Academic literature on the topic 'Narrativ teori och metod'

I artikelns fokus står ett upplägg för kurser i vetenskaplig teori och metod, där studenter under strikt reglerade former får genomföra ”miniprojekt” för att lära sig arbeta med sådant som intervju, observation, enkät och dokumentanalys. Kursupplägget ger sken av att ett stort antal studenter, med skiftande bakgrundskunskaper, på kort tid och med stor förutsägbarhet, når ofta ganska storslagna lärandemål. Artikelns huvudpoäng är att det emellertid rör sig just om sken, och inte om en verklig erfarenhet av det vetenskapliga hantverket. En stor del av artikeln ägnas åt att med hänvisning till ritualteori och psykoanalytiskt inspirerad kulturteori förklara varför denna typ av kursupplägg accepteras, trots att såväl lärare som studenter ofta är medvetna om det glapp mellan sken och verklighet som kursupplägget ger upphov till.

Artikeln undersöker människors förhållningssätt till uppslagsverk och encyklopedier i ett livshistoriskt perspektiv under en period när encyklopedier har genomgått dramatiska förändringar. En frå- gelista som skickats till fasta så kallade meddelare knutna till Folklivsarkivet i Lund har använts som metod. Svaren har analyserats med hjälp av posthumanistisk teori. Analysen visar de sätt som tryckta encyklopedier har spelat en roll i meddelarnas liv. Verken var dyra och fungerade som försäkringar för ett gott medelklassliv för familjen. Att makar ibland hade olika syn på uppslagsverks värde visar på förändringen som skett både av kvinnors ekonomiska villkor och av bokpriser. Böckernas materialitet är väsentlig i berättelserna även om de ofta skrymmande verken idag är svåra att husera när information kan nås online. Encyklopedier associeras till tryckta verk även om de flesta meddelarna idag använder Google. De tryckta verken har flyttats till källare eller sommarhus där deras oföränderlighet gör dem aktuella på nytt.

AbstractMy article discusses the advantages of reading logs in teacher training programmes, and more specifically in connection with teaching literature and the Reader Response theory. This is an effective pedagogical method for enabling pre-service teachers to explore what they can discover in a literary text, and assess how deeply they can read. The study is based on a course in British culture and literature for student teachers at the middle- and secondary-school levels. It was given at a university college in Norway in the autumn term 2016. The students were in their second and third years and had completed a short, introductory course in literary analysis the previous year. I analyse the students’ reading logs from an “envisionment” perspective. Envisionment refers to the picture of the world that one has at a particular point in time and how it affects reading comprehension. Judith Langer argues that there are five reading stances. The students’ reading- log comments have been categorized according to these five levels. This makes it possible to ascertain if, and to what extent, the students’ reading has become deeper. The students themselves can also see how their comments have changed. Such a process promotes metacognitive thinking. In my follow-up research, I shall develop the project by giving the students more time to discuss one another’s reading logs in class, and reflect on how the method could be applied in the school classroom. The increased self-reflection will benefit both the students themselves and their future pupils.Keywords: reading, reading logs, metacognition, Judith Langer, Reader ResponseMetakognition och “Reader Response”: läslogböcker i Judith Langers “envisionment” klassrumSammanfattningMin artikel diskuterar fördelarna med att använda läslogböcker i lärarutbildning, och mer specifikt i samband med litteraturundvisning där “Reader Response” är huvudmetod. Detta är en effektiv pedagogisk metod för att uppmuntra lärarkandidater att fundera på hur de läser, vad de kan se i en litterär text, och hur djupt de kan läsa. Studiet baseras på en kurs i brittisk kultur och litteratur för blivande mellanstadie- och högstadielärare som gavs vid en mindre högskola i Norge höstterminen 2016. Studenterna var andra, respektive tredje årsstudenter och hade genomgått en kort introduktionskurs i litteraturanalys året innan. Jag analsyerar studenternas läslogböcker utifrån Judith Langers teori om “envisionment”, dvs. den världsbild som man har vid ett specifikt tillfälle och hur denna påverkar läsförståelse. Langer menar att det finns fem möjliga läsnivåer. Läslogböckerna har lästs utifrån dessa fem nivåer. På det sättet kan läraren se om och i så fall i vilken mån studenterna har utvecklat sin läsning samt om denna har blivit djupare. Minst lika viktigt är att studenterna kan se hur djupet på sina kommentarer har ändrats. Detta främjar en metakognitivistik syn på uppgifter. I nästa forskningsprojekt vill jag utveckla metoden för att ge studenterna större möjlighet att läsa och diskutera sina läslogböcker i klassrummet, ge varandra kritik, och fundera på hur metoden kan tillämpas för deras elever. Detta möjliggör en ökad grad självreflektion som gagnar både studenterna och deras framtida elever.Nyckelord: läsning, läslogböcker, metakognition, Judith Langer, Reader Response

