Dissertations / Theses on the topic 'Musik i litteraturen'

Language and music share key features such as melody and rhythm and do also develop simultaneously in the childhood. The idea that music and language learning could benefit from each other has been around for a long time and some of the research and studies on the effects of music on language learning and language education are presented in this essay. A survey on the subject was made for modern languages teachers in Sweden to answer, asking about their opinions and experiences of music in the modern languages classroom. It was clear from the results that almost all participants were positive to the use of music in the language education and had experienced positive learning outcomes among students from the use of music. According to the teachers, modern language learning could above all benefit from the motivational properties of music and music can be a help by vocabulary acquisition.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för ämnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehåll av musikämnet. Uppsatsen bygger på textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgående analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan – praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter  samt ämnesplanen för instrument- eller sångkursen på gymnasieskolans estetiska program. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras även perspektiv på bedömning och tillhörande metoder som används av yrkesverksamma lärare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebär. I resultatet framgår att musikämnet innefattar flera olika kunskapsformer och att varje kunskapsform kräver sin egen form av bedömningspraktik vilken också kan fungera som ett effektivt verktyg för att nå kunskapsmålen i kursen.
The purpose of this study is to investigate those approaches to knowledge that exist in music in the Swedish curriculum, and how these approaches are related to the recommendations about content and judgment for teachers in aesthetic subjects written by the National Agency for Education.    The study is a literary and conceptual study presenting analyses of selected documents from the National Agency for Education in how to make judgements of knowledge in school, and the curriculum for instrumental and voice instruction in the upper secondary school. The theoretical framework of the study is based on three different perspectives concerning the concept of knowledge. In the chapter on background there is also a presentation regarding methods on judgement as applied by current professionals in the field of music education. The chapter containing the findings presents analyses in how a knowledge of music is represented in the documents from the National Agency for Education. It is clear that music is actually a consolidation of several types of approaches to knowledge. To categorize knowledge it is necessary to clarify what type of judgment that is best suited for a specific occasion. This study calls attention to the fact that judgments often used are an effective tool for teachers in encouraging students to improve their performance.

Det här examensarbetet behandlar musik som redskap i engelskundervisning. Syftet med litteraturstudien var att söka svar på vad forskning säger om hur musik kan användas i undervisning och andraspråkstillägnande. Därutav sökte vi svar på vilka musikaktiviteter som skulle kunna användas i undervisning, vilka förmågor dessa har positiv inverkan på samt varför lärare sällan använder musik som hjälpmedel i undervisning trots stark koppling mellan musik och språk. Det visade sig att den mest framträdande musikaktiviteten var sången. Andra aktiviteter vi hittade var musiklyssning, dans, rörelse, rytm och att arbeta med sångtexter. Förmågor som tal, uttal, läsa och skriva samt egenskaper som motivation påverkas alla positivt av att musik vävs in i undervisningen. Det mest uppenbara skälet till att musik inte används mer i undervisningen verkar vara att det inte finns modeller att tillgå för lärare. Andra skäl hade med attityder om musik att göra, till exempel att musik bara ska användas för “musikaliska” personer, osäkerhet att använda musik, frånvaro av utbildning i musik, otillräckligt med tid för att planera in musik med mera. Vi anser att lärare behöver utbilda sig i hur de kan integrera musik som ett hjälpmedel i språkundervisningen under lärarutbildningen. Vi hittade mycket intressant forskning i ämnet och det är tydligt att det krävs mer forskning på området om lärare ska övertygas och motiveras till att använda musik som ett språk verktyg i andraspråkstillägnande.

De estetiska uttrycksformerna är relativt ovanliga när det handlar om att inkludera dem i undervisningen, exempelvis musik integrerat i svenskundervisningen. Musiken används mest i skolundervisning i form av sånger för att gynna elevernas kulturarv. Musikämnet har mer potential än så och kan användas på ett mer didaktiskt sätt, exempelvis genom att utveckla elevernas läs- och skrivutveckling i form av en varierad svenskundervisning. En sådan integrering av musik i svenskämnet blir dock enformigt ifall musik endast används i syfte att lära elever nya sånger. Eleverna ska ha en varierad skolgång samt en konstellation av musik och språk som lärande metoder i undervisningen. Det finns en del vetenskapliga arbeten om musik integrerat i undervisningen, dock behövs det ytterligare forskningen inom detta område. Därför vill vi bidra genom vår forskning för att visa vad musik har att tillföra i svenskundervisningen, specifikt inom läs- och skrivutveckling. Syftet för studien är att undersöka relationen mellan elevernas samarbete och deras textbearbetning utifrån ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med ett multimodalt perspektiv. Syftet mynnar ut i två frågeställningar: Vad resonerar eleverna om när de skriver en berättelse till en given melodi? På vilket sätt bidrar musiken till elevernas läs- och skrivutveckling när de skriver en berättelse till en given melodi? Studien besvarar frågorna genom en sammanställning och analys från empiri utifrån tre kännetecken ur det sociokulturella perspektivet kombinerat med det multimodala perspektivet, nämligen kreativitet, mediering och socialt samspel. Det övergripande resultatet, är att eleverna resonerar om vad de kan ta bort, byta plats eller lägga till ord från sina berättelser för att den ska förhålla sig bättre till melodin. Det andra övergripande resultatet är att musiken bidrar till elevernas läs- och skrivutveckling, eftersom musik kan stimulera deras medvetenhet om textens syfte, att skriva en berättelse till en given melodi. Musiken bidrar även till att eleverna bearbetar sina texter på en högre nivå, genom att läsa meningarna högt för att förhålla sig både till melodin och berättelsens struktur.

Sammanfattning Bakgrund: Det är känt att musik kan påverka personer och kan användas i syfte att främja läkning. Musik används bland annat för patienter med demens och för patienter som är vakna under operation. Regional anestesi i samband med operation medför flera fördelar för patienten som skall opereras. Det finns flera studier som visar musikens positiva effekt för patientens välbefinnande både innan och efter operation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa forskning avseende musikens inverkan på patienten vid regional anestesi under operation. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 13 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysmetod som användes var integrerad dataanalys och resultatet redovisades i form av kategorier och underkategorier. Resultat: Patienters oro och ångest minskade när de fick lyssna på musik under regional anestesi. Patienter beskrev att de upplevde en känsla av välmående och var mer tillfredsställda efter operation om de fått lyssna på musik. Vitalparametrar som blodtryck och pulsfrekvens visade sig minska vid användning av musik. En del patienter upplevde att smärtan minskade. Det fanns dock inkluderande studier som inte påvisade någon signifikant skillnad på respektive kategori. Diskussion: Musik kan ha en positiv inverkan under operation med regional anestesi. Det används olika instrument för att mäta ångest, vilket kan påverka resultatet. Vid vissa studier fick patienterna välja musik själva. Musiken spelades upp i varierande former, till exempel i hörlurar eller i operationssalen. Dessa faktorer gör att de blir svårt att dra ett generaliserbart resultat. Slutsats: Resultatet visar att musik kan ha en positiv inverkan både fysiskt och psykiskt på patienterna som fick lyssna på musik under operation. Anestesisjuksköterskor bör erbjuda musik vid regional anestesi och patienterna kan med fördel få välja musik själva då det visat sig ha bra effekt.
Abstract Background: Music is well known to affect people and has been used to promote healing. Music is used, for example, for patients with dementia and for patients waking up during surgery. Regional anesthesia associated with surgery brings several benefits to the patient to be operated. There are several studies showing the positive impact of music on patient wellbeing before and after surgery. Aim: The purpose of the literature study was to compile research into the impact of music on the patient in regional anesthesia during surgery. Method: The method was a literature review. In the result 13 articles were included, both qualitative and quantitative. The analysis method used was integrated data analysis and the results were presented in the form of categories and undercategories. Result: Patients' anxiety decreased when they listened to music under regional anesthesia. Patients described that they experienced a sense of well-being and were more satisfied after surgery if they had listened to music. Vital parameters such as blood pressure and pulse rate were found to decrease when using music. Some patients felt that the pain decreased. However, there were included studies that did not show any significant difference in the respective categories. Discussion: Music may have a positive effect during surgery with regional anesthesia. Different instruments are used to measure anxiety, which can affect the outcome. In some studies, patients were given the choice of music themselves. The music was recorded in various forms, such as headphones or in the operating room. These factors make it difficult to draw a generalizable result. Conclusion: The result shows that music can have a positive impact both physically and mentally on patients who listened to music during surgery. Nurse anesthetists should offer music at regional anesthesia and patients can benefit from choosing music themselves as it proved to be of good effect.

Par une étude très précise des oeuvres litteraires que Robert Musil a écrites avant la Première Guerre Mondiale, est suivie l'évolution de l'écrivain qui revèle les crises qu'a vecues sa génération : crise du langage, crise de l'identité. Mais il y apporte une réponse personnelle et esthetique qui permet de surmonter cete crise, de remettre en cause une certaine conception de la litterature et de transformer en ouverture positive, comparable a celle de la psychalalyse, cette menace d'autodestruction. Apres le choc de la Première Guerre Mondiale, il tentera la recherche d'un compromis - jamais véritablement atteint - qui se manifestera dans la rédaction de "l'homme sans qualités" qui, cependant, gardera la trace indelébile de cette crise fondatrice
Thanks to a detailed study of the literary works that robert musil wrote before the first world war one can follow the writer's evelution with all the crises his generation lived through, among which the language crisis and the identity crisis. But he tackles them in a very personal manner, which enables him to overcome them and to question a certain idea of literature, transforming the threat of self-destruction into a positive approach, similar to that of psychoanalysis. After the upheaval of the first world war he will endeavour to find a compromise - never really achieved - which will lead to the writing of the "man without qualities", a work which, however, retains an indelible mark from that founding crisis

Studiens problemområde grundar sig i lärarstudenters kunskapsomsättning inom estetiska uttryckssätt. Tidigare forskning kan inte fastställa om studenter använder de kunskaper som ges under utbildningen. Syftet med studien är att undersöka blivande lärares upplevelser och resonemang kring användning av musik och drama i svenskundervisning. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan analyserats utifrån en innehållsanalys. Det finns forskning som visar på språkutveckling genom drama och musik. Dock visar denna studie att integrering av drama och musik i undervisningen inte är given. Respondenterna i studien uttrycker en osäkerhet förknippad med kunskapsbrist, genomförande och elevers lärande. Likaså uttrycker respondenterna att uttryckssättet musik är krävande att integrera i svenskundervisningen. Det bygger på respondenternas självförtroende och känsla av trygghet. Ett positivt inslag i studien är dock respondenternas inställning till integreringen av drama i undervisningen. Då de kan se en tydlig koppling mellan den skrivna och den dramatiserade texten. Vidare är respondenternas inställning påverkad av deras egen erfarenhet. Slutsatsen är att det krävs mer forskning inom de estetiska uttryckssätten drama och musik. Vidare behöver lärarstudenter se sig själva som kulturbärare för att kunna öka sitt självförtroende för integreringen.

This study investigates the translation of song lyrics and presents an analysis of translation outcomes. While the majority of previous studies regarding song translation focuses on the translation of lyrics from musicals and operas, this study focuses on the translation of popular song lyrics. The lyrics of eight German songs and their English versions were analysed using the approximation approach (Franzon 2009) which divides smaller textual units into the categories paraphrase, metaphrase and addition. The target texts (henceforth TT) were also categorised according to Peter Low’s (2013) song translation categories, translation, adaptation and replacement text. The aim of this study is to determine to what degree the meaning of the source texts (henceforth ST) is transferred into the TTs and to determine how Franzon’s approximation approach can be used to determine if the TTs are translations, adaptations, or replacement texts. This study found that all TTs were mostly made up of paraphrases and metaphrases, which means that all TT derived to most parts directly from the STs i.e. the TT was written using mostly direct and oblique translations. Due to the low frequency of additions and all significant details of the STs being transferred into the TTs, all song translations analysed in this study were categorised as translations.

The goal of this study was to explore the potential of using video games with binaural beats as an alternative to regular binaural beat therapy. As previous studies have shown, music therapy, binaural beat therapy, and video games have been used for relaxation purposes to varying success. To prove this, three types of therapies were held in order to test their effectiveness. 16 students participated in the test in which their goal was to partake in one of the three therapy sessions, with two interviews before and after the therapy session. The results showed that a video game therapy with binaural beats could work as an alternative to a standard music therapy session, and that the binaural beats improved the relaxing factor in a video game. However, this area of study is quite new, which means more studies would be needed to ascertain the effectiveness of this kind of therapy.

Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

Applied linguistics has lately been seen in studies of formulaicity of language operating through recurrent word combinations. The present study deals with one type of word combinations, namely lexical bundles (LBs), which are defined as a sequence of three or more words that frequently co-occur in a particular register (Biber et al., 1999). The present study is a corpus-based analysis of four-word lexical bundles extracted from Music research articles (RAs). The Corpus of Music Research Articles (CMRA) of one million words was created in order to perform structural classification of the retrieved lexical bundles and an analysis of their functions. The CMRA includes 110 articles collected from international music journals from various music subdisciplines. In order to find which lexical bundles were characteristic of music research specifically, the findings were compared to previous research based on other academic disciplines. The list of 218 lexical bundles was compared to the one of three different subject areas (Jalilifar et al., 2016) with the purpose of identification of discipline-specific LBs (n=102) which included 20 topic-specific bundles; and general lexical bundles (n=116) which included 56 core bundles shared among Music and three subject areas (Art and Humanities, Sciences and Social sciences). Structurally and functionally, the analysis of the extracted lexical bundles demonstrated that native English expert writers predominantly used preposition-based phrases (50%), with respect to structure; and research-oriented bundles (74%), with respect to function. The findings have pedagogical applications and could be used in courses in English for Specific Purposes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar och arbetar med de estetiska ämnena, bild och musik som stöd för barns tidiga språkutvecklingen. Intervjuerna som genomfördes var med tre förskollärare och en specialpedagog från tre olika förskolor i två olika kommuner i Skåne. Studien grundar sig på en kvalitativ studie, där utvecklingspedagogiken är ramen för teorin som handlar om att förskolan ska utmana och stötta barns lärande. Semistrukturerade intervjuer och transkribering nyttjades för framställningen av resultatet. Resultatet i studien visar en enig syn på estetikens betydelse för barns språkutveckling. Det visar även att de estetiska ämnena bild och musik är bra hjälpmedel för att stötta barn i språkutvecklingen. Det visade även en uppfattning om att förskollärare och specialpedagoger har en stor roll för barns möjlighet till användning av de estetiska ämnena.

This essay argues that Bill Konigsberg depicts the traumatic experience of being raped and the inner conflict of being a male rape survivor with harsh immediacy by implementing internal focalisation in his young adult novel The Music of What Happens (2019). Additionally, the essay argues that the novel is a useful teaching resource in the Swedish EFL classroom by discussing the pedagogical implementations. This essay conducts an analysis from a trauma theory perspective, allowing a closer scrutiny of how the protagonist is affected by trauma. Lastly, it is concluded that although broaching sexualized trauma in the EFL classroom can be triggering, the novel can in fact vicariously represent students who have undergone traumatic events and therefore validate their feelings.

Cette these prend pour objet d'etude la poetique de la voix chez jean rhys (18901979). Elle cherche a retracer le cheminement de cette voix, a la fois singuliere et polymorphe, qui se construit au fil des romans et nouvelles. Il s'agit d'une ~uvre en triptyque, orchestree autour de trois lieux de memoire, qui sont autant de paysages culturels : le paris-boheme des annees folles; la scene musicalede l'angleterre edouardienne; l'archipel caribeen de la grande epoque coloniale. Entrant en resonance (mais parfois aussi en dissonance) avec ces trois poles d'attraction, la voix du sujet rhysien emprunte un cours sinueux, et meme tortueux, qui la conduit du roman naturaliste francais jusqu'a la chanson traditionnelle creole en passant par le music-hall anglais de l'avant-guerre. La modernite rhysienne serait alors dans le choix - peu orthodoxe - d'un modernisme teinte d'antillanite. La voix rhysienne est invariablement liee aux arts de la scene, et elle se livre au travers de scenarios d'ecriture relevant simultanement du texte de theatre et de la partition musicale. Elle emprunte en particulier a une multitude de genres ou de registres traditionnellement consideres comme mineurs : chanson populaire, melodrame, pantomime, operette, comedie musicale, spectacle de varietes. La culture populaire constitue par consequent le volet central de l'approche "scenographique" developpee dans cette these. On s'est interesse en priorite aux rapports etroits qui se nouent entre le musichall edouardien et l'ecriture moderniste de fiction. Ce travail repond ainsi a une double preoccupation, esthetique et culturelle, cela afin de rendre compte de la complexe choregraphie des corps et des voix qui gouverne le texte rhysien.

This essay compares the figurative language of Bob Dylan’s albums The Times They Are A-Changin’ (1964) and Highway 61 Revisited (1965), with a focus on how Dylan remained engaged with societal injustices and human rights as he switched from acoustic to fronting a rock ‘n’ roll band. The essay argues that Dylan kept his critical stance on social issues, and that the poet’s usage of figurative language became more expressive and complex in the later album. In the earlier album Dylan’s critique, as seen in his use of figurative language, is presented in a more obvious manner in comparison to Highway 61 Revisited, where the figurative language is more vivid, and with a more embedded critical stance.
Uppsatsen jämför det figurativa språket i Bob Dylans skivor The Times They Are A-Changin’ (1964) och Highway 61 Revisited (1965), med ett fokus på hur Dylan fortsatte vara engagerad inom samhällsfrågor och mänskliga rättigheter när han gick över från akustisk solomusik till att leda ett rockband. Uppsatsen argumenterar för att Dylan behöll sin kritiska syn på samhällsfrågor, och att poetens användning av figurativt språk blev mer expressivt och komplext i det senare albumet. I det tidigare albumet är Dylans kritik, som den framstår i hans användning av figurativt språk, presenterad mer direkt i jämförelse med Highway 61 Revisited, där det figurativa språket är mer levande och innehåller en mer förtäckt kritik.