Academic literature on the topic 'Nationalism – Greece – History textbooks'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Nationalism – Greece – History textbooks.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Nationalism – Greece – History textbooks"
Palikidis, Angelos. "Why is Medieval History Controversial in Greece? Revising the Paradigm of Teaching the Byzantine Period in the New Curriculum (2018-19)." Espacio, Tiempo y Educación 7, no. 2 (July 7, 2020): 177–91. http://dx.doi.org/10.14516/ete.314.
Full textMillas, Hercules. "History Textbooks in Greece and Turkey." History Workshop Journal 31, no. 1 (1991): 21–33. http://dx.doi.org/10.1093/hwj/31.1.21.
Full textBolliger, Monika. "Writing Syrian History While Propagating Arab Nationalism." Journal of Educational Media, Memory, and Society 3, no. 2 (September 1, 2011): 96–112. http://dx.doi.org/10.3167/jemms.2011.030206.
Full textCuraming, Rommel A. "Hegemonic Tool?: Nationalism in Philippine history textbooks, 1900–2000." Philippine Studies: Historical and Ethnographic Viewpoints 65, no. 4 (2017): 417–50. http://dx.doi.org/10.1353/phs.2017.0031.
Full textUçarlar, Nesrin. "Tormented by History — Nationalism in Greece and Turkey." Southeastern Europe 33, no. 1 (2009): 160–63. http://dx.doi.org/10.1163/187633309x421274.
Full textOğuzlu, Tarık. "Tormented By History: Nationalism in Greece and Turkey." Turkish Studies 10, no. 3 (September 2009): 503–7. http://dx.doi.org/10.1080/14683840903141855.
Full textFilasari, Rica. "Wacana Penguatan Pendidikan Karakter dalam Buku Teks Sejarah Indonesia." Jurnal Pendidikan Sejarah 9, no. 2 (December 2, 2020): 90–109. http://dx.doi.org/10.21009/jps.092.01.
Full textJackson, Stephen. "“The Triumph of the West”: American Education and the Narrative of Decolonization, 1930–1965." History of Education Quarterly 58, no. 4 (October 12, 2018): 567–94. http://dx.doi.org/10.1017/heq.2018.31.
Full textNash, Margaret A. "Contested Identities: Nationalism, Regionalism, and Patriotism in Early American Textbooks." History of Education Quarterly 49, no. 4 (November 2009): 417–41. http://dx.doi.org/10.1111/j.1748-5959.2009.00224.x.
Full textVlachos, George L. "State, nationalism, and the Jewish communities of modern Greece." European Review of History: Revue européenne d'histoire 26, no. 5 (May 1, 2019): 908–9. http://dx.doi.org/10.1080/13507486.2019.1607504.
Full textDissertations / Theses on the topic "Nationalism – Greece – History textbooks"
Dimitriadi, Aspasia. "Construire le passé. La conception de Byzance dans les manuels grecs (1830-1922)." Thesis, Paris Sciences et Lettres (ComUE), 2018. http://www.theses.fr/2018PSLEH196.
Full textThe pivotal idea at the centre of the narrative generated by Greek nationalism and systematically propagated through the Greek education system is the historical continuity of Hellenism since the archaic period. Within that continuity, the byzantine period was initially perceived as a period of slavery, just like the periods that Hellenism experienced under Macedonian, Roman and Ottoman rule. That blueprint according to which modern Greece rose back to life from its ashes like a phoenix after having spent some two thousand years in a state of dark oblivion was dictated by Western perceptions. It evolved throughout the 19th century, reflecting the needs and aspirations of the nation state and in parallel with the enhanced value that Romanticism accorded to the Middle Ages, and led to a three-fold layout which includes Byzantium as the middle era of the Greek national narrative. This thesis traces the birth and evolution of that narrative, focusing on the position that Byzantium occupies within it. It is based on Greek school manuals and on the official documents that specify the content of those manuals. At the same time, it examines the ideological, geopolitical and epistemological conditions that resulted into the absence, emergence and integration of Byzantium, as well as into the utmost recognition of its value as a matrix of new Hellenism. This thesis is also a study of events, historical figures and symbols of the Byzantine period which emerged and were either brought to the fore, embraced and interpreted anew or, on the contrary, deliberately silenced in order to serve a multitude of purposes in the context of an ideological construction which led, in the 20th century, to a stereotyped perception of the Byzantine Empire that is still alive today in the historical collective imagination of the Greek people
Mizobe, Atsuko. "Nationalism in school textbooks : a comparative study of Britain and Japan, 1919-1955." Thesis, Lancaster University, 1997. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.387439.