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

Vilka implikationer har det samhällsvetenskapliga perspektivet för forskningsresultaten? Med exempel från tre svenska forskningsrapporter diskuteras relationen mellan forskarens val av teori och metod och ramarna för möjliga utfall och tolkningar. I vilken utsträcknfng är forskningsresultaten ett resultat av den objektiva vetenskapen eller av sociala och utomvetenskapliga faktorer?

Scripta Minora och Rapporter: senaste publikationsnyttScripta Minora. Nr 42 1999. Margareta Karlsson: Tro, hopp och kärlek hos Sven Delblanc. Speglat i romanerna Kastrater, Speranza och Jerusalems natt.Rapporter från Växjö universitet, Humaniora. Nr 1 1999. Peter Aronsson, Solveig Fagerlund, Jan Samuelson: Nätverk i historisk forskning - metafor, metod eller teori?.Rapporter från Växjö universitet, Humaniora. Nr 2 1999. Sven Radowitz: Die Auswirkungen der europäischen Revolution von 1848 auf das Königreich Schweden.Rapporter från Växjö universitet, Humaniora. Nr 3 1999. Universitet 2000. Föreläsningar hållna under humanistdagarna 15-16 oktober 1999.Rapporter från Växjö universitet, Humaniora. Nr 4 1999. Ibolya Maricic: Politeness strategies in computer mediated communication. A study of queries posted on the Linguist List.Rapporter från Växjö universitet, Humaniora. Nr 5 1999. Peter Danielsson, Håkan Nordmark, Jan Samuelson (red.): Att komma till tals. - Nedslag i den nordiska historiens vardagslunk och konflikter.

Från och med nästa nummer av Sociologisk Forskning, som utkommer efter sommaren 2021, kommer tidskriften att publicera så kallade forskningsnotiser (research notes). Forskningsnotiser är korta texter som presenterar nya forskningsresultat på ett koncist och tydligt sätt. Vi publicerar enbart notiser som utgår från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, inklusive komparativa studier som inbegriper svenska förhållanden. På samma sätt som för vanliga vetenskapliga artiklar i Sociologisk Forskning ska dessa notiser, om än mycket kort, introducera de begrepp och den teori som är relevant för undersökningen samt den metod som använts. Texten ska även kort tydliggöra vilken betydelse de nya resultaten har för forskningens förståelse av det som undersökts. Texten kan vara skriven på svenska, engelska, danska eller norska. Vi föredrar att texten är skriven på engelska, då vi ser dessa forskningsnotiser som ett sätt att snabbt sprida information om pågående svensk sociologisk forskning till en internationell publik. Notisen ska vara mellan 1 000 och 1 700 ord, exklusive titel, abstract, referenser, tabeller och figurer. Notisen får som mest innehålla en tabell eller en figur (som mest en sida i tidskriften), högst tio referenser samt fem nyckelord. Abstract får inte vara längre än 90 ord. Bidraget ska i huvudsak behandla ny och tidigare opublicerad forskning. Följ i övrigt tidskriftens riktlinjer för vanliga vetenskapliga artiklar. Notisen kommer att genomgå anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Om notisen är skriven på engelska ska författaren ombesörja att den genomgår en professionell språkgranskning innan publicering. Skicka som vanligt in ditt bidrag genom vårt manushanteringssystem, som du når från vår hemsida.

Syftet är att diskutera begreppsligheten av tystnad, utefter en närläsning med Gåvan och tillhörande referenslitteratur. Den metod som ligger till grund för denna sorts närläsning hämtar inspiration från filosofen Gilles Deleuzes tillvägagångssätt, vilket här innebär ett försök att producera nya tankar om tystnad snarare än att påpeka felaktigheter i Marcel Mauss etnografiska beskrivningar. Istället för att kritisera Mauss, såsom det många gånger tidigare gjorts av diverse antropologer, handlar det här om ett experiment att bringa resonans med tystnaden. Inledningsvis studeras Mauss användning av Boas (1858-1942) etnografiska beskrivningar, där det framgår att den senare antropologens skrifter är idealiska för en återanalys. Detta innebär att Mauss i rollen som skrivbordsetnograf på nytt analyserar och till viss del omformar materialet. Bland annat tillskriver Mauss bytesföremål en personlighet – ett resonemang som inte går att finna i de ursprungliga texterna. Den andra delen har fokus på Mauss tillämpning av Malinowskis (1884-1942) etnografiska beskrivningar. Här visas på hur Mauss till en början samspelar med Malinowskis antagande, vilket senare övergår till en polemik vad gäller „den rena gåvan“. Den tredje delen strävar efter att förstå Mauss etnografiska beskrivningar genom att inplacera dem i en samtida intellektuell och politisk kontext. Efter en kortare sammanfattning övergår slutsatsen i en diskussion av tystnadens inneboende ambivalens (tvivel och förtroende) i förhållande till den etnografiska beskrivningen. Søgeord: Marcel Mauss, Gåvan, teori, etnografi, lokala strategier, tystnad

Under de senaste decennierna har flera länder förbjudit farliga hundraser, och i Norge är sex raser förbjudna då de anses som farliga. Förbud mot farliga hundar uttrycker en tanke om att farlighet kan förhindras, och omvandlar något som i princip är okontrollerbart och ohanterligt till identifierbara individer. Vad som gör en hund farlig är dock inte självklart, och ”farliga hundar” är ett ämne fullt av paradoxer. År 1930 var det schäfer och dobermann som ansågs som farliga i Norge, medan det idag är ”kamphundar” som utgör de farliga hundarna. Denna artikel tar sin utgångspunkt i norska lagberedningar som behandlar temat farliga hundar från 1930 till idag med utgångspunkt i en tanke om att farliga hundar inte existerar i sig själva, utan skapas genom att lagstiftningen kopplar Sammandrag – Artiklar Elore 1/2013 26 farlighet till andra element. Mot bakgrund av teori om styrningsmentalitet och Carol Bacchis ”vad är problemet representerat att vara”-metod för policyanalys (wpr), identifieras de konceptuella premisserna som verkar innanför lagstiftningens definitioner av farliga hundar som farliga hundraser. Genom den tidsperiod som beskrivs i artikeln har ”farliga hundar” i norsk lagstiftning inte bara ändrat rastillhörighet – ”farlighet” har också gått från en fråga om hundars beteende till att bli en fråga om stamtavlor, DNA, utseende och ägare. Detta är både en konsekvens och en bekräftelse av ett tänkesätt där ”hund” i ökande grad tänks som ”ras”, där negativa egenskaper förstås som medfödda, ärftliga och synliga, och där man förutsätter ett samband mellan vissa typer av hundar och vissa typer av människor. Trots att förbud mot farliga hundar definierar hundar som inte får existera har dessa åtgärder också påverkat kontrollen av ”vanliga hundar”, och författaren argumenterar för att ”farliga hundar” fungerar som en diskursiv knutpunkt som också möjliggör styrning och disciplinering av ”vanliga hundar” och deras ägare genom interaktion mellan myndigheterna och Norsk Kennel Klub. Definitionerna av farliga hundar i lagar och förordningar har fått kennelklubben att ta ansvar för utbildning av hundägare, kennelklubben har varit en viktig faktor i att göra klubbens system för avel, märkning och registrering till politiska teknologier för kontroll av hundpopulationen, och den har varit ett viktigt element i skapandet av subjektspositionen ”den ansvarsfulla hundägaren”, en ägare som själv tar ansvar för att kontrollera sina hundar genom registrering, koppel och dressyr.

