Dissertations / Theses on the topic 'Natursyn och utomhuspedagogik'

Natursyn är en del i hur människor ser och förstår världen. Det är även en central aspekt inom hållbar utveckling, därför att hur människan ser på naturen kan påverka deras agerande för dess bevarande och användande. För att kunna lära känna den naturliga världen och på så vis förvalta positiva miljöattityder, känna en samhörighet till naturen och utveckla sin handlingskompetens, behöver barn få chans att tillbringa tid ute i naturen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att ge en inblick i blivande F-3 lärares tankar och föreställningar om natursyner och hur de förmedlas i undervisningen, och lärarstudenters undervisningsföreställningar om hållbar utveckling och utomhuspedagogik. Empirin består av elva intervjuer med F-3 lärarstudenter. Studiens resultat visar att det är vanligt bland lärarstudenter att de vill lära sina elever att värna om och respektera naturen, samt förstå att naturen är viktig att bevara och att den bär på ett egenvärde. I studiens resultat lyfts både aktiviteter med relationellt didaktiskt syfte och instrumentellt didaktiskt syfte av lärarstudenterna och kopplas till hållbarhetsarbetet. Genom att tillgodose sina elever med olika sorters naturmöten, instrumentella och relationella, får eleverna möta naturen utifrån olika synsätt. Majoriteten av studiens respondenter kopplar endast utomhuspedagogik till den ekologiska dimensionen och lyfter främst beteendemodifierande undervisning. Inom undervisning för hållbar utveckling är det angeläget att undervisa för handlingskompetens framför användandet av beteendemodifierande undervisning.

Genom detta arbete vill vi utveckla vår förståelse för lärarstudenters upplevelser av vilka förutsättningar utbildningens NO-kurser skapar för framtida utomhuspedagogiskt arbete inom dessa ämnen. Denna vilja grundas i ett personligt engagemang för hur vi inom skolan kan stödja elever som idag växer upp i en eskalerande klimatkris samt i tidigare forskning som visat att lärares möjligheter till detta till stor del utvecklas under lärarutbildningen. Studiens syfte är specifikt att skapa förståelse för en grupp lärarstudenters uppfattningar om hur utbildningens kurser inom NO skapat förutsättningar till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Arbetets data samt metod består till största del av en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med kvalitativa inslag i form av två 30 minuters intervjuer. Genom dessa ämnade vi besvara frågeställningen: Vilka möjligheter och hinder upplever sig lärarstudenter ges genom utbildningens NO-kurser till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning? Utifrån enkätens svar, samt intervjuerna som medförde fördjupad förståelse för vad som i vissa fall kan ligga bakom enkäten resultat, är en av våra slutsatser att studenterna i undersökningsgruppen behöver ett större underlag av teoretiska och praktiska kunskaper om utomhuspedagogik. Det tycks oss som att den uppfattade bristen på förankring, dels i forskning som ger stöd till varför de ska välja arbetssättet och dels i styrdokumentens olika delar, kan ligga till stor grund för studenternas angivna osäkerheter. Utifrån pragmatiska och sociokulturella antaganden om goda premisser för lärande drar vi slutsatsen att dessa studenter, för att vilja och våga välja utomhuspedagogik i sin NO-undervisning, behöver presenteras för samt erfara tydligare kopplingar mellan teori och praktik. I intervjuerna uppdagades även efterfrågan av förtydliganden gällande följder av didaktiska val som förankras genom erfarenheter samt interaktiva moment, exempelvis via Learning studies. En slutsats är att om studenterna än mer får erfara dessa följder, både i rollen som elev och lärare, samt lära i samspel med och av varandra kan förhoppningsvis de kunskaper som förmedlas genom utbildningen ytterligare befästas.

Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig.

Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre på sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa är idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder många utmaningar och skapar miljöer där man kan sätta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder också fysisk träning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien är att få reda på; Hur utnyttjar fritidspedagogen den närliggande miljön? Hur ofta och på vilket sätt är de ute? Vad är fritidspedagogens ändamål med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med strukturerade frågor som bygger på de tre områden som våra frågeställningar berör. Vi har sett att det finns tre olika grupper fritidspedagoger, skolgårdsgruppen, skog/skolgårdsgruppen och skogsgruppen. Dessa tre grupper använder närmiljön som ett pedagogiskt syfte på olika sätt. Den stora likheten mellan grupperna är att de betonar att barnen behöver vistas utomhus, men även att de vill tillgodose rörelsebehovet hos barnen.

