theory, the traditional model of public administration, namely bureaucracy, has been considered as dysfunctional, no longer able to cope with changing circumstances and the new environment. NPM was introduced during the 1980s and 1990s in some rich countries in order to replace the traditional model of public administration. However, there are doubts about the appropriateness of NPM for the public sector in developing countries. The thesis is specifically concerned with Thailand and as a first step delineates the history of public administration and its reform in Thailand including current policies. This includes the introduction of NPM. The remainder of the thesis is comprised of a case study of one ministry in Thailand. Much of the data was collected from semi-structured interviews with officials in the ministry and government agencies responsible for reform. The case study focused on four dimensions of reform: organisational restructure and redesign of internal authority, public culture and values reform, workforce reduction, and internal NPM reform initiatives. The findings were mixed. Some NPM style initiatives such as restructuring of roles and functions were accomplished. However, some areas of NPM have either been partially implemented (downsizing) or not introduced at all (greater competition in public sector). It was also found that some reform initiatives, such as public culture and values reform, fell outside of the NPM paradigm. The research concluded that the NPM paradigm had made limited progress in the Thai public sector.

This thesis examines the concept of Agencification against the backdrop of Public Sector Reforms in Nigeria in the late twentieth and early twenty-first centuries. These reforms had components and elements of New Public Management (NPM). New Public Management ideas of public sector management and governance have been influential in reform strategies across the world since the 1980s. Notwithstanding its popularity, New Public management approaches and methods have attracted controversies in areas of practical applications and ‘context’ domain. Evaluation of New Public Management reforms in Developing and Developed Countries have produced mixed results, somewhat a hazy picture which cannot be categorised as either a success or failure (Overman et al. 2015). NPM, as a policy development tool and management initiative, raises more questions than answers. An assessment of NPM and public governance models by academics and public policy analysts have generated phrases expressions such as ‘implementation habitats’, ‘cultural homogeneity’, ‘unstructured complexity’, ‘matrix of governance’, choreographies of governance ‘appropriateness milieu’ etc. (Lieberthal, 1995; Swyngedouw, 2001; Jessop, 2004), to describe the rather complex nature of public sector reforms. The main aim of this thesis is to understand the behaviour of an agency whose original design is inspired by the New Public Management (NPM) doctrines. The Tertiary Education Trust Fund (TETFund) Nigeria is the selected case study in this research. The objectives of the research are tied to the various narratives on NPM reforms and Agencification deliberations like the drivers, accountability, transparency, doctrines of autonomy, structural disaggregation, contractualisation, ministerial relationship, cross functionality, independence and governance (e.g. state- society relationship). In the context of Nigeria, the implementation of NPM inspired reforms elicits several distinct analyses given the volatile politico-administrative structures and the oscillation between political regimes and systems, e.g. parliamentary (1963-1966) to Military (First Junta,1966-1979, Second Junta 1983-1999) and to Presidential (1979-1983, Interim Presidential administration 23rd June1993-17th Nov. 1993, 1999-Present). This research adopts a single case study research design and qualitative data collection methods. The research findings offer a unique insight into New Public Management Reforms in Nigeria and this enables us to draw some tentative generalisations about the organisational behaviour of public agencies in the context of a developing country such as Nigeria. The research unveils an interesting finding that the TETFund does, to a large extent, display some form of autonomy. In contrast to what existing literature emphasis on problems and obstacles to NPM implementation in developing countries, e.g. corruption and political decay; the TETFund operates as a semi-autonomous organisation- in a political context which provides formidable challenges to an NPM agency.

New public management (NPM) reforms have been promoted into the public administration domain during the past twenty to thirty years amidst growing concerns about performance problems in public sector organisations. NPM was based on the assumption that market principles could address performance problems in public instititions. Critics, though, cautioned against NPM reforms and pointed particularly toward their negative effects on employees and consumers. Although NPM was originally conceived in the OECD countries in the west to address specific socio-economic challenges such as unemployment and benefit crises, its principles have spread across countries in developed and emerging economies of the Sub-Saharan African region, including Ghana. In Ghana, NPM reforms have been carried out across a wide range of public sector organisations, and have included the privatisation (public-private partnership) of the Ghanaian WaterOrg in the form of a management contract. This study aims to draw on institutionalist and culturalist accounts to explain the impact of New Public Management (NPM) reforms on a range of stakeholders in the African context through case study research in the Ghanaian water sector. To achieve this overall aim, its key objectives are to: • Critically evaluate the intellectual origins and assumptions of NPM, and consider its applicability to the Sub-Saharan African context; • Identify the main reasons and counter arguments for using NPM reforms in the Ghanaian water sector, including those associated with post-colonialism, socio-economic and culturalist accounts; • Explore the extent of implementation of NPM reforms in the WaterOrg, including the use of privatisation and public-private partnerships and the forms of consultation used; • Identify and describe the critical success factors for a range of stakeholders (including employees and consumers) and then evaluate and explain the extent to which they have been achieved; • Assess the potential transferability of this study’s findings to other social contexts; and • Consider the potential implications of the study’s findings for effective public management in the case study organisation and other public sector organisations in Sub-Saharan Africa. This research takes a neo-empiricist approach and utilises methods associated with qualitative research such as semi structured interviews, observation and documentary materials to explore the rationale for privatising the Ghanaian WaterOrg. It also critically evaluates the process of implementation of the management contract, and its potential implications for employees of the WaterOrg and users of public services. This research reveals that privatisation did not achieve its prime objective of improving water accessibility for the vast majority of Ghanaian members of the public. This was primarily because of a complex range of inter-related institutional, socio-cultural and political factors that underpinned the management of the Ghanaian water sector. The PrivateCo’s management approach was also perceived to be divisive and favoured some employees (junior officers) over their senior counterparts on a range of issues. This was because the PrivateCo’s management team lacked proper understanding of the Ghanaian culture which was a reflection of the management structure of the WaterOrg. There were however, some improvements in ‘non-critical’ areas, including information technology through computerisation and customer services, particularly in terms of complaint reporting and payment of bills. This study thus reinforces the argument that understanding the socio-cultural context is fundamental for effective public management reforms, particularly in emerging economies, rather than adhering to principles that are based on theoretical assumptions and or universal claims of ‘what works well’. It thus calls for caution and a thorough review of how policies and programmes designed to address specific issues in the west are transferred to emerging and developing economies that have problems with capacity and weak institutional arrangements.

This thesis is a study of public sector reform in the context of economic crisis. The thesis examines the introduction of new management practices to the Cyprus civil service, with the aim of understanding the role of various actors, internal and external to Cyprus, in influencing the policy agenda. Based on semi-structured interviews with key players, the research captures a civil service at the point of transition. The government of Cyprus has been under pressure to introduce reforms since joining the European Union in 2004. Nevertheless, political and social factors have made previous attempts to reduce civil service staffing and introduce practices influenced by ‘New Public Management’ (NPM) have been unsuccessful. The current programme of reforms, by contrast, have resulted from coercive influence of the ‘Troika’ following the economic crisis, which has added weight to an existing tendency towards normative isomorphism. The research finds a recognition of the desirability of ‘modernisation’ amongst policy-makers, civil service managers and trade unionists alike. This finding, which might be surprising in other national contexts, may be explained by the island’s historical legacy of political patronage and clientelism. NPM initiatives are regarded as being beneficial, overall. This, in turn, suggests a reappraisal of the nature of bureaucracy in Cyprus, which would indicate that it has not lived up to its reputation for being meritocratic and impartial, and is regarded by the actors as a barrier to progress.

The Government of St. Lucia (GOSL) engaged in an ambitious programme of New Public Management (NPM) reform, under a Public Sector Reform (PSR) classification, and by their own assessment, this initiative was unsuccessful. Yet, no analysis of the failure was carried out and there is very little documented information. This study therefore aims to understand the reasons for this failure. This thesis also explores why St. Lucia adopted NPM; in a national environment unlike those for which it was designed. The qualitative approach and interpretive enquiry, permitted rich and indepth accounts to be gathered on the research phenomenon. Based on semi-structured interviews with public servants and trade unionists and the analysis of documentary evidence, the research finds a gap between the rhetorical convergence and the implementation convergence of NPM. Coerceive isomorphism and external infleunces appear to have greater weight for the adoption of NPM; in an environment that was ill equipped to engage in its implementation. Government embraced NPM as a panacea to its many public service challenges; despite their limited understanding of the concept. Thus, the attempt to redesign the public sector according to an imported model failed because neither the concepts underlying NPM, nor the challenges of implementation were properly understood. A greater investment in capacity building to equip implementers for policy analysis discussions and policy implementation may have had different results.

The purpose of this study is to investigate how Swedish researchers portray a counter-discourse of New Public management in contemporary social work thru a Swedish context. The selection of empirical material is limited to Manifest: för ett socialt arbete i tiden which is an anthology with different research grants. The empirical material is limited to two chapters in the book; ”Det sociala arbetets kontrollmaskineri” written by Marcus Herz and ”Privatisering av individ- och familjeomsorgen” written by Marie Sallnäs and Stefan Wiklund. For analysis of the empirical material a critical discourse analysis will be applied which also is a part of social constructivist theory. When analysing Winther-Jørgensen and Phillips (2000) interpretation of Norman Faircloughs three-dimensional model will be applied. The goal with the critical analysis is to expose linguistic constructions that has been dominated by society for analysis. In this way liberation from incorporated images and power relationships can be received by challenging them. A counter-discourse occurs when different meanings try to take place in the same domain. This means that different values collide in the same domain and therefore they can be challenged.  NPM has a salience roll in social work but many researchers are questioning if it is the right way to go for the social work. The conclusions show that researchers highlight the consequences of the implementation of NPM and challenges the establishment by highlighting values they consider being elementary for the welfare system and social work. In this way a welfare discourse is portrayed as the counter-discourse against NPM.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats. Tidigare forskning visar att offentlig sektors förändring har ökat betydelsen av ledarnas kommunikativa roll och stärkt behovet av förutsättningar. Vidare visar forskningen att förändringarna påverkat kommunikationsmönstren i organisationerna, linjechefernas relationer till chefer och kollegor samt möjligheter att vara närvarande och kunna påverka. Studien baseras på en kvalitativ fallstudie med fem semistrukturerade intervjuer i en utvald vård och omsorgsförvaltning. Resultatet visar att intervjupersonerna upplever försämrade förutsättningar för ledarskapet. Arbetsrollen innefattar enligt intervjupersonernas beskrivningar orimliga krav och rollen uppfattas som gränslös. Förutsättningarna för tillitsfulla relationer till medarbetare, chefer och kollegor har enligt intervjupersonerna försämrats och möjligheten att påverka minskat. Dessa försämrade förutsättningar kan till stor del härledas till förändrad organisering och styrning som medfört försämrad kommunikation genom sociala relationer. Essentiella förutsättningar för både ledarskapet och organisationens funktion. Studien bidrar till en ökad förståelse för intervjupersonernas arbetsroll och förutsättningar att vara en kommunikativ och meningsskapande ledare. Vidare bidrar studien med förståelse för varför de förändringsmodeller som använts i offentlig sektor ofta varit negativa för organisationen och dess medlemmar.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus. Detta har lett till en anpassning av branschen mot ökat fokus på resultatinriktade arbetsmetoder, kostnadsminimeringar, en större vilja att pröva mer innovativa strategier, större krav och arbetsbörda på de anställda, implementeringar av incitamentsprogram samt till viss del ökad decentralisering.

This empirical research uses interpretative enquiry in order to identify the barriers to school improvement by examining the impact of New Public Management (NPM) on the dual role of the Head Teacher in Scotland. For the purpose of this research staff absence management is employed as a surrogate for the adoption of New Public Management techniques. Three main concepts are covered within the context of this thesis: NPM; staff absence in the public sector and the dual nature of Headship in Scotland. The main frameworks that guide this research are Constructed Grounded Theory (Charmaz), Embedded Multiple Case-Study (Yin), NPM (Hood), Service-Dominant Logic (Vargo and Lusch), Co-production (Ostrom; Osborne et. al. and Pestoff et. al.), New Public Governance (Osborne), Occupational Professionalism and Organisational Professionalism (Evetts). Logic models are central to the cogency of the argument and throughout this thesis the logic models of Old Public Administration, NPM (Hood; 1991) and Service dominant logic (Vargo and Lusch, 2004) are central. Adopting Osborne’s position (2009), that the root of NPM is based on a product-dominant/manufacturing logic, this thesis argues that this logic model is at odds with the occupational professionalism (Evetts; 1994) that exists at the school level, a logic model rooted firmly within a service-dominant logic model. The thesis proffers that it is this clash of logic models that has created a void between the goals of NPM, the organisational professionalism that exists within the case study local authority, and the occupational professionalism found on the ground in practice at the school level. The thesis concludes by stating that NPM has had a damaging effect on the dual role of the Head Teacher in Scotland and offers three main themes to support this original contribution to theory. Firstly, that NPM has failed at the school level in Scotland because of an underestimation of how complex schools are and a systematic failure to understand the complex nature, and high level of variance, within the public service delivery as exemplified through a focus on absence management. Secondly, NPM has had a damaging effect by continually expanding the tasks and responsibilities devolved to the Head Teacher over the last two decades in particular. Finally, NPM has failed at the school level in Scotland because of a systematic failure to understand both the occupational professionalism of the Head Teacher and the service-dominant organisation in which the Head Teacher works.

Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ”Lean Healthcare”. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ”Lean Healthcare”? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna. Deras motivation och acceptans för förändring av organisationen i samband med implementeringen av ”Lean Healthcare” är avgörande för slutresultatet. Hur har denna samverkan skötts och hur har arbetet gått till med att ta fram ett fungerande koncept för respektive sjukvårdsinrättning, d v s hur är deras förankrings- och implementeringsprocess. Har man uppmärksammat någon skillnad när det kommer till effektivitet och kvalité under arbetets gång vid de respektive sjukhusen och vårdcentralerna. Syftet med denna studie är att undersöka ovan frågeställningar samt se om det föreligger någon skillnad mellan privata och landstingsdrivna sjukvårdsinrättningar. Arbetet ämnar medverka till ökad kunskap om varför Lean implementeras inom sjukvården och om resultaten svarar mot förväntningarna. Syftet med studien åstadkoms genom en fallstudie på två vårdcentraler och två avdelningar på ett sjukhus samt en djupintervju med Prof. Håkan Aronsson. Studien bygger sin datainsamlingsmetod huvudsakligen på kvalitativa intervjuer med personer ifrån respektive sjukhus och vårdcentraler. Analys av empirin är gjord mot teorier om Lean, Kaizen, organisationsförändring, New Public Management (NPM) samt motivation.  I analysen går det att utläsa att vissa faktorer har legat till grund för motivet att införa Lean samt påverkat förankrings- & implementeringsprocessen. Dessa motiv ger utslag på det slutliga resultatet av implementeringen. Att valet föll på ”Lean Healthcare” beror till stor del på att det ligger i tiden. Förankringsprocessen har skett genom kommunikation och utbildning. Vi har inte kunnat finna belägg för några större skillnader när det gäller huvudmannafrågan förutom ett mer grundligt tillvägagångssätt vid implementeringen vid den privata vårdcentralen. En faktor som arbetet med ”Lean Healthcare” har bidragit med är medarbetarnas möjlighet till identifiering av förändring samt genomförande av förändringsarbetet. Genom att möjliggöra detta genomför medarbetarna förändringar som leder till en mindre stressad arbetsmiljö. Alltså kan ”Lean Healthcare” ge upphov till högre effektivisering samt minskad stress på arbetet. ”Lean Healthcare” har visat sig ge goda resultat i de implementerade verksamheterna och förutsättningarna för framgång inom sjukvården finns. Men arbetet har nyss börjat och för att hela verksamheten ska anses genomsyrad av ”Lean”-filosofin krävs ett fortsatt långsiktigt arbete och förändringsvilja.
The Care in Sweden has long been characterized by long waiting lists and lack of resources. More and more hospitals and medical centers including Brahehälsan, the medical centre of Akka, Emergency room at the county hospital in Kalmar and Diagnostic Centre at the County Hospital in Kalmar choose to address these problems by using Lean Healthcare. This new model and the philosophy it is based on contributes to a new approach that is intended to result in more efficient care. Is the efficiency of health care the real reason or are there ulterior motives for introducing Lean Healthcare? In all change processes it is important to involve and have abroad its employees. Their motivation and acceptance of change by the organization in conjunction with the implementation of Lean Healthcare is critical to the outcome. How has this interaction been handled and how has this work gone to develop a working concept for each medical institution, that is, how is their anchoring- and implementation process. Have one noticed any difference when it comes to efficiency and quality during the work at respective hospitals and health care centers. The purpose of this study is to investigate the above issues and see if there is any difference between private and governmental health care facilities. The work intends to contribute to a better understanding of why Lean is implemented in health care and if the results meet expectations. The purpose of this study is accomplished through a case study in two health centers and two departments in a hospital and an interview with Prof. Håkan Aronsson. The studys data collection methodology is mainly based on qualitative interviews with people from respective hospitals and health centers. Analysis of empirical data is made towards theories of Lean, Kaizen, organizational change, new public management and motivation. In the analysis it is possible to deduce that some factors have been the basis reason to introduce lean and also affected the anchor- & implementation process. These motives affect the final result of the implementation. The choice of Lean Healthcare is mainly due to that it is in fashion. The anchoring process has taken place through communication and education. We have not been able to find evidence of any major differences in the Principals of the question except for a more thorough approach to the implementation at the private clinic. One factor that works with Lean Healthcare has helped with the employees' ability to identify change and implementing change. By enabling the implementation of staff changes has lead to a less stressful working environment. Consequently, Lean Healthcare results in higher efficiency and reduced stress at work. Lean Healthcare has shown to give good results in the implemented activities and the conditions for success in health care. But the work has just begun and for the entire operation to be considered to be steeped in "Lean" philosophy it is required a continued long-term effort and will to change.

Background: In Swedish elderly care, New Public Management (NPM) can be identified in several different ways, for instance it has entailed changed control principles with an increased element of various standardized instruments. Another important feature is that political governance has become increasingly decentralized. The unit managers within elderly care are the professional group that to a large extent has the responsibility to implement various changes. For unit managers, this means a complex professional role with a responsibility for the staff and their work environment, the budget and the realization of the organization's overall goals in practice. Hence the unit managers' professional role often entails conflicts of loyalty between competing interest on different levels in the organization. Purpose: The purpose of the study is to investigate how the unit manager's work processes and professional role in a medium-sized municipality can be understood in relation to NPM. Methods: The study was conducted through individual interviews with eight unit managers in elderly care. Respondents were recruited through e-mail, all respondents worked in the same medium-sized municipality. The interviews were conducted using an interview guide. We used a qualitative empirically driven thematic analysis method to categorize our data. In our analysis we implored a deductive approach, using several concepts from a critical perspective in relation to NPM. Results: Unit managers' professional role in elderly care in the chosen municipality is largely characterized by budget, administrative work and a lot of time is devoted to evaluating different key figures. Thus, the way in which the professional role of unit managers and elderly care in general is organized, managed, and evaluated in the municipality we studied can be understood as a form of NPM. The position of unit managers is an intermediate position between the organization, staff, caregivers, and relatives. Unit managers are faced with many demands from management, from caregivers and from relatives. The biggest challenge both in the present and in the future is the recruitment of educated and experienced staff.

This study explores the practical and ideological implications of the New Public Management (NPM) paradigm as introduced in Greece by the so-called “Troika”, a sobriquet referring to a triumvirate comprising representatives of the IMF, the European Union, and the European Central Bank. In the past, attempts had been made by Greek officials to implement managerial practices within the Greek National Health Service (NHS) and the hospital sector in particular, albeit at a more leisurely pace than that of other countries’. On arrival to Greece the Troika imposed a number of changes to improve the country’s public services; and set a brisk pace to accelerate their implementation. The present doctoral thesis seeks to critically evaluate the issue of whether those reforms, especially those salient to the Greek NHS system, are true manifestations of a shift in the NPM paradigm or whether they represent yet another archetypal Greek public sector restructuring. It will also evaluate responses to and outcomes of the successive reforms in the Greece’s NHS system, ascertain the factors contributing to and/or impeding the adoption of those reforms, and identify new opportunities for growth. In order to gain access to a more profound insight into the Greek context, the collection of secondary data provides, among other things, an historical background of Greece’s public healthcare system; reviews the system’s characteristics in terms of healthcare policies, and probes into the state of working conditions within public hospitals. The heightened managerial spirit prevalent in Greece at the moment and brought about by the Troika’s tenure, has made it necessary for the literature review of the present work to focus on the ways that managerial practices and ideologies are imposed on other countries so that their public sector dysfunctionalities may be rectified. Drawing on the literature reviewed, the study develops an integrated analytical framework anchored in NPM, so as to test it in the Greek case and contribute to understanding the Greek NHS organisational realities as well as to evaluating how the new changes have been evolving and faring within Greece’s healthcare organisations. The framework is comprised of a review of the NPM paradigm so as to contextualise the Greek reforms in terms of ideology and practices; a review of Principal-Agent Theory (PAT) for illuminating the interrelationships and involvement of the key actors with the reforms; and a review of Critical Realism (CR) for assisting to reveal the underlying mechanisms and structures that bind the actors with the organisations and their development. Apart from providing the conceptual basis of the thesis, the framework also serves in informing its methodological design (i.e., generating the interview schedule), analysing the findings, and steering the discussion. The study adopts an in-depth, qualitative research approach that views social life within organisations in terms of processes, events, actions, and activities between key actors as factors unfolding over time. To that purpose, semi-structured interviews were conducted with the key stakeholders of the Greek NHS system: State hospital doctors, hospital managers, and policymakers. The contribution of the study is an in-depth analysis of reform implementation as carried out in Greece’s medical system which now stands, within a turbulent economic and political context. By means of that analytical framework, it is shown that Greece is a sui generis case whose context and historical background are altogether different than those of other countries’. Moreover, the framework demonstrates that, despite the fact that NPM is firmly ensconced, as far as practice and ideology go, it is too soon to be drawing any conclusions: NPM is still in its infancy and reforms to the Greek NHS system have yet to be finalised as they continuously stumble on the inefficiencies and blunders of the past which hinder them from functioning properly. Last, the thesis does possess one more unique feature: it delves into the thinking, manoeuvres, and behaviour of the Greek healthcare professionals as a group, a world rarely if ever explored by empirical studies.

