Dissertations / Theses on the topic 'MOT'

Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever. Vidare svar påvisade en tendens till att detta nu ökat. Hot har förekommit men är mer ovanligt, våld mot lärare är sällsynt men har hänt. Även hot och våld påvisar en svag tendens till att ha ökat. Studien visar att det händer att cirka hälften av besvararna låter kränkningar från elever passera. Hot tillåts sällan passera mot lärare. Endast 3 av 46 besvarare har tillåtit våld passera utan åtgärd.21 av 46 besvarare har aldrig känt olust eller otrygghet på sin arbetsplats, 3 av 46 besvarare har varit sjukskriven p.g.a elev/ers våld mot denne.

De så kallade borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken (1962:700) (BrB) ställer upp tre objektiva rekvisit, vilka ska vara uppfyllda för att ett brott ska föreligga. Rekvisiten har utformats på skilda sätt beroende av brottstyp och är: handlingsrekvisitet, tidsrekvisitet samt effektivitetsrekvisitet. Tidsrekvisitet benämns även obeståndsrekvisitet, vilket har en objektiv och en subjektiv sida. Med rekvisitets objektiva sida åsyftas konkurrensrättsliga regler och rekvisitets subjektiva sida innefattar att ett brott gjorts avsiktligen. Det är sedan tidigare klarlagt att det råder en viss problematik vad gäller rekvisitets subjektiva sida, då det måste bevisas att insikt eller vårdslöshet förelåg hos gärningsmannen. I vissa fall ska det även bevisas att anledning till misstanke om insikt eller vårdslöshet förelåg vid gärningens utförande. Bevissvårigheterna har emellertid motsvarigheter på rekvisitets objektiva sida. Mot bakgrund av att det i flertalet fall saknas bokföring eller i annat fall en bristfällig sådan är det problematiskt att fastställa en tidpunkt för när gärningsmannen kom på obestånd. I sådana fall blir bevissvårigheterna alltför omfattande och straffrättsligt ansvar kan inte utdömas. Då en obeståndsbedömning inte sker vid bokföringsbrott kan lagföring i flertalet fall ske härför. Studiens syfte är att undersöka vilken problematik som föreligger vid tillämpning av oredlighet mot borgenär och vårdslöshet mot borgenär. För att uppnå syftet och besvara de frågeställningar som ställts upp har i huvudsak den rättsdogmatiska metoden nyttjats. Vidare har inslag av den rättspolitiska metoden använts i de lege ferenda-perspektiv. Den första frågeställningen lyder: vad tillmäter domstolen i Sverige betydelse vid bedömningen av handlingsrekvisitet, obeståndsrekvisitet och effektivitetsrekvisitet i 11 kap. 1 § 1 st. BrB och 11 kap. 3 § BrB. Denna besvaras i studiens analytiska del, vari det framhålls att obeståndbedömningen inte skiljer sig åt beroende av bestämmelse. Det råder enighet om att obestånd föranleder oklarhet och någon enhetlig definition av begreppet finns inte. Domstolen tar bokföring i beaktning vid en bedömning, men när en sådan saknas blir bedömningen allt mer problematisk. Vidare undersöks vad domstolen lägger vikt vid när en bedömning av handlingsrekvisitet och effektivitetsrekvisitet sker. Vad gäller det förstnämnda gör domstolen snarare ett fastställande att ett avhändande skett än en redogörelse för vad som tillmäts betydelse. Vad gäller effektivitetsrekvisitet lägger domstolen stor vikt vid om gärningsmannen i betydande omfattning försämrat den förmögenhetsrättsliga ställningen. Samtliga rekvisit är emellertid kumulativa, varför domstolen beaktar dessa när en bedömning sker. Den andra frågeställningen lyder: varför utdöms 11 kap. 5 § BrB mer frekvent i praktiken jämfört med 11 kap. 1 § 1 st. BrB och 11 kap. 3 § BrB. Det föreligger skillnader i innehåll och vid tillämpning av oredlighet mot borgenär och vårdslöshet mot borgenär samt bokföringsbrott. Vad gäller innehåll är den största skillnaden att obeståndsrekvisitet saknas i bokföringsbrottet, varför bevisningen underlättas för åklagare. Vid ett brott räcker det inte med ett åsidosättande av bokföringsskyldigheten utan rörelsens förlopp, ekonomiska resultat och ställning ska i huvudsak inte gå att bedömas. Vid denna bedömning finns det tydliga kriterier att utgå från. De påvisade skillnaderna medför att straff för bokföringsbrott utdöms mer frekvent i praktiken. De bokföringsbrott som är fastställda av domstol behöver emellertid inte ge en representativ bild, då kontrollmyndigheternas selektion kan medföra att okomplicerade brott når domstolen. Den sista frågeställningen lyder: vad bör lagföras för att samtliga bestämmelser i 11 kap. BrB ska utdömas mer frekvent. Mer klara och lättillämpade rekvisit, omvänd bevisbörda samt en sanktionsavgift är förslag på åtgärder som skulle lösa den problematik som idag föreligger.

Kort sammanfattning Detta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge läsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrån tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal är betydelsefullt för både det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes på olika sätt. I det förebyggande arbetet framkom samtal främst genom diskussioner i helklass och smågrupper medan samtalet i det åtgärdande arbetet främst genomfördes via kommunikation mellan skolpersonal och de inblandade parterna, fast vid skilda tillfällen. Några av de slutsatser som kunde ses med arbetet var att tyngdpunkten verkade ligga på det förebyggande arbetet och att det förebyggande arbetet främst genomfördes på klass- och skolnivå medan det åtgärdande arbetet främst genomfördes på individnivå. Hela arbetsprocessen delades upp i förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning med de tre nivåuppdelningarna individ-, klass- och skolnivå som grund för att göra upplägget av arbetet mer tydligt och lättförståeligt.

Den här uppsatsens syfte var att, ur ett genusperspektiv, undersöka vilka möjligheter MOT i Afghanistan har för att arbeta mot målet i FN:s resolution 1325. Min fråga var hur arbetet påverkades om teamen bestod av endast män, endast kvinnor respektive både män och kvinnor.

Uppsatsen är indelad i tre delar. I den första delen förklaras centrala begrepp för att ge en förståelse för kommande text. I den andra delen diskuteras hur MOT under FS11 i Afghanistan arbetade med resolutionen och i den tredje delen ges förslag på hur kvinnliga och manliga soldater i ett MOT borde arbeta för att, på bästa sätt, uppnå målet i resolution 1325. Undersökningen är baserad på litteratur, rapporter och intervjuer.

Resultatet av undersökningen visar att både kvinnliga och manliga soldater kunde arbeta enligt resolutionen men med olika resultat. Det var enklare för kvinnliga soldater att nå ut till de lokala kvinnorna samtidigt som de enbart genom sin närvaro gav missionen en kvinnlig infallsvinkel. Manliga soldater hade svårare att skapa lika starka kontakter med de lokala kvinnorna och avsaknaden av kvinnor i teamet gav ett hårdare intryck.

Min slutsats är att MOT innehållande både manliga och kvinnliga soldater är de mest effektiva. Ett blandat team ökar möjligheterna att inhämta och sprida information, visar lokalbefolkningen att män och kvinnor kan arbeta tillsammans och ger chefen möjlighet att lösa uppgifter i ett bredare spektrum. MOT med endast män eller endast kvinnor kan också arbeta enligt resolutionen men uppnår ett sämre resultat.

The purpose of this essay was to examine what chances the MOTs´ in Afghanistan had in working towards the objective in the UN resolution 1325. My question was how the work was affected when the teams consisted of only men, only women and a mix of men and women.

The essay is divided in three parts. The first part explains and defines the concept of the UN resolution 1325. The second part examines the MOTs´ work according to the resolution and the third part suggests how male and female soldiers can work in order to achieve the objective stated in the resolution. The examination is based on literature, reports and interviews.

The result of the examination shows that both male and female soldiers were able to work according to the resolution but with different results. It was easier for female soldiers to reach the local women and the female soldiers´ presence gave the mission a female approach. For male soldiers it was more difficult to establish a contact with the local women and the lack of women in the team made the team seem harsher.

My conclusion is that MOTs´s with both male and female soldiers are the most efficient ones. A mixed team increases the opportunities to gather and spread information, shows the local population that men and women can work together and gives the commander an opportunity to perform his tasks in a wider spectrum.

Studiens syfte är att undersöka vilken kunskap och erfarenhet socialsekreterare i Uppsala län har gällande sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistånd för kostnader kopplade till våldsutsatta kvinnors husdjur. För att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valdes en kvantitativ ansats och en enkätundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar från 142 respondenter från sju kommuner i Uppsala län. Enkäten innefattade även en öppen fråga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag.   Tidigare forskning visar att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för våldsutsatta kvinnors husdjur. Vidare framkommer att var femte socialsekreterare erfarit att en våldsutsatt kvinna berättat om våld eller vanvård mot husdjur. Samtidigt som dessa resultat styrker ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur framkommer andra resultat som visar på en okunskap gällande sambandet. Få socialsekreterare vet vart de kan hänvisa våldsutsatta kvinnor med behov av att placera sitt husdjur och endast var femte socialsekreterare har någon gång frågat en våldsutsatt kvinna om det finns husdjur med i bilden. Resultaten visar också att det saknas tydliga riktlinjer och direktiv i hur våldsutsatta kvinnor med husdjur ska hanteras. Vilket stöd och hjälp en våldsutsatt kvinna med husdjur kan få beror således på vilken socialsekreterare hon möter, och dennes kunskap om problematiken.

Phenomene extremement rare sur le plan mondial, have occupe une place centrale dans la grammaire des langues qui le connaissent. Cette these tente d'expliquer la distribution de have dans les langues et dans le discours en se servant de la notion d'hyperoperateur. Dans le cadre d'une vision unitaire de have, il s'agit d'une etape intermediaire entre la valeur centrale et l'effet de sens. En appliquant le concept d'hyperoperateur a l'histoire de l'anglais et du latin, a l'acquisition longitudinale de have chez l'enfant, et a des variantes non-standards de l'anglais moderne (would of, if you hadn't of), nous proposons une explication de plusieurs phenomenes distributionnels en termes d'invariance et de contingence. L'analyse de l'apparition de l'auxiliaire do avec have, et de la forme have got, conduit a une appreciation du fonctionnement de l'opposition auxiliaire ??? verbe lexical en anglais moderne. L'utilisation de corpus informatises occupe une position centrale dans les analyses presentees. La description des principales structures mobilisant have en anglais est etoffee par une analyse de quelques structures dans d'autres langues (cf. It. Averci) et par une tentative d'expliquer le phenomene des verbes avoir en general (hypothese sapir whorf, contact langagier). La theorie de la reelaboration (cotte 1998) occupe une place importante, surtout dans le cadre des emplois dynamiques et causatifs de have. Une section est egalement consacree a l'utilisation de have a la diathese passive et a la distribution de have dans sept editions de la bible depuis 1611. Cette recherche s'articule autour des trois domaines d'analyse de delmas (delmas et al. 1992) puisque c'est seulement en tenant compte de l'interaction entre ces differents domaines (infraverbal, lineaire et coenonciatif) que l'on pourra tenter de rendre compte de la specificite du codage transitif et du haut niveau de grammaticalisation de have dans le cadre de l'universalite de la notion de possession.

Maîtrise (M.A.)--Université du Québec à Chicoutimi, 1997.
"Mémoire présenté à la Faculté des études supérieures de l'Université Laval pour l'obtention du grade de maître ès arts (M.A.) [en vertu d'un protocole d'entente avec l'Université du Québec à Chicoutimi]" Bibliogr. et annexe manquantes (f. 149-159?). CaQCU CaQCU Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

Denna uppsats är skriven som en studie i fyra delar. Första delen består utav redogörelser för syfte, metod och källmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som används i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper såsom de är definierade i litteraturen. Här redogörs även för de faktorer som kommer att användas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk återblick, där jag återberättar händelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943. Detta case som ligger till grund för min studie är en av andra världskrigets mest kända specialoperationer, som trots sin berömmelse väldigt få har djupare information om. Operationerna är kantade av motgångar och dödsfall, men framförallt av målmedvetenhet och stor vilja. Genom att använda mitt analysverktyg mot detta case vill jag se huruvida samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras. Slutsatserna som är dragna är att samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras med hjälpav de faktorer jag använt.

This paper is written as a study in four parts. The first part consists of statements of purpose, methodology and source materials, and how I created the analysis tools used at work. The second section highlights the basic principles of warfare as defined in the literature. This also presents the factors that will be used for identification. The third part of my study starts out a historical review, which I am recounting the events that take place in Norway during 1942-1943. This case, which is the basis for my study is one of WWII's most famous Special Operations, who, despite its fame, very few have deeper information. These operations are marked by misfortune and death, but above all the determination and eagerness. By using my analysis tool of this case I want to see whether all of the basic principles of warfare can be identified. The conclusions that are drawn are that all of the basic principles of warfare can be identified by the factors I used.

The aim of this study is through a policy analysis to illuminate the decisions that the EU has taken to respond to the terrorist attacks in the US, Madrid and London and through this analysis try to explain the problem of each decision and find out if these decisions might risk the individual rights of the European Union’s citizens.

In order to reach this purpose the following questions are to be answered: In what way has the EU’s decision-making process, regarding its fight on terrorism, been affected by the terrorist attacks in Madrid and London? What consequences may the EU’s decisions against terrorism have on the individual rights?

The method that has been used is qualitative studies of literature and the main material is overarching policy documents from the EU.

The conclusions are that the bombings in Madrid and London have increased the speed of the decision-making process and more areas have been included in the union’s fight against terrorism. If individual rights are at risk by the union’s decisions there are reasons to be concerned. But my conclusion is that the European Union has to have strong and effective instruments to answer to the threat of terrorism.

Dans une premiere partie, la definition de l'evenement par vladimir jankelevitch, a partir de la musique, comme presque-rien et instant infinitesimal, permet de saisir le mot d'esprit comme un evenement qui ne se reduit pas a son analyse rhetorique. Dans une seconde partie est abordee l'oeuvre de baltasar gracian qui l'enonce deja au xviieme siecle, bien avant freud, en s'appuyant sur la tradition rhetorique de l'antiquite. Freud repete le geste de gracian dans son contexte culturel, avec les conceptions du witz de lipps, kuno fischer et jean paul. Dans la troisieme partie, l'on aborde l'evenement dans la clinique, en elaborant la notion d'evenement analytique a partir du mot d'esprit et des rapports du fantasme a l'evenement. En reflechissant sur un travail en foyer maternel, l'on essaye de voir si la naissance est un evenement
In a first phase, for vladimir jankelevitch, a definition of "event" as almost nothing and an infinitesimal instant, starting with music, enables us to grasp the sense of "wit" as an "event" which cannot be reduced to rhetorical analysis. In a second phase, the work of baltasar gracian who already mentions this observation in the 17th century (well before freud) is studied. He underlines the rhetorical tradition in antiquity. Freud repeats gracian's observation in its cultural context, together with concepts of witz by lipps, kuno fischer and jean paul. In a third phase, we approach the subject of the "event" in the clinic and develop the notion of the analytical "event" starting with "wit" and the relationships between fantasy and "event". By observing the work accomplished in a center for mothers with children, we endeavor to determine whether birth can be considered as an "event"

In ambition to produce more and better harvests, artificial fertilizers are used to produce a better growth of crops in the agriculture landscape. This contributes to leakage of nutrients. Our forests also exhibit a leakage of nutrients. Air pollution contributes to more nutrients. High precipitation with high water flows as a consequence seems currently to occur more frequently in the county of Halland. The high precipitation could be a consequence of climate changes. Increased precipitation increases the flow of nutrients into watercourses and causes eutrophication problems. For the best possible nutrient uptake, wetlands should be designed after local circumstances. One way is to construct production wetlands where biomass in form of plants is harvested to remove nutrients. In order to get the best possible decrease of eutrophication, production wetlands should be constructed on a large scale. Often flooded areas are suited for constructing new production wetlands. The production wetland could be planted with common reed (Phragmites australis) which grows fast and creates a large biomass and therefore a high nutrient uptake. In order to take in water and emptying a production wetland before harvesting, it should also be constructed with controllable in - and outflow of water. Harvesting is a sensitive aspect and the production wetland should be constructed so harvesting with agricultural machines is possible to reduce the costs. The harvested biomass should be used in biogas production. The material that remains after digestion in the biogas plant can be used as fertilizer on agricultural land to replace artificial fertilizers. This contributes to more ecological agriculture where artificial fertilizers are forbidden. From an environmental point of view, this process is clearly the best way where nutrients can be re-circulated.

Utmed det allmänna trafiknätet finns idag ett flertal anlagda vattenskyddsåtgärder. Vattenskydden har anlagts för att säkerställa att yt- och grundvattentäkter inte blir förorenade av vägdagvattnet. Arbetet har utförts för att kontrollera att skyddens funktion uppfylls.

Idag är informationen om hur skyddsåtgärderna fungerar bristfällig och kontroll har därför gjorts av tre vattenskydd i Jönköpingstrakten. Skydden ligger placerade i närheten av Sävsjö, Eksjö och Aneby. Utformningen av skydden är olika och en diskussion har förts kring lämpligaste valet för avskiljning av vägföroreningarna. En kontroll har gjorts av hur väl driften sköts och hur den kan påverka vattenskyddets reningsförmåga.

Jämförelsen av de tre skydden har resulterat i en slutsats att vägdagvattnet bör ledas genom täta ledningar fram till sedimentationsdammarna för att undvika att sedimentation av vägföroreningarna sker under transporten vilket försvårar lokaliseringen av förorenat sediment. Utformningen av dammarna kan ske antingen med ett kompakt moränlager alternativt makadamlager överst. Valet kommer påverka hastigheten av sedimentlagrets uppbyggnad. Väljs en damm med ett kompakt moränlager bör den förses med vegetation för att sediment ska bindas och för att sänka genomströmningshastigheten. Dammarna bör om möjligt placeras så att inga höga staket behöver byggas runt för att bibehålla säkerheten. Detta för att skydden ska bli en naturlig del i landskapsmiljön. Vattnet bör efter genomströmning av dammen infiltreras i marken som ett sista reningssteg.

Genom att vägföroreningarna från en längre vägsträcka samlas i en punkt som står i förbindelse med vattentäkten kan skydden blir en negativ källa i stället för positiv om vattnet inte renas som beräknat. Bättre uppföljning av vattenskydden funktion behövs för att förhindra att skydden påverkar vattentäkterna negativt vid eventuella fel i utformningen. Idag sköts driften bristfälligt på vissa platser vilket kan leda till att skydden inte fungerar som planerat. En tydligare instruktion för hur driftplanerna ska följas bör tas fram.

Vid uppförande av nya vattenskydd bör provtagning ske inom rimlig tid för att fastställa att det fungerar enligt beskrivning.

Along the public transport network a number of water protection areas have been constructed. The water protection areas have been built to ensure that water which is used as drinking water does not become contaminated by road pollution. This work has been done to verify that the protection functions correctly.

Today, information on how the water protection areas function is insufficient and controls has therefore been made of three water protection areas in the Jönköping region. The protection areas are located near Sävsjö, Eksjö and Aneby. The designs of the protection areas are different and there is a debate about the most appropriate choice for the separation of road pollution. A verification of the maintenance work has been made.

A comparison of the three protection methods concludes that the road water should be led through watertight pipes before it is transported into the sedimentation dam, in order to prevent sedimentation from taking place during the transport, which could lead to difficulties in locating where the sedimentation of the pollution takes place. The top layer in the dam can be designed with either a compact moraine layer or a layer of crushed rock. The choice will affect how quickly the sedimentation layer will build up. If a compact moraine layer is chosen it should include vegetation to bind the sediment and to lower the speed of the water. Some form of infiltration should be placed after the dam to take care of any remaining pollutants.

Since all water from a longer stretch of road is transported to one point, all the pollution from that stretch will be collected in a water protection area which is connected to the water supply. If the water is not treated correctly the protection area can become a negative source instead of positive. Better monitoring of how the water protection areas work is needed, to ensure that the water supply is not affected. Today the maintenance of the water protection areas is inadequate, which could lead to them not functioning correctly. Clearer instructions on how to maintain the water protection areas should therefore be developed.

When constructing a new water protection area, samples should be taken after a certain time to check that the protection works as intended.

Många av de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med klotterproblemen bygger på för lite kunskap, och har i vissa fall istället t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste är att inhämta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rätt åtgärder. Man ska utgå från hur det ser ut hos sig, för en åtgärd som fungerat på ett ställe är inte självklar till att fungera på ett annat. Situationella åtgärder dominerar när det gäller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet där, så ser man att det kan löna sig att även satsa på olika sociala åtgärder…

Enligt doktrinen skall Försvarsmaktens agerande utgå från manövertänkande och ledningsmetodenskall vara uppdragstaktik vilket skall genomsyra all ledning. Verksamhetsledningen iFörsvarsmakten är de facto en förvaltningsmyndighet och kraven på en sådan skiljer sig frånkraven på en insatsledning. Innebär denna vardagsmiljö att vi riskerar skapa en förvaltarkulturmed de metoder som tillämpas? Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tillämpningen ivardagen av den uttryckta ledningsmetoden innebär för förmågan i våra insatsförband att leva upptill manövertänkande samt att leda och bli ledda enligt den valda ledningsmetoden,uppdragstaktik.De viktigaste slutsatserna är att vi inte skapar den avsedda förmågan utan en förmåga anpassad tillpågående insatser och verksamhetsledningen. Förmågan kommer också på sikt att urholkas genomatt det blir mindre tid över för oss att vara soldater då administration och ekonomiuppföljning tarmer utrymme.
The Swedish Military Doctrine states that the ground for action from a command perspective inthe armed forces is the philosophy behind Manoeuvre Warfare and Mission Tactics. Dailymanagement in the armed forces is based on other demands than those on command duringmilitary operations. Will the methods used in this daily environment create a risk for abureaucratic culture being shaped in the armed forces? The purpose of this study is to investigatehow the application of the command methods influences our ability to use Manoeuvre Warfareand Mission Tactics during operations. The most important conclusions are that we will not beable to create the required abilities. Instead we adapt to the ongoing operations and to themanagement. On a long term basis we will weaken the ability by us using more time foradministration and following up finances than on soldiering.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

I denna studie har jag valt att fokusera på mobbning i skolan, hur personalen i skolan arbetar med att förebygga och stoppa mobbning samt vilka verktyg de använder sig av. Mobbning är en traumatisk upplevelse. Vi kan ta del av historier om barn som är mobbade, eller varit utsatta för det i exempelvis radio, tv och i självbiografier. Ibland får vi höra om barn som inte får den hjälp de ha rätt till. Skolan och vuxna sviker dem när de behövs som mest. Vissa av barnen mår så dåligt att de börjar skolka, föräldrar står maktlösa när inte skolan hjälper dem på rätt sätt. Min undran är hur skolan och de som är ansvariga tolkar sina uppdrag när det handlar om att stoppa och förebygga mobbning. Den här studien kommer att handla om hur olika personer i skolan arbetar mot mobbning. Jag kommer att göra intervjuer vilket gör denna studie kvalitativ.  Mina intervjufrågor kommer att baseras på tidigare forskning inom området, syftet och mina frågeställningar.

I denna uppsats betraktas två olika bandspridningstekniker och vilken påverkan de har på telekrigsförmågan. Uppsatsen svarar på frågan: Vilka möjligheter finns att bedriva signalspaning och störning mot radiokommunikation som använder bandspridningsteknikerna frekvenshopp eller direktsekvens? Inledningsvis beskrivs en modell för telekrig mot radiokommunikation, ”telekrigcykeln”. Därefter beskrivs principer för ett radiosystem samt de två bandspridningsteknikerna frekvenshopp och direktsekvens. Slutligen analyseras bandspridningsteknikernas påverkan med hjälp av telekrigcykeln och resultaten diskuteras. Uppsatsen kommer fram till att båda signalerna går att spana mot, direktsekvens innebär större svårigheter för signalspaningen än frekvenshopp. Störning av båda signalerna görs bäst med störsändare som befinner sig nära radiomottagaren, dock är det svårt att placera störsändare nära motståndarens mottagare.
This essay examines two spread-spectrum technologies and what their effects are on the electronic warfare ability. The essay seeks to answer this question: What are the possibilities for signals intelligence and communications jamming against radio communications using one of the two spread-spectrum technologies frequency-hopping and direct sequence? The essay initially describes a model for how electronic warfare against radio communication is conducted, “telekrigcykeln”. It then describes the principles of a radio system as well as the two spread-spectrum technologies frequency-hopping and direct sequence. Using the model “telekrigcykeln” the essay finally analyses and discusses the impact of the spread-spectrum technologies. The essay finds that it is possible to conduct signals intelligence towards both signals, however direct sequence pose bigger problems than frequency-hopping. Both signals are easiest to jam using a jammer in close proximity to the radio receiver. However, close-proximity jammers are harder to place close to the opponent’s receiver.

De fördelar som en mer jämställd arbetsmarknad för med sig har börjat uppmärksammats, kvinnors tillträde till arbeten har ökat generellt, men i vissa branscher finns det fortfarande en tydlig begränsning som motar kvinnors inträde. Byggbranschen är ett exempel på en sådan bransch som inte är inbjudande för kvinnor eftersom den fortfarande är starkt mansdominerad, där normer och värderingar än idag är väldigt maskulina. Dock finns ett intresse både från de allt fler kvinnor som söker sig till branschen, men det finns också ett jämställdhetsintresse från allmänheten vars medvetenhet gällande ämnet har ökat på senare tid. Eftersom intressenters krav på en jämställd verksamhet har ökat så ställs företag inför helt andra förutsättningar idag jämfört med tidigare. Idag har verksamheterna ett behov av att visa upp en legitimitet och för att uppnå detta krävs samhällets godkännande. För att uppnå legitimitet behöver företagen kommunicera och redogöra för sitt jämställdhetsarbete, samtidigt som de faktiskt genomför det de uppvisar. Det är i praktiska handlingen som förändring kan uppnås. Genom att göra en kritisk diskursanalys av företaget JM Bygg AB:s redovisning av jämställdhetsarbete kan de eventuella bakomliggande motiven synliggöras samt hur de uttrycker och framställer sitt arbete med jämställdhetsfrågor. Företagets jämställdhetsarbete under år 2014–2019 har varit utgångspunkt i studien och under dessa år har det skett en lagändring som ställer högre krav på företagets redovisning av sitt jämställdhetsarbete. Då företag möter krav både från samhället och genom lagstiftning riskerar arbetet med jämställdhetsfrågor att fastna i att endast bli en teoretisk handling som i praktiken inte leder till en hållbar förändring.

Det har framkommit i flertalet granskningar att det förekommer brister inom studie- och yrkesvägledningsarbetet i de svenska skolorna idag. Det framkommer bland annat att avsaknad av styrning, ledning och kvalitetssäkring är återkommande problem. En effekt av detta är stora kvalitetsskillnader i vägledningsarbetet och det stöd eleverna erbjuds mellan kommuner. En ytterligare brist som framkommit i granskningarna är att det råder otillräcklig kunskap från både rektorer och lärare om vad skollag och läroplaner säger om studie- och yrkesvägledningens uppdrag i skolan. Studiens syfte har varit att beskriva yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar om vilka faktorer de uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor i skolan. Studien syftar även till att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar som viktiga för en stärkt profession. Sex studie och- och yrkesvägledare, verksamma inom skolväsendet, har intervjuats. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, att informanterna upplever att bristen på kunskap och styrning inverkar på deras arbetsvillkor i form av rektorers och lärares ovisshet kring informanternas professionella roll. Detta visar sig i att ansvarsfördelningen ofta är otydlig och att de saknar arbetsbeskrivning. Bristen på kunskap och styrning visar sig även vara viktiga att förbättra för att studie- och yrkesvägledarprofessionen ska stärkas. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv blir det även tydligt att dessa faktorer inverkar växelvis på varandra både på politisk nivå och på de enskilda arbetsplatserna. Det går således inte att förstå dessa faktorer som oberoende av varandra.

Syftet med vår studie är att se vilket pedagogiskt syfte barnböcker kan ha på en förskola i jämställdhetsarbetet. För att konkretisera syftet formulerade vi följande arbetsfrågor: Hur ser pedagoger med olika roller i förskoleverksamheten på jämställdhetsfrågor, knutna till förskolan? Hur kan barnböcker i förskoleverksamheten användas för att främja jämställdhets? Hur kan pedagoger jobba vidare med böcker? Vi har i vår studie en sociokulturell ansats, det innebär att vi utgår från att barnets lärande sker i samspel med andra och i relation till sin omgivning. Vi valde en kvalitativ metod för att kunna gå in på djupet av tre personers erfarenheter och tankar från förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att pedagogernas roll och deras förhållningssätt är mycket centralt i hur jämställdhetsarbetet utformas i förskolans verksamhet och med hjälp av böcker kan konkreta upplevelser erbjudas och fånga barnens intresse och uppmärksamhet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur de fyra förskollärarna som medverkar i studien använder sig av dokumentation och hur den gestaltar sig i verksamheten. Vi vill i den här studien undersöka vad förskollärarnas barnsyn har för inverkan på dokumentationen i förskolan. Detta studeras utifrån begreppen barnsyn, ”det kompetenta barnet”, barns perspektiv och barnperspektiv.Studien bygger på en kvalitativ metod för att belysa förskollärarnas tankar och erfarenheter om dokumentation. Metoderna som användes för att komma fram till ett resultat var formella intervjuer, fotodokumentationer samt walk and talk intervju. Studien visar att de deltagande förskollärarna upplever att dokumentationen är ett bra redskap att använda sig av för att synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla förskolans verksamhet. Samtliga förskollärares tankar om vad och varför de dokumenterar är väldigt lika, dock anser förskollärarna att tiden inte riktigt räcker till för all dokumentation de skulle önska att göra. Resultatet visar att gestaltningen av dokumentationen ser olika ut på förskolorna och att och mängden dokumentationer i verksamheten skiljer sig åt. Det dokumenteras på olika sätt, två av förskolorna lägger fokus på Instagram där föräldrar och barn hemma kan samtala kring olika händelser i förskolan. De andra två förskolorna dokumenterade mest i verksamhetens lokaler där dokumentationen mest är synlig för barnen.

Visste du att en tredjedel av all den mat som produceras slängs? (Globalamalen, u.å). Du kan lika väl kasta den tredje matkassen du inhandlat direkt, för det är ändå det du kommer att göra i slutändan. Detta fenomen kallas matsvinn, och är enkelt förklarat den maten som slängs i onödan. I Sverige står hushållen för majoriteten av landets totala matsvinn. Enligt Naturvårdsverket (2018) uppstod 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige år 2016, vilket motsvarar 129 kilo per person, varav en tredjedel är klassat som rent matsvinn.  Världen står inför den stora utmaningen att tackla den växande miljökrisen. Om alla levde som vi i Sverige, skulle man behöva fyra jordklot för att kunna försörja hela världen med naturresurser (WWF, 2018). Vi behöver ändra vårt konsumtionsbeteende eftersom materiell konsumtion går hand i hand med vårt ekologiska fotavtryck. Enligt Naturvårdsverket (2018) står matsvinnet i Sverige för 20-25 procent av landets totala klimatpåverkan. I samma stund uppskattas cirka 870 miljoner människor vara undernärda (Naturvårdsverket, 2018).  En bidragande orsak är konsumenternas attityd till mat; vi uppskattar inte maten som vi gjorde förr och vi har glömt var den kommer ifrån. En central roll i det här fenomenet står media och designers för som marknadsför och uppmuntrar oss att konsumera mer och mer. Enligt en studie från Popia (2012) tas 76 procent av alla köpbeslut i butiken; därför har vi som designers en viktig roll i utformningen av förpackningar, reklam och skyltar. Matsvinn är en stor bidragande faktor till miljökrisen, och därför har vi valt att belysa detta område. I vårt arbete har vi valt att utforska området matsvinn och se hur vi genom grafisk design kan påverka, belysa och förändra beteenden och attityder hos konsumenter.  Vi anser att vi som designers har ett samhälleligt ansvar eftersom det är vi som är med och formar utvecklingen framåt. I det här arbetet kommer vi att undersöka dessa två frågeställningar: Går det att uppmuntra konsumenter på ett positivt sätt att långsiktigt förändra sitt beteende kopplat till matsvinn? Hur kan man genom designmetoder bryta konsumentbeteenden och attityder för att uppnå minskat matsvinn? Arbetet har resulterat i förpackningskonceptet SMASK!, där vi applicerat metoden beteendedesign på grafisk form. Utmaningarna är att genom grafisk design få konsumenten att ändra på invanda beteenden och skapa nya. Ett svinn-bra initiativ för en hållbar framtid. Vårt hem, vårt land, vårt uppdrag.
Did you know that one third of all the produced food gets thrown away? (Globalamalen, u.å). You might as well throw away the third grocery bag you purchased right away, because that is what you will do in the end. This phenomenon is called food waste, meaning the food that is thrown away unnecessarily. In Sweden, households account for the majority of the country's total food waste. According to the Swedish Environmental Protection Agency (2018), 1.3 million tonnes of food waste arose in Sweden in 2016, which corresponds to 129 kilos per person, of which one third is classified as pure food waste. The world faces a major challenge of dealing with the growing environmental crisis. If everyone lived like us in Sweden, we would need four planets to be able to supply the whole world with natural resources (WWF, 2018). We need to change our consumption behavior, because material consumption goes hand in hand with our ecological footprint. According to the Swedish Environmental Protection Agency (2018), food waste in Sweden accounts for 20-25 percent of the country's total climate impact. At the same time, approximately 870 million people in the world are estimated to be malnourished (Swedish Environmental Protection Agency, 2018). One contributing factor is the consumer's attitude towards food; we do not appreciate the food like we used to and we have forgotten where it comes from. Media and designers has a huge part in this phenomenon, who promote and encourage us to consume more and more. According to a study from Popia (2012), 76 percent of all purchasing decisions are made in the store; Therefore, as designers, we have an important role in the design of packaging, advertising and signs. Food waste is a major contributing factor to the environmental crisis, and we have therefore chosen to highlight this area. In our work we have chosen to explore the area of ​​food waste and see how we through graphic design can influence, illuminate and change behaviors and attitudes of consumers. We believe that as designers, we have a social responsibility in shaping the future. In this work, we will examine two issues: Is it possible to encourage consumers in a positive way to change their behavior towards food waste in the long term? How can design methods break consumer behavior and attitudes to achieve reduced food waste? Our work has resulted in a packaging concept called SMASK!, where we have applied behavioral design methods on graphic form. Our challenge is to change consumers behavior and create new ones through graphic design. A great initiative for a sustainable future. Our home, our country, our mission.

La recherche de mot consiste à trouver une ou toutes les occurrences d'un mot de longueur m dans un texte de longueur n. Nous étudions ici l'algorithme de Boyer-Moore qui compare les caractères du mot et du texte de la droite vers la gauche ce qui lui confère un bon comportement en pratique. Nous étudions également ses variantes et en présentons une nouvelle appelée Turbo-BM simple à mettre en oeuvre. Nous présentons également deux nouveaux algorithmes de recherche de mot basés sur l'utilisation de l'automate déterministe minimal des suffixes du renversé du mot à trouver. Le premier algorithme nommé Reverse Factor est quadratique sans le pire des cas, le second appelé Turbo Reverse Factor est linéaire dans le pire des cas et effectue au plus 2n comparaisons. Ces deux algorithmes ont un comportement optimal en moyenne. Nous montrons qu'il est possible d'étendre cette technique à la recherche d'un ensemble fini de mots à l'aide d'un nouvel algorithme nommé Multi Reverse Factor. Enfin nous exhibons des résultats de tests de plusieurs algorithmes de recherche de mot sur différents types de textes. Ces résultats montrent que pour de petits alphabets ou pour de longs mots les algorithmes du type Reverse Factor ont un très bon comportement en pratique.

Le contexte expérimental et les hypothèses biologiques sous-jacentes du modèle de croissance Monod sont présentées. L'importance de ce modèle, ses principaux champs d'application, la variabilité de la valeur de ses paramètres, ainsi que la dynamique de la croissance de son impact sont exposés. Ce modèle était supposé se justifier de façon analogue au modèle de Michaelis et Menten, mais cette approche soulève plusieurs difficultés.

Nous montrons comment le modèle de Monod peut être obtenu à partir du modèle de croissance logistique, avec pour corollaire la prédiction inattendue d'une augmentation apparente de la valeur du paramètre <> avec le paramètre <>. Une ré-examination des résultats publiés montre que cette tendance est observée. Il est cependant difficile de savoir si ces résultats sont réellement probants.

Pour tester l'hypothèse de l'augmentation de la valeur du paramètre <> avec le paramètre <>, nous avons estimés ces deux paramètres pour Escherichia coli K12 CIP 54117 cultivé dans deux milieux de culture pour modifier la valeur du paramètre <>. Les résultats expérimentaux ne semblent pas être en contradiction avec la prédiction faite. Le paramètre <> ne devrait plus être considéré comme une constante physiologique, et le rapport de Healey <> lui être préféré pour caractériser l'affinité des micro-organismes pour un substrat limitant.

L'énergie de maintenance d'une population de micro-organismes peut être déterminée avec une relation développée par Monod. Les conditions de son utilisation pour caractériser l'effet des antibiotiques sur la croissance sont précisées. Une augmentation exponentielle de l'énergie de maintenance avec la concentration en antibiotique est fréquemment observée.

Det påstås ofta att endast en bråkdel av alla de våldtäkter, sexuella övergrepp mm som begås mot barn, i slutändan uppmärksammas och lagförs. Det kan bero på att det aldrig görs en anmälan, att åtal inte väcks eller att domstolen inte bedömer att bevisningen är tillräcklig för en fällande dom. Vid misstankar om sexualbrott mot barn behöver rättsväsendet, precis som med andra brottsmisstankar, väga risken för en felaktigt fällande dom mot intresset att lagföra gärningsmän. Denna balansgång blir särskilt krävande när det gäller sexualbrott mot barn. Rättspsykologisk forskning har visat att barn beter sig mycket annorlunda till skillnad från vuxna i en rättslig process. För att på bästa sätt kunna bemöta barn samt på ett korrekt sätt värdera barns utsagor och vara medveten om vilka svårigheter barn ställs inför i en rättslig process är psykologisk kunskap essentiellt. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka svenska domstolars bevisvärdering av barns muntliga utsagor utifrån ett rättspsykologiskt perspektiv. Detta har innefattat dels en bedömning av hur bevisvärderingen borde gå till med beaktande av tillämplig HD-praxis och rättspsykologiska rekommendationer, dels en utvärdering av hur bevisvärdering faktiskt går till utifrån en empirisk undersökning. En kontext som framstår som vanligt förekommande i mål om sexualbrott mot barn är att målet inte bara rör en åtalspunkt utan två eller flera. Syftet med studien var således att undersöka om juristdomares och nämndemäns bevisvärdering och beslut i skuldfrågan påverkades av antalet åtalspunkter då de avsåg liknande brott. Studien utgick ifrån bedömningen av Högsta domstolens kriterier för en tillförlitlig utsaga. Studien genomfördes som ett kvasiexperiment med en mellangruppsdesign där totalt 20 juristdomare och nämndemän deltog. Trots att resultaten i studien inte resulterade i någon signifikant skillnad visade sig ändock en trend ibland domare, som i större utsträckning valde att döma den tilltalade vid vetskapen om fler åtalspunkter. Slutsatsen av studien blev således att kriteriebedömningen som görs i domstol baseras på subjektiva tolkningar. Detta är naturligtvis problematiskt då man som part ska kunna lita på att domstolen är objektiv i sin bedömning samt att en domstol inte under några omständigheter skall påverkas av flera åtalspunkter.

Uppsatsen fokuserar på just initialangriparens möjligheter att freda sig mot ett icke straffbart försvar som han själv har gett anledning till. Därav titeln: ”Självförsvar mot självförsvar. Rätten att försvara sig mot icke brottsliga angrepp”. Självförsvarsrätten innebär en rätt att just försvara sig, inte mer. Frågan är i vilken utsträckning det är motiverat att en angripare får utstå de direkta fysiska konsekvenserna av självförsvaret utan att ha rätt att försvara sig. I uppsatsen utredes i vilka situationer, på vilket sätt, med vilket rättsligt – och ideologiskt – stöd (1) kan och (2) bör en person som först attackerat någon kunna åberopa nöd respektive putativt nödvärn för att försvara sig ”tillbaka” mot ett icke brottsligt självförsvar.

Together with an basic assumption of the main thesis of the theory of singular direct reference, this paper formulates two original theses grounded in the Kripkean notion of proper names. Regarding the assumption of the main thesis, efforts have been made to explicitly explain its essence as a reactionary theory against the description theory of proper names, a theory mainly due to Bertrand Russells (1905) influential article "On Denoting". Grounded in Russell, outlining the fundamental idea of proper names as abbreviated or disguised definite descriptions, this paper moves forward through the critiques of Strawsons (1950) "On Referring", Donnellans (1966) "Reference and Definite Descriptions" and Kripkes (1977) "Speaker's Reference and Semantic Reference". With the historical background in place, in accordance with Salmons (1982) "Reference & Essence" the arguments against the theory of descriptions for proper names are put forward, which leads to the assumption of the mentioned main thesis. Regarding the papers more original theses, the first of these distinguishes between different kinds of proper names depending on whether or not they refer to an object capable of cognitive functioning. The main thrust of this paper is however made through the formulation of the second thesis, as it is being aimed at challenging Kripke's Millian notion of all proper names as being non-connoting. However, in contrast to this view in accordance with the view being put forward in this paper, cognition-referring proper names are connoting. Additionally, a finishing discussion is supplemented concluding descriptions of such connotations as being questions for pragmatism.

Komponentbaserad informationssystemutveckling är en metod där system utvecklas och byggs med komponenter. Dessa komponenter är utbytbara och tanken är att organisationer ska kunna minska utvecklingstiden och utvecklingskostnaderna för informationssystem. I det här arbetet har en undersökning gjorts där personer inom några organisationer intervjuats. Undersökningens mål har varit att svara på frågan om det finns någon skillnad mellan unga och gamla organisationers hinder mot införandet av komponentbaserad informationssystemutveckling. Undersökningen har kommit fram till att unga organisationer stöter på ett mindre motstånd mot förändringsarbetet än gamla organisationer och att detta kan bero på att unga organisationer har en organisationskultur som är mer öppen för förändringar.

L'objet de notre thèse est le suivant : nous nous efforçons de réintégrer dans la philosophie ce que nous pensons être le problème central et fondamental de la psychologie : celui de la psyché. Nous formulons une hypothèse sur la nature et l'origine de la psyché. Pour cela nous utilisons la "logique des antagonismes". Alias " raison contradictoire" de Stéphane Lupasco. Ainsi que la physique quanti- que. En insistant sur les travaux de Roger Penrose. C'est le thème de notre volume 1, intitulé : "la psyché, des quanta au cosmos. " En deuxième lieu, nous nous interrogeons sur la production majeure de la psyché qu'est le moi, source de la rationalité. De la souveraineté. Et de la liberté de l'individu. Nous privilégions ici les travaux de Freud, Mélanie Klein. Jung. Winnicot. Et autres auteurs qui ont examiné le problème. C'est le thème du volume 2 de notre thèse. Intitulé : prolégomènes à une ontologie du moi. Normal et pathologique.

Le suivi d'objets multiples (Multiple Object Tracking (MOT)) est une tâche importante dans le domaine de la vision par ordinateur. Plusieurs facteurs tels que les occlusions, l'éclairage et les densités d'objets restent des problèmes ouverts pour le MOT. Par conséquent, cette thèse propose trois approches MOT qui se distinguent à travers deux propriétés : leur généralité et leur efficacité.La première approche sélectionne automatiquement les primitives visions les plus fiables pour caractériser chaque tracklet dans une scène vidéo. Aucun processus d’apprentissage n'est nécessaire, ce qui rend cet algorithme générique et déployable pour une grande variété de systèmes de suivi.La seconde méthode règle les paramètres de suivi en ligne pour chaque tracklet, en fonction de la variation du contexte qui l’entoure. Il n'y a pas de contraintes sur le nombre de paramètres de suivi et sur leur dépendance mutuelle. Cependant, on a besoin de données d'apprentissage suffisamment représentatives pour rendre cet algorithme générique.La troisième approche tire pleinement avantage des primitives visions (définies manuellement ou apprises), et des métriques définies sur les tracklets, proposées pour la ré-identification et leur adaptation au MOT. L’approche peut fonctionner avec ou sans étape d'apprentissage en fonction de la métrique utilisée.Les expériences sur trois ensembles de vidéos, MOT2015, MOT2017 et ParkingLot montrent que la troisième approche est la plus efficace. L'algorithme MOT le plus approprié peut être sélectionné, en fonction de l'application choisie et de la disponibilité de l’ensemble des données d'apprentissage
Multiple Object Tracking (MOT) is an important computer vision task and many MOT issues are still unsolved. Factors such as occlusions, illumination, object densities are big challenges for MOT. Therefore, this thesis proposes three MOT approaches to handle these challenges. The proposed approaches can be distinguished through two properties: their generality and their effectiveness.The first approach selects automatically the most reliable features to characterize each tracklet in a video scene. No training process is needed which makes this algorithm generic and deployable within a large variety of tracking frameworks. The second method tunes online tracking parameters for each tracklet according to the variation of the tracklet's surrounding context. There is no requirement on the number of tunable tracking parameters as well as their mutual dependence in the learning process. However, there is a need of training data which should be representative enough to make this algorithm generic. The third approach takes full advantage of features (hand-crafted and learned features) and tracklet affinity measurements proposed for the Re-id task and adapting them to MOT. Framework can work with or without training step depending on the tracklet affinity measurement.The experiments over three datasets, MOT2015, MOT2017 and ParkingLot show that the third approach is the most effective. The first and the third (without training) approaches are the most generic while the third approach (with training) necessitates the most supervision. Therefore, depending on the application as well as the availability of a training dataset, the most appropriate MOT algorithm could be selected

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur yrkesrollen lärare mot fritidshem konstrueras av verksamma lärare mot fritidshem i intervjuer. Jag har granskat hur lärare mot fritidshem talar om den egna yrkesrollen och vilken bild som utifrån det framträder. Jag har även försökt undersöka om den bild som kommer fram av lärare mot fritidshem i forskningslitteraturen påverkar synen på den egna yrkesrollen genom att ställa frågor kring detta till de intervjuade. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsintervju som metod i detta arbete. Jag har tagit en fenomenologisk ansats för att på så vis förstå och få en inblick i de intervjuades livsvärld och perspektiv. I min studie har jag genomfört åtta stycken semistrukturerade intervjuer med lärare mot fritidshem för att samla in material. Som teoretiskt perspektiv har jag valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet och begreppen kontext och diskurs. Den tidigare forskning som jag har använt mig av i studien är forskningslitteratur som till stor del behandlar samspelet mellan skola och fritidshem. För att kort sammanfatta det resultat som jag har kommit fram till i min studie, så visar det sig att de intervjuade lärarna mot fritidshem beskriver en tillsynes dubbel bild av yrkesrollen. Då det i resultatet visar sig att yrkesrollen är tydlig i en kontext, inom fritidshemmet, men att den i mötet med skolan och dess kontext blir diffus. Detta p.g.a. omständigheter som lärare, arbetslag och skola, och detta i sin tur p.g.a. deras högre rang och status jämfört med lärare mot fritidshem. Utifrån resultatet så fann jag även att det finns en motstridighet inom lärare mot fritidshems yrkesroll, då den kan vara flera olika roller. En del av dessa roller har tidigare beskrivits i litteraturen (Haglund, 2004) som assistenten, fostrare, förnyare och efterföljare. I mina resultat fann jag rollen som assistent men jag fann även en helt ny roll: förrädaren, vilket kan ses som ett nytt tillskott till dessa roller. I resultatet framkommer det även att lärare mot fritidshem uttrycker att de inte upplever att de påverkas av den bild som framkommer av yrkesrollen i forskningslitteraturen.