Denna studie avsåg att få insyn i och analysera hur lärare upplever att utomhuspedagogiken påverkar elevernas deltagande och deras förmåga att befästa kunskap. Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Hur påverkas elevernas interaktioner av utomhuspedagogik? Hur upplever läraren att utomhuspedagogiken påverkar hur elever befäster kunskaper? På vilket/vilka sätt upplever läraren att utomhuspedagogiken kan vara ett komplement till klassrumsundervisning? Metoden som användes var semistrukturerade online-intervjuer med två verksamma lärare från naturskolor, två verksamma lärare från grundskolan, en verksam förskollärare samt en professor inom utomhuspedagogik. Urvalsmetoden var ett målstyrt urval och avgränsades till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som användes i denna studie var en tematisk analys som identifierade huvudteman: deltagande och befästa kunskap.    Studiens resultat visade att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken bidrog till fler interaktioner mellan elev-elev och lärare-elev. Vidare så visar studiens resultat att lärarna upplevde att elevernas förmåga att befästa kunskap förbättrades. Slutligen så visade studiens resultat att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken kompletterade ordinarie klassrumsundervisning då den gav eleverna en koppling mellan det teoretiska, praktiska och fysiska lärandet. En intressant upplevelse hos lärarna som tyvärr inte kunde analyseras inom ramen för denna uppsats var att hälften av lärarna upplevde att utomhuspedagogiken gynnade elever som var i behov av en kombination av utomhus – och inomhusundervisning. Detta kan möjligtvis vara en intressant vidare forskning.

The aim of this paper is to find out to what extent outdoor mathematics is used in preschool and elementary school. I have chosen to use interviews to find it out. I made my interviews in five different schools in Karlskoga, with teachers in preschool and in first and second class. Focus has been on the positive effects in outdoor activities. The paper also deals with some of the prerequisites necessary to organize such activities. Gains of learning through outdoor activities and thus using different learning styles are summarized. I can see that all of the teachers in my interviews would like to have more of outdoor mathematic.

Syftet med det här arbetet är att titta på hur mycket utomhuspedagogik som används i förskoleklasser och i de lägre årskurserna på grundskolan. Jag har valt att använda intervjuer för att få reda på det. Mina intervjuer gjorde jag på fem olika skolor i Karlskoga, med lärare i förskoleklass och i skolår ett och två. Jag har inriktat mig på vilka positiva effekter det finns med utomhusaktiviteter. Jag tar också upp några av förutsättningarna som de lärare jag intervjuat anser att bör finnas med för att det ska vara genomförbart. Vinsterna med utomhusaktiviteter och sålunda vilka olika inlärningsstilar man tillgodoser är sammanfattade. Jag kan se att alla de pedagoger som jag har intervjuat vill ha mer matematikundervisning förlagd utomhus.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidshemslärare upplevde naturen och vilken betydelse den har för elevernas utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och sex fritidshemslärare har intervjuats på sex olika fritidshem. När det handlar om vilken betydelse utevistelsen har för eleverna menade lärarna att sättet eleverna lär sig saker på var den största förändringen. I naturen lär eleverna med alla sinnen i kroppen vilket lärarna i studien var överens om ger en bättre inlärning. När lärarna svarade på hur de arbetar med utevistelsen i naturen var leken den gemensamma nämnaren. Leken kopplat till situation och upplevelsebaserat lärande med alla sinnen ger lärarna möjlighet att använda naturen som ett extra klassrum. Samtliga lärare berättade också att de arbetar kontinuerligt med utevistelse minst en gång i veckan. Hela utevistelsen genomsyras av elevernas förbättrade hälsa och hur lärarna upplevde ett större lugn hos eleverna. Alla saker som nämnts ovan var möjligheter som lärarna såg i utevistelsen. Det hinder som lärarna berättade om är personaltätheten i förhållande till stora elevgrupper. I praktiken betyder det att alla lärare