Under de senaste decennierna har betydande reformvågor sköljt över det svenska utbildningsväsendet, en majoritet utav vilka fallit inom ramen för det nya styrsystem som brukar gå under betäckningen New Public Management. Detta har medfört att skolornas organisationsstrukturer i allt större utsträckning styrts till att efterlikna de företagssystem, så starkt präglade utav revision och mätning, vilka står att finna i den privata sektorn. Studien har stöpt sin utgångspunkt i antagandet att alla organisationstrender har sin källa i det mänskliga medvetandet vars kunskaper, ej sällan, är alstrade kring kollektivt konstruerade verkligheter och sanningar. Ett angreppssätt som kunnat delge förståelse och mening till denna subjektiva meningsvärld är diskursanalysens grundprinciper. En diskurs kan kortfattat förstås som ett bestämt sätt att tala om, och förstå världen, där diskursanalysen ämnar belysa språkets givna mönster och konstruktioner. Med grund i detta har syftet att söka belysa områdets hegemoniska diskurs, samt eventuellt dess antagonistiska motpart, växt fram. Med empiri ifrån Dagens Nyheters debattsida under året 2013 har ett material kunnat sammanställas, och belysas, enligt det diskursanalytiska angreppssättet. Arbetet har fortflutit genom att söka finna, samt påvisa, hur olika begrepp definieras, sätts i kontext och delges mening. Resultatet har åskådliggjort en hegemonisk New Public Managementdiskurs, vilken framför revision som sitt ideal, samt en framväxande konkurrerande motdiskurs, vilken placerat sig som sin motpols spegelbild.
During the last decades a major reform wave has drifted in over the public sector of Sweden, together with a variety of western nations, bringing in a new kind of organizational structures and control systems. The greater part of these new developments fall within the definition of what is usually referred to as New Public Management. With its ideal reference point in the management of the public sector this has caused an increased focus on audit and a drift towards more market orientation in general. The study finds its base in an assumption that the origin of these shifts stands to be found in the minds of the human and its worldly perceptions. This philosophical outlook is well captured in the discursive approach, according to which the world is divided into different conceptional spheres called discourses. Proceeding from this, the thesis’s established purpose is set to, with empirical data from the newspaper Dagens Nyheter stretching over one year (2013), illuminate the hegemonic discourse and its antagonistic counterpart in the field of education. By examining the usage of different key concepts and their articulation, context and usage in general, two detached discourses has emerged. One hegemonic New Public Management-inspired discourse glorifying the objective rationality of auditing and one opposing discourse that, positioned in sharp contrast, praises the subjectivity of the profession.

The primary aim of this research is to examine the extent which prison management has been influenced by New Public Management (NPM). Much has been written about the growing influence of NPM on public services like health, transport and education. In the prison field, however, the literature is relatively limited. Accordingly, with particular reference to the Scottish Prison Service (SPS), this research attempts to fill this gap in knowledge by exploring the influence of NPM on the SPS and its relation to the use of contractual management of prisons. Key concerns of this research are the development of prison policy during the last two decades, the use of “business-like” mechanisms to manage prisons and the accountability measures which the SPS has undergone as a result of NPM. The main sources of data are interviews with key actors in the recent development of the SPS and documentary analysis. Interviewees were asked during the semi-structured interviews to reflect on the key concerns referred to above. Material from the interviews was then integrated with academic literature, policy papers, annual reports, contracts and other published documents. This research concludes that NPM has affected the SPS on the dimensions of both prison policy discourse and of operations. For the former, the analysis of contemporary prison discourse demonstrates that the focus of prison policy in Scotland has extended over time from traditional concepts, for instance control, deterrence and rehabilitation, to embrace managerial ones such as effectiveness, efficiency and value for money. On the operational dimension, this research reveals that the extensive use of a “business-like” approach in the management of prisons, in particular the delegation of decision-making power from the Headquarters to prison governors; the use of contractual management to manage both private and public prisons; the use of contracting out for prisoner transportation and prisoner programme and the SPS’s focus on ‘customer service’. In summary, the influence of NPM is more far-reaching than the privatisation of public prisons as such. This is because NPM changed the way public prisons are managed by bringing in managerial mechanisms borrowed from the private sector.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering. Vi har tagit ett institutionellt perspektiv på dessa idéer. Reformförslaget som presenteras kan relateras till de idéer som finns inom NPM. Aktörerna är inte medvetna om den institutionella kontexten, utan tror att de handlar rationellt. Vi menar att de har utgått från ett positivistiskt modernistiskt perspektiv.

 

The purpose of this paper is to examine the ideas behind the rethinking of Sweden’s cultural policy (Kulturutredningen) and if the ideas are related to the abstract management system "New Public Management". In the quest to do this we performed a qualitative content analysis. In the last decades, New Public Management (NPM) has been a popular style in the organization of the Swedish public service. NPM indicates a shift towards an increase of evaluations and control of the public sphere by operational, measureable goals that sets the terms for the financial allowance. In this paper we are trying to understand ideas through an institutional perspective. In our conclusion we describe the reform the rethinking suggests as under influence of NPM-ideas. The rethinking doesn’t recognize its institutional context and the influence of the NPM-ideas. Instead we are asserting that they are suggesting a rational reform. We claim that they have a perception of the world as right and wrong choices, and that one rationally can choose the right.

This case study has its starting point in an unpublished study where the results showed that there is a conflict between the leadership and the employees in a private company. The conflict is identified as a result of the company leadership is steering for cost savings and efficiency The aim of this study is through analysis of  the open questions in a quantitative survey describe how the staffs  attitudes and culture is affecting the leadership of the organization. The ideological aspect is very clear and through the aspect of the structural differences between the public and private sector makes it possible to identify the staff’s social rules, ideology and group norms.  These are shown to be in conflict with the economical perspective of the private sector. The Culture within the public sector is old and ingrained in the staff’s identity also in the private sector which is causing the organizational change from public to private sector to conflict with the staff’s vocational pride

Syfte: Tidigare forskning visar att offentliga verksamheter tillämpar balanserat styrkort anpassat till dess specifika verksamhet. Antalet studier som behandlar anpassning av balanserat styrkort till offentlig verksamhet är begränsat vilket leder till att studien syftar till att belysa hur balanserat styrkort anpassas till svensk offentlig verksamhet. Metod: Studien tillämpar en abduktiv kvalitativ ansats med datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer. Bearbetning av data och teori följer tematisk analys. Studien genomsyras av den tolkande hermeneutiska traditionen. Resultat & slutsats: Studien tolkar att offentlig verksamhet tillämpar anpassade balanserade styrkort där ingen uppnår samtliga kriterier för balanserat styrkort. Studien tolkar vidare att nyttan med anpassat balanserat styrkort uttrycks i form av enkelhet och enhetlighet vilket skapas genom att syftet med anpassat balanserat styrkort är detsamma som inom traditionellt balanserat styrkort. Anpassning av perspektiv uttrycks genom att lärande- och tillväxtperspektivet exkluderas till förmån för medarbetarperspektivet. Förslag till vidare forskning: Studien föreslår vidare forskning vad gäller strategikartans roll efter strategiutveckling, kausalitet när ett annat perspektiv än det finansiella placeras högst upp i hierarkin, lärande- och tillväxtperspektivets exkluderande till förmån för medarbetarperspektivet samt valet att avveckla balanserat styrkort inom offentlig verksamhet. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse för balanserat styrkort anpassas till offentlig verksamhet. Förståelsen för anpassning skapas genom fyra aspekter; Tillämpning, Nytta, Syfte och Perspektiv.
Aim: Previous research reveals that public sector organisations apply balanced scorecard adjusted to their own specific business. The number of studies dealing with balanced scorecard adjusted to public sector organisations is limited which open on to the purpose of the study, which is to illuminate how balanced scorecard is adjusted to public sector organisations in Sweden. Method: The study applies an abductive qualitative research method with semistructured interviews as data gathering tool. The processing of data and theory follow thematic analysis. The study permeates the interpretive hermeneutic tradition. Result & conclusion: The study interprets that public sector organisations apply adjusted balanced scorecard where none acquire all criteria of the balanced scorecard. The study also interprets that the benefits of adjusted balanced scorecard are simplicity and uniformity. The benefits are accomplished through the purpose of implementing adjusted balanced scorecard, which is the same purpose as for traditional balanced scorecard. Perspectives are adjusted to the specific business, which primarily involves the exclusion of the learning-, and growth perspective in advantage of a perspective concerning employees. Suggestions for future research: The study suggests further research regarding the usefulness of strategy maps after strategy development, the causality when other perspective than the financial is placed at the top of the hierarchy, the exclusion of the learning – and growth perspective in advantage of perspectives concerning employees and phase out of balanced scorecard in public sector organisations. Contribution of the thesis: The study adds enhanced understanding of how public sector organisations choose to adjust balanced scorecard. The enhanced understanding concerning adjustment is created through four aspects; Application, Benefits, Purpose and Perspectives.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur de kulturella och sociala praktikerna kring ICE HOT, en plattform för samtida dans, var formade och konstituerade. Vår analys grundar sig i hur aktörerna på fältet formas av sannings regimer. Detta undersöktes genom en diskursanalys av primärdata, i form av intervjuer av aktörer i fallet samt publicerade dokument av ICE HOT som sekundärdata. De senaste decenniernas styre av offentlig sektor, har starkt påverkats av influenser från näringslivet, även känt som New Public Management (NPM). Sedan en tid tillbaka går det att skönja hur mål- och resultatstyrning, ökande kontroll, användandet av ekonomiska incitament och köp-och-säljmodeller präglat den offentliga sektorns kultursfär och inte minst kulturpolitiken.  Vi har använt oss av Cornelius Castoriadis ontologisk institutionell teori, Michel Foucaults utgångspunkter om sanning, maktrelationer och governmentality. Samt Eva Bejeroth och Hans Hasselbladhs modell om interventioner. NPM har blivit den hegemoniska diskursen på fältet. Aktörerna tycks i mångt och mycket befinna sig mitt i diskursens bubbla, men i vissa fall finner vi en konkurrerande diskurs. Dock verkar den konkurrerande diskursen ha svårt att undanröja NPMs instrumentella rationalitet, då den förespråkar den kulturella logiken.