Ao engajar-se nas diversas formas de interação face a face, os interagentes devem considerar uma série de regras linguísticas, contextuais e interacionais para assegurar sua plena execução. Ainda que as regras conversacionais sejam culturalmente pré-definidas, as diversas situações interacionais criam, inevitavelmente, conflitos que podem oferecer perigo à imagem pública do locutor, assim como a do interlocutor. Para preservar a imagem de ambos, amenizar ou mesmo evitar as tensões nas interações verbais, são colocadas em prática estratégias de polidez verbal, que podem ser definidas como identidade social expressa em conduta verbal. O presente trabalho visa a estudar o funcionamento de alguns procedimentos conversacionais de atenuação como estratégia fundamental à realização harmoniosa de uma interação verbal. Desse modo, a compreensão do papel que desempenha a polidez verbal em determinada cultura pode ser determinante para o êxito do objetivo pretendido em uma troca conversacional, afinal, cada grupo social possui um perfil comunicativo que o caracteriza. Para tanto, foram analisadas entrevistas televisivas realizadas por falantes de língua francesa (França) e também portuguesa (Brasil) para observar quais estratégias de polidez negativa são empregadas em cada uma dessas culturas em situações de confronto. A partir da classificação proposta por Kerbrat-Orecchioni (1996, 2005) que tem em Brown e Levinson (1978, 1987) suas principais referências, procurou-se identificar as diferenças e as semelhanças dos procedimentos de atenuação colocados em ação em ambas as línguas. Nos casos observados, verificou-se certa tendência entre os falantes de língua portuguesa à contemporização de seus enunciados, o que pode denotar uma maior disposição em preservar a face de seu interlocutor, talvez para proteger a própria face.
By engaging in various forms of face to face interaction, the interactants must consider a number of linguistic rules, contextual and interactive, in order to ensure its full implementation. Although the conversational rules are culturally pre-defined, the various interactional situations create, inevitably, conflicts that may cause danger to the speaker and the interlocutor\'s public image. To preserve the image of both, to reduce or even avoid tensions in verbal interactions, verbal politeness strategies are put into practice, which can be defined as a social identity expressed in verbal behavior. The present work aims to study the functioning of some conversational mitigation procedures as a key strategy to achieve a harmonious verbal interaction. Thus, understanding the role played by verbal politeness in a particular culture can be crucial to the success of the intended purpose in a conversational exchange, after all, each social group has a communication profile that characterizes it. Thus, we analyzed television interviews conducted by speakers of French (France) and Portuguese (Brazil) in order to examine which negative politeness strategies are employed in each of these cultures in a confrontational situation. Based on the classification proposed by Kerbrat-Orecchioni (1996, 2005) which has in Brown and Levinson (1978, 1987) its main references, we sought to identify the differences and similarities of the mitigation procedures put into action in both languages. In the studied cases, we observed a tendency among the Portuguese-speaking people to compromise their statements, which may reflect a greater willingness to preserve their interlocutors face, perhaps to protect their own face.

Grannsamverkan är en verksamhetsform som ämnar minska brottsligheten och öka tryggheten i bostadsområden genom att involvera de boende. I Skåne benämns detta arbete istället för ”Grannar mot brott” och bedrivs med hjälp av Länsförsäkringar Skåne. Majoriteten av den internationella forskning som återfinns rörande arbetet med grannsamverkan är dessvärre genomförd innan millennieskiftet samt att det finns en brist på nationell forskning kring arbetet. Dessutom har det inte utförts några studier kring hur arbetet med grannar mot brott i Skåne genomförs och därför undersöker denna studie varför grannar mot brott startas upp, hur det bedrivs, vilka som är de centrala åtgärderna samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns med arbetet. Eftersom att brottslighet påverkar såväl individen som blir utsatt och samhället i sig är det viktigt att ett brottsförebyggande arbete likt grannar mot brott genomförs på ett optimalt sätt. En mer nyanserad förståelse gynnar även de myndigheter och organisationer som är involverade i arbetet med grannar mot brott och kan således förbättra samarbetet. Föreliggande studie har således intervjuat individer i bostadsområden som har en ordföranderoll i arbetet med grannar mot brott för att bredda kunskapsläget kring ämnet. Studiens resultat visar att arbetet startas upp av att de boende för att minska brottsligheten till följd av händelser som har inträffat på närliggande platser kring bostadsområdet. Arbetet bedrivs med hjälp av aktörer som Länsförsäkringar Skåne och Polisen som bidrar med information och material samt centrala åtgärder som övervakning, märkning av egendom och säkring av bostäderna. Bibehållandet av motivationen för arbetet bland de boende samt betydelsen av att sprida arbetet till andra områden och kommuner framkom som faktorer som bör utvecklas.
Neighbourhood watch is a form of activity that intends to reduce crime and increase security in residential areas by involving the residents. In Skåne this activity is entitled as “Neighbours against crime” and is conducted with the help of Länsförsäkringar Skåne. Much of the international research found regarding the work with neighbourhood watch is unfortunately completed before the millennium shifted and there’s also lack of national research around the work. In addition, no studies have been carried out on how the work with neighbours against crime is done in Skåne. Therefore, this study examines why neighbours against crime are started, how are they done, which are the key actions and what developmental opportunities there are with the work. Because crime affects both the individual who is exposed and the society, it is important that crime prevention work, like neighbours against crime, is carried out in an optimum manner. A more nuanced understanding also favours the authorities and organizations involved in the work of neighbours against crime, thus improving cooperation. The present study has interviewed individuals in residential areas who have a chairman's role in working with neighbours against crime to broaden the knowledge situation around the subject. The results of the study show that the work is initiated by the residents to reduce crime because of events that have occurred in nearby places around the residential area. The work is carried out using actors like Länsförsäkringar Skåne and the Police, which provide information and materials as well as the central measures such as monitoring, property marking and security of housing. The maintenance of motivation for the work among the residents as well as the importance of spreading work to other areas and municipalities emerged as factors that should be developed.

Det finns flera vägar att gå för att uppnå en karriär som elitidrottare. En väg som majoriteten av svenska elitidrottare har gemensamt är att de genomförde sin elitsatsning i samband med att de gick en s.k. Nationell idrottsutbildning (NIU) eller ett Riksidrottsgymnasium (RIG). Tidigare forskning pekar på att förberedelser inför karriärövergångar hos elitidrottare är nödvändiga för att idrottaren ska få bästa möjliga förutsättningar. Likaså ska studie- och yrkesvägledning i skolan syfta till att eleven ska lära sig att göra väl underbyggda val återkommande gånger i sin framtida karriär. Denna kvalitativa studie fördjupar sig i vilka utmaningar de elitsatsande eleverna kan ställas inför samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har när det gäller den elitsatsande gymnasieeleven. Resultatet pekar bland annat mot att det är få av de elitsatsande eleverna som tänkt långsiktigt och förstår innebörden av RIG eller NIU när de antagits till programmen, de elitsatsande eleverna måste ta stort ansvar i ung ålder och står inför en osäker framtid. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll när det kommer till den elitsatsande gymnasieeleven men träffar inte eleverna i det vardagliga sammanhanget. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare, specialidrottslärare och andra viktiga vuxna runt om eleven är en förutsättning för att eleven ska få så bra vägledning som möjligt.

Den organiserade brottsligheten är idag ett växande problem. Brott som hänförs till organisationer har kraftigt ökat under det senaste decenniet och som resulterat i en ökad våldsanvändning runt om i landet, främst inom de socialt utsatta områden. Den ökade organiserade brottsligheten skapar en samhällelig oro som resulterar i att Sveriges myndigheter får minskad legitimitet. För att få bukt på den organiserade brottsligheten krävs metoder som inte tillämpas idag. Flertalet länder i Europa har öppnat upp för att medge strafflindring till kronvittnen för att effektivisera landets brottsbekämpning. I Danmark infördes ett kronvittnesinstitutet som ett resultat av en prejudicerande dom från 1998. Det danska kronvittnesinstitutet har haft en betydande roll i den framgång de brottsbekämpande myndigheterna haft i sitt arbete mot organiserad brottslighet. Att komma åt den organiserade brottsligheten får anses utgöra det starkaste argumentet som talar för att implementera ett kronvittnesinstitut. I samband med upptrappningen av den organiserade brottsligheten ökar efterfrågan om ett kronvittnesinstitut. Vad som definierar ett kronvittne är att en gärningsman, som samverkar med brottsbekämpande myndigheter om någon annan gärningsmans brottslighet, medges strafflindring. Kronvittnesinstitutet, som redan under 1980-talet var ett aktuellt ämne, diskuteras fortfarande flitigt. Idag är frågan om ett kronvittnesinstitut bör implementeras i svensk rätt en aktuell fråga på den politiska dagordningen. I dagsläget tillämpas inte strafflindring för kronvittnen, istället tillämpas strafflindring vid medverkan av den egna brottsligheten som stipuleras i 29 kap. 5 § Brottsbalk (1962:700). I bestämmelsen stadgas de billighetsskäl som hänförs till gärningsmannens person och som kan föranleda strafflindring. Diskussionen om kronvittnen präglas av såväl för- som motargument. Då tankar bakom kronvittnesinstitutet är effektivitetsmässiga, löper det stor risk att det sker på bekostnad av den enskildes rättssäkerhet. Det är vedertaget att ett effektivt förfarande ofta brister i kvalité och att ett rättssäkert förfarande ofta har en avsaknad av effektivitet. Argument som ett effektivare brottsbekämpande och ett mer humant rättsväsende ställs emot argument som rättssäkerhetsförluster och omfattande risker för felaktiga utpekanden och bristfällig bevisvärdering. Det svenska rättssystemet innefattar principer som spelar en avgörande roll för att den enskildes rättssäkerhet upprätthålls, bland annat legalitetsprincipen och rätten till en rättvis rättegång. För att det skall vara möjligt att implementera ett system som tillämpar kronvittnen, får det inte ske på bekostnad av de rättsliga principerna. Uppsatsen landar sammantaget i att NJA 2009 s. 599 redan kan ha öppnat upp för ett kronvittnesinstitut genom att medge strafflindring för ett kronvittne på andra grunder än de samhälleliga effektivitetsintressen som är grundtanken bakom kronvittnessystemet. Genom att medge strafflindring för allvarliga hot om repressalier med stöd av billighetsskälen i 29 kap. 5 § p. 9 BrB, torde det finnas möjlighet för rätten att medge strafflindring för kronvittnen i undantagsfall. Med det sagt innebär det inte att ett kronvittnesinstitut bör implementeras i svensk lagstiftning. Det råder fortfarande stor oklarhet i om ett sådant system kommer att bidra till effektivitetsvinster och om effektivitetsvinster kan motiveras genom att inskränka på rättssäkerheten. För det fall det inte är möjligt att i ett effektivare utredningsarbete kvalitetssäkra rättssäkerheten, torde ett kronvittnesinstitut inte implementeras. Mot bakgrund av den utredning regeringen tillsatt i år, är vi av uppfattningen att utredningens resultat kommer spela en betydande roll i om ett kronvittnesinstitut kommer att tillämpas i svensk rätt.

Na região de Araçaíba (SP) ocorrem dois litotipos, referidos às formações Água Clara e Córrego dos Marques. Essas unidades foram afetadas por sucessivas fases de deformação e metamorfismo e pos três grandes intrusões de rochas ígneas. A Formação Água Clara caracteriza-se por apresentar mudanças faciológicas de leste para oeste. A leste afloram rochas cálcio-silicáticas, de rochas xistosas, quartzísticas e metabásicas. Os metacarbonatos expostos a leste foram afetados por metamorfismo regional dinamotermal, em grau médio, da zona metamórfica da actinolita e os meta-sedimentos, com vulcânicas associadas, do lado oeste, por metamorfismo de grau médio da zona metamórfica do diopsídio. Havendo, assim, um aumento de grau metamórfico de leste para oeste. Associado a esse evento demetamorfismo regional dinamoternal, ocorreu o desenvolvimento do bandamento composicional detransposição (\'S IND. n\') da fase de deformação \'F IND. n\', gerada por cisalhamento simples, de baixo ângulo e de caráter dúctil. As evidências mais marcantes desta fase de deformação são: presença dedobras intrafoliais. \"boudinage\" de camadas mais competentes, estiramento de grãos minerais, bem como a presença de dobras em bainha. Uma segunda fase de deformação \'F IND. n+1\' desenvolveu o bandamento de transposição \'S IND. n+1\' que se sobrepôs à superfície anterior \'S IND. n\'. É uma foliação de transposição de alto ângulo que afetou generalizadamente os meta-sedimentos da Formação Água Clara. Associação a esta fase tardia de deformação desenvolveu-se um segundo evento de metamorfismo regional, de caráter termal, evidenciado pelo aparecimento de actinolitas centimétricas. Esse metamorfismo está associado à intrusão ígnea que, devido aos movimentos gerados por cisalhamento simples, de baixo ângulo, da fase \'F IND. n\' resultou na formação de ortognaisses, expostos a oeste na área de estudo. A seguir, como conseqüência dessa deformação progressiva ) da fase \'F IND. n+1\', ocorreu o desenvolvimento de movimentações sub-horizontais em zonas de cisalhamento de alto ângulo desenvolvidas tardiamente (\"Shear Zones\"), de uma fase de deformação \'F IND. n+2\', que dobrou e redobrou os meta-sedimentos Água Clara, gerando macrodobras \'D IND. n+2\'. Considerou-se para a Formação Água Clara uma idade de deposição no Proterozóico Inferior. Posteriormente, no Proterozóico Médio a Superior, houve a deposição dos meta-sedimentos da Formação Córrego dos Marques, correlacionados aos meta-sedimentos dos grupos Itaiacoca e Açungui-subgrupo Lajeado e Formação Rio das Pedras/Perau. A Formação Córrego dos Marques é constituída de meta-sedimentos predominantemente pelíticos e químicos e localmente psamíticos. São filitos, cálcio-filitos e cálcio-xistos finos, calcáreos dolomíticos impuros, quatzosos, com intercalações de quartzitos e metarenitos finos; localmente ocorrem metabasitos. Estruturalmente identificaram-se três fases de deformação denominadas de \'F IND. 1\', \'F IND. 2\' e \'F IND. 3\', sendo que as duas últimas estão associadas às duas últimas fases que afetaram as rochas da Formação Água Clara, evidenciando um processo contínuo e progressivo de deformação. O metamorfismo regional dinamotermal é de grau fraco, fácies xisto verde. Intenso magmatismo ácido é identificado na área, através das rochas da Suíte Granítica Três Córregos. Posteiormente ocorreu novo magmatismo ácido caracterizado pelo Granito Apiaí. Atribuíram-se idades do Proterozóico Superior ao Cambro-Ordoviciano para essas unidades. E, finalmente, encerrando a etapa de transição da Plataforma Brasileira, ocorreram os grandes falhamentos transcorrentes, com destaque à Falha Quarenta Oitava.
Two lithotypes occur in the Araçaíba region, in São Paulo State, attributed to Água Clara and Córrego dos Marques Formations. Both these units have been affected by several metamorphic events, plus the emplacement of three large intrusive igneous bodies. In the east part of the area, the Água Clara Formation displays alternating calc-silicate and impure carbonatic rocks, affected by regional dynamothermal metamorphism corresponding to the actinolite zone. Schists, quartzites and metabasites interbedded with calc-silicate rocks add to these rocks in the west area. In this case they are metamorphosed in the diopside zone, thus characterizing an increasing degree of metamorphism toward the west direction. Associated to this regional dynamothermal metamorphic event a compositional transposed layering has also developed (\'S IND. n\'), corresponding to an episode of deformation (\'F IND. n\'), caused by ductile low-angle simple shearing. The most remarkable evidences for this phase of deformation can be observed in different scales of approach: stretching of mineral grains, intrafolial folds, sheet folds and boudinage of more resistant rocks. A second phase of deformation (\'F IND. n+1\') caused the development of a compositional layering (\'S IND. n+1\'), overprinted on the previous surface (\'S IND. n\'). It is represented by a higy-angle transposed foliation which affected the metassediments of the Água Clara Formation as a whole. Together with this late phase of deformation, a second episode of regional metmorphism of thermal character has developed, as displayed by centimetric actinolite crystals. This metamorphism is associated with igneous activity resulted in orthogneisses, due to tectonic movements caused by simple low-angle shearing during the phase (\'F IND. n\'). Next, as a consequence of the progressive deformation of phase (\'F n+1\'), sub-horizontal movements affected the lately developed high-angle shear zones attributed to a (\'F n+2\') phase, wich folded and re-folde the metassediments of Água Clara Formation, thus originating macrofolds (\'D n+2\'). The deposition of sediments which composes the àgua Clara Formation is thought to be of Lower Proterozoic age, while those which formed the Córrego dos Marques Formation, would have been deposited in Middle to upeer Proterozoic. This Formation, as defined here, is correlated to the metassediments of Itaiacoca and Açungui Groups - Lajeado Subgroup and Rio das Pedras/Perau Formation. The Córrego dos Marques Formation ismade up mostly of politic (locally psamitic) and chemical metassediments: phyllites, calc_phyllites and fine-grained calc-schists, impure dolomitic limestones, interbedded with quartzites and fine-grained metarenites, and, locally, metabasites. Three phases of deformation have been recognized (\'F IND.1\' , \'F IND.2\' and \'F IND.3), the last two of them being associated with the two last phases wich affected the rocks of Água Clara Formation. A progressive and continuous process of deformation is thus indicated. Regional dynamothermal metamorphism is weak, corresponding to the greenschist facies. Rocks of Thês Córregos Granitic Suite record an intense phase of acid magmatism, continued through the enplacement of Apiaí Granite. The ages of theses units are supposed to range from Upper Proterozoic to Cambro-Ordovician. The final events of the geologic evolution are connected to big transcurrent faults, among shich the Quarenta Oitava Fault is the most important. This tectonic activity represents the transitional stage whose end resulted in the achievement of the Brazilian Plataform.