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrån fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör människan lugn och harmonisk, att grönområden hjälper kroppen att återhämta sig. Det finns studier som visar på att barn mår bra av att vara i naturen och det underlättar vid inlärning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmänheten på grund av avstånd till grönområden och känslan av otrygghet. Uppsatsens bygger på en kvalitativ metod. Fyra pedagoger inom skolverksamheten har intervjuats, tre intervjuer och en telefonintervju har genomförts. Resultatet visar att intresset för att utveckla en barnslinga i Varbergaskogen var relevant. Informanternas främsta behov och önskemål var att barnslingan skulle innehålla vindskydd, fler eldstäder, en frågeslinga och en äventyrsbana med pedagogiska, motoriska fysiska utvecklingsmöjligheter. Informanterna ville se att vuxna hade en mer positiv inställning till naturen. Slutsatsen är bland annat att barnslingan kan ge Varbergaskogen ett extra lyft. Viktigt att tänka på vid utformningen är vilket språk som övningarna ska vara på. Att arbeta med föräldrars inställning till naturen och låta besökarna i Varbergaskogen vara med att utveckla uppdateringen. Samt att skolan kan vara nyckeln för många barn att vistas mer utomhus.

Studiens syftevaratt undersöka flickorsoch pojkars aktiviteter utomhus och hur de eventuellt skiljde sig åt.Teoretiska utgångspunktervar skilda perspektiv på lärandeutifrån utomhuspedagogisk forskning och klassrumsforskning med genusperspektiv. Som metodvaldes observation utifrån ett observationsschema samt kontinuerliga dagboksanteckningar om elevernas sätt att använda sina sinnen, deras rörelsemönster och verbala kommunikation samt förekomsten av gruppkonstellationer och deras engagemang. Resultatet av observationerna presenterasutifrån varje skolas förutsättningar för utomhusundervisning, organisation och upplägg avaktivitet och det visar att eleverna till stor del var passivt deltagande men aktivt lyssnande. Devar delaktiga i de organiserade aktiviteterna. Den huvudsakliga skillnaden mellan pojkarna och flickorna visade att pojkarna var mer lekfulla, mer aktiva och rörliga. Det var främst desom söktenaturföremål. Flickorna fann sin trygghet ikonstellationer av två och två eller fyra. Pedagogens roll skilde sigåt mellanårskurserna, hur de var aktiva samt på vilket sätt de kommuniceradeverbalt med de deltagande eleverna.

Detta är en fallstudie och resultaten går inte att generalisera. Huvudsyftet med studien är att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgång av läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Därefter följer forskning inom olika områden såsom utomhuspedagogik och olika teorier om lärande, Piaget och Vygotsky.

Undersökningen genomfördes på två förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem år, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett på båda förskolorna. Barn leker helst ute, vilket framkom i både pedagogernas och barnens svar. Ändå utnyttjas utemiljön en förhållandevis kort stund under en dag.