Sjukfrånvaron inom de svenska kommunala vård- och omsorgsorganisationerna ökar. Samtidigt har en organiserings- och styrningsförändring skett inom dessa organisationer de senaste decennierna i form av införandet av New Public Management (NPM) och dess reformer. Studien syftade till att genom en kvalitativ fallstudie få en ökad förståelse för hur psykosociala och organisatoriska faktorer tillsammans kunde ha inverkan på en kommunal vård- och omsorgsorganisations sjukfrånvaro för organisationens medarbetare inom kontaktyrken och dess chefer. Detta utifrån att identifiera vad organisationens sjukfrånvaro orsakades av samt för att föreslå åtgärder för att förebygga framtida sjukfrånvaro. För att uppfylla syftet och studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med totalt 19 intervjupersoner som representerade de arbetsgrupper med organisationens högsta och lägsta sjuktal under 2019 samt de chefsgrupper med organisationens högsta och lägsta sjuktal under 2019. Empirin analyserades utifrån den teoretiska referensramen. Denna innefattade tidigare forskning samt teorier gällande NPM, struktureringsteori, psykosociala sjukfrånvarofaktorer, organisatoriska sjukfrånvarofaktorer, psykosociala friskfaktorer, organisatoriska friskfaktorer samt organisationshälsa. Studiens resultat visade på tre framträdande psykosociala sjukfrånvarofaktorer för medarbetare respektive chefer, fyra organisatoriska sjukfrånvarofaktorer för medarbetare respektive chefer, fyra psykosociala friskfaktorer för medarbetare respektive chefer samt fyra organisatoriska friskfaktorer för medarbetare och fem organisatoriska friskfaktorer för chefer. Resultaten visade att de psykosociala och organisatoriska sjukfrånvaro- och friskfaktorerna påverkade varandra, att det fanns ett samband mellan chefers och medarbetares upplevda arbetsmiljö samt att sjukfrånvaron framförallt kunde härledas till strukturer medan frisknärvaron istället kunde härledas till individers handlingar. Tio åtgärder för att minska sjukfrånvaron inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer presenterades utifrån studiens resultat och potentiell vidare forskning har föreslagits.
Sickness absence within the Swedish municipal healthcare organizations is increasing. At the same time, there has been a change in organization and governance within these organizations in recent decades in the form of the introduction of New Public Management (NPM) and its reforms. The study aimed to gain a better understanding of how psychosocial and organizational factors together could have an impact on a municipal healthcare organization's sickness absence, regarding employees in the human service profession and its managers, through a qualitative case study. This to identify what was causing the organization's sickness absence and on proposing measures to prevent future sickness absence. To fulfill the purpose and study questions, semi-structured interviews were conducted with a total of 19 informants representing the working groups with the organization's highest and lowest sickness numbers in 2019 and the management groups with the highest and lowest sickness numbers in 2019. The empirical data was analyzed based on the theoretical frame of reference. This included previous research as well as theories of NPM, structuring theory, psychosocial sickness absence factors, organizational sickness absence factors, psychosocial health factors, organizational health factors and organizational health. The study's results showed three prominent psychosocial sickness absence factors for employees and managers, four organizational sickness absence factors for employees and managers, four psychosocial health factors for employees and managers, four organizational health factors for employees and five organizational health factors for managers. The results showed that the psychosocial and organizational sickness absence and health factors affected each other, that there was a connection between managers and employees perceived work environment and that the sickness absence could primarily be attributed to structures, while work attendance instead could be attributed to individuals' actions. Ten measures to reduce sickness absence within municipal healthcare organizations has been presented based on the results of the study, as well as suggestions for further research.

Malgré le fait que le phénomène de la Wasta, (« le piston, la cooptation, les connections au travail »), représente une partie constitutive et une caractéristique emblématique de la GRH dans le secteur public au Moyen-Orient et en Jordanie, un nombre limité de recherches porte sur ce phénomène intriguant et complexe. Jusqu’à aujourd’hui, la Wasta reste un objet de recherche peu expliqué et insuffisamment analysé pour sa portée managériale. Ainsi, cette thèse se veut de construire un nouveau modèle d’approfondissement théorique pour décrire la Wasta à partir des données ancrées dans le terrain, afin de parvenir à une compréhension plus précise des enjeux et des représentations liées à la propagation de la Wasta parmi les pratiques de GRH dans le secteur public jordanien. Pour ce faire, nous illustrons la définition du concept de la Wasta et nous démontrons ses conséquences négatives sur les pratiques de GRH et sur la performance globale des institutions publiques jordaniennes. Nous explorons également les réalités autour de ces institutions dans l’époque de post-réformes publiques. De surcroît, notre étude cherche à proposer plusieurs propositions pour mieux cerner les facteurs qui déterminent l’étendue de la Wasta dans le secteur public en Jordanie. Cette recherche fournit, par ailleurs, des aperçus importants sur la GRH au Moyen-Orient et en Jordanie aussi bien pour les chercheurs et les académiciens, que pour les décideurs et les spécialistes des RH, ou encore pour les leaders internationaux qui s’intéressent aux potentiels économiques dans les pays moyen-orientaux en général et en Jordanie en particulier. Enfin, c’est à travers les nouvelles connaissances obtenues au fil de cette recherche, que nous souhaitons contribuer aux savoirs et à la modernisation des concepts et des pratiques de GRH dans les contextes moyen-orientaux et jordanien
Though Wasta, an Arabic word for “connections in the workplace”, is considered to be an integral part and an emblematic characteristic of HRM in the Middle Eastern and Jordanian public sectors alike, little is known about this intriguing and complex phenomenon. Till this day, Wasta remains a relatively obscure topic of research, insufficiently dealt with in academic papers. Therefore, this dissertation comes as an attempt to build a theoretical framework model for Wasta from the data grounded in the field, which seeks to offer a deep understanding of the factors and considerations that relate to its extent among various HRM practices in the Jordanian public sector. To do so, we illustrate the definition of the concept of Wasta and demonstrate its negative impacts on HRM and overall performance of public institutions. We also explore the realities in the Jordanian organizations in the post-public reform era. Furthermore, this dissertation aims to provide several propositions regarding the factors that determine Wasta’s extent in the public sector in Jordan. This work also offers insights for academics who are interested in HRM research in the Middle East and Jordan alike, for decision makers and HR specialists in the Middle East; as well as for global leaders who are interested in business potentials in Middle Eastern countries in general and in Jordan in particular by pointing out Wasta-related realities. In the end, through this newfound understanding, our dissertation aims to contribute to the rising understanding and the modernization of HRM principles and practices in the Middle Eastern and Jordanian contexts

Bakgrund och problem: I dagens samhälle finns det en stor förvirring över vad termen controller innebär. Termen har olika betydelse och innebörd beroende på företag. Olika situationer innebär att controllerns roll och uppgifter måste anpassas till organisationens behov. Den offentliga sektorn har länge präglats av byråkrati och controllern har haft en mer styrande än stödjande roll. Sedan 1980-talet har den offentliga sektorn allt mer efterliknat den privata sektorns sätt att styra och mäta. Nya metoder och arbetssätt gör att controllerrollen ständigt utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara controllerns roll samt arbetsuppgifter inom privat och offentlig sektor. Vårt bidrag är att öka förståelsen för vad rollen som controller samt dess arbetsuppgifter i privat och offentlig sektor innebär. Vidare ämnar vi att identifiera om det finns några skillnader i controllerns roll samt arbetsuppgifter mellan privat och offentlig sektor och i så fall varför. Metod: Denna studie är av kvalitativ art och har utgått från ett deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet har genererats med hjälp av personliga intervjuer med controllers i privat och offentlig sektor i Växjö. Insamling av ytterligare data har skett genom vetenskapliga artiklar, litteratur och trovärdiga webbsidor. Slutsats: Studien visar att det finns små skillnader i controllerns arbetsuppgifter och roll mellan privat och offentlig sektor men att dessa inte är stora. En orsak till att skillnaderna inte är stora kan bero på att offentliga verksamheter i högre grad implementerar ett mer affärsmässigt tänkande. Det som påverkar en controller är de mål som organisationen har samt vilken titel controllern besitter och vilken nivå denne arbetar på.

In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it’s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to “companylize” the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown. None the less the municipal school are to a great extent still targeted at general goals, a hallmark of the Political organization. The independent school is close to its ideal type the Company and are clearly focusing limited goals with survival and expansion as superior goals.

I uppsatsen undersöks hur en kommunal och en fristående gymnasieskola förhåller sig till idealtyperna Företaget och den Politiska organisationen i de dokument som styr verksamheten. Slutsatserna är bland annat att den kommunala skolan på ett antal punkter befinner sig nära sin idealtyp den Politiska organisationen. Samtidigt lyfts 90-talets skolreformer fram som ett försök att företagisera den kommunala skolan och ett antal tendenser till hur detta har påverkat den kommunala skolan påvisas. Fortfarande präglas dock den kommunala skolan av att man från politiskt håll styrs mot mål som är generella, något som utmärker den Politiska organisationen. Den fristående skolan befinner sig å sin sida nära sin idealtyp Företaget och fokuserar på tydligt avgränsade mål med överlevnad och expansion som överordnade mål.

Dagens gymnasieskola präglas av effektivisering och marknadisering. Med en ramfaktorteoretisk analys undersöker studien en grupp lärares upplevelser av vad som utgör pedagogiska utmaningar i den egna verksamheten där effektivisering och vinstintressen styr. Resultatet påvisar vikten av en fungerande organisation anpassad till de behov eleverna har och vikten av rektors pedagogiska ledarskap. Samtidigt beskriver studien även den komplexa roll och de spänningsfält som läraryrket idag befinner sig i.

The aim of this study was to increase the knowledge about if and how the National Value System’s goal of a life with dignity for the elderly pervades the work in home care organisations. The study was based on a qualitative research method and was conducted through interviews with professional care givers in home care organisations, there were five individual interviews and one pair interview. The background for this study was the National Value System for the eldercare that was introduced in 2011. The theory of New Public Management and the concept of Rationality of Caring were used to analyse the result. New Public Management introduces a strategy of competition tendering by signing deals with the company that give the best offer, in order to increase the quality and efficiency of organisations. An important part of New Public Management is that the leaders in organisations have control of what is happening in the organisation in order to further increase the quality and efficiency. The Rationality of Caring is about having the care recipients’ needs and wishes as a primary force of action. The study shows that professional care givers work in a way that promotes a life with dignity for the elderly and that they act with a rationality of caring, but the rationality that rules the organisations in which they work precludes their way of working. The Politicians definition of rationality, which is about the efficiency and quality that can be measured, is the one that is prioritized. It also shows that the organisation priorities small time-consumption and standardized services in order to increase the efficiency. It is found that the professional caregivers perceive that the demand for documentation and other administrative tasks has increased and as a result of this the elderly does not receive the time they have been granted.

Studien har ämnat att undersöka om den lösningsfokuserade metoden kan användas för att skapa ett tillitsbaserat ledarskap som är aktuellt inom offentliga verksamheter. Den lösningsfokuserade metoden har sin grund i att fokusera på resurser och tillgångar hos individen, deras önskade tillstånd i framtiden samt på vad som fungerar istället för att fokusera på vad som inte fungerar. Lösningsfokus har sin grund i samtalsterapi men är idag en evidensbaserad metod som används inom både ledarskap och organisationsutveckling. Studiens syfte har varit att undersöka hur ledare använder den lösningsfokuserade metoden i praktiken samt vad detta har gjort för skillnad för dem, deras ledarskap och deras verksamheter. Studien har även noga undersökt vad tillit som begrepp innebär och om det lösningsfokuserade arbetssättet bidrar till en ökad tillit och ett tillitsbaserat ledarskap. Teoriansatsen har bestått av systemteori, socialkonstruktivistisk teori, lösningsfokuserad metod samt teorier om tillit. En kvalitativ forskningsansats har valts med fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är ledare inom offentlig verksamhet samt managementkonsulter inom lösningsfokuserat ledarskap. Vid analysen av det empiriska materialet användes en innehållsanalys. Studiens resultat visar att den lösningsfokuserade metoden har skapat en stor skillnad för våra informanter i deras ledarskap och organisationer. Deras upplevelse av lösningsfokus är att det inte bara är ett metodarbete utan även en värdegrund samt ett sätt att förhålla sig till livet på och andra människor. Den lösningsfokuserade metoden erbjuder samtalstekniker där man med specifika frågor letar efter styrkor och bygger vidare på individens resurser. Informanternas upplevelse är att den lösningsfokuserade metoden sparar tid, förhindrar energiläckage, arbetsmiljön blir bättre, effektiviteten höjs, man når målen fortare och har roligare på sin arbetsplats. Studiens resultat visar även att den lösningsfokuserade metoden bidrar till en hög grad av tillit inom och utom organisationer vilket skapar stora vinster såsom enade ledningsgrupper och höga resultat på medarbetarenkäter.
The study aims to investigate whether the solution-focused method can be used to create a trust-based leadership that is highly relevant in the public sector. The solution-focused method is based to focus on the resources and assets of the individual, their desired state in the future and the focus on what functions, rather than what does not function. Solution-focus is based on individual therapy but is today an evidence-based method used in both leadership and organizational development. The purpose of the study has been to investigate how leaders in the public sector use the solution-focused method in practice, and what difference this has made for them, their leadership and their organizations. The study has also carefully examined what trust as a concept means, and whether the solution-focused approach contributes to increased trust and trust-based leadership. The theory approach has consisted of system theory, social constructionist theory and theories of trust. A qualitative research approach has been chosen with five semi-structured interviews as a method. The interviewees are leaders in the public sector, and management consultants within solution-focused leadership. In the analysis of the empirical material, a content analysis was used. The results of the study reveal that the solution-focused method has made a great difference for our informants in their leadership and organizations. Their experience of solution-focus is that it is not only a method of work, but also a value base and a way of relating to life and other people. The solution-focused model provides conversational techniques where you look for strengths with the help of specific questions, and build on the individual resources. The informants’ experiences show that the solution-focused method saves time, prevents energy leakage, improves the work environment, increases efficiency, leads to faster goal achievement and creates a more enjoyable workplace. The results of the study also present that the solution-focused method contributes to a higher degree of trust within and outside organizations which also creates large profits such as united management teams and high results on employee surveys.

Bakgrund: Efter att den svenska välfärdsstaten genomgått förändringar, som grundas i reformerna inom new public management, har kvaliteten i äldreomsorgen varit ett omtalat ämne. I samband med omvandlingen fick kommunerna eget ansvar över äldreomsorgen inom kommunen. Förändringarna har medfört ett större fokus på hur företag inom den svenska äldreomsorgen säkerhetsställer och kontrollerar kvaliteten. Vilket har lett till en ökad efterfrågan på kontrollmekanismer. Syfte: Avsikten med denna studie är att analysera hur man arbetar med kvalitet och kvalitetsledningssystem på äldreboenden. Två aktörer undersöks för att upptäcka möjliga skillnader och likheter. Metoder: En kvalitativ forskningsmetod används i denna studie i form av semistrukturerade intervjuer, totalt sju stycken med nio respondenter, som primära data. Primäruppgifterna jämförs senare med sekundära data, som består av kriterier och kontroller från båda aktörerna samt från enkäten som ligger till grund för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Resultat: Den empiriska samlingen är indelad i sex variabler; Kvalitetskriterier och kontroller, definitioner av kvalitet, dokumentation, delaktighet, kvalitetsindikatorer och förbättringsmöjligheter. Tillsammans täcker de temat i den teoretiska ramen. Slutsatser: Undersökningens syfte har besvarats med både likheter och skillnader mellan de två aktörerna. Problematiken som uppstått i undersökningen har beaktas och förslag på fortsatta studier presenteras.

The education sector can be seen as a cornerstone of today's society, an organization that is under constant change and evolve as society. The compulsory school system is of significant role in society that places high demands on its management. The following study investigates the requirements for documentation in primary school organization and operations, and how these requirements are perceived and affect the school's organization and activities of the study carried out at different levels of the organization so as to get an overall picture of its impact.   In order to analyze and create understanding of the results, the study applies the theory of New Public Management and various reforms that can be linked to the increased documentation requirements and its influence in the public administration. Study results show that there is a mixed picture of the documentation impact on the school system. Shown are both positive and negative effects of the documentation requirements. It also becomes clear that there is a connection between the theory and the increased documentation requirements.

This essay concerns teacher professionalism and how its prerequisites have been affected by the politcs of the employer organization Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). In Sweden, the government has during the last thirty years carried out extensive school reforms, fueled by the paradigm of New Public Management. On the whole, these reforms have contributed to the so called 'de-professionalization' of Swedish school teachers. However, the impact of labour politics has to great lenghts been neglected in political research on teacher professionalism, and that is the gap which this thesis aims to fill. By using a wide range of material, such as collective bargaining agreements, policy documents, debate articles and semistructured interviews, a reconstruction of the SALARs' labour politics has been made. Furthermore, an ideal-typical analytical framework of the two contrasting and competing governance models new managerialism and professionalism was applied on the reconstruction. The results are in short that the organization in many ways has contributed to the de-professionalization process which Swedish school teachers have undergone. By allocating power and authority to headmasters and municipalities, the discretion and legitimacy of theteacher profession itself has been circumscribed. Via these policies, a clearer hierarchy between the profession and its headmasters has come into place. Furthermore, the results indicate that the SALAR promotes organizational norms and values, rather than professional dito. In the light of the now being 'recruitment crisis' and the low attraction of the teaching profession, the results are particurlarly relevant.

Mestrado em Contabilidade, Fiscalidade e Finanças Empresariais
Este trabalho pretende analisar o impacto e as principais dificuldades na implementação da NPM nas empresas públicas dos países em desenvolvimento. Para o efeito, foi realizado um estudo de caso numa empresa estatal santomense do sector portuário, denominada ENAPORT. A NPM mudou o conceito de gestão nas empresas públicas, a utilização de ferramentas comuns às empresas privadas, foi fundamental para torná-las mais competitivas. Mas a adoção desta metodologia nos países em desenvolvimento não tem sido fácil. As principais conclusões do estudo desenvolvido na ENAPORT apontam para uma grande proximidade entre a política e a gestão, com repercussão ao nível do custo com o pessoal e do número de funcionários, ambos elevados. Também foi possível concluir que a empresa carece de procedimentos claros para avaliação de desempenho e que as ferramentas da contabilidade de gestão poderiam proporcionar uma visão orientada para o lucro e uma melhor gestão dos custos.
This work intends to analyze the impact and the main difficulties in the implementation of the NPM in the public companies, of the developing countries. For effect, a study of a case was conducted in a state-owned company from São Tome and the port sector, called ENAPORT. A NPM changed the concept of management in the public companies, the use of common tools at private companies, was fundamental to make them more competitive. But the adoption of this methodology in the developing countries hasn't been easy. The main conclusions of the developed study in the ENAPORT point for a big proximity between the politics and management, with the consequence at the level of the cost with the people and the number of workers both high. Was also possible to conclude that the company requires clear conducts for the assessment of performance and that the tools of accountancy of management could provide an oriented vision for profit and a better cost management.
info:eu-repo/semantics/publishedVersion

The purpose of the thesis is to identify if and how specific institutional logics are expressed in municipal disability care, and if so, answer if the multiple logics create tension or coherence. The research is motivated by the critique aimed towards market influences in Swedish public services, and also by the fact that disability care is understudied. With inspiration from grounded theory the institutional logics perspective, consisting of a market logic (NPM) and aclient logic focused on the individuals receiving care, has developed over time. More correctly, the thesis has an abductive approach since the analysis has progressed from switching between theory and empirical data. The results from the case study show that both a NPM-logic and a client logic is present in Malmö’s municipal disability care, both in managing documents and in practical work. The NPM-logic conveys through goal management, quality work and administrative tasks. The client logic is expressed by a will to include disabled individuals, civic participation in decision making, dialogue and client-focused approach. Lastly, both tension and coherence is identified between present logics. For reasons of space, somewhat simplified; goal management creates tensions through centralized goals, but coherence through decentralized goals. Quality work creates tension since it focuses on measurement which excludes other perspectives. At the same time coherence is identified as clients impact decision making. Lastly, tension is identified through the administrative burden - first-line-managers get no time for clients. Coherence is identified through operative coworkers perspective since the administrative tasks do not affect the time spent with clients. Future studies can aim towards certain aspects in-depth, such as the consequences of identified tensions.

Sammanfattning – “Ekonomistyrning i skolsektorn” Datum:               2014-01-08 Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp             Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Författare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                     15 juni 1985                        23 mars 1988 Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson                Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning            Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                          Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor? Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna. Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.            Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning. Den största skillnaden är att de fristående skolornas rektorer har ett större eget bestämmande över resursförbrukningen.

Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna präglats av reformer för att öka dess effektivitet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i marknadisering och managementisering av offentliga verksamheter. Reformerna kan dock ha bidragit till att tilltron till medarbetares kompetens och förmåga försvagats, vilket resulterat i lägre kvalitet i tjänsterna gentemot medborgarna. Av den anledningen tillsatte Sveriges regering år 2016 en delegation med syfte att bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Tillitsdelegationen var således mellan år 2016–2020 en del av statens offentliga utredningar och bedrev forskning och projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling. Resultatet blev dels en forskningsantologi där tillitsbaserad styrning och ledning definieras som koncept med tillhörande förslag på hur kommuner kan arbeta i praktiken för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning.  Sedan tillitsdelegationen avslutade sitt arbete har det dock inte uppkommit några ytterligare studier som visar på tillitsbaserad styrning och lednings praktiska genomförbarhet i form av faktiska implementeringar i kommuner. Vi ämnar därför att undersöka hur kommuner har tolkat och praktiskt tillämpat tillitsdelegationens normativa idéer i praktiken. Forskningsfrågan lyder således: ”Hur arbetar svenska kommuner för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken?” Studiens syfte är att undersöka hur kommuner jobbar rent praktiskt för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Författarna menar att studien i förlängningen kan tjäna som stöd, inspiration och bidra med riktlinjer för andra kommuner att anamma tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken. Genom att undersöka hur kommuner förstår och arbetar med tillitsbaserad styrning och ledning rent praktiskt bidrar studien med en förståelse för de mer praktiska aspekterna och kan tjäna som underlag för fortsatt utveckling av tillit som vägledande styrfilosofi. För att besvara forskningsfrågan och uppnå̊ studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts. Vid insamling av empirin genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personen med övergripande ansvar för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning i respektive kommun. Dessa utfördes med nio kommuner som har påbörjat arbetet mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Den data som samlades in vid intervjutillfällena transkriberades och analyserades därefter genom en tematisk analys. Avslutningsvis har denna studie identifierat hur kommuner tolkat tillitsbaserad styrning och ledning samt vilka praktiska metoder och tillämpningar som uppstått. Studien har även identifierat vilka hinder och svårigheter som återfinns när kommuner ska implementera en ny styrmodell vilket främst grundar sig i kontextuella skillnader.