Denna studie bygger på lärarstudenters livsberättelser i relation till matematikängslan. Studien syftar till att identifiera lärarstudenters känslor och upplevelser av matematikängslan utifrån deras livsberättelser samt att finna likheter i deras berättelser. Den narrativa teorin och metoden ligger till grund för denna studie. Med hjälp av livsberättelser skapas en möjlighet att studera lärarstudenternas känslor och upplevelser av matematikängslan. Resultatet i studien visar att det finns likheter i lärarstudenternas livsberättelser både gällande känslor och upplevelser, såsom rädsla och gruppindelning. Vidare stämmer resultatet till viss del överens med den tidigare forskning som berörs i studien, såsom att självtilltro och lärarens roll har stor påverkan på matematikängslan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte bara är en händelse och känsla som ligger till grund för matematikängslan, det är snarare ett flertal orsaksfaktorer som samspelar med varandra och leder till matematikängslan.

Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Syftet är att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgår uppsatsen från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sätter kvinnornas berättelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma åt livsberättelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation. En teoretisk utgångspunkt är att religion och kön tillsammans utgör samverkande faktorer. Kön studeras som en performativ social konstruktion och meningsskapande princip. Berättelserna analyseras dessutom med hjälp av begreppet förhandlingar som åsyftar processer som leder till reproduktion eller förändring av kulturella och sociala ordningar. I analysen framstår kategorin muslimsk kvinna som essentialistisk och religiositeten innebär en progression som knyts till utvecklingen som kvinna. Tanken om sexualiteten som hotande kraft strukturerar handlingsutrymmet för kvinnorna i min undersökning och det religiöst goda beteendet innebär att kroppen måste underkastas religionen. Kvinnorna accepterade till stor del den status som de tilldelas i religionen men önskade uppvärdera denna status. Det förekommer hos de flesta försök till att visa på det handlings- och förhandlingsutrymme som finns i det religiösa livet. I sammanhang med en oklar könskodning blir kvinnornas aktiva förhandlingar och strategier tydliga. Riter, såsom bön och fasta, skapar exempelvis en förutsättning för religiös renhet.

Att arbeta som lärare i de lägre skolåren innebär att ha ansvar för barnens läs- och skrivinlärning. Det finns flera metoder att utgå från i undervisningen och syftet med mitt arbete är att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att läsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda på vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas förespråkare står för och även hur metoderna kan användas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lärare i skolans verksamhet använder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssätten. För att begränsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (läsning på talets grund).

Resultatet visar lärarna i sakolans verksamhet inte ser någon motsättning i att blanda olika metoder trots att enskilda forskare i den litteratur jag valt förespråkar en metod för läs- och skrivinlärningen. Lärarna plockar de bitar ur metoderna som de anser passar dem och de elever de har för tillfället.