Vi anser att barn i sin vardag måste få vistas i en utemiljö med en mångfald av naturmaterial som är utmanande och där den egna förmågan tas på allvar. Detta ihop med naturintresserade pedagoger tycks utgöra ett betydelsefullt inslag i utomhuspedagogik. I annat fall är det lätt, vilket vi har sett, att möjligheterna plockas fram ur ett förråd, i detta fall cyklar. Att bara cykla runt, runt på en tillrättalagd förskolegård ger inga varierande naturupplevelser. Även om alla förskolor inte har samma förutsättningar, så gäller det att kunna se möjligheter i stället för svårigheter.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter. Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation. Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående. Resultatet visar att lärare förbereder dagen på naturskolan på olika sätt och i olika grad och hur kontakten med naturskolan sker inför utedagen varierar. Lärarna kan inta olika roller under utedagen, rollen som till exempel ordningsman, medforskare, iakttagare eller hjälpare. Lärarna i studien gör kopplingar till skolans styrdokument, beskriver hur ämnen och begrepp berörs under utedagen och påtalar det ämnesövergripande arbetssättet. Resultatet visar att närnaturen och närsamhället utgör tillgångar vad gäller utomhuspedagogik runt den egna skolan. Hinder för utomhuspedagogik är till exempel brist på kompetens, okunskap om området, tid och att det kräver mycket förberedelse.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur lärare i grundskolans tidigare år använder sig av utomhuspedagogik samt hur derast inställining är att bedriva den. De frågeställingar vi hade var: Vilken syn har lärare på utomhuspedagogisk verksamhet? Vad anser lärare att utomhuspedagogiken bidrar med i undervisningen? Vilka fördelar och möjligheter kas ses utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt? Vilka nackdelar och svårigheter kan upplevas utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt?. Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ undersökning genom öppna brev som skickats och lämnats ut till lärare som är verksamma inom skolans yngre åldrar. Totalt svarade 16 lärare på brevet. Resultatet visade att de lärare som svarat på breven är positiva till användandet av utomhuspedagogik, de har alla kunskapen om hur viktigt det är att komplettera den traditionella undervisningen för att få alla barn och förstå. Genom utomhuspedagogiken får barnen vara med och prova och känna och på så sätt får de lättare att sätta in kunskapen de lär sig inne i ett klassrum i ett sammanhang. De får en helhetssyn av det aktuella ämnet. Fördelarna som nämndes är att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen där alla sinnen kommer till användning, barn och lärare får frisk luft och de orkar mer. Svårigheterna som kom fram var att barnen inte har kläder efter väder, föräldrarnas oförståelse för utomhuspedagogik, svårt att få en överblick över gruppen.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun använder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jämförande studie mellan pedagogers syn på utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger på en kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning med strukturerande frågor som utgår från våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade även att pedagogerna på landsbygden, i betydligt större utsträckning än pedagogerna i staden undervisar utomhus. Pedagogerna på landsbygden såg också fler fördelar/syften med att undervisa utomhus, samtidigt som de uttryckte fler nackdelar än pedagogerna i staden.

Syftet med vår undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begränsningar samt hur utomhuspedagogiken påverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Förhållningsättet bygger på sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhållningssätt vilket borde vara ursprungligt för människan. Lek och lekfullhet är betydelsefullt i allt lärande och i barns värld och inom förskolans pedagogik är det svårt att skilja lek från lärande. I leken utforskar barnen sin omvärld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra. Genom leken utvecklas barn socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Leken är även viktig i barns upptäckande av sina förmågor och intressen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fyra verksamma pedagoger med utomhuspedagogik som inriktning. Utomhuspedagogik innebär för alla pedagoger i studien att inte bara gå till skogen en gång i veckan utan att man medvetet tar med verksamheten ut. Vi ser att pedagogernas uppfattning av utomhuspedagogikens möjligheter är att det blir färre konflikter mellan barnen, färre tillrättavisningar från pedagogerna, barnen får möjlighet till bättre motorik och kunskap om naturen. Utomhuspedagogiken begränsas enligt pedagogerna av barns ålder, utrustning, miljö och personaltäthet. Pedagogerna anser att utomhuspedagogiken påverkar den fria leken både inomhus och utomhus. Leken inomhus påverkas negativt när barnen har svårt att sitta stilla och inte vara högljudda vilket de tillåts när de vistas ute i naturen. Det leder till många tillrättavisningar från pedagogerna när barnen vistas inomhus. För att utomhuspedagogik ska kunna bedrivas i naturen krävs att barnen är vana och känner trygghet.

