Academic literature on the topic 'Nationella planen'

Samverkan för Bästa Skola (SBS) avser att erbjuda ett riktat stöd till svenska skolor som har svårt att förbättra verksamheten och att uppfylla läroplanens mål. Studiens syfte att beskriva och diskutera hur nulägesanalyser och åtgärdsplaner växer fram i iscensättningen av SBS på den lokala nivån. Masterplaner som SBS utgör ett exempel på den spänning som existerar mellan att implementera storskaliga insatser som är baserade på beslut-rationalitet medan att iscensätta dessa på lokal nivå baseras på handlings-rationalitet. Resultatet bygger på en kvalitativ explorativ fallstudie av en låg- och mellanstadieskola och tre högstadieskolor i en kommun. Det empiriska materialet utgörs av dokument som samlades in under 2018 och 2019. Studien visar att iscensättningen av SBS initierar kollektiva sensemakingprocesser, men skapar även osäkerhet trots processtöd från externa parter. Det ger nya insikter hur aktörerna tolkar och skapar mening (sensemaking), liksom hur masterplanen transformeras till operativa planer. De olika faserna i iscen-sättningsprocessen av SBS riskerar att löskopplas när en masterplan trans-formeras från beslutslogik till lokala handlingsplaner baserade på handlings-logik. Utifrån resultatet diskuteras om och hur studien kan erbjuda nya insikter för att iscensätta nationella masterplaner.

Sammandrag: Under det senaste decenniet har Finland blivit alltmer mångspråkigt. Det syns också i styrdokumenten. I denna artikel beskrivs hur pedagoger vid ett tvåspråkigt så kallat samlokaliserat daghem resonerar kring begreppet språkmedvetenhet och hur deras diskurser förhåller sig till det som skrivs om språkmedvetenhet i Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 (det nationella styrdokumentet för småbarnspedagogik). Enligt resultaten är pedagogerna medvetna om deras roll som språkmedvetna vuxna och hur de kan stödja barns språkliga medvetenhet i svenska/finska medan diskurser om annan flerspråkighet ej förekommer spontant. Studien visar att det är viktigt att diskutera språkmedvetenhet redan i lärarutbildningen och i annan fortbildning.Nyckelord: daghemspedagoger, diskursanalys, småbarnspedagogik, språkmedvetenhet

Vattenkraftens ska förses med moderna miljövillkor i linje med miljöbalken. Ett av underlagen som föreslås vara nödvändigt inför prövningen är kännedom var det finns strömmande vatten och olika typer av habitat, något som inte finns i alla avrinningsområden. Arbetets syfte var därför att testa och utvärdera metoder som med begränsat underlag kan användas för att identifiera lax- och öringshabitat samt utreda sträckornas habitatskvaliteten.  För att genomföra detta genomfördes först en lutningsanalys där vattendragets strömsträckor identifierades genom att utifrån lantmäteriets höjdmodell, bestämma lutningen i vattendraget. Därefter bestämdes beskuggningsgraden vid strömsträckorna genom att studera flygbilder följt av parametrarna vattenhastighet, bredd och djup beräknades med MSB:s hydrauliska modell. På detta applicerades trout habitat score och laxhabitatklass, två bedömningssystem som används för att kvalitetsbestämma habitat utifrån fiskens habitatspreferenser för ovannämnda parametrar. Den predikterade habitatskvaliteten validerades sedan mot redan kända habitat som karterats i fält då vattendraget biotopkarterades.  Med lutningsanalysen identifierades strömsträckor där samtliga kända habitat som karterats som bra eller mycket bra identifierades. Metoden fungerade således bra för att identifiera strömmande vatten. Det finns dock svagheter eftersom metoden inte nödvändigtvis säger något direkt om strömsträckornas habitatskvalitet, men tillsammans med andra metoder så som lokalkännedom kan borde den vara till nytta att på ett enkelt sätt få en bra bild över utbredningen av vattendragets strömsträckor. När habitatskvaliteten beräknades vid strömsträckorna underskattades i de flesta fall. Vad detta beror på går inte att svara på utan vidare undersökning, men det finns mycket som pekar på att det är till följd av att den hydrauliska modellens rumsliga skala samt kalibrering. Det finns således stora osäkerheter med att använda MSB:s hydrauliska modell i habitatkarteringssyfte.
Hydropower is vital for Sweden. Not only does it provide Sweden with around 40% of the annual electricity production and supply the electric grid with system services, but the energy is also to be concerned as renewable with no greenhouse gas emissions. However, the hydropower plants and its dams create environmental problems for the aquatic life in the lake and streams. Moreover, little to no measures have been implemented as most powerplants come from a time where the concern and requirements for environmental mitigation measures were considered. Sweden’s hydropower is therefore to apply for new water permits in line with the Swedish environmental code, likely to result in many powerplants having to implement mitigation measures to lower their impact on the aquatic life. In this work, data on river habitats must compiled, however, the extent to which this data exists varies between different river basins. In river basins where the level of this kind of knowledge is low there is a need for cost-effective ways to investigate this matter.  The aim of the thesis was to test and evaluate methods that can be used to identify in stream habitats for trout and salmon parr and assess the quality of these habitats using data which is highly available for many river basins.  First a slope analysis was conducted in GIS, to identify rapids in the study area. The method is based on calculating the average slope along the river using the national terrain model. Once rapids were identified, aerial footage was studied to determine the rate of shadow cast on the watercourse and a free to use hydraulic model was used to calculate water velocity, depth, and top width at the rapid locations. Later, the above-mentioned parameters were combined using two methods, trout habitat score and salmon habitat class, to rate the rapids’ functionality as habitat for salmon and trout parr. Finally, the habitat location and quality of the identified rapids were validated against already known habitats, mapped with conventional habitat mapping methods.  Using the slope analysis, all known habitats were identified. However, there were a few uncertainties as several river stretches, not mapped as habitat, also were identified. These wrongly identified rapids were for the most part to be regarded as moderately flat and could be excluded using aerial photographs. When it comes to the predicted habitat quality, it can be concluded that it generally was underestimated when compared to the habitat quality from the habitat mapping. The reasons for this were not fully investigated in this thesis, however much points towards weaknesses related to the hydraulic model as it primarily was hydraulic parameters such as depth and top width that was underestimated.  The thesis conclude that the slope analysis is a strong tool when it comes to locating in stream habitats using sparse data and has good potential as a screening tool, but one must be aware of the method’s short comings. The hydraulic model on the other hand, shouldn’t be used in its original form to investigate habitat quality.