Full textMurphy, Adam C. "Perpetuating Nationalist Mythos? Portrayals of Eighteenth Century Ireland in Twentieth Century Irish Secondary School Textbooks." Bowling Green State University / OhioLINK, 2013. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=bgsu1371792303.
Full textYao, Ming-Li. "Creation and recreation of the imagined community of Taiwan : the critical analysis of high school history textbooks (1949 to 2011)." Thesis, University of Edinburgh, 2015. http://hdl.handle.net/1842/19545.
Full textErdal, Erinc Ayca. "History And Education In The Inonu Era: Changes And Continuities On Perceptions Of History And Its Reflections On Educational Practices." Phd thesis, METU, 2012. http://etd.lib.metu.edu.tr/upload/12615073/index.pdf.
Full textrk and Inö
nü
eras. 1930s for the Turkish Republic was a time span when the core principles of the regime were formulized to ensure that they were publicly comprehended and posesed. Correspondingly, formal and informal educational institutions were established for the dissemination of these principles, i. e. official ideology. Among them, Turkish History Association played an important role in formulation of official history which was one of the major means to install Turkish identity and a collective memory to the nation. In this respect, history courses and especially textbooks served instilling Republican understanding of history. The presidency of Ismet Inö
nü
were the years when the regime was consolidated and intoleration to the opposing views was decreased. This also affected the official perception of history, by dissolving the clear break from the recent past and reconciling it with the modernization process of Ottoman-Turkish history while paying attention to the ccontinuities.
Grover, Caroline. "Reflections on state nationalism in Chinese historical pedagogy : accounts of the Second Opium War in Chinese middle-school history textbooks from 1912 and 2007." Thesis, University of British Columbia, 2009. http://hdl.handle.net/2429/14839.
Full textAri, Basar. "Religion And Nation-building In The Turkish Republic: A Comparison Of The High School Textbooks Of 1930-1950 And 1950 - 1960." Master's thesis, METU, 2010. http://etd.lib.metu.edu.tr/upload/12612842/index.pdf.
Full text1950 period and 1950 &ndash
1960 era.
Sjöberg, Erik. "Battlefields of memory : The Macedonian conflict and Greek historical culture." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49830.
Full textDenna studie har sin utgångspunkt i de utmaningar som det grekiska samhället och nationalstaten stod inför vid kalla krigets slut. I fokus står den diplomatiska konflikten mellan Grekland och republiken Makedonien, gällande den senare partens namn och bruk av historiskt laddade symboler samt minoritetsrättigheter. Denna makedonska konflikt som seglade upp i samband med Jugoslaviens sammanbrott kom att dominera den in- och utrikespolitiska dagordningen i Grekland under det tidiga 1990-talet, och förde tidvis in landet på kollisionskurs med dess västeuropeiska och amerikanska partners. Avhandlingens syfte har bestått i att spåra de sammanhang som denna konflikt växte fram i. Jag hävdar att den makedonska konflikten inte endast skall förstås som en kris i grekisk inrikespolitik, eller i landets relationer med omvärlden, utan fastmer som en kris i den grekiska historiekulturen. I det offentliga samtalet i Grekland smälte konflikten samman med en oro gällande nationens förflutna, nutid och framtid. Den diplomatiska fejden med den nya grannstaten i norr uppmärksammades av en bred allmänhet och åtföljdes av en diskurs som utmålade den egna nationens historia och arv som hotade. Studiet av denna diskurs, eller rättare sagt diskurser, om historia är ett viktigt mål i denna avhandling, eftersom det belyser uppfattningar om det förflutna jämte farhågor rörande nuet och nationens framtid, uppfattningar och farhågor som ytterst präglade den politiska krisen. Den teoretiska utgångspunkten för studien återfinns i begreppet historiekultur. Med detta avses de samtliga diskurser genom vilka ett samhälle begripliggör sig självt, nuet och framtiden genom att tolka det förflutna. Sålunda definierad skall historiekultur förstås som både struktur och process. Det innebär att historiekulturen är både ramverket av kunskap, attityder och värderingar som ger den enskilde mening och sammanhang, och samhällen deras sammanhållning, och själva handlingen genom vilka ovansagda skapas och förmedlas. Som redskap för att studera historiekultur har begreppen berättelser och historiebruk använts. Eftersom studien särskilt uppmärksammar fackhistorikers roll i konflikten – viktiga i egenskap av aktörer som skapar och sprider den kunskap och de värderingar som utgör historiekultur – har även ett vetenskapssociologiskt perspektiv infogats. Offentliga kontroverser rörande det förflutna inbegriper kamp om trovärdigheten i vissa tolkningar liksom hos dem som framför dem. Som kompletterande analysredskap brukas begreppet gränsdragning (boundary-work), utifrån uppfattningen att vetenskapen bör studeras i det sociala sammanhang i vilket den bibringas mening och auktoritet. Historiekultur studeras genom dess lämningar. I föreliggande avhandling utgörs källmaterialet främst av artiklar i grekisk dagspress, men även historieskrivning (akademisk såväl som icke-akademisk) i bokform, vetenskapliga tidskrifter och andra relevanta trycksaker där historia debatteras, berättas, sätts in i sammanhang och brukas, har studerats. Materialet täcker ingalunda grekisk historiekultur i hela dess vidd men utgör likväl ett representativt urval av de arenor där såväl allmänhet som specialister mötte diskurser och debatter om det förflutna. 324 Studien har kartlagt de sätt på vilka historia brukades med särskilt avseende på de intressen som kan skönjas däri. Själva upplevelsen av kris tog sig uttryck i ett existentiellt historiebruk, kopplats till ett sökande efter rötter och kontinuitet som närdes av fruktan för krig, rotlöshet och kulturell minnesförlust. Det upplevda yttre hotet mot Grekland beskrevs ofta i termer av en hotande utmaning gentemot den nationella identiteten och nationens överlevnad, men också som en möjlighet att återupprätta en samlande nationell berättelse. Samtidigt brukades historia med både kommersiella och politiska mål i sikte, eftersom det nationella förflutna sågs som en moralisk, politisk och ekonomisk tillgång. Ett framträdande drag i debatten var ett politiskt historiebruk som syftade till att utmana en upplevd vänsterhegemoni som utmålades som ett hinder för nationell enighet och främjandet av Greklands utrikespolitiska målsättningar i utlandet. Men historia kunde även brukas politiskt för att visa på nationalismens avarter. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt det moraliska historiebruket. Detta är ett bruk som utmanar vad som utpekas som förhärskande föreställningar och därför är ett medel för historiekulturens förändring. Historieproducenter längs med den politiska skalan tenderade att utforma sina berättelser i kritisk och moralistisk anda, även om syftet ofta var att bevara en traditionell förståelse av nationell historia och identitet. Emellertid är det berättelser som utmanar den nationella tolkningsramen som undersökts särskilt noggrant. Det moraliska historiebruket hänger samman med hur den makedonska frågan nyttjades till att främja minnespolitiska krav. I detta sammanhang har särskild uppmärksamhet riktats mot den slaviskmakedonska minoritetsaktivismen som prisade etnisk särart och anklagade den grekiska staten för diskriminering. Dess historiebruk underblåste föreställningar om ett överhängande hot mot den grekiska nationalstaten och tilltalade som sådant också grupperingar inom den grekiska vänstern, som i den slaviskmakedonska kritiska berättelsen såg ett medel till förändring av rådande samhällsordning och den nationella historiekulturen, genom att blottlägga statens ”ideologiska historiebruk”. En grupp som brukade historien moraliskt och som i viss utsträckning även länkade sin minnespolitiska dagordning till den makedonska frågan återfanns bland de pontiska grekerna. Studien har belyst hur en pontisk identitet knuten till en berättelse om folkmord i Turkiet och en historia av diskriminering i Grekland växte fram i senare delen av 1980-talet och erkändes av staten 1994. Medan kapitel 3 utforskar det lokala historiekulturella landskapet i det grekiska Makedonien, belyser kapitel 4 även de förbindelser som pontiska aktivister sökte upprätta med historiska berättelser utanför den nationella historiens ramverk, huvudsakligen det armeniska folkmordet och förintelsen. Förhållandet mellan politik och historia, mellan kritiska berättelser som utmanade förhärskande uppfattningar i nationella frågor och dem som försvarade den förda politikens legitimitet och den officiella historieskrivningen, står i fokus för kapitel 5. Den makedonska konflikten medförde kolliderande anspråk på expertis inom vetenskapssamhället – mellan ämnesdiscipliner och enskilda forskare – såväl som mellan fackmän och lekmän, vilket tog sig uttryck i retoriska 325 uteslutningsmekanismer. För somliga bar den allmänna betoningen av nationell historia ett löfte med sig om finansiering och förstärkt prestige åt dem som hade denna inriktning. Andra uppfattade den makedonska krisen och historieskrivning med nationella och politiska förtecken som ett direkt hot mot den fria forskningen och Greklands överlevnad som ett demokratiskt samhälle. Den akademiska autonomin som föreföll hotad skyddades genom att insistera