Dissertations / Theses: 'Narkotikapoltik'

1

Olsson, Lisa, and Lisa Olsson. "Narkotikapolitik och dödlighet : En diskursanalys av debbaten kring svensk narkotikapolitik i tryckt media under januari-april 2021." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53815.

Full text

Abstract:

Studien är en diskursanalys med syfte att analysera hur svensk narkotikapolitik framställs diskursivt och hur problemrepresentationen ser ut i svensk dagspress. Tidningsartiklarna är hämtade från både rikstäckande media och lokal dagspress. I analysen har två framträdande diskurser kunnat urskönjas. Den ena är ”Dödligheten som problemet” vilken framställer narkotika- och läkemedelsrelaterad död dels som problemet och dels i abstrakta termer. Centralt i diskursen är att individen osynliggörs. Den andra diskursen är ”Narkotikapolitiken och regeringen som problemet” i vilken regeringen och den aktuella narkotikapolitiken utmålas vara anledningen till den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. Analysen visar att den aktuella problemframställan speglar förgivettagna föreställningar om problemet såsom att politiker och experter är de som har makten att lösa problemet, vilket bidrar till att missbrukaren utestängs från sin egen problematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Olsson, Lisa, and Lisa Olsson. "Narkotikapolitik och dödlighet : En diskursanalys av debatten kring svensk narkotikapolitik i tryckt media under januari-april 2021." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53815.

Full text

Abstract:

Studien är en diskursanalys med syfte att analysera hur svensk narkotikapolitik framställs diskursivt och hur problemrepresentationen ser ut i svensk dagspress. Tidningsartiklarna är hämtade från både rikstäckande media och lokal dagspress. I analysen har två framträdande diskurser kunnat urskönjas. Den ena är ”Dödligheten som problemet” vilken framställer narkotika- och läkemedelsrelaterad död dels som problemet och dels i abstrakta termer. Centralt i diskursen är att individen osynliggörs. Den andra diskursen är ”Narkotikapolitiken och regeringen som problemet” i vilken regeringen och den aktuella narkotikapolitiken utmålas vara anledningen till den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. Analysen visar att den aktuella problemframställan speglar förgivettagna föreställningar om problemet såsom att politiker och experter är de som har makten att lösa problemet, vilket bidrar till att missbrukaren utestängs från sin egen problematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Gunnarsson, Frida. "Svensk narkotikapolitik i förändring? : En jämförande studie av svensk narkotikapolitik i nu- och dåtid." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274165.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Gutebrand, Kristoffer. "Ett Drogfritt Samhälle : En filosofisk förfrågan om Sveriges narkotikapolitik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-140427.

Full text

Abstract:

Sveriges narkotikapolitik har en tydlig noll vision; Sverige skall bli ett drogfritt samhälle. För att uppnå det målet följer Sverige en så kallad nolltoleransmodell, vilket innebär en strikt policy som säger att all hantering och bruk oavsett volym och syfte är olagligt. Jag argumenterar att det är en skadlig och ineffektiv policy att applicera på drogproblematiken i Sverige och argumenterar därför istället för att införa en så kallad skadereducerande policy. Detta är istället en policy som accepterar att droger är en del av samhället. En sådan policy jobbar främst med förebyggande och behandlande åtgärder, jag argumenterar för en avkriminalisering av personligt bruk av drog. Jag kommer använda mig av empirisk källor och moralfilosofiska argument för att påvisa att en skadereducerade policy gynnar samhället både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Nerf, Malin. "Narkotikapolitisk debatt i svensk massmedia : "Sprickor i muren"." Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40937.

Full text

Abstract:

The aim of this study has been to analyze the current Swedish drug policy discussion in mass media. In the discussion several different dividing lines are drawn up which highlights different standpoints in the drug policy. The study's methodological starting point is qualitative text analysis and analysis from the third dimension which entails that the macrolevel perspective is in focus. The study's theoretical referens frame originates from the problemperspective and the labeling theory. The results are showing that the dividing lines in the discussion are about the different points of view; harm reduction or prohibition. This is connected to the current drug policy debate about a decriminalization and legalization, or if Sweden should continue to keep a prohibition drug policy. In the discussion decriminalization is presented as a solution which would open up for the insertion of new harm reduction strategies, while a prohibition politic is considered to have a preventative effect on the whole population. The drug problems are complex which in turn make them really be about socioeconomical factors, class distinctions, stigmatization and labeling. The conclusion is that we stand before a possible change, that would mean parting from the prohibiton drug policy that is very firmly cemented in our society. The topical drug policy discussion in mass media is dominated by participants that advocate a conversion of the current drug policy which could be seen as an indicator that change is forthcoming. However, at the same time there is unwillingness amongst leading politicians in Sweden to open up for transformation which could amount to the Swedish drug policy to continue to be as it is.
Syftet med denna studie har varit att analysera aktuell svensk narkotikapolitisk debatt i massmedia. I debatten dras ett antal skiljelinjer upp som markerar olika narkotikapolitiska ståndpunkter. Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativ textanalys och analys ur tredje dimensionen, vilket innebär att makroperspektivet är i fokus. Studiens teoretiska referensram utgår från problemperspektiv och stämplingsteorin. Resultatet visar på att skiljelinjerna i debatten markeras av de olika synsätten om skademinimering eller prohibition. Detta har ett samband med den pågående narkotikapolitiska diskussionen i massmedia om avkriminalisering och legalisering eller om Sverige ska fortsätta driva en repressiv narkotikapolitik. I den massmediala debatten framställs avkriminalisering som en lösning som skulle kunna öppna upp för införandet av nya skademinimerande insatser, medan en repressiv politik anses ha en preventiv effekt på befolkningen i helhet. Narkotikaproblematiken är komplex, vilket gör att problematiken egentligen tycks handla om socioekonomiska faktorer, klasskillnader, stämpling och stigma. Slutsatsen är att vi står inför ett eventuellt skifte inom svensk narkotikapolitik, vilket skulle innebära ett avsteg från den repressiva narkotikapolitiken. Den aktuella narkotikapolitiska debatten i massmedia domineras av aktörer som förespråkar en förändring av nuvarande narkotikapolitik, detta skulle kunna ses som en indikator på att en förändring är på gång. Samtidigt finns det en ovillighet bland ledande politiker att öppna upp för en förändring, vilket likväl kan innebära att den svenska narkotikapolitiken fortsättningsvis kommer förbli oförändrad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Medelberg, Karl. "Drömmen om ett rent folk : En uppsats om Sveriges oomkullrunkeliga narkotikapolitik." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-437868.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lilja, My. "Drug discourses in contemporary Russia : a study of the national press, NGOs and the government /." Stockholm : Department of Criminology, Stockholm University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6766.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Andersson, Johanna, and Emely Nilsson. ""Det ska inte vara lätt att knarka" : En studie om sprututbyte och svensk narkotikapolitik." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6618.

Full text

Abstract:

The drug treatment staff attitude towards needle exchange is what investigates in this study. The aim of this study is to see what’s affecting the standpoints in the needle exchange issue and also to investigate if the needle exchange is compatible with Swedish drug policy. The study has a qualitative approach and it’s based on eight semi-structured interviews with drug treatment staff. To analyze the empirical material we’ve used Berger and Luckmanns social construction theory, the theoretical concept profession socialization and the four ethical principles: autonomy principle, goodness maximization principle, harm minimization principle and the principle of justice.

The result of this study shows that drug treatment staffs are negative to needle exchange efficacy. They don’t believe that needle exchange is compatible with Swedish drug policy which strives for a drug free society. The drug treatment staffs are worried about that harm reduction interventions, such as needle exchange, will lead to a liberalized drug policy and that drug use will be legitimized. They fear that the drug policy will be weakened with harm reduction. The results illustrate that there are numerous factors that influence staff attitudes towards needle exchange, these are profession socialization, workplace, organization, context, the current drug policy as well as knowledgeable of the needle exchange.

Keywords: Needle exchange, Injection drug users, Drug treatment staff, Harm reduction and Swedish drug policy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Stjernberg-Cagenius, Maria. "Metadonbehandling inom ramen för svensk narkotikapolitik : en litteraturstudie om en behandling mellan vetenskap och ideologi." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-824.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:

· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?

· Hur kan denna utformning och debatt förstås?

För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna. I resultatet framgick även att ideolo-giska ställningstaganden grundade i idén om det narkotikafria samhället har spelat och fortfa-rande spelar en viktig roll i inställningen till metadonbehandling inom ramen för svensk nar-kotikapolitik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Svendberg, Julia, and Agnes Ljunggren. "Svensk narkotikapolitik på kommunal nivå : En dokumentstudie om kommunala bostadsinsatser för människor med missbruk- och beroendeproblematik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45596.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to investigate how Swedish drug policy is shaped at a municipal level, regarding problems and solutions for housing contributions for people with addiction and dependence problems. The study was conducted through a qualitative method in the form of a document study. The documents that were examined consisted of the national guidelines for support and care for people with addiction and dependence problematics, produced by the Swedish National Board of Health and Welfare. Furthermore, three regulatory documents from three different Swedish municipalities were examined. The collected data from each document were then analyzed using thematic analysis. The thematic analysis produced themes within the data, which in turn became the results of the study. The results of the study shows that there are some similarities between national and municipal level regarding the problems and solutions that are presented. However, there are also distinct differences. The conclusions of this study are that the regulatory documents appear, to some extent, to have been influenced by the National Board of Health and Welfares recommendations. At the same time, the differences in the data may imply that the municipalities are entitled to form policies based on local problems and solutions to these problems. Thereby the final conclusion of the study is that Swedish drug policy do influence policies at municipal level, but that the deviations that can be found in the local regulatory documents indicate that the municipalities to some extent are independent of national policies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Kumlin, Pontus, and Jesper Pellgaard. "Socialchefernas röst i narkotikapolitiken : En undersökning av attityderna till narkotikapolitiken hos socialchefer i svenska kommuner." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54953.

Full text

Abstract:

Sveriges regering står fast vid att all befattning med narkotika ska lagföras, de menar att den avskräckande effekten är central i kampen mot narkotika. Den internationella utvecklingen har dock tagit en annan riktning. I dagsläget utreder flertalet stater alternativa lösningar på problemet, där metoder med ett centralt fokus på stöd och omsorg dominerar allt mer. Metoden har sitt ursprung i skadereduceringsmodeller och har evidens i den utsträckning att Förenta nationerna (FN) rekommenderar länder att skifta från straff till vård. Problematiken är att den enskilde med skadligt bruk av narkotika inte får eller vågar söka den vård som behövs när bruk av narkotika ska lagföras. I Sverige är dödligheten av narkotika hög i jämförelse med övriga europeiska länder. Således är det av intresse att se om narkotikapolitiken har legitimitet hos tjänstepersoner med ansvar för kommunens socialtjänst. Uppsatsen använder sig av en kvantitativ forskningsdesign för att undersöka socialchefers attityder till Sveriges narkotikapolitik. Då det har visat sig finnas en diskrepans mellan regeringen och experter i uppfattningen om hur den framtida narkotikapolitiken ska utformas, är det intressant att undersöka var socialchefer, som har i uppdrag att implementera denna politik, står i frågan. Datamaterialet inhämtades genom en enkät och materialet är av ett unikt slag. Med hjälp av implementeringsteori- och forskning undersöker uppsatsen socialchefernas attityder till regeringens policys, hur ansvarsfördelningen är organiserad och slutligen i vilken utsträckning de upplever narkotikapolitiken som legitim. Undersökningens resultat tyder på att det finns en meningsskiljaktighet mellan socialchefer och regeringsföreträdare. Dels visar resultatet på en stark vilja att utreda narkotikapolitiken och dels en vilja att följa FN:s råd och riktlinjer. Denna meningsskiljaktighet är även ett mönster som finns representerad i samtliga kommungrupper, när kommunerna indelas efter storlek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Vilhelmsson, Malin, and Emma Jacobsson. "”Man kan inte vårda en död narkoman” : En studie om harm reduction som förebyggande insats mot narkotikarelaterad dödlighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52283.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att belysa hur professionella inom beroendevården resonerade kring harm reduction insatser och nolltolerans. Vi ville även undersöka möjligheter till förändringsprocesser hos de personer som använder narkotika med hjälp av harm reduction insatser. Den metodologiska utgångspunkten bestod i hermeneutiken och det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bestod av sex professionella från tre olika kommuner. Resultatet är analyserat utifrån teorier från Moira von Wright och Michel Foucault. Studien visar att professionellas upplevelse av harm reduction i stora drag är positiva trots att mer problematisering behövs. Några av slutsatserna är att harm reduction möjliggör förändringsprocesser hos personer som använder narkotika där man kan nå och motivera personer till vidare behandling. Skadereducerande insatser försvåras dock av narkotikapolitiken som stämplar både de som använder narkotika och de professionella. En annan slutsats är att harm reduction inte kan jämföras med legalisering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Trost, Sigge, and Magnus Wahlström. "Nolltolerans eller skademinimering : En studie av hur de svenska och brittiska drogideologierna återspeglas i Dagens Nyheter och The Guardian." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15188.

Full text

Abstract:

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig. Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian. Våra frågeställningar blev således: Vad och hur skrivs det om narkotika i Dagens Nyheter och The Guardian? Återspeglas ländernas narkotikapolitik i journalistiken? Hur? För att besvara den första frågeställningen har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys som metod. Den andra frågeställningen besvarades med hjälp av kritisk diskursanalys. Vår förståelse av begreppen diskurs, ideologi och hegemoni samt den kritiska diskursanalysen har vi främst hämtat från van Dijk, Fiske och Berglez. I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde vi se att det tycks mer kring ämnet narkotika i Dagens Nyheter än i The Guardian. Det skrivs även mer om konsekvenserna av droganvändning i Dagens Nyheter, samtidigt som det skrivs aningen mer om utlandshändelser i The Guardian. Resultatet från vår kritiska diskursanalys visade att ländernas respektive narkotikapolitiska ideologier i hög utsträckning återspeglades i det undersökta materialet. Resultatet av vår studie leder oss till att dra slutsatsen att medierna till viss del hjälper till att befästa rådande ideologier i folks medvetanden, särskilt vad gäller Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Lendt, Frida. "Avkriminalisera eget bruk av narkotika?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26332.

Full text

Abstract:

Det pågår just nu en debatt i Sverige kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte, och argumenten för och emot en avkriminalisering är många. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur socialarbetare som arbetar inom missbruk- och beroendevården ställer sig till debatten kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare som på olika sätt arbetar med missbruk- och beroende av narkotika. Resultatet visade att socialarbetarna i huvudsak såg mycket stora fördelar med att avkriminalisera eget bruk av narkotika. Fördelarna med att avkriminalisera eget bruk av narkotika beskrevs vara att stigmatiseringen av narkotikamissbrukare skulle minska, fler skulle våga söka hjälp för sitt missbruk samt att fokus skulle flyttas från att lagföra missbrukare till att ge dem adekvat vård och behandling. Vidare beskrevs den nuvarande lagstiftningen som problematisk, då den inte är anpassad utifrån hur Sveriges narkotikasituation ser ut idag. Nackdelar med en eventuell avkriminalisering av eget bruk av narkotika beskrevs vara att det skulle kunna bidra till en normalisering av narkotika, som i sin tur skulle kunna innebära att fler testar och därmed brukar narkotika. En annan nackdel som belystes var att en eventuell avkriminalisering skulle kunna innebära att det blir svårare att upptäcka de som missbrukar narkotika.
There is currently an on going debate in Sweden on whether personal use of drugs should be decriminalized or not, and there are several arguments both for and against it. The aim with this study was therefore to examine social workers, who work with addiction in different ways, view on the debate about whether personal use of drugs should be decriminalized or not. Four semi-structured interviews were conducted with social workers that work with addiction of drugs in different ways. The result shows that the social workers mainly saw great advantages with a decriminalization of personal use of drugs. They described that the advantages with a decriminalization of personal use of drugs, would be that the stigmatization of drug addicts would decrease, more people would dare to seek help for their addiction and also that the focus would be shifted from prosecuting addicts to make sure that they get adequate care and treatment. Furthermore, the present legislation was described as problematic since it is not adjusted to how the current drug situation in Sweden looks like. The disadvantages with a decriminalization of personal use of drugs, was described as that it could contribute to a normalization of drugs, which in turn could lead to that more people would test and use drugs. Another disadvantage that was mentioned was that a decriminalization could lead to a difficulty in identifying people who abuse drugs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Celasin, Melis. "UNDERHÅLLSBEHANDLING." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24932.

Full text

Abstract:

Underhållsbehandling. En redogörelse för de olika faktorer som haften avgörande rollför behandlingsformen.
Drug-substitution treatment. A report of the various factors which have had asignificant role for this form of treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Nordell, Emma, and Alexandra Shamloo. ""Målet är ett narkotikafritt samhälle" : En kvalitativ analys av hur narkotikamissbruk och missbrukaren framställs under två tidsperioder i offentliga policydokument." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-150721.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen har varit att bidra till kunskap om hur synen på narkotikamissbruk uttrycks i svenska offentliga policydokument och hur den eventuellt har förändrats över tid. Två regeringspropositioner har studerats, vilka båda behandlar den svenska narkotikapolitiken, en från 1984 och en från 2005, och följande frågeställningar ställs; (1) Hur beskrivs och återges synen på narkotikamissbruk och narkotikamissbrukare i respektive policydokument? (2) Hur skiljer sig synen på narkotikamissbruk respektive narkotikamissbrukare mellan de två tidsperioderna? Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har dels byggt på Michel Foucaults teori om diskurs, och dels på Santesson-Wilsons symbolpolitiska teori. Utgångspunkten för diskursteori är att de objekt som blir föremål för diskurser skapas och utvecklas genom talet om dem. Således är det av stor vikt hur regeringen i sina propositioner beskriver missbrukare och vilka värderingar som tillskrivs dem. Symbolpolitik har använts för att påvisa när politiska beslut blir viktiga, inte uteslutande för att dess effekter är målet, utan för att beslutet symboliserar samhälleliga värderingar. För att besvara frågeställningarna användes en policyinriktad diskursanalys, där frågor som utarbetats av Bacchi appliceras på texterna för att finna de underliggande meningarna i dokumenten. Dessa tolkades sedan utifrån Euchners m. fl. ramverk, vilka innefattar moral, hälsa och sociala villkor samt säkerhet och ordning, som syftar till ökad narkotikapolitisk problemförståelse. Resultatet av undersökningen visar att regeringens syn på narkotikamissbruk som ett samhällsproblem är relativ oförändrat. Den största skillnaden går att finna mellan hur narkotikamissbrukare framställs i propositionerna, från att i hög grad vara moraliserande och värderande till en mer nyanserad bild, med färre negativt tillskrivna egenskaper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Edman, Oskar, and Anders Backlund. ""Spice-Epidemin" : En jämförande kritisk diskursanalys av Spicedebatten i svensk kvällspress och i facktidskrifter för socionomer." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25298.

Full text

Abstract:

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse. Empirin baseras på sjutton artiklar från Aftonbladet, Expressen, CAN:s tidskrift Alkohol & Narkotika samt Socionomen. Resultatet presenteras utifrån sex teman som uppkom under analysprocessen: Dödens drog och Spice-Epidemin, Missbrukare och behovet av hjälp, Extrema ytterligheter, Drog bortom kontroll, Kamp mot drogerna samt Spicebrukaren, inte vem som helst. Droganvändarna är underrepresenterade i diskursen där företrädesvis polis kommer till tals. Restriktiv narkotikapolitik utgör den prominenta diskurstypen. Spicediskursen skapar risk på ett sätt som kan härledas till moralpanik och konstruerar Spiceanvändaren som avvikare. Diskursen om Spice påverkar socialarbetare i deras arbete med droganvändarna.

2015-06-15

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Leppänen, Lory, and Paulina Klaussen. "Är cannabis ett samhälleligt problem? : Det politiska perspektivet av legaliseringsdebatten." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25960.

Full text

Abstract:

Det pågår en debatt runtom i världen om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats är att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar även till att beskriva legaliseringsdebatten i förhållande till de samhälleliga skadeverkningarna av cannabisanvändning. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter från sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen består i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction. Med denna teori och begrepp kommer det ur ett sociologiskt perspektiv förklaras vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga representanter från de politiska partierna är negativt inställda till en legalisering av cannabis i Sverige och i andra länder. De menade att legalisering skulle medföra negativa följder både för individen och för samhället. Dessa konsekvenser kännetecknas främst av ökade vårdkostnader.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Gustafsson, Cornelia, and Julia Nordblom. "Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende (LARO) i svensk media : Ett hot mot svensk ideologi eller en chans till skälig levnadsnivå?" Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42905.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende (LARO) skildras i svensk media. Materialet till studien består av 82 stycken artiklar. 57 artiklar från perioden innan verksamheten byggdes ut år 2004 och 25 artiklar från de senaste tre åren. LARO-verksamheten har sedan den startade setts som kontroversiell och dessa tidsperioder valdes ut för att undersöka hur skildringarna har förändrats över tid. Från en tidsperiod där LARO-diskussionen är extra aktuell, till hur den ser ut idag. Hur LARO-verksamheten skildras i media blir intressant, då synen på missbruk och personer med missbruksproblematik påverkar vilka typer av insatser och behandlingar som används. Det blir även viktigt för socialarbetare inom missbruksvården att veta hur debatten förs i svensk media. Detta eftersom debatten kan påverka politiska beslut samt klientens och närståendes förväntningar på missbruksvården. En tematisk analys har gjorts och tre teman framträder från första perioden vilka är: Stort behov, En behandling med många fördelar samt Svensk ideologi förhindrar hjälp. Utöver detta framkommer två teman ur materialet från andra perioden vilka är: Svensk narkotikapolitik i förändring samt Förändringarnas baksida. De teorierna som använts för att förstå resultatet är systemteori och stigmateori. Viktiga slutsatser som dras är att de tidigare artiklarna fokuserar mestadels på behov som personer med opioidberoende har samt positiva effekter av behandlingen. Klienterna beskrivs här i en beroendesituation och medias skildring kan här bidra till stigmatisering. Materialet från den senare perioden fokuserar mer på ideologi och en förändrad narkotikapolitik. I dessa artiklar kommer klienter och närstående oftare till tals och läsare får ett inifrånperspektiv som kan gynna behandlingens klientel. Utöver detta talas det här om läckage och läckagets konsekvenser, vilket kan leda till att behandlingen samt dess klienters karaktär ifrågasätts. Likaså kan detta skapa oro att behandlingsmetoden återigen kommer att bli mer restriktiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Blick, Nellie, and Marielle Strandberg. ""Du blir sedd som en pundare för att du röker en spliff liksom" : En kvalitativ studie om cannabisanvändares syn på sitt eget användande samt samhällets attityder till detta användande." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139782.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to, in view of theories about deviance and social control, examine how cannabis users are experiencing and relating to their own use and the society’s perception on this use. Qualitative interviews with six users or former users of cannabis were performed. Sociological concepts of deviance and normality, social control, roles, role distance and stigma were used to analyze the results. The study shows that the cannabis users experience deficiencies in the Swedish drug policy. They feel like the picture of cannabis as a dangerous substance is unanimous in society and that it is not accepted to question it. They also believe that issues related to narcotics are being handled inadequately in Sweden and that this may lead to people suffering from addiction not seeking help. The cannabis users in this study also felt like other people perceived them as addicts and junkies, while the users themselves separated use and abuse. Lastly, we discovered three different strategies to deal with the attitudes and norms in society. These strategies were: resistance and questioning, hidden use and secretiveness, adapting social circle and adoption of different roles.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Nordström, Maria, and Lång Martina Stenman. "Harm Reduction : - En ny dimension inom den restriktiva narkotikapolitiken?" Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-177.

Full text

Abstract:

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Lulic, Semir. "Synsätten på narkotika i Sveriges utredningsväsende : Textanalys om förekomsten av vetenskapliga och ideologiska resonemang i policydokument." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37159.

Full text

Abstract:

Svensk politik påstås ha haft en utgångspunkt i vetenskap. Kunskapen om en politisk fråga ska i enlighet med påståendet ha lagt grunden för påföljande utförd politik. Det finns en oenighet till denna förutsättning hos uppfattningar om att svensk narkotikapolitik istället har förts på ideologiska grunder. Med exempel ur utredningsväsendet, en del av Sveriges politiska system, görs en analys av statliga policydokument som berör narkotikapolitik med avsikten att observera hur dessa två motsättande ställningar kommer fram i texterna. För att möjliggöra analysen utformas två idealtyper som studieobjekten observeras utifrån. Dessa bygger på hur vetenskap och ideologi ska förstås som koncept. Resultatet visar att resonemang från båda fälten förekommer i varierande grad bland dokumenten, där diskussionen som förs om narkotikan styrs av vilken idealtyp som blir mest framträdande. Dokumenten är inte heller alltid entydiga i vilken idealtyp de kan sägas tillhöra, vilket avspeglas främst i utredningen från 2008.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Rålenius, Gustav. "Vägen till sprututbytet : Studie av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet i Stockholm län." Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-115591.

Full text

Abstract:

