Academic literature on the topic 'Musik och litteratur'

Helena Francke om Björn HammarfeltFollowing the Footnotes. A Bibliometric Analysis of Citation Patterns in Literary StudiesUppsala: Uppsala universitet 2012, 193 s. (diss. Uppsala) (Skrifter utg. av Inst. för ABM vid Uppsala universitet, 5) Torbjörn Forslid om Pamela Schultz NybackaBookonomy. The Consumption Practice and Value of Book ReadingStockholm: Företagsekonomiska institutionen 2011, 417 s. (diss. Stockholm) Sara Kärrholm om Ulla Carlsson och Jenny Johannisson (red.)Läsarnas marknad, marknadens läsare. En forskningsantologi utarbetad för LitteraturutredningenGöteborg: Nordicom 2012, 344 s. Margareta Petersson om Elisabeth Bladh & Christina Kullberg (red.)Litteratur i gränszonen. Transnationella litteratureri översättning ur ett nordiskt perspektivFalun: Högskolan Dalarna 2011, 175 s. Linn Areskoug om Inger Littberger Caisou-RousseauÖver alla gränser. Manlighet och kristen (o)tro hos Almqvist, Strindberg och LagerlöfGöteborg & Stockholm: Makadam 2012, 399 s. Katarina Bernhardsson om Magnus PerssonDen goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsningLund: Studentlitteratur 2012, 230 s. Stefano Fogelberg Rota om Eva Nilsson NylanderThe Mild Boredom of Order. A Study in the History of the Manuscript Collection of Queen Christina of SwedenLund: Bokhistoriska skrifter 8, 2011, s. 328 (diss. Lund) Patrik Mehrens om Yvonne BlombergAtt besvärja döden. Död- och återfödelsetematiken i Lars Noréns författarskap 1963–1999Möklinta: Gidlunds förlag 2011, 412 s. (diss. Stockholm) Jenny Bergenmar om Ann-Sofi Ljung SvenssonJordens dotter. Selma Lagerlöf och den tyska hembygdslitteraturenGöteborg & Stockholm: Makadam 2011, 316 s. (diss. Lund) Leena Kaunonen om Axel Englund,Still Songs: Music In and Around the Poetry of Paul CelanAldershot: Ashgate, 2012, 239 pages.

Intresset för affekt och dess betydelse för mänskligt agerande har under det senaste halvseklet vuxit sig allt starkare inom en rad forskningsområden. Vad gäller musikforskning är detta dock långt från nytt. Relationen mellan musik och affekt har varit föremål för omfattande diskussioner sedan antiken. För 1600- och 1700-talens europeiska teoretiker och musiker var musikens förmåga att uttrycka och uppväcka affekter central. 1700-talets affektbegrepp hade dock inte samma innebörd som termen ”affekt” har i nutida affektteori, utan refererade till definierbara och medvetna emotionella tillstånd som var möjliga att verbalisera, som exempelvis sorg, glädje och rädsla. Termers innebörder förskjuts eller förändras ibland över tid, det är något som all historiografi måste ta hänsyn till. De ord och begrepp som vi använder färgar vår förståelse, och dessa betydelseskiftningar kan ge upphov till missförstånd. Termen affektlära (ty. Affektenlehre, eng. doctrine of the affections eller theory of the affections) har sedan tidigt 1900-tal använts i litteratur i musikestetik och musikhistoria. Begreppet etablerades av tyska musikforskare1 men är välbekant även från svensk musikhistorieundervisning.2 Affektlära kan i diskussioner om europeisk 1600- och 1700-talsmusik referera till periodens estetiska åskådning att musikens roll var att uppväcka specifika affekter hos åhörarna.3 Ofta inkluderar termen även uppfattningar om hur tonsättaren kunde uttrycka eller representera olika affekter i musik.4 Ibland förmedlar litteraturen intrycket att 1700-talets musiker och teoretiker använde termen affektlära i betydelsen av en mer eller mindre allmän, detaljerad, statisk, närmast schematisk och mekanistisk lära om hur musikaliska parametrar som intervall, melodiska figurer, rytmer och tonarter skulle användas för att objektivt kunna representera specifika affekter.5 Detta har dock under senare tid ifrågasatts av bland andra Buelow (1983, s. 397–400). Denna artikel undersöker vilka eventuella missuppfattningar som en användning av termen affektlära i diskussioner om 1600- och 1700-talens musik kan förorsaka. Vidare undersöks vilka eventuella missförstånd som kan uppkomma då ordet det svenska ordet affekt används i musikforskning som motsvarighet till 1700-talstyskans Affect.6

Language and music share key features such as melody and rhythm and do also develop simultaneously in the childhood. The idea that music and language learning could benefit from each other has been around for a long time and some of the research and studies on the effects of music on language learning and language education are presented in this essay. A survey on the subject was made for modern languages teachers in Sweden to answer, asking about their opinions and experiences of music in the modern languages classroom. It was clear from the results that almost all participants were positive to the use of music in the language education and had experienced positive learning outcomes among students from the use of music. According to the teachers, modern language learning could above all benefit from the motivational properties of music and music can be a help by vocabulary acquisition.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för ämnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehåll av musikämnet. Uppsatsen bygger på textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgående analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan – praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter  samt ämnesplanen för instrument- eller sångkursen på gymnasieskolans estetiska program. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras även perspektiv på bedömning och tillhörande metoder som används av yrkesverksamma lärare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebär. I resultatet framgår att musikämnet innefattar flera olika kunskapsformer och att varje kunskapsform kräver sin egen form av bedömningspraktik vilken också kan fungera som ett effektivt verktyg för att nå kunskapsmålen i kursen.
The purpose of this study is to investigate those approaches to knowledge that exist in music in the Swedish curriculum, and how these approaches are related to the recommendations about content and judgment for teachers in aesthetic subjects written by the National Agency for Education.    The study is a literary and conceptual study presenting analyses of selected documents from the National Agency for Education in how to make judgements of knowledge in school, and the curriculum for instrumental and voice instruction in the upper secondary school. The theoretical framework of the study is based on three different perspectives concerning the concept of knowledge. In the chapter on background there is also a presentation regarding methods on judgement as applied by current professionals in the field of music education. The chapter containing the findings presents analyses in how a knowledge of music is represented in the documents from the National Agency for Education. It is clear that music is actually a consolidation of several types of approaches to knowledge. To categorize knowledge it is necessary to clarify what type of judgment that is best suited for a specific occasion. This study calls attention to the fact that judgments often used are an effective tool for teachers in encouraging students to improve their performance.

De estetiska uttrycksformerna är relativt ovanliga när det handlar om att inkludera dem i undervisningen, exempelvis musik integrerat i svenskundervisningen. Musiken används mest i skolundervisning i form av sånger för att gynna elevernas kulturarv. Musikämnet har mer potential än så och kan användas på ett mer didaktiskt sätt, exempelvis genom att utveckla elevernas läs- och skrivutveckling i form av en varierad svenskundervisning. En sådan integrering av musik i svenskämnet blir dock enformigt ifall musik endast används i syfte att lära elever nya sånger. Eleverna ska ha en varierad skolgång samt en konstellation av musik och språk som lärande metoder i undervisningen. Det finns en del vetenskapliga arbeten om musik integrerat i undervisningen, dock behövs det ytterligare forskningen inom detta område. Därför vill vi bidra genom vår forskning för att visa vad musik har att tillföra i svenskundervisningen, specifikt inom läs- och skrivutveckling. Syftet för studien är att undersöka relationen mellan elevernas samarbete och deras textbearbetning utifrån ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med ett multimodalt perspektiv. Syftet mynnar ut i två frågeställningar: Vad resonerar eleverna om när de skriver en berättelse till en given melodi? På vilket sätt bidrar musiken till elevernas läs- och skrivutveckling när de skriver en berättelse till en given melodi? Studien besvarar frågorna genom en sammanställning och analys från empiri utifrån tre kännetecken ur det sociokulturella perspektivet kombinerat med det multimodala perspektivet, nämligen kreativitet, mediering och socialt samspel. Det övergripande resultatet, är att eleverna resonerar om vad de kan ta bort, byta plats eller lägga till ord från sina berättelser för att den ska förhålla sig bättre till melodin. Det andra övergripande resultatet är att musiken bidrar till elevernas läs- och skrivutveckling, eftersom musik kan stimulera deras medvetenhet om textens syfte, att skriva en berättelse till en given melodi. Musiken bidrar även till att eleverna bearbetar sina texter på en högre nivå, genom att läsa meningarna högt för att förhålla sig både till melodin och berättelsens struktur.

Det här examensarbetet behandlar musik som redskap i engelskundervisning. Syftet med litteraturstudien var att söka svar på vad forskning säger om hur musik kan användas i undervisning och andraspråkstillägnande. Därutav sökte vi svar på vilka musikaktiviteter som skulle kunna användas i undervisning, vilka förmågor dessa har positiv inverkan på samt varför lärare sällan använder musik som hjälpmedel i undervisning trots stark koppling mellan musik och språk. Det visade sig att den mest framträdande musikaktiviteten var sången. Andra aktiviteter vi hittade var musiklyssning, dans, rörelse, rytm och att arbeta med sångtexter. Förmågor som tal, uttal, läsa och skriva samt egenskaper som motivation påverkas alla positivt av att musik vävs in i undervisningen. Det mest uppenbara skälet till att musik inte används mer i undervisningen verkar vara att det inte finns modeller att tillgå för lärare. Andra skäl hade med attityder om musik att göra, till exempel att musik bara ska användas för “musikaliska” personer, osäkerhet att använda musik, frånvaro av utbildning i musik, otillräckligt med tid för att planera in musik med mera. Vi anser att lärare behöver utbilda sig i hur de kan integrera musik som ett hjälpmedel i språkundervisningen under lärarutbildningen. Vi hittade mycket intressant forskning i ämnet och det är tydligt att det krävs mer forskning på området om lärare ska övertygas och motiveras till att använda musik som ett språk verktyg i andraspråkstillägnande.

Studiens problemområde grundar sig i lärarstudenters kunskapsomsättning inom estetiska uttryckssätt. Tidigare forskning kan inte fastställa om studenter använder de kunskaper som ges under utbildningen. Syftet med studien är att undersöka blivande lärares upplevelser och resonemang kring användning av musik och drama i svenskundervisning. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan analyserats utifrån en innehållsanalys. Det finns forskning som visar på språkutveckling genom drama och musik. Dock visar denna studie att integrering av drama och musik i undervisningen inte är given. Respondenterna i studien uttrycker en osäkerhet förknippad med kunskapsbrist, genomförande och elevers lärande. Likaså uttrycker respondenterna att uttryckssättet musik är krävande att integrera i svenskundervisningen. Det bygger på respondenternas självförtroende och känsla av trygghet. Ett positivt inslag i studien är dock respondenternas inställning till integreringen av drama i undervisningen. Då de kan se en tydlig koppling mellan den skrivna och den dramatiserade texten. Vidare är respondenternas inställning påverkad av deras egen erfarenhet. Slutsatsen är att det krävs mer forskning inom de estetiska uttryckssätten drama och musik. Vidare behöver lärarstudenter se sig själva som kulturbärare för att kunna öka sitt självförtroende för integreringen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar och arbetar med de estetiska ämnena, bild och musik som stöd för barns tidiga språkutvecklingen. Intervjuerna som genomfördes var med tre förskollärare och en specialpedagog från tre olika förskolor i två olika kommuner i Skåne. Studien grundar sig på en kvalitativ studie, där utvecklingspedagogiken är ramen för teorin som handlar om att förskolan ska utmana och stötta barns lärande. Semistrukturerade intervjuer och transkribering nyttjades för framställningen av resultatet. Resultatet i studien visar en enig syn på estetikens betydelse för barns språkutveckling. Det visar även att de estetiska ämnena bild och musik är bra hjälpmedel för att stötta barn i språkutvecklingen. Det visade även en uppfattning om att förskollärare och specialpedagoger har en stor roll för barns möjlighet till användning av de estetiska ämnena.

Sammanfattning Bakgrund: Det är känt att musik kan påverka personer och kan användas i syfte att främja läkning. Musik används bland annat för patienter med demens och för patienter som är vakna under operation. Regional anestesi i samband med operation medför flera fördelar för patienten som skall opereras. Det finns flera studier som visar musikens positiva effekt för patientens välbefinnande både innan och efter operation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa forskning avseende musikens inverkan på patienten vid regional anestesi under operation. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 13 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysmetod som användes var integrerad dataanalys och resultatet redovisades i form av kategorier och underkategorier. Resultat: Patienters oro och ångest minskade när de fick lyssna på musik under regional anestesi. Patienter beskrev att de upplevde en känsla av välmående och var mer tillfredsställda efter operation om de fått lyssna på musik. Vitalparametrar som blodtryck och pulsfrekvens visade sig minska vid användning av musik. En del patienter upplevde att smärtan minskade. Det fanns dock inkluderande studier som inte påvisade någon signifikant skillnad på respektive kategori. Diskussion: Musik kan ha en positiv inverkan under operation med regional anestesi. Det används olika instrument för att mäta ångest, vilket kan påverka resultatet. Vid vissa studier fick patienterna välja musik själva. Musiken spelades upp i varierande former, till exempel i hörlurar eller i operationssalen. Dessa faktorer gör att de blir svårt att dra ett generaliserbart resultat. Slutsats: Resultatet visar att musik kan ha en positiv inverkan både fysiskt och psykiskt på patienterna som fick lyssna på musik under operation. Anestesisjuksköterskor bör erbjuda musik vid regional anestesi och patienterna kan med fördel få välja musik själva då det visat sig ha bra effekt.
Abstract Background: Music is well known to affect people and has been used to promote healing. Music is used, for example, for patients with dementia and for patients waking up during surgery. Regional anesthesia associated with surgery brings several benefits to the patient to be operated. There are several studies showing the positive impact of music on patient wellbeing before and after surgery. Aim: The purpose of the literature study was to compile research into the impact of music on the patient in regional anesthesia during surgery. Method: The method was a literature review. In the result 13 articles were included, both qualitative and quantitative. The analysis method used was integrated data analysis and the results were presented in the form of categories and undercategories. Result: Patients' anxiety decreased when they listened to music under regional anesthesia. Patients described that they experienced a sense of well-being and were more satisfied after surgery if they had listened to music. Vital parameters such as blood pressure and pulse rate were found to decrease when using music. Some patients felt that the pain decreased. However, there were included studies that did not show any significant difference in the respective categories. Discussion: Music may have a positive effect during surgery with regional anesthesia. Different instruments are used to measure anxiety, which can affect the outcome. In some studies, patients were given the choice of music themselves. The music was recorded in various forms, such as headphones or in the operating room. These factors make it difficult to draw a generalizable result. Conclusion: The result shows that music can have a positive impact both physically and mentally on patients who listened to music during surgery. Nurse anesthetists should offer music at regional anesthesia and patients can benefit from choosing music themselves as it proved to be of good effect.

The goal of this study was to explore the potential of using video games with binaural beats as an alternative to regular binaural beat therapy. As previous studies have shown, music therapy, binaural beat therapy, and video games have been used for relaxation purposes to varying success. To prove this, three types of therapies were held in order to test their effectiveness. 16 students participated in the test in which their goal was to partake in one of the three therapy sessions, with two interviews before and after the therapy session. The results showed that a video game therapy with binaural beats could work as an alternative to a standard music therapy session, and that the binaural beats improved the relaxing factor in a video game. However, this area of study is quite new, which means more studies would be needed to ascertain the effectiveness of this kind of therapy.

Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.