In recent years there has been discussion of the many health benefits of the paleodiet, a diet that consist of food that we are evolutionary and genetically adapted to consume. The agricultural revolution introduced mankind to dietary changes that did not suit our biology, and is now the main reason for the nutrition-based diseases in developed countries. The purpose of this paper is to review both the archaeological methods used to explain the paleodiet and the knowledge we have about our hunter-gatherer ancestors and to see if there is any evidence to claim that the paleodiet could be an answer to food-health related diseases. This paper will also discuss the different perspectives behind the many dietary changes in human evolution and how they reflect on man’s dietary conditions today. The material used for this research is based on studies in anthropology, biology, genetics and epidemiology. The theory behind this paper is based on the positivism knowledge founded on properties and relations between measurable studies. Based on interpretations by reason and logic this paper is concluded through deductive reasoning. The results show that food-related diseases and syndromes are absent from traditional hunter-gatherer societies and that they first start to manifest if a western-based diet is adopted. According to our evolutionary and biological structure, man is not adapted to consuming dairy or agricultural products and we are, in fact, genetically identical to our Paleolithic ancestors. Therefore, because we have the same dietary conditions as the paleo hunter-gatherer, we would be considerably more healthy if we adopted a Paleolithic based diet.

The thesis investigates the scientific citation and its various functions in the scientific community and develops it as a tool for research in theory of science, scientometrics and science studies. Through empirical and theoretical studies that utilize both quali-tative and quantitative methods the citation’s history, method, as well as its use in research policy is examined. Through a historical study the thesis shows three stages of development as re-quired for the construction of the citation as an indicator of intrinsic aspects of sci-ence. These consisted of a) citations as technology, within the citation index, b) the citation as a research method as theorised within Mertonian sociology of science, and c) the citation as a research subject. Following this the “citation debate” in Science and Technology Studies (STS) is described and analysed, which questions the use of gen-eralized quantitative methods. Inspired by an STS approach a performative model of “the mangle of the citation practice” is developed. This aims to understand the cita-tion existing in a context where researchers, articles and the citation index are mutu-ally creating and recreating each other. The thesis uses the HistCite scientometrics tool to develop a novel methodology that highlights local dynamics of citation prac-tices between scientific authors and texts using a visual approach of identifying pat-terns of citations in graphic representations of articles and their citation patterns. For this a “citation typology” is created to identify specific patterns and phenomenon in HistCite graphic representations. The last empirical study is of the introduction of quantitatively based performance-based models for funding of research in Norwegian and Swedish research policy 2003-2010 which problematizes the part played by the citation in a research policy setting as “unobtrusive” indicators of scientific practice. The thesis demonstrates the significance of the citation in research through its de-sign as a reflection of the scientific reference, and result of it being constructed – and used – as an indicator of scientific quality. Furthermore, it shows an emerging awareness in the scientific community that quantifiable indicators of scientific achievement – of which the citation is perhaps the main element – has gained a prominent role in both internal and external domains of scientific practice

Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, som med tillstånd av humanistiska fakultetens dekanus, kommer att offentligen försvaras fredagen den 27 september 2013, kl. 13.00 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg.

Då humor spelar en stor roll i våra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhällsfenomen (Palmer, 2004), kändes det intressant för oss att belysa en medieform som har såväl humor som samhällspolitiska ämnen på agendan. I anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar, vilka innefattar en jämförelse mellan två utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter; narrativ teori och samtalsanalys.

 

Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgångspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vårt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori är Mishlers modell, innehåll och humor som berättarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera på struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har låtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vår studie, och vi har följt upp våra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen.

 

Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur både narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjälp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vår analys. Det resultat vi fick fram var bland annat skillnader och likheter mellan komikernas roller och avsnittens innehåll och form diskuterar vidare i slutdiskussionen.