Submitted by LUIZ PEREIRA (lp0709@gmail.com) on 2018-07-13T17:12:38Z No. of bitstreams: 1 Tese Final - LUIZ PEREIRA NUNES JUNIOR.pdf: 6221499 bytes, checksum: c48e4ec68c518b7d7e45ae47732e5abc (MD5)
Approved for entry into archive by ÁUREA CORRÊA DA FONSECA CORRÊA DA FONSECA (aurea.fonseca@fgv.br) on 2018-07-16T12:32:30Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Tese Final - LUIZ PEREIRA NUNES JUNIOR.pdf: 6221499 bytes, checksum: c48e4ec68c518b7d7e45ae47732e5abc (MD5)
Made available in DSpace on 2018-07-24T18:03:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese Final - LUIZ PEREIRA NUNES JUNIOR.pdf: 6221499 bytes, checksum: c48e4ec68c518b7d7e45ae47732e5abc (MD5) Previous issue date: 2018-06-18
Objetivo - Este estudo pretende avaliar os impactos da implantação de um modelo orientado por resultado numa cultura burocrática. Metodologia - A pesquisa utilizou o estudo de natureza qualitativa, pelo fato de este proporcionar a investigação que melhor permite explorar, descobrir e entender a realidade de um fenômeno, observando o “valor” das evidências que podem ser obtidas, o que proporciona ao pesquisador detalhes relevantes dificilmente alcançados com o enfoque quantitativo. Para obter a maior percepção do fenômeno em estudo, utilizou-se como método de investigação o estudo de caso quanto aos meios, exploratório quanto aos fins, do tipo 1. O plano de pesquisa adotou uma extensa pesquisa bibliográfica, com o intuito de melhor se familiarizar com a investigação em questão. Durante essa fase foi também definida a questão de investigação e formuladas as questões norteadoras a serem investigadas com entrevistas semiestruturadas. Resultados – O estudo de caso mostrou que, apesar de existirem limitantes para a transição entre o modelo de administração burocrática e o modelo de administração gerencial, esta é possível, como demonstrado na Prefeitura do Rio de Janeiro (SMUIH). Ficou caracterizada também a universalidade do modelo de administração gerencial, que pode ser aplicado a qualquer organização pública, municipal, estadual ou federal. Limitações – A principal limitação da pesquisa está na mudança na Prefeitura entre os anos 2016 e 2017, com troca de prefeito, secretários e diretrizes. Algumas informações da gestão anterior podem não estar disponíveis, não serem de conhecimento do novo time ou, ainda, a coleta e o registro de dados podem ter sofrido descontinuidade. Contribuições práticas – A partir desses resultados, as entidades públicas podem, além de enriquecer as discussões sobre a burocracia, aperfeiçoar sua gestão, buscando atingir melhores resultados e qualidade na entrega de seus produtos e serviços ao cidadão. Contribuições sociais – Devido ao elevado impacto do tema na sociedade, os dois modelos devem ser questionados para melhores resultados. O interesse crescente no modelo de administração gerencial deve-se à importância e à urgência em resolver os problemas públicos que enfrenta o mundo. Além disso, o pragmático reconhecimento de que os governos sozinhos não podem resolver efetivamente muitos desses problemas é algo diferente para os novos tempos. Originalidade – Este estudo contribui com informações relevantes para a melhoria do modelo burocrático, que podem ser aplicadas em muitos contextos diferentes e a qualquer entidade. O modelo burocrático tradicional vem se distanciando do cidadão, entretanto, atender às transformações é uma necessidade das organizações públicas, mesmo que não haja uma chamada “receita de bolo”, o que leva à convergência a um novo modelo gerencial.
Purpose - This study aims to evaluate the impacts of the implantation of a result- oriented model in a bureaucratic culture. Design/Methodology - The research used a qualitative study, since it provides a better investigation to explore, discover and understand the reality of a phenomenon, observing the "value" of the evidences that can be obtained. It provides relevant details to the researcher, which are difficult to capture with a quantitative approach. In order to obtain a better perception of the phenomenon under study, the research method employed was a case study, exploratory, type 1. An extensive literature review endorses the research plan and is the base for defining the research question and the guiding questions for the semi-structured interviews. Findings – The results showed that, although there are limitations to the transition between the bureaucratic management model and the managerial administration model, the transition is possible as demonstrated by the City of Rio de Janeiro (SMUIH). It also highlighted the universality of the managerial administration model, as it is possible to apply it to any public, Municipal, State or Federal organization. Research limitations – The main research limitation is the change in the City Hall government between 2016 and 2017 with the changing of Mayor, Secretaries and guidelines. Due to this government change, some information from the previous management may not be available, not be known by the new team, or the collection and recording of data may have suffered discontinuity. Practical implications– From these results, public entities can not only enrich discussions about bureaucracy, they can also improve their management in order to achieve better results and quality in the delivery of their products and services to citizens. Social implications– Due to the high impact on society, one should question both models for achieving best results. The growing interest for the managerial administration model is due to the importance and urgency of solving the public problems facing the world. Besides, the pragmatic recognition that governments alone cannot effectively solve many of these problems is something different for these new times. Originality– This study contributes with relevant information to the improvement of the bureaucratic model, which applies in many different contexts and to any entity. The traditional bureaucratic model has been distancing itself from the citizen, although responding to transformations is a necessity of public organizations, even if there is no "cake recipe" which leads to the convergence to a new managerial model.

Abstract Background Occupational Burnout is one of the greatest challenges affecting the labour markets today. It is mainly caused by prolonged stress exposure due to the psychosocial work environment and is nowadays the fastest growing cause of long-term sick leave in Sweden. It therefor affects both the society, organisation and individual. It is thus a managerial concern to manage and structure the organisations in a sustainable way that maximises the use of human resources, rather than burning them out.    Purpose The aim of the thesis is to investigate the high level of sick-leave or burnout due to organisational and managerial factors in the Swedish educational sector, by focusing on the role leadership, organisational and psychosocial work environment plays in preventing/causing employees’ burnout. The authors attempt to contribute knowledge on why theory may not match reality in this case, as statistics of sickleave due to stressrelated illness remains high. Methods In this qualitative study principals, administrators, and teachers of four public compulsory schools in Jönköping and Öckerö are interviewed. Using semi-structured interviews, data is gathered, coded and analysed in relation to modern research literature on the topic of burnout as well as Swedish Work Environment Authority guidelines, to spot key elements of positive and negative factors which have affected the stress situations of the schools’ employees. Several factors from organizational and leadership perspective are examined to assist organizations to avoid or prevent burnout.   Results Prevalence of high burnout rates in schools in the cases studied, was associated with recent large reorganization of employees and administration; weak and inefficient leadership which did not strive to build relationships and open communication with teachers; low integration between sectors and working groups; lack of support and monitoring of stressed employees; low ability of employees to contribute to their workplace environments; the shortage of budgets issued by municipality.   Conclusions 1.The reason sick leave related to stress and burnout is high in the cases studied, is that implementation of research and policy guidelines is lacking behind in schools which suffer from employee stress related issues. As well as the current management model of the public sector may not benefit to prevent employee burnout.   2. It is possible to avoid employee burnout through adjusting the management and organizational structure, as adaptations toward dealing with employees’ stress are showing a positive sign on preventing the development of burnout.

Studiens syfte är att utforska om chefer och ledare inom Nacka kommun tar anställdas arbeten och arbetsmiljö i beaktande när digitala system implementeras. Uppsatsen skrivs inom ramen för forskningsprojektet KomDig, vilket är en förkortning av Kommunal och Digital. Målsättningen med studien är att främja den digitala arbetsmiljön. För att få en djupare förståelse för hur ledning inom kommunal sektor beaktar anställdas arbeten och arbetsmiljöer vid införandet av digital teknik används kvalitativ metod. Empirin har hämtats från tolv genomförda intervjuer av ledning samt skyddsombud på olika enheter och avdelningar. Empiri har även hämtats från kommunens hemsida, rapporter samt myndighetsbeslut. De tre första intervjuerna genomfördes via fysiska möten. Coronapandemins spridning medförde att de sista nio intervjuerna fick utföras via Teams eller Zoom. De teoretiska referensramarna organisationsteorin, socio-tekniska skolan samt implementeringsteorin har valts ut för att skapa förståelse för vikten av en organisations uppbyggnad samt värdet i hur digitala system implementeras. För att skapa en begriplighet i vad som krävs för att skapa hanterbarhet samt meningsfullhet vid förändringar som exempelvis digitalisering har modellen för att skapa en känsla av sammanhang KASAM adderats. Studiens resultat påvisar att ledning tar anställdas arbetsmiljö i beaktande vid implementering av digitala system, men att det förekommer skillnader beroende på vilken enhet som granskas. Det finns exempel på tidigare implementeringar där anställda och kunder påverkats negativt samt där kostnaderna skenat iväg. Digitaliseringsenheten, digitaliseringsrådet samt digitaliseringsstrategin indikerar att de är på rätt väg. Viljan att implementera finns hos både ledning och medarbetare, kunnandet och erfarenheterna också genom lång prövotid. Resultatet ger en förståelse för att kommunen skapat möjlighet till överblick över hur samtliga delar påverkas av implementeringen. Detta bådar gott inför kommunens framtida utveckling.  Studiens resultat synliggör även att NPM varit förebild till kommunens inriktning på kunder, resultat och effektivitet. Det visar även på att kommunen följer utvecklingen mot e-förvaltning som förespråkas av regeringen.
This Master’s thesis research whether managers in Nacka municipality in Sweden consider their employees’ work environment, when implementing new digital systems. The research is written within the framework of a research project called KomDig. KomDig is an acronym in Swedish for Municipal and Digital. The research aims to increase awareness on the digital work environment. A qualitative method has been conducted, to gain a deeper understanding of how management in the municipal sector considers their employee’s working environment, when implementing new digital technology. Empirical data has been collected from twelve interviews with different managers and security officers at various units and departments within Nacka municipality. Empirical data has also been collected from the municipality´s websites, reports and governments documentation. The first three interviews were conducted through physical meetings, and the last nine where conducted through video calls like Teams or Zoom, due to the restrictions during the Corona pandemic. The theoretical framework evolves around the organizational theory, socio-technical approach as well as implementation theory. These theories have been selected to create an understanding of the importance of an organization’s structure when new digital systems are implemented as well as how new systems are implemented. In order to create an understanding of what is essential to maintain manageability and meaningfulness when work environment is changing, such as increased digitalization, the model KASAM has been utilized. KASAM is used to create a sense of coherence to the change of work environment, The research shows that management takes their employees´ work environment into account when implementing digital systems, however, the result shows that there is differences depending on which units that has been reviewed. There are examples of previous implementations where employees and customers have been negatively affected and where costs have radically increased. The newly introduced departments for digitalization along with new strategies for digitalization indicates that they now are on the right track in the way they are implementing new digital systems. Both management and employees are optimistic to continue the implementation together with the strategy for digitalization the result has created a good understanding for the aspects of importance in future implementations, which is promising for the municipality´s future development. The research also shows that NPM contributed to the municipality’s customer focus, results and effectiveness. It also shows that the municipality follows the trend towards increased digitalization in the public sector, which been advocated by the government.

eFörvaltning ses som ett medel för att göra kommunalt förvaltningsarbete mer effektivt och interoperabelt. Dock begränsas kommuner av oförmåga att uppnå det vilket försvårar genomförandet av deras uppdrag. En orsak till varför införandet av eFörvaltning inte ger de systematiska fördelar som efterfrågas beror på att införandet av informations och kommunikations teknologier (IKT) inte är tillräckligt. Förändringen som krävs kan inte ske över en natt utan är en gradvis förändring över tid som även kräver nya sätt att arbeta på. Kommuner behöver hantera sin eFörvaltningsutveckling på ett mer strukturerat sätt för att öka möjligheterna att förverkliga de fördelarna som sägs kunna erhållas. Enterprise Architecture (EA) har på senare tid kommit att ses som en möjlig lösning för att komma tillrätta med denna problematik. Genom att arbeta mot en EA skapas möjligheten att brygga IKT system med affärsprocesser och därigenom leda till effektivitet och interoperabilitet. Dock är EA inom offentlig sektor ifrågasatt. Forskare menar att EA saknar tydlig definierad omfattning och begreppsvärld, vilket gör användningen av EA inom förvaltningsarbete svår. De omfattande logiska EA ramverk som finns idag saknar innehåll som är specifikt relaterade till offentlig sektor. Vari det blir problematiskt att arbeta mot en EA inom offentlig sektor. Denna licentiatavhandling lägger följande forskningsfråga: ”Vilken roll har EA för införandet av eFörvaltning inom Svenska kommuner?” Samt följande underfrågor ”Vilka förutsättningar finns för att använda EA vid eFörvaltningsutveckling?” ”Vad har Örebro kommun uppnått genom att arbete mot en EA i deras eFörvaltningsutveckling?” Och ”Vilka problem har Örebro kommun upplevt av att arbeta mot en EA vid eFörvaltningsutvecklingen?”. En longitudinell fallstudie av ett eFörvaltningsutvecklingsprojekt i Örebrokommun genomfördes mellan 2007 och 2009 med syfte att utröna dessa frågor och för att skapa insikt om EAs roll för eFörvaltningsutveckling. Förutsättningar, resultat och upplevda problem vid eFörvaltningsutvecklingen studerades. I anslutning till detta empiriska arbete genomfördes även en jämförandestudie av eFörvaltningsmål såsom de anges i officiella statliga dokument inom så väl Sverige som i EU gentemot förmodade fördelarna med EA som diskuteras i samtida EA-litteratur. Studien visar att EA som fenomen ses som en förutsättning för att lyckas med eFörvaltning. 7 viktiga aspekter gällande förutsättningen för att lyckas med kommuners eFörvaltningsutveckling identifierades: Skillnaden mellan administrativa och politiska ansvaret, Politiskt mandat, Politisk timing, Resursfördelning, Samordning under NPM, Leverantörsberoende, Val av standard och bäst praxis. För att förbättra möjligheten att röna framgång i eFörvaltningsutveckling behöver dessa aspekter aktualiseras och hanteras. New Public Management (NPM) som styrmodell utgör ett strukturellt hinder för eFörvaltningsutveckling som förhindrar en mer explicit användning av EA-ramverk, vilket påverkar möjligheten att uppnå uppsatta mål negativt. Trots den strukturella problematik som föreligger, kan stöd erhållas genom att arbeta utifrån ett ”EA-tänk”. Ett ”EAtänk” kan här ses som ett medel för att påbörja förändringen mot en EA utan att för den delen explicit använda sig av ett EA-ramverk, eller -metod. Dock är det viktigt skapa en förståelse för att ”EA-tänk” som fenomen i sin tur ger upphov till strukturer och således kan leda till problem som även de måste hanteras för att eFörvaltningsutveckling skall lyckas. eFörvaltning, NPM och ett ”EA-tänk” skapar en strukturell triad där olika strukturella egenskaper i vissa fall sammanfaller med varandra vari de kan stödja kommuner i dess arbete och således bidra till positiv utveckling. Medan det i andra fall leder till negativ utveckling där administrationen upplever problem att ta till sig av de rekommendationer eFörvaltningsprojektet kan tänkas ge till organisationen som helhet. Paradoxalt nog skapar denna strukturella triad en situation där kommuner måste arbete runt sig själv för att komma framåt. Normer och befintliga strukturer i kommuner förhindrar effektiv samarbete både internt mellan olika förvaltningar och externt gentemot andra kommuner och landsting vilket leder till fragmentariska framsteg mot projektmålen och i slutänden även kommunens övergripande mål gällande eFörvaltningsutveckling. Givet de i många fall motstridiga strukturella egenskaper som finns mellan NPM och eFörvaltning innebär att det initiala arbetet mot EA i eFörvaltningsutveckling är ett ytterst komplext fenomen. För att öka möjligheten att eFörvaltningsutvecklingen blir lyckad krävs det att kommuner känner till och hantera den negativa inverkan NPM har på eFörvaltningsutveckling. Samtidigt behöver de känna till och hanterar problematiken som uppstår av att arbeta mot en EA genom ett ”EA-tänk”, Samt att som studien visat, EA ger inget stöd för mer politiseras mål, vari kommuner behöver annat sätt och andra strategier för sådant arbete. Detta är viktigt att beakta, speciellt med tanke på att mer politiserade mål i mångt och mycket är de mål som kommer premieras av politiker. Av just den enkla orsaken att politiker inte blir omvalda på grund av “effektiva IKT integrerade interna processer” utan blir omvalda utifrån förbättringar som är synliga och som gagnar medborgare positivt. Avhandlingen bidrar till forsknings genom att öka förståelse för och behovet av att hantera både positiva och negativa faktorer som påverkar möjligheten att lyckas med eFörvaltningsutveckling inom kommunalt arbete. Vilket inkluderar de 7 identifierade kritiska faktorer måste aktualiseras och hanteras för att öka möjligheten att lyckas. Den negativa effekt NPM har på eFörvaltningsutveckling och hur ett ”EA-tänk” kan leda till positiv utveckling, även om det som denna studie visat inte kan bidra till mer politiserade mål. Vad gäller denna licentiatavhandlings bidrag till praktiken så bidrar den med att belysa den problematiska situation som föreligger av att institutionaliserade strukturer i många fall verkar som ett hinder mot förändring. Studien möjliggör även till att kommuner kan skapa en förståelse för sin egna eFörvaltningsutveckling och möjligtvis kan verka för att inte uppleva samma problematik som identifierats i Örebros eFörvaltningsutveckling samt visa på hur en kommun kan arbeta för att hantera den problematik som inte kan förhindras alternativ som uppstår trots denna kunskap.
Governments struggle with inefficiencies and an inability to achieve interoperable information communication technology (ICT) systems. Apparent issues include a failure of local government to realize the benefits of electronic government (eGov) initiatives, high project failure rates, administrations hampered with inefficiencies, and a lack of interoperability between systems within the local government. Thus, local governments need to address their eGov initiatives in a structured way to improve their chances of providing the benefits that are sought after. Sweden’s eGov model is decentralized, following a strict new public management (NPM) model. Whilst eGov ought to bring benefits to local government, Sweden is still hampered by inefficiencies and an inability to achieve interoperable ICT systems. This has been the case for quite some time. One reason why systemic gains from adopting eGov have not reached the levels sought after could be that, in many cases, ICT implementations are not enough. The transformation needed for eGov is not instantaneous; it requires various new ways of working. Enterprise Architecture (EA) has come to be seen as a possible solution to the apparent issues of developing, adopting and managing eGov successfully. By utilizing EA, it is argued that it is possible to bridge ICT systems and business processes, thus making the organization more efficient. However EA’s usefulness for eGov development and adoption is the subject of debate. Some researchers argue that EA lacks clearly defined scopes and concepts, which makes the use of EA in government difficult. Whereas other argues that although EA frameworks are comprehensive logical frameworks, they lack content that is related specifically to government organizations. The thesis posits the following research questions: What is the role of EA in eGov adoption in Swedish local government? together with three sub questions: What are the prerequisites for using EA in Swedish local eGov adoption? What has the Swedish local government in Örebro achieved with its use of EA in eGov adoption? And What problems have the Swedish local government in Örebro experienced in its use of EA when adopting eGov? To explore the role of EA in eGov adoption a longitudinal case study is carried out on the municipality of Örebro’s eGov project MovIT, a project launched in 2007 that ended in 2009. I study the prerequisites, results and problems associated with using EA in Swedish local government as part of eGov adoption. A comparative study is conducted of the goals of eGov, as stated in official eGov documents at EU and Swedish governmental levels will attest as to the supposed benefits of EA in contemporary EA-literature. From the study, it can be concluded that EA, as a phenomenon, is thought to be, if not a silverbullet, then at least a prerequisite to eGov success. In term of prerequisites, EA use cannot assist Swedish local government where there are more politicized objectives; in this situation, local government is required to look elsewhere to find support for its work. The study identify several critical issues from the empirical study of the prerequisites: distinction between administrative and political responsibilities; political mandate; political timing; resource allocation; coordination under NPM; dependence on providers; and choosing among standards and best practices. These issues need to be acknowledged and handled appropriately by Swedish local government in order to improve the chances for success in eGov adoption. The study also showed that NPM as governance model becomes a hindrance in eGov adoption, preventing the project from a more explicit use of an EA-framework and negatively affecting the projects possibility to adopt eGov. However, despite this structural problem, it is still possible – as observed – for a project that is based on EA-thinking to begin working. EGov, NPM and EA-thinking form a triad, with structural properties that, in some instances, correlate. In such cases, this can lead to positive changes. However, in other situations, they are contradictory, resulting in Swedish local government having a difficult time in adhering to the suggestions endorsed by the eGov project. This lead to incoherent progressions towards requested results. The existing structures hindered effective cooperation, both internally between different departments and externally with other local governments. This licentiate thesis has shown that the initial use of EA in local government eGov adoption is complex. Given the contradictory nature of NPM and eGov, local government has to acknowledge the negative impacts of NPM on eGov adoption. As well as acknowledging the issues that arise from EA use, a key area is a lack of support of local government in an area that is most likely to be endorsed by politicians. Politicians do not get re-elected based on efficient internal processes with a highly integrated ICT; rather, changes must be visible to citizens and businesses. This licentiate thesis has also shown that ‘EA-thinking’, as a means for local government, can move towards an EA without the explicit use of an EA framework or EA method. However, ‘EA-thinking’ may give rise to other issues that need to be acknowledged and dealt with. This licentiate thesis contributes to research by improving our understanding of the nature and importance of promoting and inhibiting different factors. Including critical issues for succeeding with eGov adoption, the negative effects of NPM and how EA-thinking can lead to positive changes, even though it cannot assist local government in all aspects deemed important to eGov adoption. In terms of practice, this thesis contributes by highlighting the problematic nature of institutionalized structures and the effect that this has on eGov adoption. It also contributes by enabling local governments to acknowledge the problems identified. This allows them to better understand their own development and possibly avoid similar problems or at least have a better understanding of how to handle the issues that arise.

This thesis deals with the reform theory of public administration called New Public Management, which is based on tools used in the private sector. The theoretical part provides a critical view of rational bureaucracy and seeks to highlight the benefits of using modern methods of management in the public sector. The practical part, mainly focused on the implementation of the New Public Management tools in the practice of public administration in the Czech Republic, is based on the results of empirical research.The survey results indicate use of particular methods of measuring the quality of public administration in the Czech Republic.

Portés par des changements technologiques, des cadres juridiques nouveaux, une demande de financement croissante de la part des entreprises innovantes et une montée en maturité des opérateurs du marché, les professionnels du financement de l’innovation ont pour partie modifié leurs pratiques et de nouveaux outils émergent. Ces nombreuses évolutions posent des questionnements théoriques essentiels.La thèse vise à investiguer trois de ces modes de financement. Le premier, les Social Impact Bonds (autrement dénommés en France Contrats à Impact Social) sont un mode de financement de l’innovation sociale non entrepreneuriale apparu en 2010 en Grande-Bretagne. Le second outil analysé est celui du financement participatif (crowdfunding). Forme émergente de financement des projets entrepreneuriaux par la foule sur internet, il connait une croissance forte depuis une décennie. La thèse questionne l’impact du degré d’innovation sur la réussite des campagnes. Le troisième et dernier outil évoqué dans la thèse est celui des fonds de Multi Corporate Venture Capital (MCVC), et leurs formes organisationnelles
Driven by technological change, new legal frameworks, growing demand for cash from start-ups, and a growing maturity of market operators, innovation finance professionals have partly modified their practices. On the one hand, traditional financing tools have modernized their organizations and methods, and on the other, new forms of financing have emerged. These numerous evolutions open essential theoretical questions, while questioning the traditional theories of the financing of innovation as well as suggesting new theoretical considerations.The thesis investigates three of these modes of financing. The first, the Social Impact Bonds (otherwise known as Contrats à Impact Social, in France) are a way of financing the non-entrepreneurial social innovation that appeared in 2010 in Great Britain. The second tool analyzed is about equity crowdfunding. Emerging form of financing entrepreneurial projects by the crowd on the internet, it knows a strong growth since a decade. The thesis analyzes the impact of innovation degree on campaigns’ success. The third and last tool mentioned in this thesis is that of the funds of Multi Corporate Venture Capital (MCVC)

Med termen New Public Management, NPM, vill samhällsvetenskapliga forskare beskriva den våg av organisationsförändringar inom offentlig förvaltning som svept över västvärlden de senaste cirka 30 åren. Den här uppsatsen undersöker hur frivårdsinspektörer inom den svenska kriminalvården upplever sin arbetssituation utifrån förekomsten av NPM-principer. Fem frivårdsinspektörer intervjuades utifrån tre temata som är kopplade till NPM - mål, kontroll och utvärdering. Undersökningen visar att verksamheten tycks ha förändrats påtagligt under den tid intervjupersonerna arbetet inom kriminalvården och att dessa förändringar kan kopplas till uppkomsten av NPM. Delar av arbetets organisering beskrevs som positiv för såväl kriminalvårdens anställda som för dess klienter. Kritik framfördes dock gällande hur verksamhetens måluppfyllnad mättes. Respondenterna menade att detta skedde på ett missvisande sätt och att det kvalitativa, klientnära arbetet sällan uppmärksammades eller utvärderades.

Syfte Studien syftar till att med hjälp av sjuksköterskor vid Landstingen i Värmland och Dalarna bidra till forskningen om hur sjuksköterskorna själva uppfattar att dagens NPM-influerade styrning inom vården påverkar deras förutsättningar att skapa värde. Frågeställningar • Vad är det som sjuksköterskorna själva uppfattar styr deras arbete? • Vilka områden upplever sjuksköterskorna påverkas av styrningen? • Vilka brister inom styrningen har sjuksköterskorna uppmärksammat och ser de några potentiella lösningar? • Hur anser sjuksköterskorna att förutsättningarna för värdeskapande påverkas av styrningen? Metod För att svara på studiens syfte har en kvalitativ ansats tagits. Det har utförts sjutton personliga intervjuer med sjuksköterskor på olika kirurgavdelningar inom Värmlands och Dalarnas Landsting. Resultat Studien visar att den NPM-influerade styrningen har en mestadels negativ påverkan på sjuksköterskornas möjlighet att skapa värde. Avdelningschefens styrning hade en positiv påverkan på sjuksköterskornas arbete. Sjuksköterskorna upplevde ett orimligt krav på produktivitet där hög genomströmning av patienterna efterfrågades, ofta i konflikt med vårdkvalitet. Bristande kommunikation mellan ledning och sjuksköterskor medför också onödig irritation och missnöje från sjuksköterskor. Slutsats Den hierarkiska maktstrukturen som idag finns inom sjukvården påverkar sjuksköterskorna på kirurgavdelningarna på landstinget i Värmland och Dalarna negativt när det kommer till deras möjlighet att skapa värde. Problemen rörande krav på produktivitet och dokumentation från ledningen har förvärrats av den hierarkiska strukturen och att sjuksköterskorna inte får vara med och påverka sitt eget arbete i den mån de önskar.
Purpose The aim of the paper is to research how today's NPM-influenced methods of control affects the nurse’s ability to create value from the nurses point of view. Problem • According to the nurses, what controls their work? • Which areas are affected by the management control according to the nurses? • What flaws in the management control have the nurses noticed and do they see any potential solutions? • How do nurses consider the conditions for value creation to be influenced by management control? Methodology In order to answer the purpose of the study has a qualitative approach been used. Seventeen interviews were conducted with nurses at different surgeon sections in Värmland and Dalarna county. Results The study shows that the NPM-influenced governance has a negative impact on the nurses' ability to create value. The management control from the head of the department had a positive impact on nurse’s work. The nurses experienced an unreasonable demand for efficiency, where high flow of patients was requested, often in conflict with the safety of the patient. A lack of communication between management and nurses also causes unnecessary irritation and dissatisfaction from nurses. Conclusion The hierarchical power structure that exists today in the healthcare negatively affects the nurses on the surgeon sections in the county of Värmland and Dalarna when it comes to their ability to create value. The problems regarding the demands of productivity and documentation has been worsened by the hierarchical structure and the fact that the nurses cannot influence their own work to the extent they wish.

Thesis (DTech (Public Management))--Cape Peninsula University of Technology, 2008.
Public service professionals can no longer afford to be ethnocentric, inward looking, focused on the past, and defensive. They must be forward-looking, globally oriented, innovative, adaptable, and ready to take advantage of opportunities to serve the community more effectively. Public Administration, if it is to be well done, must be aggressive, not a passive enterprise; in the pursuit of public interest (Cooper et al., 1998). Industrial era Public Administrators, characterized by high degrees of centralization and large driven bureaucracies, cannot meet the needs and challenges of the new information era. New kinds of Public Institutions are therefore required which are more flexible and more customer and results oriented. This trend follows what is emerging outside the public sector where organizations are promoting flatter management structures, decentralization of authority and a greater focus on improving quality and customer service. The many decades of dormancy in the administrative and organizational structure of the public sector were reflected in and influenced by the unchanging nature of public service culture (Caiden, 1990). In contrast, there has been a rush for reform during the past 12 years, reflected in new policies, structures, financial management frameworks and service outcomes aimed at enhancing public sector accountability, transparency and efficiency. This, however, has not been accompanied by a vision for a new public sector organizational culture, of more customer driven and business like mentality.

Qualitätsmanagement und verwandte Ansätze (am bekanntesten: Total Quality Management (TQM)) verbreiten sich immer mehr im Bereich der Dienstleistungen, sowohl im privaten, wie neuerdings unter dem Begriff des "New Public Managements" (NPM) auch im öffentlichen Sektor. In der hier vorgestellten Studie wurde ein theoretisches Modell zum Zusammenhang der Mitarbeiter- und Kundenzufriedenheit entwickelt. Das Modell wurde im Rahmen einer umfangreichen Forschungsprojekts (FWF, Projektnummer 13520) empirisch überprüft. Das Arbeitsmodell basiert auf der "Service-Profit-Chain" (Heskett et al., 1994). Erweitert wurde dieses in der einschlägigen Literatur bekannte Modell um die von Donabedian (1967) eingeführte Unterscheidung in Struktur- Prozess und Ergebnisqualität einer Leistung. Die Wahrnehmungen der MitarbeiterInnen bezüglich dieser Qualitätsdimensionen (perzipierte Servicefähigkeit; Hallowell et al., 1996)) wurden als zusätzliche Differenzierung in das Arbeitsmodell integriert. Die Studie basiert auf einer dyadischen Evaluation von Zufriedenheitsaspekten der MitarbeiterInnen und KundInnen im Bereich von Organisationen, die sich mit New Public Management auseinandersetzen. Die statistischen Analysen basieren auf einem aggregierten Datensatz, der eine Zuordnung der Einschätzungen von definierten KundInnengruppen und MitarbeiterInnengruppen ermöglicht. Die Daten wurden mit einem selbst entwickelten Messinstrument erfasst, welches für die einzelnen Mitarbeiter- und Kundendimensionen analoge Formulierungen der Items vorsieht. Mittels Faktorenanalyse konnte die Struktur der Struktur- Prozess- und Ergebnisqalität sowohl mitarbeiter- als auch kundenseitig bestätigt werden. Im direkten Vergleich wurde insbesondere die Ergebnisqualität der Leistungen kritisch beurteilt. Die MitarbeiterInnen neigen meist zu einer Unterschätzung ihrer Leistungen. Eine (kausale) Beziehung zwischen Mitarbeiter- und Kundeneinschätzungen konnte insbesondere für die Prozessqualität nachgewiesen werden. (Autorenref.)
Series: WU-Jahrestagung 2002

The public service within health and care has changed remarkably during the last 30 years. It has been inspired by management ideas from profit-making businesses. Those thoughts are an umbrella term called Nex public management. In what way has New public management influenced the public service in Sweden? Important concepts in the change of public service are quality, effektivity and goals. Measuring of these concepts is also an important part.

This dissertation explores the socio-cultural and institutional environment of the public sector organizations of Mongolia that have strong influence on current public administration reform results. This study applies the Cultural theory and Value theory. The strong hierarchy favoring rule-bounded behavior and collectivism, fatalism accepting an authority as inevitable and uncontrollable, and individualism wishing to have control over own actions are the types of culture common in Mongolian public sector organizations. Accordingly, Mongolian public sector employees transcending their selfish interests, emphasize the well-being of others, protection of order, harmony in relations, life safety and stability. Then self-direction values with emphases on independent thought and action, and creativity are important for them. This socio-cultural context has great implication for work behavior of public employees, for their action to implement the reform policies in government organizations. Thus, the institutional leadership, which produces and protects values, becomes essential for introducing changes in the existing intuitional environment.
Die vorliegende Arbeit untersucht das sozio-kulturelle und institutionelle Umfeld der Organisationen des öffentlichen Sektors in der Mongolei, das signifikante Einflüsse auf die aktuellen Reformbemühungen in der öffentlichen Verwaltung hat. Die Studie stützt sich auf die Kultur- und Werttheorie. Die regelkonforme Verhaltensweise, Gemeinschaftsfavorisierende strenge Hierarchie, die fatalistische Annahme einer Autorität als unvermeidlich und unkontrollierbar sowie ein auf möglichst eigenständige Entscheidung und Meinungsbildung angestrebter Individualismus sind die weitverbreiteten kulturellen Verhaltensformen bei den Organisationen des öffentlichen Sektors der Mongolei. Dementsprechend streben die Beschäftigten des öffentlichen Dienstes uneigennützig das Wohlergehen der Bevölkerung, die Einhaltung der öffentlichen Regeln, die einvernehmlichen Beziehungen der Menschen zueinander sowie die Sicherheit und Nachhaltigkeit des Lebens an. Bestimmte Wertvorstellungen zur Selbstbestimmung, wie persönliche Geisteshaltung, eigenständiges Handeln sowie Kreativität sind für sie sehr wichtig. Dieser sozio- kulturelle Kontext hat große Auswirkungen auf das Arbeitsverhalten und auf die Aktivitäten der Beschäftigten des öffentlichen Dienstes zur Umsetzung von Reformen in der öffentlichen Verwaltung. Daher ist eine institutionelle Führung als Förderer und Beschützer von Wertesystemen bei der Umsetzung von Reformen in den hiesigen Institutionen unerlässlich.