Titel: Oändliga möjligheter i naturen - En intervjustudie om förskollärares uppfattning om lek och lärandet i naturen Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärarens syn på utomhuspedagogiken i naturen för att främja barns lek och lärande i förskolan. För att ge svar på syftet intervjuades fyra förskollärare om deras uppfattning av utomhuspedagogiken i naturen.Resultatet visar att utomhuspedagogiken är viktig för barns lek och lärande och att det finns oändligt med möjligheter i naturen och att läroplanens mål går lätt att göra utomhus. Det är bara förskollärarna själva som sätter gränserna. Förskollärarna tycker dock att det är viktigt att planera upp en aktivitet, så att det inte bara blir fri lek. De upplever också att de inte fått mycket undervisning om ämnet, vilket kan göra att de inte vet hur de ska ha utomhuspedagogik med barnen. Leken är grunden i förskolans verksamhet. Alla barn leker och genom leken så lär barnen sig och genom leken får barnen också ett lustfyllt lärande. Barnen lär sig lättare om de har roligt under leken. För att främja barnens lek och lärande utgår förskollärarna ifrån barnens intresse, för att komma åt det lustfyllda lärandet och ett lärande kan bli möjligt.
Title: Endless possibilities in nature - An interview study of preschool teachers' perceptions of play and learning in nature The purpose of the study is to contribute with knowledge about the preschool teacher's view of outdoor pedagogy in nature to promote children's play and learning in preschool. To provide an answer to the purpose, four preschool teachers were interviewed about their perception of outdoor pedagogy in nature. The results show that outdoor pedagogy is important for children's play and learning and that there are endless opportunities in nature and that the curriculum's goals are easy to do outdoors. Only the preschool teachers themselves set the boundaries. However, preschool teachers think that it is important to plan an activity, so that it does not just be free play. They also experience that they have not received much teaching on the subject, which may mean that they do not know how to have outdoor pedagogy with the children. Play is the basis of preschool activities. All children play and through play the children learn and through play the children also get a fun-filled learning. Children learn more easily if they have fun during play. To promote the children's play and learning, the preschool teachers start from the children's interest, to access the fun-filled learning and a learning can be possible.

Denna studie undersöker hur människors relaterar till naturen efter en genomförd utomhusutbildning vid namn Hållbar natur. Utbildningen består av 11 olika stopp/platser där olika miljöfrågor kring hållbar utveckling exemplifieras. Metoden för studien är fokusgrupper och de empiriska materialen består av tre fokusgrupper med sammanlagt 14 deltagare. Fokusgruppernas deltagare fick tillsammans gå en tre timmar lång utomhusutbildning där Rockströms planetära gränser låg i fokus. Analysen av materialet visar på att deltagarna har fått en ökad medvetenhet kring samband och samspel som finns mellan människan och naturen, men de verkar sakna en djupare förståelse. Analysen visar också på hur stor roll platser har som referenspunkt i diskussioner om miljöfrågor, dock inte de platser som besöktes under utbildningen. Det är troligt att den stora aktiviteten som uppkom i samband med gruppdiskussionerna kan kopplas till den konkreta upplevelsen som deltagarna precis hade fått. Det framkom i analysen att deltagarna gärna ville prata om ämnen som de kan referera till med egna erfarenheter. Analysen visar därmed att det är viktigt att använda sig av exempel som är lätta att förknippa med sitt eget liv vid utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik. Deltagarnas förhållningsätt till naturen, det vill säga ett antropocentriskt eller ekocentriskt förhållningssätt spelade roll för hur de tog till sig utbildningen vilket gör att det är av betydelse för utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik att ta hänsyn till människans natursyn. Ingen av deltagarna hade ett biocentriskt synsätt. Gemensamt för alla fokusgrupperna
This study investigates how people relate to nature after an accomplished outdoor education called Sustainable Nature. The education consists of 11 different stops / places where different environmental issues regarding sustainable development are exemplified. The method of the study is focus groups and there were three groups, together 14 participants. The focus groups members participated in a three-hour loong outdoor education, focusing on the nine planetary boundaries as theorized by Rockstöm. The analysis of the material shows that the participants have gained increased awareness of the relationship and interaction between man and nature, but they seem to lack a deeper understanding. The analysis also shows the importance of geographical points in discussions of environmental issues, but not the places visited during the education. It is likely that the big activity that arose in connection with the group discussions can be linked to the actual experience that the participants had just received. It was found in the analysis that participants would like to talk about topics that they can refer to with their own experiences. The analysis thus shows that it is important to use examples that are easy to associate with their own lives in the design of an environmental education. Participants' approach to nature, that is, an anthropocentric or ecocentric approach, played a part in the way they took the education, Hence, participants´ view of nature are key aspects to take into account in the design of informal environmental outdoor education. None of the participants had a biocentric approach. Common to all the focus groups was that after education a clear commitment was made to educate more, it’s a clear expression of a new interest.

Inledning Den här studien handlar om förskollärares arbetssätt med uterummet som lärmiljö. Vi är intresserade av hur förskollärare arbetar med uterummet, vad sker under utevistelsen och vad anser förskollärarna att utevistelsen har för betydelse för barns utveckling, lärande och välbefinnande. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) framhålls vikten av att barnen ska kunna växla mellan aktiviteter i olika miljöer, både utomhus och inomhus. Vilken roll beskriver förskollärare sig själva ha under utevistelsen. Vi vill ta reda på hur uterummet används av förskollärare som lärmiljö. Forskning visar att utevistelse är bra för barns hälsa och välbefinnande men att vissa barn vistas i större utsträckning inomhus på senare år   Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbetssätt med uterummet som lärmiljö. Studiens frågeställningar är hur beskriver förskollärare sitt arbete i uterummet som lärmiljö? Hur beskriver förskollärare syftet med uterummet som lärmiljö?   Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna antecknades med penna och papper. Ljudinspelningar valdes ej på grund av vår osäkerhet vad gäller skydd av personuppgifter. Då förskollärare har det yttersta ansvaret i barngruppen och antas ha bra insyn i förskolans verksamhet valde vi att inrikta oss på just förskollärare. Sju stycken förskollärare intervjuades på två olika kommunala förskolor, en traditionell förskola och en förskola med uteprofil. Namnen på förskollärarna och på förskolorna är samtliga fiktiva   Resultat Studiens resultat visar att förskollärarna har liknande uppfattningar om uterummet som lärmiljö och dess betydelse för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Förskollärarna beskriver att uterummets lärmiljö ska utmana barnen i leken, ge barnen naturupplevelser och möjlighet till välbefinnande. Förskollärarna påtalade att genom att vara en medforskande, närvarande och engagerad pedagog så stimuleras barnen i deras lärande, utveckling och välbefinnande. Tematiskt arbetssätt med fokus på naturvetenskap var något som de uttryckte att de arbetade med. De anser att utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där man tar vara på det som finns i naturen, det enkla. Barnen upplever med alla sina sinnen i naturen. Vid intervjuerna framkom att förskollärarna anser att det är viktigt att barnen kommer ut dagligen. Flera av förskollärarna påpekade att barnen har större möjlighet att röra sig utomhus, större frihet ute och mer möjlighet att välja aktivitet. Några menade också att det blir färre konflikter ute och mindre grupperingar. Barnens hälsa och välbefinnande stärks och barnen håller sig mer friska påtalades.

Idag växer många barn i Sverigeupp i städer och förorter utannågot större kontakt naturen i sinvardag, något som kan bidra tillatt den upplevs som en avlägsenoch skrämmande plats. Våramoderna städer har mycket atterbjuda, men något som inte gåratt förneka är den distanseringtill naturen som skett i takt medurbaniseringen. (Kellert, 2005) Deflesta barn spenderar en stor delav sin dag i förskolan, att utformadess lokaler för att underlätta enstörre väder-beroende flexibilitetoch bidra till en större kontaktmed omgivande natur kan därförfå stora positiva effekter. Förskolansarkitektur kan spela en nyckelrolli grundläggandet av ecocentrisklivssyn. Syftet med detta examensarbeteär att ifrågasätta hur inom- ochutomhusmiljöer i förskolor kanbrukas i relation till väderförhållandenoch till förskolans dagligapedagogiska aktiviteter. Därfokus har lagts på aktiviteternaäta, skapa och lärarledd samvaro.Målet för arbetet är vidare attskapa en konceptuell arkitektoniskutformning som kan bidra tillen starkare kontakt med natureni förskolans verksamhet. Ett viktigtmål är även att belysa frågan omhur vi utformar våra förskolor ochöppna för diskussion. Metodiken för examensarbetethar genomförts enligt teorier förresearch-through-design. Fallstudieri form av intervjuer och egnaobservationer har genomförts påtvå förskolor i Göteborg, den kommunalaförskolan Bergartgatan 1och Ur & Skur förskolan Utsikten. Begränsningar och möjligheter förförskolornas rumsligheter i relationtill naturen och dagliga aktiviteterframkomna i förstudien kartläggs ien syntes. Syntesen lyfter fram 16stycken sammansatta slutsatseratt ligga till grund för gestaltningen,dessa finns att läsa i sin helhetpå sida 77. Ett konceptuellt gestaltningsförslagmed grund i den framtagnasyntesen samt Göteborgs Stadslokalprogram för förskolan tasfram på tomten Skolspåret 2 iHjällbo, Göteborg. Resultatet avgestaltningen är att betrakta somett tidigt skede och utgör inte enfärdig handling. Gestaltningsförslagetuppnår syftet att överbryggagapet mellan teori och praktikför framtagen syntes. Gestaltningenbör förhållas till som endast ettexempel på ett lösningsförslag dådesigndriven forskning bör ledatill en konkretisering av kunskapsom är applicerbar i ett vidareperspektiv än en platsspecifiklösning. (Lenzholzer, Duchhart, &van der Brink, 2013)

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes. Pedagogens uppgift att vara medagerande och medundersökande i barnens undersökningsprocesser framgick tydligt. Även aspekter på naturvistelse beroende på kulturell bakgrund och tidigare erfarenhet av naturvistelse framkom. Utsagorna kopplades till utvalda teoretiska begrepp hos John Dewey som tar upp betydelsen av att barn ska vara aktiva gentemot sin omvärld. Barn lär genom att göra, kommunicera, skapa, utforska, experimentera och reflektera i sociala sammanhang. Utsagorna analyserades även utifrån aktuell forskning om barn och natur. Naturmiljön ses som en neutral plats som möter barns olika behov. Detta framkom tydligt av resultatet samt den forskning som låg till grund för vår studie. Pedagogerna var eniga om att naturvistelsen och en medveten pedagogik i naturen tycks ha stor betydelse i grundläggandet av att skapa en känsla för naturen hos barnen och därmed en hållbar utveckling. "… det man tycker om är man rädd om! För framtiden".

Abstract This study is a comparison of a preschool with an alignment towards outdoor education and a preschool without a specific alignment. The research questions that concerned the preschools work with nature and environment, what the teachers think about the outdoors as a place for learning and what the children can tell about the cycle of nature. These questions have been studied through interviews with teachers and children from the two preschools.   The results show that the teachers at both preschools thought that the outdoors was a very important place for learning. However, the work with nature and environment is not a first priority at neither the preschools with alignment to outdoor education, nor the preschool without a specific alignment. This is due to the focus of two bigger areas in the curriculum for the preschool, at both preschools.   The children had many different thoughts and ideas to share with me. They told me that the animals ate the grass in the forest and drank the water from the nearby ditches. They also told me that the leaves that had fallen from the trees blew away from the ground and stayed there.
Sammanfattning I denna studie jämförs en förskola med inriktning mot Friluftsfrämjandets verksamhet I ur och skur mot en förskola utan specifik inriktning. De forskningsfrågor jag har utgått ifrån berör hur pedagogerna arbetar med natur och miljö, hur de ser på naturen som en plats för lärande och vad barnen vet om skogens kretslopp. Dessa frågor undersöktes genom intervjuer med pedagoger och barn från de två förskolorna.   Pedagogerna på de båda förskolorna ansåg att naturen som en plats för lärande var väldigt viktig, men resultaten visar dock att arbetet med natur och miljö inte är högprioriterat hos någon av de två förskolorna. Detta framkom i intervjuerna när pedagogerna från de båda förskolorna beskrev hur planeringen kring ämnesinriktade aktiviteter tog form. Båda verksamheterna fokuserade mest på två större områden tagna ur förskolans läroplan Lpfö 98; normer och värden samt barns inflytande.   Barnen hade många olika tankar och idéer att dela med sig av. De berättade att djuren åt av gräset i skogen och drack vatten från närliggande diken. De berättade också att löven som fallit från träden blåste iväg från marken och stannade där.

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.

Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger.

Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.

Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan.

Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.

Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik.

The purpose of this thesis is to investigate and explain how outdoor pedagogy as a way of education is used by teachers in the elementary school. We want to find out what educationalists’ opinions are about outdoor pedagogy and what purposes and goals they think are associated with outdoor education.

The results of the investigation are based on a qualitative study where we have used semi-structured interview forms on eight elementary teachers. The studies were conducted at three different schools in Sweden with varying socio-economical and physical conditions.

In the thesis we concluded that outdoor pedagogy is being put into practice by many educationalists, but very rarely. The purpose of outdoor education among the teachers has a theoretic ground, which means that they are indeed aware of how the specific method can stimulate children’s development. Additionally the study showed us that teachers associate outdoor pedagogy with many inconveniences and problems, thus there is a big discrepancy between theory and practice.