Den här studien utgår från livsberättelser baserad på såväl narrativ teori som metod där fyra vuxna personer som säger sig ha upplevt matematikångest har blivit intervjuade. Syftet med studien är att identifiera specifika episoder i matematiksammanhang som kan kopplas till matematikångest men även känslor som är knutna till dessa episoder samt om det förekommer likheter mellan de olika intervjupersonernas upplevelser. Resultatet visar att det finns en rad gemensamma drag i livsberättelserna som till exempel liknande känslor men även situationer. Möjliga orsaker som beskrivs i litteraturbakgrunden återfinns även i intervjupersonernas livsberättelser. Det som främst framkommit är att läraren och arbetssättet har en betydande roll för hur eleven påverkas av matematiken i skolan men även hur detta har påverkat framtida livsval. Livsberättelser är en intressant metod eftersom man i rollen som intervjuare kommer intervjupersonen nära och berättelsen upplevs därmed som genuin och ärlig. Utifrån analysen av resultatet är det viktigt att läraren är medveten om att dennes arbetssätt och bemötande kan påverka elevens upplevelse av matematik såväl negativt som positivt. Blir upplevelsen för negativ kan den i värsta fall leda till att eleven utvecklar matematikångest.

Sverige befinner sig idag i ett post-sekulärt predikament, där Svenska kyrkan och staten är formellt separerade, men är fortfarande praktiskt beroende av varandra på en del områden. Detta märks även av på invånarna, bland vilka det finns de utger sig för att vara sekulära, men ändå väljer att bland annat gå på gudstjänster, konfirmera sig i kyrkan, döper sina barn i kyrkan, gifter sig i kyrkan och använder bibliskt inspirerade uttryck. I denna studie har jag valt att intervjua fyra, enligt egna utsagor icke-troende, vuxna svenskar, om deras exponering av kristna sammanhang och bibliska berättelser i barndomen samt ifall de anser att det har påverkat dem som vuxna. Jag valde sedan att göra en narrativ analys av resultatet, för att undersöka om jag kunde finna någon koppling mellan barndomens upplevelser som de berättade samt deras identitet och värderingar som vuxna, som informanterna inte gjorde. Genom studien kan jag påvisa att det finns fall, där kristna sammanhang eller bibliska berättelser som informanterna exponerats för i barndomen, har påverkat deras värderingar och identitet upp i vuxen ålder. Studiens resultat kan inte statistiskt representera ett samhällsfenomen, men ändå visa på en trend, att om sekulära svenskar tar del av kristna sammanhang eller bibliska berättelser som barn kommer detta att påverka dem som vuxna. Jag anser att detta kan vara ett viktigt område att forska vidare på, då barn idag blir påverkade av en rad olika, religiösa inslag, både i sina dagliga möten med andra människor, i skolan och via olika medier.

Oavsett om man är lärare eller elev i dagens gymnasieskola innebär det ett ständigt integrerande med andra människor. I läroplanerna poängteras vikten av att det formas fungerande relationer mellan elev och lärare för att optimera elevens utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers uppfattning av elev-lärare-relationen, med fokus på deltagarnas upplevelse av elev-lärare- relationen som begrepp, vad som kännetecknar en fungerande relation samt hur detta i sin tur påverkar studieresultatet. Deltagarantalet uppgick till fyra och valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av en narrativ metod, i form av brevintervju, har empiri samlats in. Deltagarnas berättelser har bearbetats med hjälp av en narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att deltagarna upplever begreppet elev- lärare-relation som mångsidigt och att det innefattar fler olika områden, vilka inte enbart är knutna till skolan. En fungerande elev-lärare-relation kännetecknas av att läraren fungerar som en handledare och vän, denne ska stötta eleven samt vara engagerad i sitt arbete. Deltagarna upplever det som positivt för relationen då de får inflytande över sin skolgång, vilket i sin tur reducerar känslan av maktlöshet. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarens makt över eleverna uppfattas som något negativt då det ger till följd att relationen inte upplevs som jämställd. Vidare framgår det i berättelserna att deltagarna lägger stort ansvar på läraren i arbetet med att skapa och upprätthålla en fungerande elev-lärare-relation och väger sällan in sitt eget ansvar i sammanhanget. Gällande elev-lärare-relationens inverkan på studieresultatet framgår det att icke fungerande relationer mellan elev och lärare bland annat bidrar till en minskad motivation och försämrad psykisk hälsa hos eleven vilket i sin tur påverkar dennes studieresultat.