Dissertations / Theses on the topic 'Mobbad'

I Lpo 94 står det att skolan ”skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö”(Lpo94, s.3). Syftet med denna uppsats var att undersöka mobbning och varför man mobbar och varför man blir mobbad. Jag vill genom detta arbete hitta svar på hur man kan arbeta för att förhindra och stoppa mobbning och vilka lagar man kan använda sig av för att stoppa mobbning. Mobbning kan drabba vem som helst och när som helst och den har alltid funnits (Björk, 1999). Syftet var också att få mera kunskaper om likabehandlingsplanen och mobbningsteamen som ska finnas på skolorna. Metoden som jag har arbetat efter har varit en kvalitativ forskningsmetod. De semistrukturerade intervjuerna och enkäterna har sammanfattats och därefter har resultaten analyserats och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att många barn inte är medvetna om att det ska finnas en likabehandlingsplan och ett mobbningsteam på skolan.

Syftet med vår uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning när de gick i grundskolan få ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras självbild påverkats. Vi utgick från följande frågeställningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin självbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande ålder, sysselsättning, civilstånd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jämfördes sedan med tidigare forskning på området för att se om resultaten låg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom få åtgärder från skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna själva fått finna sätt att stå ut med mobbningen och att få ett stopp på den. Resultaten visade också att mobbning har långvariga negativa konsekvenser på självbilden och att erfarenheterna påverkar ens tankar och handlingar även i det vuxna livet.

Enligt flera artiklar i tidningar och diskussioner i radio och TV är mobbning via Internet ett ökande problem, inte bara i kvantitet, men också i kvalitet, om man kan kalla en ökad sofistikerad elakhet för kvalitet. I medierna framgår ofta att mobbning på Internet är ett ökande problem och att mobbningen är råare och får mer allvarliga konsekvenser for den mobbade. I denna rapporten undersöker jag om det finns någon skillnad på mobbningen karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt och vad är det som är annorlunda?

Jag har undersökt om mobbningens karaktär är annorlunda utifrån fyra aspekter; den mobbades subjektiva uppfattning av mobbning, den sociala kontexten och elektroniska kommunikationskanaler, det faktiska uttrycket, och eventuella samband mellan att vara mobbad eller mobba i verkliga livet och eller elektroniskt.

Jag anser att mobbning är ett socialt fenomen, och att handlingen att mobba är kommunikation, och genom att koppla medieteori, social teori och mobbningsteori hoppas jag att kunna belysa mitt problemområde.

Det empiriska materialet består av frågeenkäter besvarade av 34 elever i åldrarna 15-19 år i en Norsk gymnasieskola, samt en respondent på 16 från England och en 12 årig respondent rekryterad genom Lunarstorm. Vidare finns 3 djupintervjuer, varav en med respondenten från England, och två med personer i min familj. Djupintervjuerna har använts för att vidare fördjupa och ge mening till fenomen som tydigt kommit fram i analysen av svaren från frågeformuläret. Två i urvalet från gymnasieskolan genomgick dessutom en gruppintervju.

Resultaten visade att på en rad olika punkter är mobbning i verkliga livet annorlunda i förhållande till elektronisk mobbning

Helena Blomberg är verksam som universitetsadjunkt i sociologi vid Mälardalens högskola sedan 2001och vid Örebro universitet sedan 2003. Hennes huvudsakliga verksamhetsområde rör metodologiska frågeställningar kopplat till den kvalitativa forskningstraditionen, främst diskurs- och narrativ analys. Hon ingår även i Diskursgruppen vid Stockholms universitet, en tvärvetenskaplig forskargrupp som arbetar med olika diskursanalytiska ansatser.

Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap i hur den tysta och subtila mobbningen ser ut mellan flickor i skolan, och hur man som pedagog kan skapa sig verktyg för att upptäcka den. Det finns litteratur som behandlar mobbningen som förekommer i allmänhet och synnerhet bland pojkar. Forskningen för hur flickor agerar finns det betydligt mindre av.

I definitionen tyst mobbning, har det tillkommit nya redskap att använda sig av – nämligen elektroniska medier i form av sms, mms och internet. Teknik som kan användas för att angripa och mobba andra människor.

I undersökningen har kvalitativa och semistrukturerade intervjuer använts för att undersöka pedagogernas kunskap och erfarenhet av den tysta mobbningen mellan flickor i skolan.

Genomgående för informanternas svar i resultatdelen var att kommunikation, förtroende och engagemang mellan pedagoger och elever, i detta fall då flickorna, har en avgörande betydelse för arbetet mot mobbning.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet?

Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa. Eleverna fick svara på tre frågor: Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? och Vad känntecknar ett mobboffer? Elevernas svar jämfördes sedan med forskarnas teorier.

Jag har funnit att många av elevernas svar överensstämmer relativt väl med forskarnas teorier. Framförallt har denna uppsats gett mig möjlighet att fördjupa mig inom ämnet mobbning, vilket jag kommer ha stor nytta av som lärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.

Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper. I flera böcker lyfts det fram att många bedöms för sitt yttre och inte får en chans att visa vilka de är. Författarna vill få sina läsare att tänka till kring vad som egentligen är normalt och inte, samt att alla inte kan vara likadana, men att alla kan vara bra ändå.

I diskussionen presenteras bl.a. tankegångar kring orsaker till mobbning, vuxnas betydelse och eventuella framtida forskningsområden.

The objective of this study was trying to understand bullying focusing on the bully. The questions at issue were: What can contribute in the making of a bully? What are the benefits and losses in bullying? What are the former bullies’ thoughts on bullying, now in comparison to in their youth. This was investigated with a qualitative approach from a former bullys perspective, hence three former bullies were interviewed. The result was presented in themes and was then analysed from a social psychological and social constructionist perspective. In the discussion the result was also compared to the previous research.

Results showed that all interviewed former bullies claim to have had a secure childhood. They all moved and transferred to another school, after which the bullying began or escalated. The interviewees or their friends started using tobacco, alcohol and drugs at an early age. They were deviant in several ways and the bullying was a part of their behaviour. The interviewees had a central position in their groups of friends. The interviewees testified that they had been aggressive and had a bad temper.

The interviewees used the bullying partly to conceal their insecurity. Often the bullying concerned status and struggle for social position. The interviewees did not feel remorse at the time and they did not see them self as bullies. Now they consider that what they did was wrong, but they do not feel guilt.

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.

Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden. Grupparbeten, gruppaktiviteter och lekgrupper kan pedagogen använda sig av för att skapa bra sammanhållning och gemenskap i klassen eller gruppen.

Val av metod i detta arbete är fyra intervjuer. Två med lärare i årskurs 1-3, en förskolepedagog och en gruppintervju på tre pedagoger som arbetar inom förskolan. Resultatet blev bland annat att lärarna arbetar olika beroende på om det är verbal-, fysisk- eller tyst mobbning, medan förskolepedagogerna får den vardagliga kontakten med föräldrar. Arbetet utvärderas av skribenten i metoddiskussionen.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella läggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lärarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i två delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lärarestuderandes åsikter om utbildningen som de får om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan på lärareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lärarestuderande, alla var kvinnor. I huvudstudien studerades erfarenheter och åsikter av icke-heterosexuella ungdomar som mobbas eller mobbades i skolan. Där studerades elevernas upplevelser av mobbning och elevernas förståelse av hur lärarna hjälper dem med mobbningsproblemet. Eleverna angav även en del förslag på hur situationen kan förbättras. I huvudstudien medverkade 12 ungdomar, 5 tjejer och 7 killar med olika sexuell läggning som läser i gymnasieskolan i Karlstad. En del av dessa ungdomar ingår i Karlstads RFSL- ungdom och en del ingår inte i den. Studien visade att (1) alla de icke-heterosexuella ungdomarna upplevde sig vara mobbad i skolan p.g.a. sin sexuella läggning, (2) alla ungdomar som medverkade i intervju anser att lärarna i skolan inte gör tillräckligt mycket eller inte gör något alls för att motverka mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan. Vad det beror på, ur ungdomarnas perspektiv, står det mer om i resultatdelen av denna studie och (3) ungdomarna har sina egna förslag på problemlösning.

(*Icke-heterosexuella kallas också ibland för HBT-folket, d.v.s. homo-, bi- eller transsexuella folket).

This study is about non-heterosexual* youths experiences of being harassed in the school because of their sexual disposition and the youths experiences of what their teachers do to counteract this harassment. The study was carried out in two parts: pre study and main study. In the pre study, the students in the teacher program were asked for their opinion about the education they receive on dealing with harassments of non-heterosexual pupils. In the pre study, 11 students in the teacher program were contributing, all of them were women. In the main study, experiences and opinions from non-heterosexual youths who are or have been harassed in the school were studied. The pupil’s experiences of harassment and their understanding of how their teachers are helping them with the harassment problem were studied. The pupils also gave some suggestions of how the situation can be improved. In the main study 12 youths, 5 girls and 7 boys with different sexual disposition who studies in intermediate level up to upper secondary school in Karlstad contributed. Some of these youths are members in RFSL- ungdom and some are not. The study shows that (1) all the non-heterosexual youths has experience of harassment in school because of their sexual disposition, (2) all the contributing youths consider that the teachers is not making enough or nothing to counteract the harassment of non-heterosexual pupils. What it depends on, from the perspective of the youths, can be read in the result part of this study and (3) the youths have their own suggestions of the solution of the problem.

(*Non-heterosexual is sometime also called HBT-people, i.e. homo-, bi- or transsexual people)

Mobbning är när någon eller några, vid upprepade tillfällen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, är den vanligaste förekommande mobbningsformen på svenska skolor. De två andra formerna av mobbning som man brukar tala om är fysisk och psykisk. Pojkar är de vanligaste förövarna när det gäller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen står främst flickor för.

Familjeförhållanden och maktobalans mellan barn är två faktorer som forskare och lärare pekar på som bidragande upphovskällor till mobbning. En annan är bristen på en stark vuxen ledare och förebild. Mobbare har ofta bra självförtroende medan offer visar upp blygsel och rädsla. Det sistnämnda gäller främst det så kallade passiva offret. Man brukar också tala om det provocerande mobboffret. Det är vanligare med passiva offer än provocerande. Intervjuade lärare visade att de hade större kännedom om det passiva offret.

Jag har låtit 162 elever svara på en enkät. Enligt de barn som sa sig vara mobbade trivdes de dåligt i skolan. De har även få, om några kamrater i skolan. Mobbare beskrev sig själva som någon som lätt att bli arg. Enligt undersökningen har i stort sett alla barn sett någon form av mobbning och alla kunde beskriva vad som menas med mobbning. De lärare som jag talat med visar på en stor inblick i mobbningsproblem.

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende.

De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet. Personer som utsätts för mobbning riskerar att bli osäkra och deprimerade individer.

Det ligger under skolans ansvar att motverka uppkomsten av mobbning. Jag valde att i mitt arbete studera vilka förebyggande insatser som kan genomföras i skolan samt hur skolans personal agerar vid akut mobbning. Detta har jag gjort dels genom att ta del av forskares kunskap, dels genom de intervjuade lärarnas erfarenheter. Det ska på varje skola finnas en handlingsplan mot mobbning. Dessa kan se olika ut men syftet är detsamma; att förebygga och åtgärda mobbning.

Det här arbetet handlar om ett problem som angår alla, vuxna och barn, som befinner sig inom skolans värld, nämligen mobbning. I min uppsats har jag valt att studera mobbning mellan barn och hur skolpersonal lättare ska kunna upptäcka mobbning i skolan. I arbetets litteraturgenomgång definieras vad mobbning är och ges exempel på var och när mobbning är vanligast i skolan och olika åtgärder man som lärare kan vidta mot mobbning. Utifrån litteraturstudien har jag formulerat en enkätundersökning riktad till elever i år 8 och år 9 som jag utförde på en grundskola. Resultatet visar exempelvis att mobbningen och bråk förekommer i störst utsträckning på raster och i korridorerna. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning om mobbning som jag använt mig av.