Studien undersöker förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av det första sprututbytet i Stockholms län. I studien ges en bakgrund till Sveriges narkotikapolitik och hur dess utvecklingen har sett ut från 70- talet fram till idag. I bakgrunden till studien presenteras ett governace-perspektiv på brukarinflytande och de deliberativa processer där brukarinflytande är en naturlig del av policyprocessen. Syftet med studien är undersöka förekomsten av brukarinflytande i implementeringsdelen av den besluts- policyprocess som ledde fram till sprututbytets öppnande i april 2013. Studiens teoretisk ramverk består av teorier som ifrågasätter givenheten i governance-synsättet på brukarinflytande genom hänvisning till svårigheter med aktörskap och risken med konstruerat brukarinflytande. Forskningsstrategin som studien utgår ifrån är intervjuer med utvalda respondenter som har varit delaktiga vid implementeringen av sprututbytet samt brukarorganisationer som representerar och företräder sprututbytets målgrupp. Resultatet av studien visar på en svag förekomst av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet. Det brukarinflytande som kan anses har förekommit har varit på en individuell nivå och icke-formaliserat. I analysen presenteras tre möjlig förklaringar till den svaga förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet samt en analys om svårigheter med aktörskap vid implementeringen kopplat till studiens teoretiska ramverk.
This study examines the occurrence of user influence during the implementation of the first Needle and Syringe exchange Programme (NSP) in Stockholm County. The survey in his study consists of interviews conducted with persons that have been involved during the process and debate around the NSP in Stockholm County. The interviews have been conducted with two different groups of actors: User organizations and public actors. The first group called user organizations consists of actors from three different user organizations representing and organizing the target group for the NSP. The second group called public actors consists of public actors which have been involved under and/or before the implementation of the NSP in Stockholm County. The study contains a description of the background of NSPs in Sweden. The study describes the development of the Swedish drug policy from 1970 until today. Further it covers the development of the NSPs in other parts of Sweden as well as the development of harm reduction as a general strategy for drug addiction management. Several definitions to the terms user and user influence are presented. Four are conventional definitions of the term user, together with a fifth one which is then used within in the context of the study. The study presents definitions of the term user influence by a model dividing user influence in three categories: individual level, operational level and system level. Another division of the term user influence presented is formalized and non-formalized user influence. These different classifications are used in the analysis of the results. The study also presents a background to the governance view on user influence as a natural and unproblematic part in the policy process. The theoretical framework in the study consists of two parts: The first part questions governance and the given of user influence within a policy process. The study highlights the problems with a governance view on actorhood and user influence. The second part of the theory chapter presents a model for the policy process. The policy process is described in five stages: Initiation, processing, decision making, implementation and evaluation. The results of the survey show little occurrence of user influence during the implementation of the NSP. By using the classification with the three different levels of user influence the result is that the occurrence of user influence found in the investigation has the characteristics of individual level user influence. The study also shows that the user influence found can be classified as non-formalised influence. The analysis first discusses the factors of why there has been little occurrence of user influence during the implementation of the NSP and proposes three different plausible explanations: Politically sensitive question, structural difficulties and users view was already known. The analysis also discuss the problem with a governance view on actorhood and user influence in relation to the study. The study concludes that there has been little occurrence of user influence during the implementation of the NSP in Stockholm County and that the occurrence of user influence found can be classified as individual level user influence, with one plausible exception.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Märak, Leffler Björn. "Rave och hotet mot ungdomen : Konstruktionen av social ordning i svensk dagspress 1995-1997." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351949.

Full text

Abstract:

I Sverige är kopplingen mellan rave, ungdomar och droger så signifikant att polisen år 1996 upprättar en speciell polisenhet vid namn Ravekommissionen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur rave konstrueras som ett problem i svensk dagspress mellan 1995 och 1997, och därmed belysa hur social ordning reproduceras i offentligheten genom samtalsordningen om rave. Från socialkonstruktivistisk synvinkel är media central i konstruktioner av problem. Tidigare forskning inom området rör kopplingar mellan ungdomar och narkotika, samt ungdomskultur och narkotika, men inte den offentliga problemformuleringsprocessen. Studien bygger på 772 förekomster av ordet rave respektive rejv i allt från insändare till debattartiklar i fyra rikstäckande dagstidningar. Den har tagit utgångspunkt i begreppet representation för att kunna belysa de praktiker och aktörer som varit centrala i problemkonstruktionerna. I samtalsordningen är det etablerat att rave är en ungdomskultur, och det har skett en successiv betydelseförskjutning i att de frågor som prioriterats övergått från musik till droger. Problemet konstrueras delvis som att det ständigt intensifieras, där praktiker som ligger till grund för detta är att beskriva hur ravespecifika droger ökar i tillgång, sprider sig ut i samhället, och att missbrukarna är en ny grupp, så kallade vanliga ungdomar. Analysen visar att samtalet på en övergripande nivå rör farhågor om att den sociala ordningen hotas, genom att ungdomen hotas. Två ideologiska hotbilder konstrueras. Attityden mot droger hos unga beskrivs ha förändrats till en mer liberal attityd, vilket på sikt utgör ett direkt hot den restriktiva narkotikapolitiken och underförstått den sociala ordningen. Parallellt med detta konstrueras ett mer direkt hot mot den sociala ordningen, delvis i att de påverkbara ungdomarna riskerar präglas av en statsfientlig nyliberalism, delvis genom att polisens praktik skapar en ökad misstro mot den sociala ordningens representanter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Carmler, Alexander. "Questioning the unquestionable : A normative study of the values, argumentation and logic of the Swedish drug policy." Thesis, Södertörns högskola, Statsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45717.

Full text

Abstract:

Sweden’s drug policy still invokes the ideas of zero-tolerance and prohibition despite the high reported number of drug-related deaths and arrest rates for using drugs in Sweden in the latest years. To reach knowledge about why prohibition of illegal drugs has remained such a strong staple of Swedish politics for the latest 60 years, this study asks questions about which ideas and arguments constituting the Swedish drug policy, examines the logical coherence of these, and proposes an alternative policy route which aims to mitigate the shortcomings of the current policy. The drug policy field is extensive and studies from different nations show that drug policies that move away from prohibitionist ideas have succeeded in both reducing drug-related mortality rates and reducing the stigma that is attached to either using or abusing psychoactive drugs. Because of an identified unclarity of why the prohibitionary ideas in Sweden have remained despite recent developments, this study aims to fill a gap in existing research by normatively analyzing the ideas in the policy. Since these ideas have great importance in restrictions of individual liberty and public health considerations, knowledge about them is essential to create because liberty and public health are fundamental aspects in any democratic society. The research endeavor performs an internal validity check as the methodological approach to check the internal logic and arguments of the policy and uses a theory of liberty to shed light on the trade-offs between liberty and public health. What is discovered is that the Swedish drug policy builds on inconsistent arguments and incoherent logic and has a moralizing intent that allows for restrictions on individual liberty to reach a utopian vision of a drug-free society. Also, this study shows that it is possible to create a policy that can mitigate the harms caused by the current by adhering to the principle that individual liberty should stretch as far as possible when no harm is caused to another. The implications of this are that it will be harder to justify the zero-tolerance approach in the future and that future policy must look to other policy approaches rather than build policy on assumptions based on outdated moralism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Näsström, Sebastian, and Camilla Sjöberg. "Den sociala nödvändigheten av narkotikabruk : En kritisk diskursanalys av samhällsdebatter." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22044.

Full text

Abstract:

Den här studien undersöker argument som tas upp i debatten om narkotikabruket. Studiens fokus ligger på argumenten som upprätthåller kriminaliseringen av narkotikabruk. Det finns inga substantiella evidens för att den här kriminaliseringen har haft den effekt som var tänkt, men regeringen har uttryckt att de inte vill utreda frågan. Enligt sociologerna Èmile Durkheim och Randall Collins finns det en social nödvändighet av brott; brottsligheten är en naturlig funktion av ett regelstyrt samhälle. Brottslighet aktualiseras genom kriminaliseringar och fungerar som moralbildande genom att det stärker de normativa övertygelserna hos de individer i samhället som inte begår brott. På så sätt handlar lagar, brott och straff mer om att stärka sammanhållningen i samhället än om att straffa brottslingar. Den här studien använder en kritisk diskursanalytisk metod - Norman Faircloughs argumentationsanalys och dialektala utvärdering - för att analysera argument från tre nutida samhällsdebatter, hämtade från SVT och Youtube, och förklara deras moraliska funktioner. Resultatet visar att argumenten som legitimerar kriminaliseringen av narkotikabruk inte är logiska. Dessa argument avfärdar det som motstrider dem samtidigt som de rättfärdigar sig själva på godtyckliga grunder. Argumenten verkar heller inte anta ett opersonligt förhållningssätt till eventuella problematiseringar med kriminaliseringen och dess effekter, utan verkar i första hand syfta till att upprätthålla de moraliska och politiska övertygelserna bakom kriminaliseringen.
This study explores the arguments stated about drug use in public debates, in particular arguments that perpetuate the criminalization of drug use. Even though there aren't any substantial evidence that the criminalization of drug use has had the effect it was intended to have, the Swedish government has stated that they don't intend to evaluate this matter. According to sociologists Èmile Durkheim och Randall Collins there's a social necessity of crime; delinquency is a natural phenomenon in a policy regulated society. Crime reinforces the moral standards within noncriminal individuals by operating as a moral producing idea. Laws, crime and punishment aren't as much about punishing the perpetrator per se, but more about emphasizing and reinforcing social sentiments and solidarity. By using critical discourse analysis - Norman Fairclough's argumentation analysis och dialectical evaluation - this study analyzes arguments from three contemporary public debates, from SVT and Youtube, and tries to explain their moral functions. The result shows that the arguments upholding the criminalization of drug use aren't logical. These arguments reject counterclaims whilst justifying themselves on arbitrary grounds. Moreover, the arguments aren't seemingly based on objectivity regarding the problematizations surrounding the criminalization of drug use and its effects, but seem to primarily enforce the moral and political ideology behind the criminalization itself.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Narkotikapoltik'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles