Academic literature on the topic 'Muntlig och skrivande färdighet'

This literature review explores the use of Extramural English in the classroom and its effects on students’ language acquisition. Through a systematic analysis of different studies on EE activities such as video games, the Internet, gaming, and other activities, this paper will investigate the possible positive or negative effects of EE activities on students’ performance. The results of this literature review show that students who are more exposed to EE activities have a better result with regard to the acquisition of English than their peers because the language of communication in Extramural activities is mainly English.  The results also show that by incorporating EE in the classroom, teachers will be able to define the student’s strengths and weaknesses through eliciting the learning evidence when learning English as a second language.

My aim is to find out about teachers’ perceptions of methods concerning learning and assessment of oral proficiencies. My questions are: What perceptions are there among teachers concerning assessment of oral proficiencies? How do teachers describe their ways of promoting and assessing oral proficiency? In order to answer my questions and obtain data I have accomplished two focus groups interviews with seven language teachers. The result shows that teachers are concerned with several factors regarding assessment of oral proficiency. They express that they try to include all students and that all students get the chance to express themselves, but one problem is that students often tend not to speak or practice their oral skills in the classroom. To prevent this issue teachers try to have discussions and oral tests in smaller groups, something which seems to be successful according to teachers. However, another problem with reference to promoting and assessing oral skills, is that time is not sufficient enough for the teachers to help all students to reach the oral goals. Because of that teachers tend always to have special occasions where they assess students whereas the continuous assessment takes place in the classroom at suitable opportunities.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem. Uppsatsen bygger till stor del på muntliga källor, vilket på många sätt har påverkat resultatet. Under intervjuerna fick jag höra om bestraffningar och andra kännetecken för totala institutioner, men också hur barnen bemötte dessa kontrollerande drag. Att se barnhemmet endast som ett uttryck för social kontroll blev omöjligt när jag lyssnade till minnen av gemenskap, trygghet och starka traditioner. Mötet med före detta barn och anställda på Marklunda barnhem tvingade också fram ett experiment med det akademiska skrivandet; den här uppsatsen är skriven som ett brev.
In the late 19th century, many western European countries formed tuberculosis programs consisting of special care and preventive measures. I have examined an orphanage that in 1930 started to receive children of the urban poor, in order to isolate them from their contagious parents. In the 1950s the admission became broader as the tuberculosis decreased. However, the institution’s care ideology - open air activities and nutritional treatments in a home-like and healthy environment - was sustained. My understanding of everyday life at this institution has been altered by the use of oral history. The nine informants told me about punishments and other characteristics of total institutions, but also how they resisted this. To regard the orphanage only as a means of social control became impossible when listening to memories of fellowship and strong traditions. Encountering former residents of the orpanage also made me experiment with academic writing; this thesis is formulated as a letter.

Dokumentation och bedömning är bland de mest aktuella frågorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga färdigheten bedömas på samma sätt som de andra färdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten på elevens lärandeprocess är ett krav i läraryrket.Syftet med min studie är att undersöka hur några lärare på gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga färdighet i moderna språk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod.Här beskrivs vilka svårigheter som möter lärarna när de dokumenterar och bedömer den muntliga färdigheten i moderna språk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen på resurser är de främsta aspekterna som gör att den muntliga färdigheten dokumenteras och bedöms mindre än de andra färdigheterna.För att underlätta dokumentation och bedömning föreslås i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller självbedömning där eleverna är mer involverade i sitt lärande och kan hjälpa lärarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lärarna i dokumentation och bedömning av den muntliga färdigheten.

Denna studie har den muntliga delen av franskundervisningen under grundskolans senare år som fokus och hur lärare kan motivera elever att tala franska men också hur elever kan motiveras att välja att lära ett modernt språk. Syftet med studien är att söka kunskap i vilka metoder och tillvägagångssätt några fransklärare använder sig av för att motivera sina elever att tala franska samt vilken deras inställning är till elevernas förmåga att uppnå muntlig färdighet. Studien har genomförts med en hermeneutiskt inspirerad kvalitativ ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Sex lärare har intervjuats och resultatet redovisas i 5 kategorier som utkristalliserats ur intervjumaterialet. De är: Intressera elever för franska, Motivation till lärande, Lärares inställning till franska språket,arbetssätt i undervisningen samt Vision. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna är djupt engagerade i sitt ämne och besitter en hel arsenal med olika metoder och tillvägagångssätt för att intressera och motivera elever att tala målspråket. Inställningen till hur lärare kan motivera elever att tala franska i skolan har betydelse för den muntliga färdigheten. Idag finns ett vikande intresse för språkstudier och det faktum att de moderna språken inte är obligatoriska slår hårt mot utsikterna att tillgodose behoven av språkkunniga människor i framtiden. Slutsatsen blir att lärarna kämpar för att lära eleverna tala franska och att forskning inom området för det vikande intresset för de moderna språken är önskvärd.