Den nationella planen för vattenverksamheter antogs år 2020 och innebär att vattenverksamheter ska förses med moderna miljövillkor för att öka vattenmiljönytta och att bibehålla den effektiva tillgången till vattenkraftsel. Emån som är ett Natura 2000-område är det största vattendraget i sydöstra Sverige och vattendraget är utifrån konnektiviteten klassificerat som måttlig. Högsby vattenkraftverk, som ligger i Emån och ägs av Uniper, ska omprövas utifrån miljövillkor enligt den nationella planen och idag har Högsby vattenkraftverk ingen fastställd minimitappning för sin anläggning. Målet med studien är att undersöka storleken på vattenflödet av minimitappningen som kan användas i den ursprungliga naturfåran i Högsby för att möjliggöra longitudinella spridningsmöjligheter i uppströms och nedströms riktning för de fiskarter som historiskt sett har kunnat vandra genom Högsby. En sektion i naturfåran är uppdämd av en tröskeldamm som bedöms vara den svåraste passagen i naturfåran med undantag från utskovsdammen. Metoden som används i rapporten är en endimensionell stationär modellering i HEC-RAS över den naturfåra som kan möjliggöra fiskvandring förbi vattenkraftverk. Två modeller har skapats – med och utan tröskeldamm. Utifrån resultatet är den högsta medelvattenhastigheten i sektionen nedanför tröskeldammen i båda scenarion, detsamma gäller medelvattendjupet.  De konnektivitetshöjande åtgärder som diskuteras är minimitappning och olika fiskvägar i naturfåran för att behålla den historiska forsmiljön som funnits. Både rivning av tröskeldamm och fiskväg runt dammen har diskuterats. Därutöver anses havsöring och lax vara fiskarter som med stor säkerhet har kunnat passera Högsby historiskt sett. Högsby är klass 1 i relativt reglerbidrag, vilket bör tas i beaktning vid bedömning av minimitappning. Det finns osäkerheter med modellen, såsom batymetri och randvillkor samt validering av modellen. Därför går det inte med säkerhet att säga att vattendjup eller vattenhastigheter stämmer överens med verkligheten. Slutsatsen är att det inte heller med säkerhet går att säga vilka fiskarter som historiskt sett har vandrat genom Högsby, inte heller en minimitappning kan fastställas som kan möjliggöra fiskvandring för alla fiskarter. Däremot kommer implementeringen av en fastställd minimitappning och fiskvägar öka konnektiviteten.
In 2020 the national plan for hydropower plants was implemented in Sweden. The national plan aims to increase the environmental standards for hydropower plants for the benefit of the water body and still maintain an efficient access to electricity originated from hydropower. Emån is the largest river in the south-eastern part of Sweden. The river a Natura 2000 area and it is classified as moderate based on connectivity according to environmental norm for rivers and water bodies. Högsby hydropower plant located along Emån is owned by Uniper and are included within the national plan, which indicate that it needs to meet the environmental standard. Högsby hydropower plant currently has no established minimum discharge. The aim of the study is to investigate a minimum discharge for the natural dry stream located in Högsby to enable higher connectivity for the fish species that have historically been able to migrate through Högsby.  The natural stream is downstream the spillway dam in Högsby. Within the stream a weir is considered to be the most difficult passage for fish migration, with the exception of the spillway dam. The method used in the report is a one-dimensional steady flow model in HEC-RAS for the natural stream to investigate the possibility for fish migration past the hydropower plant. Two scenarios have been considered – with and without the crest dam present. Based on the result from the model, the highest mean water velocity is the section below the weir for both scenarios and same applies to the mean water depth. Implementation of a minimum discharge and various fish ways in the natural stream is measures for increasing connectivity that are being discussed which would also maintain the rapids that has existed in the stream. The fish ways that have been discussed is based on the scenarios if the weir is present or not. The fish species that with great certainty have been able to migrate through Högsby historically is sea trout and salmon. Högsby hydropower plant have the highest classified regulation of the hydropower plants in Emån which need to be considered when determining minimum discharge.  There are a few uncertainties with the hydraulic model such as bathymetry and the boundary conditions. The model is not validated which means that the water depth and the velocity might not reflect the true values. It is not certain which fish species that have migrated through Högsby historically, nor can an established minimum discharge be said to enable fish migration. However, an implementation of a minimum discharge and the fish ways that have been discussed will increase the connectivity in Högsby.

Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys. Vår huvudfrågeställning är följande: Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning? För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar: Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning? Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner? I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten. Likabehandlingsplanerna för skola 1, skola 2 och skola 5 följer Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning till stor del, medan likabehandlingsplanerna för skola 3 och skola 6 inte följer dessa rekommendationer i lika stor utsträckning. Skola 4 uppfyller råden till viss del. Det framgår av vår studie att flera av skolorna har allvarliga brister i sina likabehandlingsplaner.