Dissertations / Theses on the topic 'Musikfestival'

Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna. Resultaten för festivalerna var att mätningarna på Hultsfred gav ett ljudtrycksmedelvärde på 86,1 dB(A)LEQ, Peace & Love 88,8 dB(A)LEQ och Storsjöyran 85,7 dB(A)LEQ. Detta kan jämföras med arbetsmiljöverkets uppsatta gräns på 85 dB(A) för daglig bullerexponering. Viss forskning tyder dock på att musik och buller inte kan likställas och att människor normalt kan utsättas för 5 dB högre ljudnivåer av musik än buller, vilket i så fall skulle innebära att den dagliga gränsen för musikexponering skulle ligga på 90 dB(A).

Syfte Vårt syfte är att se hur musikfestivaler kan bidra till och påverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumärke.Forskningsfrågor vi har formulerat är följande: Hur kan en musikfestival påverka en ort? Hur kan en ort dra nytta av en musikfestival i sin platsmarknadsföring? Varför skapar sig orter ett platsvarumärke? Metod Vi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism då det området intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrågor. Därefter har vi har valt att utföra åtta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjälp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys. Slutligen kunde vi presentera våra slutsatser. Slutsatser Vi har efter slutfört arbete fått bekräftat att en musikfestival faktiskt påverkar en ort på olika vis. Den största påverkan vi uppmärksammat är den ekonomiska som bidrar till investeringar och utveckling av näringslivet på orten. Andra tydliga effekter är hur ortens invånare och samhället i stort påverkas. En musikfestival bidrar till en känsla av gemenskap bland invånarna och detta i sin tur bidrar till engagemang och stolthet runt festivalen. Orter väljer gärna att förknippas med festivaler i den mån det går i sin marknadsföring, dels befinner de sig på plats under festivaldagarna för att sprida information om orten bland festivalbesökarna. Dels väljer de att i sin egen marknadsföring använda sig av festivalens varumärke och värdeskapande associationer. Fördelen med att skapa ett platsvarumärke är att orten kan skapa en identitet som de sedan väljer att lyfta fram för att locka besökare och särskilja sig ifrån andra orter.
The purpose of this study is to examine the effects a music festival has on the cities where they take place. Before this study we thought there would be effects but we wanted to distinguish these effects. We were also interested to see how the cities could use the music festival to their advantage in a marketing perspective, and if they choose to so. We also wanted to see if this could help a city to create a place brand. To help us examine this we constructed the following three questions; How can a music festival affect a city? How can a city take advantage of a music festival in their marketing? Why do cities choose to create a place brand? We have conducted a qualitative research, where we started by doing research to narrow down our questions and purpose. After this we created an interview guide and then performed eight interviews. These interviews have been the foundation for our study and are combines with theory in an analysis chapter. From our collected information and analysis we were able to draw conclusions. We have confirmed that a music festival will actually have on cities in various ways. The biggest effect we observed is the economic effect that contributed to investments and business developments in the city. Other noticeable effects are how the local residents and the wider community were affected. A music festival creates a sense of community among residents and this in turn contributes to the dedication and pride surrounding the festival. Cities often choose to be associated with festivals as far as possible in their marketing, and one way to do that is to attend the festival to spread information about the city and municipality to the festival visitors. We also see that cities can choose to take advantage of the associations surrounding the festival and its brand to use it in their own marketing. The benefits from creating a place brand is that the place can create an identity by which they choose to highlight what is unique there to attract visitors and distinguish it from other cities.

Uppsatsens syfte är att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva. För att kunna ta reda på vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jämförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer även mina reflektioner redovisas då jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010. Kommunikation är en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det måste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionärerna och även inom ledningen. Att ha en välgenomtänkt planering är även viktigt. Att genomföra utvärderingar är ett sätt att inför framtida planeringar veta vad som var bra och vad som måste förbättras. Därför är det viktigt för en ledning, oavsett evenemangstyp, att genomföra utvärderingar över sitt evenemang.