på en skiljelinje mellan historia som vetenskap respektive som ”ideologiskt bruk” för politiska ändamål. Detta försök att återupprätta konsensus inom vetenskapssamhället genom att vädja till professionens etiska principer blev också en utväg för historiker som med tiden sökte distansera sig från en förd politik som uppfattades som skamfilad och nationalistisk. Analysen har visat på de sammanhang i vilka den makedonska krisen växte fram och hur farhågorna för och bruket av historia kan förstås. Den första av dessa kontexter är den inrikespolitiska, närmare bestämt det grekiska samhällets demokratisering efter 1974. I det nya pluralistiska klimatet införlivades delar av den tidigare förföljda vänsterns kritiska berättelse om det nära förflutna i statens historieskrivning. Övergången från ett auktoritärt samhälle och historiekultur till en ökad öppenhet banade även väg för missnöjda gruppers identitetspolitik (slaviska makedoner, pontiska och andra anatoliska greker), grupper vars historiebruk naggade de gamla nationella och ideologiska stora berättelserna i kanten. Vid tiden för kalla krigets slut 1989 hade en allmänt spridd besvikelse gentemot de politiska ideologierna, i synnerhet socialismen, medfört en motreaktion till förmån för en mer traditionell nationalism. Det andra betydelsefulla sammanhanget återfinns i den europeiska integrationen som följde på Greklands EG-inträde 1981. Denna medförde inte endast hopp om ekonomisk vinning utan även behovet att bearbeta förlusten av nationellt självbestämmande och traditionella former av självförståelse. Grekland stod inför uppgiften att finna sin plats i det nya Europa, samtidigt som landet måste hantera den nya verklighet som 1990-talets krig på Balkan medförde. Särskilt historiker betonade att denna process gjorde det nödvändigt att europeisera nationens värderingar och uppfattningar kring historia, en uppgift som försvårades av Greklands hållning i den makedonska frågan och det sätt på vilket man slog vakt om ”historiska rättigheter”. Även aktivister som, huvudsakligen i den grekiska diasporan, var sysselsatta med att marknadsföra denna fråga pekade på behovet av att modernisera aspekter av den nationella historiekulturen i en tid av europeiskt enande och konvergerande historieutbildningar. Det som ovan beskrivits har ett nära samband med det tredje stora sammanhanget, som även det är av transnationell art. Den nationella historiekulturen är inte avskild från omvärlden; föreställningar om det förflutna rör sig över nationella gränser. På global nivå sammanföll den makedonska konflikten med de s.k. history wars, historiekrig som rasade vid samma tid runtom i världen. Dessa återspeglar i sin tur urholkandet av de stora nationella och ideologiska berättelserna i västerländska samhällen, de identitets- och minnespolitiska kraven hos under- och ickestatliga aktörer, de mänskliga rättigheternas paradigm och 326 beklagandets politik (the politics of regret), som anammar nationell skuld som ny princip för politisk legitimitet. Trenden inom transnationell historiekultur mot en mer universell moral, symboliserad av den ”amerikaniserade” (och ”europeiserade”) förintelsens moral innebar en ytterligare utmaning mot de nationella historiekulturerna. Den pontiska folkmordsberättelsen (och dess nationaliserade förlängning) analyseras som svarande till kravet på en ”amerikanisering” av grekisk historiekultur. I detta sammanhang lyfts den grekiska diasporans roll fram, inte endast som instrumentell i utformningen av Greklands utrikespolitiska dagordning, men även i egenskap av förmedlare av historiekulturella angelägenheter och behovet av anpassning till transnationell omgivning. Konsekvenser av denna ”amerikaniserade” folkmordsberättelse diskuteras. Ett fjärde sammanhang, med en både nationell och transnationell dimension, är det akademiska, inom vilket forskare debatter och formar historiens representation. Identitetspolitikens ankomst och den makedonska konflikten stod även i samband med den objektivistiska historieskrivningens legitimitetskris och den postmoderna utmaningen. Urholkningen av staters bärande historieberättelse och tolkningsföreträde motsvarades i viss utsträckning av ett undergrävt förtroende för den traditionella historieskrivningens trovärdighet och auktoritet. Denna urholkning kunde tolkas som ett hot mot själva historievetenskapen och professionen. Ett annat sätt att bemöta detta hot var att betrakta såväl det som den makedonska krisen som en uppfordran till perspektivskifte inom forskning och historieskrivning. Samspelet mellan politik och historia, mellan förståelsen av svunna realiteter, nutida bekymmer och förväntningar inför framtiden formade sålunda den politiska krisen och banade väg för den grekiska historiekulturens förändring.
Collins, Hannah Elisabeth. "An Unrelenting Past: Historical Memory in Japan and South Korea." Wright State University / OhioLINK, 2016. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=wright1472296289.
Full textWickström, Johan. "Våra förfäder var hedningar : Nordisk forntid som myt i den svenska folkskolans pedagogiska texter fram till år 1919." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9196.
Full textBooks on the topic "Nationalism – Greece – History textbooks"
1941-, Blinkhorn Martin, and Veremēs Thanos, eds. Modern Greece: Nationalism & nationality. Athens: SAGE-ELIAMEP, 1990.
Find full textDemand, Nancy H. A history of ancient Greece. Boston, Mass: McGraw-Hill Companies, 1996.
Find full text1964-, Sofos Spyros A., ed. Tormented by history: Nationalism in Greece and Turkey. New York: Columbia University Press, 2008.
Find full textA history of ancient Greece in its Mediterranean context. 3rd ed. Cornwall-on-Hudson, NY: Sloan Pub., 2012.
Find full textPomeroy, Sarah B. Ancient Greece: A political, social, and cultural history. 3rd ed. New York: Oxford University Press, 2012.
Find full textDavid, Ricks, ed. The making of modern Greece: Nationalism, Romanticism, and the uses of the past (1797-1896). Burlington, Vt: Ashgate Pub. Company, 2009.
Find full textB, Pomeroy Sarah, ed. Ancient Greece: A political, social, and cultural history. 2nd ed. New York: Oxford University Press, 2008.
Find full textFields of wheat, hills of blood: Passages to nationhood in Greek Macedonia, 1870-1990. Chicago: University of Chicago Press, 1997.
Find full textB, Pomeroy Sarah, ed. Ancient Greece: A political, social, and cultural history. New York: Oxford University Press, 1999.
Find full textBook chapters on the topic "Nationalism – Greece – History textbooks"
Vacharoglou, Efstratios. "The Teaching of the First World War Through History Textbooks for Secondary Education in Greece (1960–2010): Aims and Priorities." In Textbooks and War, 121–36. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-98803-0_6.
Full textNishino, Ryota. "Cultural Identity and Textbooks in Japan: Japanese Ethnic and Cultural Nationalism in Middle-School History Textbooks." In The Palgrave Handbook of Ethnicity, 1–17. Singapore: Springer Singapore, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-13-0242-8_111-1.
Full textNishino, Ryota. "Cultural Identity and Textbooks in Japan: Japanese Ethnic and Cultural Nationalism in Middle-School History Textbooks." In The Palgrave Handbook of Ethnicity, 1–17. Singapore: Springer Singapore, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-13-0242-8_111-2.
Full textNishino, Ryota. "Cultural Identity and Textbooks in Japan: Japanese Ethnic and Cultural Nationalism in Middle-School History Textbooks." In The Palgrave Handbook of Ethnicity, 1465–81. Singapore: Springer Singapore, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-13-2898-5_111.
Full textAnna, Tabaki. "Drama in Greece: Romantic poetics and national history." In Encyclopedia of Romantic Nationalism in Europe. Amsterdam University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.5117/9789462981188/ngdk6l96peqz1oqmwdmzpkcn.
Full text"Textbooks, nationalism and history writing in India and Pakistan." In Manufacturing Citizenship, 155–81. Routledge, 2007. http://dx.doi.org/10.4324/9780203015919-15.
Full text"A history and geography of Turkish nationalism." In Citizenship and the Nation-State in Greece and Turkey, 17–31. Routledge, 2004. http://dx.doi.org/10.4324/9780203311462-9.
Full text"Identity and Transnationalization in German School Textbooks." In Censoring History: Perspectives on Nationalism and War in the Twentieth Century, 137–59. Routledge, 2016. http://dx.doi.org/10.4324/9781315292298-13.
Full textWellman, Kathleen. "Medieval Darkness, a Dim Renaissance." In Hijacking History, 95–112. Oxford University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780197579237.003.0007.
Full textJelavich, Charles. "Nationalism as Reflected in the Textbooks of the South Slavs in the Nineteenth Century." In European Political History 1870–1913, 331–50. Routledge, 2017. http://dx.doi.org/10.4324/9781315255903-18.
Full textConference papers on the topic "Nationalism – Greece – History textbooks"
Makri, Kyriaki, Christos Roumpos, and Apostolos Antoniadis. "The Mining History of Greece in School Textbooks: The Case of Lignite." In RawMat 2021. Basel Switzerland: MDPI, 2021. http://dx.doi.org/10.3390/materproc2021005047.
Full text