I denna magisteruppsats undersöks med hjälp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet är att undersöka hur testtagare och testledare förhåller sig till varandra i en samtalssituation där det huvudsakliga målet är att testtagarnas språkliga förmåga ska bedömas. Frågeställningarna syftar till att ta reda på hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig åt beroende på om interaktionen äger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frågeställning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhåller sig till samtalets ramar och mål vid problemsekvenser. Slutsatserna är att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende på mellan vilka interaktionen äger rum. I interaktion mellan testtagarna relevantgörs problem i den egna språkliga förmågan hellre än i andras, vilket hänger samman med att testtagarna, då de interagerar med varandra, tycks värdera samtalets sociala mål högt. I interaktion med testledaren verkar testtagarna dock vara mer restriktiva med att relevantgöra problem som bottnar i den egna förmågan. Detta har förmodligen att göra med att testledaren på ett tydligare sätt orienterar samtalet mot prestationsmålet och därigenom tar mindre hänsyn till testtagarnas sociala ansikte. En vidare slutsats är att det i vissa problemsekvenser verkar uppstå osäkerhet bland testtagarna hur de ska förhålla sig till de olika målen i samtalet. Dels uppstår ibland krockar mellan de sociala och meningsskapande målen och dels verkar prestationsmålet också leda till förvirring. I problemsekvenserna antas prestationsmålet samspela med det sociala målet. Då en testtagare orienterar sig mot problem i en annans yttrande blir detta inte bara hotande mot den sociala stämningen i gruppen utan riskerar också att lyfta fram brister i den andras och den egna språkliga förmågan, vilket kan ses som ofördelaktigt utifrån prestationsmålet. Med andra ord verkar testtagarnas osäkerhet i vissa fall kunna förklaras med faktorer som bottnar i bedömningssamtalets icke-autentiska natur snarare än i bristande språklig förmåga, något som kan vara viktigt att ta hänsyn till vid bedömningen.

Språkvalet i grundskolan idag är ett milt obligatorium det vill säga eleverna tvingas att välja ett språk men kan senare välja att hoppa av och börja den så kallade svenskengelskan (SvEn). Ämnet är betygslöst och ställer således inget egentligt krav på eleven och följderna blir inte så allvarliga då man i slutet på grundskolankan välja bort ett ämne inför gymnasievalet. Konsekvenserna har blivit att många elever, cirka 25 % hoppar av moderna språk och därmed tappar ett helt ämne och med detta också möjligheten att kunna studera språket vidare på gymnasiet och/eller ha grundläggande kunskaper för eventuella utlandsstudier. Enligt Skolverket och kursplanen är syftet med moderna språk att utöver att kunna kommunicera på ett främmande språk även kunna få perspektiv på sin omvärld och öka sina möjligheter att kunna ingå i olikasociala och kulturella sammanhang. Syftet med denna undersökning är att utreda hur man kan motivera högstadieelever till att läsa moderna språk, i detta fall spanska och även få dem motiverade att fortsätta. Frågeställningarna har besvarats meden kvalitativ undersökning bestående av en enkät och en intervju av 4 praktiserande lärare i spanska. Resultatet har visat att lärare i spanska anser att den muntliga färdigheten är en av det största motivationsfaktorerna i språkinlärningen och att en viss otydlighet i kursplanen för moderna språk inte stödjer undervisningen vad gäller den muntliga färdigheten och undervisningen generellt. I övrigt saknar lärarna en verklighetsanknytning till ämnet som skulle kunna avhjälpas med att använda "Gemensameuropeisk referensram för språk" (GERS). Enligt undersökningen har lärare alla förutsättningar för att skapa en god språkinlärning då de använder olika motivationsfaktorer som löpande feedback, kognitiva motivationsverktyg och talar övervägande på målspråket i undervisningen. Dock visar intervjuerna i denna undersökning att skolinspektionens siffror stämmer vad gäller avhopp i moderna språk och att detta är en direkt koppling till det milda obligatorium som är fallet med moderna språk. Konklusionen är att enobligatorisk status på ämnet också skulle höja attraktionsvärdet på ämnet och således göra elever mermotiverade att studera spanska och moderna språk generellt. Därtill skulle ett förtydligande av kursplanen stödja lärares undervisning och öka tydligheten i kursplanens mål gentemot eleverna och på så vis ökaelevernas förståelse för ämnet och därmed också motivationen för densamma.

Detta examensarbete handlar om hur lärare i grundskolans tidigare år ser på arbetet med elevernas muntliga förmågor, och då speciellt i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Muntlig förmåga är en viktig del av de kunskaper du behöver besitta för att fungera i en demokrati. I dagens samhälle krävs att du har förmågan att tala för din sak och att du kan försvara din åsikt, dessa förmågor blir allt viktigare i ett allt mer individualiserat samhälle. Enligt skollagen skall skolan ge eleverna de kunskaper och förmågor som krävs för att fungera i livet utanför skolan. Frågan som undersökningen ställer är om yrkesaktiva lärare ser kopplingar mellan demokratiuppdraget och arbetet med elevernas muntliga förmågor. Undersökningen visar att lärarna och forskningen är överens om att det finns starka band mellan dessa områden. Det är svårt att leva och vara aktiv i en demokrati om du inte kan samtala med andra människor. Lärarna i undersökningen förmedlar en oro över många elevers bristfälliga kompetenser vad det gäller att kommunicera genom samtal. Forskningen har påvisat att eleverna behöver träna sina muntliga förmågor mer än vad som görs idag, men att många lärare idag saknar kunskap om hur de skall hjälpa eleverna.
This Exam is about the teacher’s outlook of their student’s oral abilities in relation to the democratic mission of the educational body. Oral abilities are crucial to function in a democratic. To be able to make your point and defend your opinion on different subject, is demanded of you today and these skills are even more important in todays individualized society. According to the school act, the school must implement the knowledge and skills necessary for the students to cope with life outside school. The question this study raises is, do the faculty at school acknowledge the connection between the democratic mission and the oral skills of their students. This study shows that educators and research agree on the strong connections between these areas. It is difficult to be active in a democracy if you are not able to express yourself to other people. The teachers in this study are expressing a concern of the lack of skills regarding the ability to communicate orally that many of the students show. Studies has shown that students do need to practice their oral skills more than it is done today but many teachers lack in knowledge in how to help their students. Keyword: oral proficiency, Oral abilities, school`s previous years, school`s democracy mission, rhetoric at school,