I denna uppsats undersöks hur några festivalarrangörer har upplevt och upplever det svenska festivallandskapet under 2010 och föregående år, med fokus på musikfestivalen Siesta!. Genom Siesta får studien en ung och relativt nyetablerad festivals syn på festivallandskapet och tar därmed plats för första gången inom svensk festivalforskning.   Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur Siesta har uppstått och utvecklats ur ett arrangörsperspektiv och hur den skiljer sig från andra likartade musikfestivaler såsom Arvikafestivalen, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love, Way Out West, Popaganda och Emmabodafestivalen. Vidare analyseras det festivallandskap och det nätverk som dessa musikfestivaler befinner sig i. Utgångspunkten är att det sker och har skett en förändring med tanke på Hultsfredsfestivalens konkurs under sommaren 2010. Vad det är som har skett och hur det har påverkat festivalarrangörerna undersöks ur ett nutidsorienterat företags- och samhällsperspektiv.   Materialet som använts är intervjuer med två personer ur Siestas ledning, skriftlig intervju med representant för Popaganda samt källor som belyser festivallandskapet ur ytterligare festivalarrangörers perspektiv. De faktorer som förefaller påverka arrangörerna mest i deras resonemang kring festivallandskapet är de konkurrensmässiga och ekonomiska förutsättningarna i dagens samhälle. I det ligger andra festivalers påverkan, både internationellt och nationellt, Internets betydelse för utvecklingen samt festivalernas relation till sin omvärld vad gäller andra intressenter och aktörer och tvärtom.

This bachelors thesis examines how av new musicfestival in Umea is communicated on the festivals website and how the communication is beeing percepted by people who have bought tickets to the festival and people who have chosen not to. The material is based on qualitative interviews with theese people and a discourse analysis of the website. The methods beeing used in this thesis are discourse analysis and qualitative interviews. The interviews focuses on two groups, people who have bought tickets to the festival and the ones who has not. The results of the analysis shows that the website uxufestival.se communicates the vision of a unique festival who brings people together. The people who have bought tickets and the people who haven't identify themselves with the targeted group. There's difference in the way that the two groups have percepted the communication, the ones that have bought tickets experience that the communication has been informative while the ones who haven't bought tickets feel that they haven't got a lot of information. The results of the analysis shows that the people who have bought tickets feel that they have the power to influence the festival in a way that they feel is refreshing. Both the people who have bought tickets and the ones who haven't identify themselves with the people who visit this kind of musicfestivals.

The main goal of this study is to examine customers’ internal motivation and to investigate how motivational factors affects re-visits within music festivals. The study focuses on a customer perspective and has a quantitative approach. In order to obtain empirical data, the study has conducted a survey with 157 participants from ages of 18- 64. Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) was used to generate the empirical data and was computed into Linear regression, Cronbach’s alpha and Mean values. Results showed that entertainment and novelty were positive towards return visitation. Socialization and excitement turned out to be two factors that motivated visitors internally but had no significant effect on their decision to make a return visitation.
Denna studies syfte är att undersöka kunders interna motivation och se hur motivationsfaktorer påverkar återbesök inom musikfestivaler. Studien fokuserar på ett kundperspektiv och har ett kvantitativt tillvägagångssätt. För att få fram empirisk data har en enkätundersökning genomförts med 157 deltagare från åldern 18-64. Statistical Packages for the Social Sciences (SPSS) användes för att generera empiriska data och analyserades med linjär regression, Cronbachs alfa och medelvärden. Resultat visade att underhållning och nymodighet var positiva gentemot återbesök. Socialisering och spänning visade sig vara två faktorer som motiverade besökare internt väldigt högt men hade ingen betydande effekt på deras beslut att göra ett återbesök.

Titel: Sociala medier och musikfestivaler - En kvantitativ och jämförande studie om skillnaden mellan män och kvinnors användande av musikfestivaler`s konton på sociala medier sett från ett marknadsföringsperspektiv. Författare: Jenny Claurentzius, Fanny Malmborg och Sofie Svedin Handledare: Thomas Michel Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola  Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng  Syfte: Att öka förståelsen för de skillnader som finns mellan män och kvinnors användande av de konton som musikfestivaler innehar på sociala medier. Metod: En kvantitativ studie utfördes i form av en enkätundersökning som spreds via Facebook till festivalbesökare som besökt en festival i år (2017) eller föregående år (2016).  Resultat: Skillnader uppmättes i sätten som män och kvinnor använder sig av, interagerar och identifierar sig med en musikfestival och dess konton på sociala medier. Slutsater: Män är mer observerande i sin användning av musikfestivalens konton på sociala medier, mindre angelägna att festivalens image passar in med egna självbilden och mer impulsiva i sina uppdateringa och beslutsfattande. Kvinnor är mer interagerande i sin användning av musikfestivalens konton på sociala medier, mer angelägna att musikfestivalens image passar ihop med den egna självbilden, mer känslomässigt engagerade och praktiska i sitt beslutsfattande.  Nyckelord: sociala medier, musikfestival, marknadsföring, genusskillnad, varumärke
Title: Social media and music festivals - a quantitative and comparative study about men and women's differences in the use of the accounts run by music festivals on social media, seen from a marketing perspective. Authors: Jenny Claurentzius, Fanny Malmborg and Sofie Svedin Supervisor: Thomas Michel Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits Purpose: To increase the understanding of the differences between men and women´s usage of social media accounts run by music festivals. Method: We conducted a quantitative study where we distributed an online survey on Facebook where we asked people who had visited a festival this year (2017) or previous year (2016) to take part. Results: We discovered differences in the way men and women uses, interacts and identifies with a music festival and its accounts on social media. Conclusions: Men are more observant and interact less with accounts held by festival organisers on social media, they care less about the festivals image matching their own and they are more impulsive in the way they make updates and decisions. Women interact more with the accounts held by festival organisers on social media, they care more about the festivals image matching their own, they are more emotionally engaged and more practical in their decision making. Keywords: social media, music festival, marketing, gender difference, trademark

Bachelor Thesis Music & Event Management School of Economics at Linneaus University of Kalmar, Economics, 2FE40E, Spring 2013 Author: Johan Hagelberg, Sofia Prins & Oskar Sjögren Supervisor: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Titel: Det svåraste som finns är att tänka i nya banor - En studie kring personalhantering och effektivisering av arbetet på svenska musikfestivaler. Purpose: The purpose of this study is to investigate how different music festivals in Sweden can work to increase the efficiency by managing the workforce and internal knowledge. Method: The study was based on a qualitativ method with an abductive approach. The majority of the data comes from qualitativ interviews with persons in the industry. Conclusion: The music festivals in Sweden are acting under a constant economic pressure which leads to an experienced need for a larger workforce - mosty non-profit. The result of this study shows that the larger workforces are both unmotivated and decreases the effeciency of the work. The study aims to highlight the diffrenses between non-profit and commersial festivals and the way they work with human resource management and personal in different levels of the organization.

Umeå is a city that is known for its music scene. Credible bands and artists have consequently sprung out and put the city on the map for as long the authors of this paper can remember. The city has a specific image and this study seeks to shine a light on how this came to be. Has there been a conscious marketing strategy in order to gain the reputation that Umeå has, or is the city’s music scene so prominent that it speaks for itself? Data for the study were collected through conducting qualitative interviews with the producers of the two music festivals Umeå Open and Umeå International Jazz Festival. The results show that cultural visions and marketing are constantly interacting, but to the authors’ knowledge, no conscious decisions have previously been taken to market Umeå as a city of music. Still, with current acts like Deportees, David Sandström and Frida Hyvönen just to mention a few, the image of Umeå is more justified than ever.

I denna uppsats kommer vi undersöka hållbara musikfestivaler. Syftet är att få en djupare förståelse om arrangörernas och besökarnas roll inom hållbara musikfestivaler. Vi har inriktat oss på tre musikfestivaler i Sverige, Öland Roots, Urkult och Way Out West för att undersöka hur och varför de arbetar med sådan hållbar utveckling. Det som även kommer att undersökas är besökarnas roll inom hållbarhetsområdet. Genom telefonintervjuer har vi fått en uppfattning om arrangörernas roll inom hållbarhetsarbetet. För att undersöka besökarnas roll så har en enkätundersökning skickats ut via internet. Teorierna som ligger till grund för undersökningen har berört hållbarhets begreppet och dess dimensioner, event management, samt eventstrategier. Det empiriska materialet är baserat på intervjusvaren och diagram.Vidare i analysen och slutsatsen har vi kommit fram till att hållbarheten är oerhört viktigt. Arrangörerna arbetar med hållbarhet för att de brinner för detta ämne, även försöker besökarna att använda det i sitt vardagliga liv. Författarna drar slutsatsen att arrangörerna och besökarna är på god väg men att de båda kan utvecklas ännu mer. Vi har även konstaterat att hållbarheten är en aspekt som både musikfestivaler och andra typer av festivaler bör satsa på för att nå framgång.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vad som motiverar volontärer och vad de har för förhoppningar och förväntningar när de kommer för att arbeta på en musikfestival, och hur denna grupp människor passar in i mallen som motivationsteoretiker målat upp för vad människor motiveras av och hur vi motiverar arbetskraft. Vi insåg under vårt arbete med musikfestivalvolontärer att det finns mycket lite kunskap om gruppen samt om hur man på bästa sätt arbetar mot volontärer på en festival. Vad som speciellt intresserade oss var upptäckten av hur många av de volontärer som anmält sig med sedan valde att oanmält inte dyka upp till festivalen eller att avbryta arbetet under festivalens gång. Studien försöker att belysa detta ämne och bidra till mer kunskap inom detta fält och ytterligare en upptäckt vi gjort är att den förutspådda skillnaden mellan arbetsledaren och volontärers attityder inte är så stor. Det finns en högre medvetenhet om volontärernas situation hos arbetledare än vad som initialt observerats, men att denna kunskap allt för sällan kan omvandlas till handling. Vi har alltså undersökt volontärers motivation och arbetsledares attityder för att förstå vad bortfallet av ideell arbetskraft under festivaler beror på, både före och under genomförandet. Denna uppsats är riktad mot personer som har ett intresse av fenomenet motivation hos ideell arbetskraft.
The purpose of this study is to increase understanding of what motivates volunteers and what their hopes and expectations are when they come to work at a music festival. We want to examine how motivation theories can be applied on this group of people and by that grasp how volunteers get motivated. During our work with music festivals we realized that there is very little knowledge about the volunteers and how to best work with volunteers at a festival. One thing that particularly captured our interest was the discovery of how many of the volunteers who signed up to work at the festival and then totaly unannounced chose not to show up at the festival at all or to suspend their work during the festival. This study attempts to shed light on this topic and contribute to more knowledge in this field, further more we also discovered that the difference between the supervisor and the volunteers’ attitude was not as great as we predicted. We found out that the supervisors’ awareness of the volunteers’ situation is a greater than initially observed, but that this knowledge infrequently converts into action. We have examined the volunteers’ motivation and the supervisor's attitudes in order to understand what is causing the loss of volunteers during festivals, both before and during implementation. This paper is directed at people who have an interest in the phenomenon motivation of nonprofit workers.

Lately, more and more music festivals have emerged in Sweden. People’s desire and need to visit these events only seems to increase. Cultural tourism and music tourism has developed into a significant and important part of the experience industry and it employs more and more people within the tourism industry. The purpose of this paper is to investigate which effects this can have on the local community. Focus is held on the touristic and economic impact on the nearby municipality and region.

The paper is based on a case study on Sweden Rock Festival, which is one of Swedens largest music festivals with a heavy-metal direction. Sweden Rock Festival is located in the south of Sweden in a small municipality called Sölvesborg. Sölvesborg has about 17 000 inhabitants and each year some 33 200 festival visitors decend on the area to attend the festival. To investigate the touristic and economic impact that Sweden Rock Festival has on Sölvesborg, interviews have been conducted. These interviews have been done by either telephone or by e-mail with people from the municipality, the Sweden Rock Festival organization and people with connections to the local business life. Also, two experienced festival attenders have been interviewed to investigate the visitors use of the area’s supply of tourism attractions besides Sweden Rock Festival.

The study has shown that Sweden Rock Festival has contributed to putting Sölvesborg on the touristic map and increased the awareness and knowledge about the area. New camping sites and restaurants have opened and many companies benefits on the vistitors that Sweden Rock Festival attracts. The tourism- and travel industry on the destination has increased its sales and more job opportunities have been created. As a conclusion, the study shows that it can be viewed as a good idea to use music festivals as a means to increase a destinations touristic and economic value.

Det har på senare tid uppkommit fler och fler musikfestivaler i Sverige. Människors önskan och vilja att besöka dessa evenemang verkar bara tillta. Kultur och musikturismen har utvecklats till att bli en betydande del av upplevelseindustrin som sysselsätter allt fler människor inom turismbranschen. Denna uppsats syftar till att ta reda på vilka effekter detta kan få för lokalsamhället. Fokus ligger på den turistiska och ekonomiska påverkan för den närliggande kommunen och regionen.Uppsatsen baseras på en fallstudie av Sweden Rock Festival som är en av Sveriges största årligen återkommande musikevenemang och inriktar sig på musik av det alternativa slaget, främst hårdrock och metal. Anledningen till att valet av undersökningsobjekt föll på just Sweden Rock Festival är att det efter sökningar på Internet och i litteratur verkade finnas betydligt mindre forskning kring den i jämförelse med andra svenska musikfestivaler, exempelvis Hultsfredsfestivalen. Detta ansågs som något märkligt då Sweden Rock Festival drar mest besökare av alla de svenska festivalerna och har ökat i besökarantal under flera år i rad och fortsätter att växa i popularitet.Sweden Rock Festival är lokaliserad till Sölvesborgs kommun i de sydvästra delarna av Blekinge i södra Sverige. Festivalområdet ligger i en liten by med namnet Norje dit drygt 33 000 besökare reser varje år för att lyssna till musik och leva festivalliv under ett par dagar. Sölvesborgs kommun har knappt 17 000 invånare, så när invånarantalet under en vecka i juni varje år mer än fördubblas är det ingen långsökt tanke att detta medför en viss påverkan på samhället.För att ta reda på hur Sölvesborgs kommun har påverkats av Sweden Rock Festival vad gäller turism och ekonomisk utveckling har ett antal intervjuer genomförts dels via telefon, men också med hjälp av e-mail. Personerna som har intervjuats är verksamma inom Sölvesborgs kommun, inom Sweden Rock Festivals organisation eller har kopplingar till företagandet på orten. För att undersöka i vilken utsträckning som Sölvesborgs turismutbud utöver attraktionen Sweden Rock Festival utnyttjandes, har två rutinerade Sweden Rock-besökare intervjuats.Undersökningen har visat att Sölvesborg har satts på kartan på ett sätt som aldrig hade hänt om inte Sweden Rock Festival hade funnits. Festivalen har ökat medvetenheten och kunskapen om Sölvesborgs kommun bland människor runt om i landet. Till följd av Sweden Rock Festival har det öppnats campingar och restauranger och företag i många olika branscher som gynnas av de besökare som festivalen attraherar. Turism- och reseindustrin i Sölvesborgs kommun har ökat i omsättning och fler arbetstillfällen har skapats, vilket kan öka inflyttning till orten samt minska utflyttning. Sammanfattningsvis visar studien att det ses som en god idé att använda musikfestivaler för att öka en destinations turistiska och ekonomiska värde.

I denna uppsats undersöks habitus påverkan på vilken slags festival människor väljer att besöka och varför. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har växt fram de senaste åren finns det något för alla som är intresserade. Syftet är att med hjälp av kvalitativa intervjuer försöka definiera vad det är som gör en festival intressant för vissa och helt ointressant för andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus. För att stärka teorin används även två av Bourdieus andra teorier inom det sociologiska fältet, symboliskt kapital och det sociala fältet. Studien har visat att informanternas intresse för musik och för att besöka festivaler startade när de var unga. Med åren har deras habitus förändrats och vad man vill få ut av en festival i vuxen ålder skiljer sig från vad som ansågs viktigt när man var yngre. Tydliga exempel är att man vill sova gott och att man inte vill ”vara fast” på ett festivalområde. Därför har stadsfestivalerna blivit ett alternativ för många. Dock finns det grundläggande syftet till varför man besöker en festival kvar även i vuxen ålder; man vill höra musik och njuta av stämningen. Detta är något som inte är begränsat till vilken festival man besöker utan styrs av smak och sociala grupper. När det finns både campingfestivaler och stadsfestivaler ges individen möjlighet att välja och det finns något för alla som vill besöka festivaler. Uppsatsen ligger inom det musiksociologiska forskningsområdet och tar upp frågor gällande interaktionen mellan personer, deras habitus och deras festivalupplevelser. Tillsammans bildar de ett forskningsområde som inte har berörts tidigare.

Musikfestivaler, som radat upp framgångar, beskrevs som framgångssagor och tycktes vara rustade mot allt samhället kunde tänkas kasta mot dem. De betraktades näst intill som odödliga, vilket visade sig inte stämma när många festivaler, inom loppet av en kort tidsperiod, redovisade stora förluster och flera av dem gick även i konkurs. Detta fenomen var något som media snabbt snappade upp och under en tid intensivt bevakade. Flera krönikor och artiklar skrevs om festivalernas konkurser och termen ”festivaldöden” myntades. Åsikter om hur detta hände går isär – vissa skyller på att besökarna försvann och andra menar att det handlar om misslyckanden från arrangörernas sida. Det verkar emellertid som att intresset för festivaler hos den svenska befolkningen inte har försvunnit utan tvärtom ökat under samma period. Problematiken tycks således ligga i en missmatchning mellan den festival som arrangörer erbjuder besökarna och den festival som besökarna efterfrågar av arrangörer. Syftet med denna uppsats är att kartlägga festivalarrangörer och festivalbesökare i termer av vad de värderar i en musikfestival, samt dra slutsatser om likheter och skillnader mellan dessa. Detta undersöks genom att respektive part analyseras utifrån faktorerna strategi, marknadsföring, interna drivkrafter och externa beteenden. Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att dessa faktorer identifierats i befintlig teori och sedan applicerats i en svensk festivalkontext, även om inslag av en induktiv ansats också finns. Då syftet är att jämföra och kontrastera dessa parter mot varandra tillämpas två undersökningsmetoder, med djupintervjuer mot tre festivalarrangörer och en enkätundersökning mot 170 festivalbesökare. De slutsatser vi kan dra är att festivalarrangörer generellt önskar att attrahera en bred publik och uppfattningen är att artistutbudet på festivalen är en av publikens huvudsakliga lockelser. Vi kan konstatera en likhet mellan festivalarrangörerna och besökarna gällande prioriteringen av artistutbudet, och vilka artister som bokas har ofta följts av en strategisk process hos festivalarrangörerna. Vid besökarnas beslut vägs dock mer än bara artisterna in, exempelvis geografiskt läge och pris, men resultaten antyder att besökare känner starkt för artister de tycker om, varför vikten av dessa inte kan förbises. Interna drivkrafter som denna kan stärka en festivals ställning vid besökarens köpbeslut. Det råder konsensus mellan festivalarrangörer om att marknadsföringen syftar till att profilera festivalen hos besökarna och bygga lojalitet. Vi kan konstatera att festivaler och besökare länkas samman på flera olika plan och det är viktigt för festivalarrangörerna att ta tillvara på alla potentiella intressen hos besökarna på fler än ett plan för att bli framgångsrik.

This study aimed to examine how swedish tabloid press covered the sex crimes at music festivals that occurred in Sweden during the summer of 2016. The aim was also to examine if and how the press reproduces or opposes stereotypes and myths about sexual crime. The question examined was: How does swedish tabloid press portray victims, perpetrators, the festivals and sex crime?   To approach this we made a critical discourse analysis on 13 articles from the swedish newspapers Aftonbladet and Expressen, written during the time of the events. We found that there were many different and contradictory discourses about the sex crimes in our case. The victim was presented as innocent and without blame but there was also a discourse telling that women have a responsibility in making sure not to become a victim of sexual assault, by behaving and dressing right. The perpetrator was described as deviant and evil men, but also as men driven by lust not knowing what they were doing. They were also distant and indistinct in the text, which shifted the blame to the organizers of the festivals and to the police. Sex crime was overall presented as a serious phenomena. It was also presented as a new phenomena, both on the festivals and in the society. The crimes were presented as a problem isolated to festivals but also as a broader social problem. The festivals were described as unsafe places but also as safe places that had been soiled by the sex crimes.

Arbetskraften på svenska festivaler består till stor del av volontärer. Vid arbete med volontärer kan vissa problem uppstå, exempelvis att volontärer inte dyker upp till sina pass. Vilket i sin tur kan innebära en viss osäkerhet för projektet. Då volontärer är en slags gratis arbetskraft gäller det att hitta och fokusera på andra faktorer än monetär ersättning som kan motivera och styra volontären, och på så sätt försöka reducera osäkerheten. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur festivalarrangörer styr volontärer, samt i vilken utsträckning de använder sig av ansvarsfördelning i nuläget. Metoderna vi valde att använda oss av, baserades mycket på att vi ville att våra egna erfarenheter och uppfattningar skulle vara en del av vår uppsats. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod, med inriktning på en abduktiv ansats. Vår primärdata har vi samlat in med hjälp av intervjuer från tre olika respondenter som arbetar med volontärer på tre olika svenska festivaler. Något vi kommit fram till är att det är viktigt att förstå volontärer och dess beteende för att kunna styra dem. Viktiga faktorer som kan påverka styrningen är att ha en välfungerande grund inför projektet, bestämma sig för hur styrningen ska utformas och veta hur man kan motivera volontärerna. Uppsatsen riktar sig framförallt mot festivalorganisationer som jobbar med volontärer, men även andra organisationer som jobbar med ideell arbetskraft.

Det svenska festivalklimatet är i ständig förändring. Denna uppsats fokuserar på de processer som utmärkt 2010-talet och hur de påverkat musikfestivalers arbete med sociala, kulturella och politiska samhällsfrågor. Fyra av Sveriges största festivalarrangörer – Luger, Malmöfestivalen, Peace & Love och Sweden Rock – intervjuas med kvalitativ metod och ger inblick i festivalklimatets förändring från olika håll. Studien finner att det svenska festivalklimatet blivit alltmer kommersialiserat, där icke vinstdrivande aktörer har svårt att leva kvar eller växa sig stora. Det antas huvudsakligen bero på de kostnadsökningar som skett, med dyrare artister, dyrare säkerhet och ökad förväntan på service. Offentligt drivna festivaler påverkas av dessa förändringar på ett aningen annorlunda sätt, men står inför egna utmaningar. I det alltmer kommersialiserade festivalklimatet verkar det dock inte ha blivit svårare att arbeta med sociala, kulturella och politiska samhällsfrågor. Alla festivalarrangörer i denna studie säger sig arbeta med dessa frågor på flera olika sätt, och det finns en teoretisk grund för att arbetet i någon utsträckning kan leda till en positiv samhällsförändring.

Syftet med denna studie är att förmedla insikt i hur funktionärsledarna kan leda föratt få ideellt arbetande funktionärer att känna en meningsfullhet med det ideellaarbetet. Festivalorganisationerna menar att funktionärer är ovärderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstår under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionärerna som menar att de arbetar under orimliga förhållanden och för-bises av deras funktionärsledare. I denna studie framkommer det att det råder olika syn på relationen mellan funk-tionärsledare och funktionärer. Funktionärer anser att funktionärsledare är förstressade och inte kan delegera och funktionärsledaren anser, i sin tur, att funktion-ärerna inte har något intresse för att arbeta under festivalen då de endast är ute efteren gratis biljett. Studien visar att det råder en omedvetenhet kring funktionärsledares ledarroll ochpå grund av det uppstår det ett bristfälligt ledarskap. Funktionärsledare bör, för attkunna reducera funktionärers missnöje, förstå funktionärers grundläggande driv-kraft till att arbeta på festivalen; att deras arbete ska få visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionär är att få vara en del av en gemenskap. Denna studie har undersökt hur temporära funktionärsledare 1 och temporära,ideella funktionärer2 ser på ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vänder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporära ledare som arbetar med temporära,ideella funktionärer.
Festival organisations argue that volunteers are indispensable for the festival performance.However, in the summer of 2012, dissatisfaction among the volunteers appears when theyargue that they are working during bad conditions and also are mistreated during thefestivals. The purpose with this study is to provide insight in how volunteer leaders can lead thevolunteers so that they will be satisfied and feel that their work is important for the festival. In this study, it appears that there are different views on the relationship between volunteerleaders and volunteers. Volunteers believe that the volunteer leaders are too busy andtherefore are not able to delegate. Volunteer leaders believes, in turn, that the volunteershave no real interest in working at the festival when they are only looking for a free ticket. The study shows that the volunteer leaders are unaware of their leadership and also theirrole as leaders. Because of the lack of awareness, it displays a sort of unconsciouslyleadership. Volunteer leaders should, in order to reduce volunteers displeasure, understand thevolunteers fundamental driving force to work at the festival; that their work will beappreciated, that they have a commitment to the tasks and that the main motive to work asa volunteer is to be part of a community. This study examines how the temporary volunteer leaders and temporary volunteers viewat leadership during a festival and also the problems and challenges that exist in therelationship between them. This thesis is intended for people who have an interest in thephenomenon of temporary leaders working with temporary volunteers.

Syfte och forskningsfråga: Vi ställer oss frågan hur festivalarrangörer kan stödja kundens upplevda värde genom utformningen av servicelandskapet. Fortsatt är syftet med denna uppsats följande: Att klargöra servicelandskapets betydelse för kundens festivalupplevelse Att tydliggöra kundens värdeskapande medverkan i festivalsammanhang   Metod: I denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie som är av en abduktiv karaktär. Studien avser musikfestivalbranschen som är en del av musikindustrin. Den empiriska studien bygger på åtta intervjuer med personer som har eller haft en stark anknytning till den svenska festivalbranschen varav sex stycken genomfördes ansikte mot ansikte, en via telefon och slutligen en via mail.   Slutsatser: Servicelandskapets miljömässiga utformning påverkar den enskilde besökaren via dess sinnen, vilket arrangörer har möjlighet att utnyttja till kundens fördel. Andra aktörer som vakter, volontärer, artister samt andra besökare påverkar kundens upplevelse genom interaktioner i festivalområdet. Festivalarrangören bidrar med arenan för upplevelsen samt verktyg för kundens värdeskapande. Kunden förverkligar individuellt värde av upplevelsen då den är närvarande och interagerar med inslag i servicelandskapet.
In this study the purpose has been to examine how organizers of music festivals can support the customer's perceived value through the design of the servicescape. Further, the purpose of this paper is as follows: To clarify the importance of the servicescape for the customer's festival experience. To clarify the customer's value-participation in the festival context. This study covers the festival industry which is a part of the music business, where we have chosen to do a qualitative study that is of an abductive nature. The empirical study is based on eight interviews with people who are or has been involved in the Swedish music festival industry, six of whom were made face to face, one by phone and one by e-mail. The conclusions from this study are that the servicescape’s environmental design affects the individual visitor through its senses, which organizers are able to use for the customers advantage. Other stakeholders as guards, volunteers, artist and other visitors affect the customer experience through interactions in the festival area. Finally, the festival organizers provide the platform where the experience takes place and tools for customer value creation. The customer creates individual value of the experience when it is present and interacts with elements in the servicescape.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler. Vi kommer också att titta på vilka problem man kan stöta på i förändringsprocessen och hur synen på festivalen förändras vid en större organisationsförändring.

The purpose of this study is to analyze and understand how music festivals in Sweden are marketed today and the changes that will and may occur in the future. Music festivals are a common phenomenon in Sweden today and since most of them only are arranged once a year it gives the marketing of them a special character. Therefore I find it interesting to look at how the development of the Internet will change the marketing of music festivals. This study is based on a qualitative method where I have performed eight interviews with people who have given me their thoughts about this subject. The gathered material and my conclusions of this study are presented in chapter 4 and 5 and for further knowledge about this I recommend you to take a closer look at those chapters.