Relevant bibliographies by topics / Modersmålsundervisningen

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Modersmålsundervisningen'

Author: Grafiati
Published: 24 June 2021
Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Modersmålsundervisningen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Modersmålsundervisningen"

1

Carlsen, Dorthe, and Lene Illum Skov. "Mundtlighed i danskfaget og dets læremidler." Learning Tech, no. 8 (December 15, 2020): 10–39. http://dx.doi.org/10.7146/lt.v5i8.119808.

Full text
Abstract:
Mundtlighed er en central del af al undervisning, hvor læreren viser tilrette gennem samtale, men netop i modersmålsfaget er mundtlighed samtidig indhold. Eleven skal lære at ytre sig, tale og lytte og indgå i mange forskellige mundtlige kommunikationssituationer (Undervisningsministeriet, 2019). Man må derfor forvente, at læremidler til danskundervisningen giver et bud på, hvordan læreren kan undervise i mundtlighed. Samtidig tyder meget på, at mundtlighed ikke fylder meget som indhold i modersmålsundervisningen (Haugsted, 1999; Penne & Hertzberg, 2015, Hvass, 2017). I denne artikel fremstilles en læremiddelanalyse (Hansen & Skovmand, 2011) af to didaktiske læremidler. Analysen fokuserer på hvordan og i hvilken udstrækning mundtlighed gøres til indhold i et de mest anvendte læremidler til modersmålsundervisningen samt et temabaseret, præmieret læremiddel med særligt fokus på mundtlighed. Analysen munder ud i en vurdering af læremidlernes “potentielle læringspotentiale” (Bundsgaard & Hansen, 2011). Teoretisk forankres undersøgelsen i en nordisk tradition inden for mundtlighedsdidaktik som bygger på især Haugsted (1999), Dysthe (1997) og Høegh (2017; 2018). Lytning anses for en integreret del af mundtligheden (Høegh 2018). Teorien operationaliseres i ”Mundtlighedstrekanten”, som bidrager med et metasprog om mundtligt sprog, der også ville kunne anvendes i lærerens fagdidaktiske planlægning og refleksion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ganuza, Natalia, and Christina Hedman. "Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg." Nordand 2, no. 01 (June 13, 2018): 4–22. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2018-01-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Henkel, Ayoe Quist. "Konturer af intermedial litteratur og litteraturdidaktik i Fælles Mål og i danskundervisningen." Studier i læreruddannelse og -profession 2, no. 2 (October 11, 2017): 106. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v2i2.27688.

Full text
Abstract:
I Fælles Mål for faget dansk (2014) forekommer vendingen ”litteratur og andre æstetiske tekster” og begrebet ”multimodalitet” for første gang i danskfagets læreplan. Samtidig udvikles nye former for kunstarter og medier for realisering af litteratur i kraft af den teknologiske og digitale udvikling. Når børn i dag åbner en litterær tekst i danskundervisningen, vil det af og til være i form af digital litteratur, som fx en litterær app, en sms-novelle eller et andet digitalt format, der benytter sig af forskellige udtryksformer og varierende former for interaktion. Sådanne forandringer i læreplanen og i det litterære felt stiller nye spørgsmål til dels, hvad der karakteriserer litteraturundervisningens genstandsfelt, dels hvorfor og hvordan digital litteratur kan læses i modersmålsundervisningen. Disse fagdidaktiske spørgsmål diskuterer og svarer artiklen på ud fra en intermedialitetstilgang (bl.a. Mitchell 1994, Wolf 2007, Elleström 2010, Bruhn 2012 og 2016), eftersom denne i al sin diversitet er optaget af tværæstetisk og tværmedial betydningsdannelse i blandt andet litteratur. Denne tilgang komplementerer dermed multimodalitetsteorien, der orienterer sig mod alle tekster og deres sammensatte og kommunikative hensigt, ved at fokusere særligt på æstetiske tekster og disses mulige refleksions- og erkendelsespotentiale. Ud fra en analyse fokuseret på de to nye begrebsanvendelser og med nedslag i en digital og remedieret version af Karen Blixens fortælling ”De blå øjne” (2016) tegner artiklen konturerne af intermedial litteraturdidaktik, der afslutningsvis formuleres i tre praksisnære principper for litteraturundervisning: Sanse, sammenligne og skabe. ”Contours of Intermedial Literature and Literature Didactics in Common Aims and Danish Teaching“ analyses current changes in the common aims for the subject of Danish Fælles Mål for faget dansk (2014) influencing the domain of literature teaching and its position in the teaching of Danish. The article discusses how and why literature for children and young adults in an intermedial and material perspective can be considered in the teaching and it discusses the relationship between intermediality theory and multimodality theory. The multimodal approach stresses the expanded textual concept for the purpose of communication, whereas the intermedial approach privileges texts as art and literature for the purpose of reflection and recognition. Following this, the article makes a case for the place of literature in Danish and for intermedial literature didactics which can include literature in various formats and media with the emphasis on their sensory appeal to the reader. With excerpts from the digital and remediated version of Karen Blixen’s story “The Blue Eyes” (2016) as illustrations, three practice-oriented principles for teaching literature are formulated: perceive, compare and create.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Daugaard, Line Møller. "Havregrød, boorash, wannabe me - om strittende sproglig praksis i et velfriseret sprogcurriculum." Scandinavian Studies in Language 7, no. 2 (November 22, 2016). http://dx.doi.org/10.7146/sss.v7i2.24824.

Full text
Abstract:
Denne artikel handler om sproglig praksis og sprogundervisning. Artiklen går tæt på Abdullahi, en otteårig dreng med somalisk baggrund, og følger ham på tværs af skolens sprogundervisning i dansk, engelsk og somali. Skolens velfriserede sprogcurriculum, hvor navngivne sprog anvises afgrænsede pladser, står i skarp kontrast til Abdullahis strittende sproglige praksis, der går på tværs af og udfordrer de sproglige grænser i skolens sprogcurriculum. Artiklens analyser er baseret på en lingvistisk etnografisk undersøgelse af sproglig praksis i og omkring modersmålsundervisning i folkeskolen. Med afsæt i sociolingvistiske analyser redegøres der i artiklen for to former for strittende sproglige praksis: dels at gøre engelsk relevant i somalitimerne, dels anvendelse af stiliserede indlærerstemmer. På baggrund af analyserne argumenteres der for en gentænkning af det sprogpædagogiske udfoldelsesrum, som børn tilbydes i skolens sprogundervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Modersmålsundervisningen"

1

Musa, Mayada. "Läromedel i modersmålsundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30472.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Abbas, Amira. "Digitala verktyg i modersmålsundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30497.

Full text
Abstract:
Digital tools in the mother tongue education.The purpose of my work is to find out how digital tools can be used in the mother tongue education. As a teacher in different schools, I have seen how my teaching colleagues are using the computer as a tool in teaching. This has caused me to be inspired by my colleagues 'and students' interest in computers. My thought and my purpose with this work is to develop mother tongue education, thereby bringing it in to year 2016. I will find out what the difficulties and obstacles that modernization may face, and how it can be tackled and how we can overcome the difficulties.To answer this I will carry out a qualitative study in the form of semi-structured interviews. I'm not going to interview other teachers, but am using my educational capital to answer my questions but will, however, conduct interviews with my students who have mother tongue education. I analyzed the collected material from the interviews based on the motivation theory, but I also used and applied what previous research had said about digital tools in the education/mother tongue education. Based on the results from my interviews, as well as my analysis, I have come up with my development for my field that is a process that takes just five steps. Introduce compulsory mother tongue education for all students. Develop the mother tongue education and produce new, modern school textbooks and literature. Further educate mother tongue teachers. Using software like Fronter, SchoolSoft, Unikum, Google Drive and other school programs. Introduce a balanced, varied teaching with the help of Power Point, Smart Boards, the Internet and various Apps / learning games.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jonsson, Erika. "Modersmålsundervisningen i samiska : politik & praktik." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28502.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att studera politiska beslutsprocesser som leder fram till kommunernasplanering och organisering av modersmålsundervisningen i samiska, samt att kartläggaelevernas och deras föräldrars upplevelser av kommunernas agerande. Studien utgår från enpoststrukturalistisk syn på policyanalys. Resultatet visar att förståelsen av hurmodersmålsundervisningen ska gå till och innehåll är socialt skapat av de som styr i frågan.Detta leder till olika organisationer av modersmålsundervisningen i samiska beroende påvilken skola/kommun man tillhör.

2016-06-03

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Biyikli, Güliz. "Modersmålsundervisning i turkiska : En studie om vad modersmålslärare och modersmålselever i turkiska har för syn på turkiska modersmålsundervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375114.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Karlsson, Beatrice, and Sylvia Henrysson. "Spelar modersmålsundervisningen någon roll? : Andraspråkselevers förutsättningar för språkutveckling." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Språk-, litteratur- och mediedidaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29912.

Full text
Abstract:
Antalet andraspråkselever i skolan ökar och dessa elever utgör nu en stor del av det heterogena klassrummet. Det är därför viktigt att lärare vet hur undervisningen av dessa elever på ett effektivt sätt ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, sammanställa och presentera vad forskning säger om förutsättningarna för andraspråkselevers språkutveckling i skolan. Med detta syfte som utgångspunkt formulerades följande forskningsfråga: ● Vilka möjligheter och hinder lyfter forskning fram för språkutveckling i skolan för andraspråkselever? Materialet som ingår i studiens urval består av både internationell och nationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, forskningsrapporter, konferensbidrag och en bok. Ur resultaten framgår att tillgång till modersmålet är den faktor som har störst betydelse för inlärningen av ett andraspråk. Resultaten visar också att lärarens förhållningssätt, kompetens och stöd är viktigt för andraspråkselevers språkliga framgång. Slutligen har tidigare kunskap och erfarenhet samt undervisningsspråket betydelse i andraspråkselevers lärprocess.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Calado, Teresa, and Flores Daisy Valencia. "Modersmålsundervisningen - en undersökning om dess betydelse för mångkulturella elevers könsidentitetsutveckling." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4009.

Full text
Abstract:

Vi har valt att studera modersmålsundervisningen som i allra högsta grad blivit ett aktuellt ämne i det svenska samhället. Detta innebär i sin tur att man som pedagog och lärare måste få mer kunskaper om hur man ska bemöta dessa mångkulturella elever och hur man ska anpassa undervisningen så att det blir en skola för alla. Att vi valt att rikta in oss på modersmålsundervisningen och dess koppling till traditionella könsroller beror på att vi under vår VFU på två mångkulturella skolor, fått upp ögonen för modersmålsproblematiken. Syftet med denna studie är att få större kunskap om och en klarare bild av betydelsen av modersmålsundervisningen gällande mångkulturella elevers könsidentitetsutveckling. För att i möjligaste mån fånga upp så mycket av den spridda kunskap om mångkulturella barn och deras situation som möjligt, valde vi följande metoder: fallstudie och etnografi. Undersökningen visar att barnets könsidentitet till största delen utvecklas i hemmet med den sociala kultur som råder där. Om modersmålsläraren kan ta tillvara barnens kulturella arv, kan man till viss del undvika eventuella traditionella könsroller som uppstår i hemmet, och i stället verka för att eleverna öppnar sitt sinne för ett jämlikt samhälle genom att motivera och engagera dem i jämlikhet, diskutera skillnader i kulturer och skapa en bra och trygg atmosfär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

El, Mostafa Oubejji. "Diglossi i arabiska och dess effekter på modersmålsundervisningen - en kvalitativ studie." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31004.

Full text
Abstract:
Modersmålsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i språk- och identitetsutveckling är en öppen fråga. Modersmålsundervisningen i arabiska konfronterar många utmaningar som gör att den kan vara svår att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvårar inlärningen. Likväl är modersmålslärare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter på undervisningen. Forskning har visat att den arabiska man talar hemma skiljer sig från den varianten man skriver på. Elever från arabländerna talar olika dialekter. Detta sätter lärare inför en stor utmaning. Vissa lärare löser problematiken genom att prata elevernas dialekt i klassen. Andra förespråkar att modersmålsundervisningen avskaffas och istället satsa på studiehandledning.
Mother-tongue teaching in Arabic has been introduced in Swedish schools since 1970´s. Whether or not it meets the criteria that makes it play an important role in language and identity development is an open question. Mother-tongue teaching in Arabic confronts many challenges which allows it to be difficult to implement. The differences existing between the written and the spoken form is one of the problems that hinder learning. However, mother-tongue teacher are fortunately aware of diglossia in Arabic and its effects on teaching. Research has shown that that Arabic which is spoken at home differs from the written variety. Students from the Arab world speak different dialects. This challenges mother-tongue teachers. Some teachers solve the problem by speaking the the students´dialects in the class. Others call for the elimination of mother-tongue teaching and the enhancing of tutoring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Rexbrink, Sarah, and Reza Bakhan. "Hur kan modersmålsundervisningen och studiehandledningen påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande i skolan?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33554.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rahman, Nargish. "Vilken roll fylller modersmålsundervisningen i den svenska skola : En undersökning där modersmålslärarnas får komma till tals." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13501.

Full text
Abstract:
Abstract   Studiens syfte är att undersöka vad lärare i skolämnet svenska som andraspråk (SVA) och modersmålslärare anser sig ha för roll inom modersmålsundervisningen. Modersmålsundervisningens betydelse för elevers språkutveckling och hur förstärkta språkkunskaper leder till möjlighet att tillägna sig andra skolämnen är något som flitigt studeras inom nyare pedagogisk och didaktisk forskning. Vidare undersöks, analyseras och problematiseras elevers och föräldrars syn på modersmålsundervisning. Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter för att få svar på hur modersmålsundervisningen uppfattas av både föräldrar och elever. Vidare så har en fundering uppstått gällande arbetet kring modersmålsundervisningen och de lokala samordnarnas roll i detta. En fundering jag har efter att ha studerat vad de lokala samordnarna har för roll i modersmålsundervisningen?   Forskning inom fältet visar att modersmål och SVA har en viktig och betydelsefull funktion för att få till en gynnsam språkutveckling samt att eleverna ska klara sig bättre även i andra skolämnen. Som en konsekvens av detta blir lärarnas kompetens och val av arbetsmetoder av stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla språket och kunna bedriva framtida studier.   Enligt ett flertal studier är modersmålseleverna mer eller mindre beroende av grundläggande grammatiska regler i svenska språket, speciellt de elever som inte har svenska som sitt första språk Att förmedla dessa grammatiska regler ses därför som själva kärnan i modersmålsundervisningen, vilket också framkommer i min studie.     Studiens empiri bygger på enkäter som distribuerats till och besvarats av SVA – lärare, modersmålslärare och samordnare som har ansvaret för grupperingar av eleverna i olika modersmålsgrupper. Enkäter har också insamlats och besvarats av elever och vårdnadshavare vilka är inbegripna i modersmålsundervisningen.   En av undersökningens slutsatser är att grundskolor har behov av mer kunniga lärare inom olika områden som kan påverka elever med annat modersmål negativt. Vidare visar studien.       att det finns en brist på förståelse och acceptans vad det gäller de specifika svårigheter som elever med annat modersmål möter. Studien visar vidare på att kommunikationen mellan modersmålslärarna och klasslärare är en kommunikation som idag uppvisar en hel del brister. Enligt resultatet behövs det mer samarbete mellan skolans olika lärarkategorier för att de tillsammans ska kunna ge den adekvata hjälpen och stödet till eleverna i sin språkutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Al-Botani, Nidaa, and Maryam Dawood. "Digitala verktyg i modersmålsundervisningen : En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg i ämnet modersmål ur lärarnas synvinkel." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45085.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Modersmålsundervisningen' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography