Academic literature on the topic 'Minskad klimatpåverkan'

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade. Trots detta planeras och byggs externa köpcentrum runt om i Sverige idag. I uppsatsens fallstudie undersöks hur de externa köpcentrum Östra Torp i Uddevalla samt Haganäs i Älmhult planeras för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter samt vilka hänsyn som tas till dessa transportmedel i planeringsfasen. För att kunna bedöma vilka hänsyn som tagits har en metod arbetats fram, vilken resulterat i en checklista innehållande viktiga planeringsprinciper för dessa transportmedel. Metoden baseras på vedertagna planeringsrekommendationer för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det kan konstateras att vid planeringen av de externa köpcentrum som undersökts har hänsyn tagits till gång-, cykel och kollektivtrafik, men detta har inte gjorts konsekvent, och således har planeringen brister som skulle kunna åtgärdas. Vidare kan konstateras att planeringen på området för det externa köpcentrumet främst utgått ifrån den bilburnes premisser vilket också har resulterat i en för externa köpcentrum karaktäristisk, bilorienterad utformning. Vidare undersöker uppsatsen hur dessa brister skulle kunna tillgodoses i ett avslutande gestaltningsförslag. Syftet är att visa på hur en alternativ planering skulle kunna gestaltas för att förbättra de fysiska förutsättningarna för mindre bilberoende trafikstrukturer och således resultera i resmönster vilka kan minska motsättningen mellan utformningen av externa köpcentrum och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Målet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, motsättningen mellan miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och externa köpcentrums utformning kan motverkas genom att planera externa köpcentrum enligt studerade planeringsprinciper för gång-, cykel- och kollektivtrafik. I uppsatsen konstateras att det går att planera externa köpcentrum på ett sätt som förbättrar de fysiska förutsättningarna för gång-, cykel och kollektivtrafik, samt visa på en metod för hur detta kan göras. Med checklistan som hjälpmedel skulle misstag kunna avhjälpas i ett tidigt planeringsskede. Efterkonstruktioner kan därmed undvikas och den fysiska miljön eventuellt bli bättre. Vidare kan konstateras att metoden som framtagits specifikt för denna uppsats, i form av checklistan, utgår ifrån generella normer och resonemang och kan därför användas vid planering av andra externa köpcentrum.

Preem has recently acquired a new office building and are interested inreducing the energy consumption, climate impact and annual energy costof the building. The purpose of this thesis is to examine how differentenergy efficiency measures as well as the installation of solar cellsaffect the energy use and climate impact of an office building. Three actions have been proposed, both separately and in combinationwith each other. These were attic insulation, change of ventilation andchange of heating system. The resulting simulations showed a reductionof between 3 and 65 %, depending on which energy efficiency measureswere implemented. Replacing the heating system resulted in the largestreduction. This study also showed that the most profitable way to place a PVsystem is in a south-westerly direction with a 25 degree slope. Thissolution has an installed power of 16.3 kWp and an annual electricityproduction of 12.96 MWh. This corresponds to a self-consumption rate of95.2 % and a self-sufficiency rate of 5.6 %. The highest electricityproduction was obtained when PV modules were placed on three differentrooftops and with a module slope of between 12 and 15 degrees,depending on the roof. This PV system has an installed power of 76.9kWp and an annual electricity production of 57.96 MWh. All solutionsled to a reduced climate impact.

Sverige är ett av många länder som behöver bryta sitt beroende av fossil energi för att nånationella och globala klimatmål. Ett sätt att bidra till detta är genom ökad elektrifiering, att ersätta fossil energi med el. Rapporten är en förstudie till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) kommande projekt “Elens roll för ökad hållbarhet” och lyfter fram lovande elektrifieringsinitiativ för att ge förståelse för den potential som elektrifiering kan ha på olika sektorer. Arbetet har utgått från två frågeställningar och ämnar till att besvara vilka elektrifieringsinitiativ som finns i Sverige inom transport- och industrisektorn och vilka konsekvensersamt potentiell reducering av landets klimatutsläpp olika elektrifieringsinitiativ kan ledatill inom respektive sektor. Rapporten har kartlagt 27 initiativ. Analys har gjorts på personbilar, tunga lastbilar, lätta lastbilar, arbetsmaskiner, bussar, järn och stålindustrin och kort kring övrig industri. En djupare analys på personbilar ger slutsatsen att även en ambitiös satsning mot 100% supermiljöbilar, elbilar och laddhybrider, inybilsförsäljningen år 2025 inte ger mer än 60% minskning i utsläpp från personbilar mellan 2015-2030. Det jämförs med dagens trend från beslutade åtgärder som ger 39% utsläppsminskningunder samma period. Många osäkerheter påverkar detta både positivt och negativt, där nybilsförsäljning med restriktioner, utsläpp från nordisk elmix, självkörande bilar, vilja och möjlighet att inte ha bil, utsläpp från elbilsproduktion och främjande av laddhybriderär några viktiga faktorer. En djupare analys för tunga lastbilar visar att två elvägsinitiativ, eHighway och eRoadArlanda,har potential att minska utsläppen från vältrafikerade vägar. Det är dock ingen lösningför alla tunga lastbilar, utan ytterligare initiativ eller minskade godstransporter behövs. Övriga analysen visade att utsläpp från lätta lastbilar är ett växande problem, arbetsmaskinerhar potential att göra stor påverkan globalt och bussar inte bidrar till stor utsläppsminskningmen kan vara nyckeln till att minska utsläppen från personbilar. I Järn- och stålindustrinfinns omfattande initiativ som på sikt kan minska utsläppen nästan helt, men projekten ärfortfarande så pass nya att det troligtvis inte kommer att ske stora förändringar innan 2020. Det finns stora vinster i att ligga först i utvecklingen mot ett hållbart samhälle eftersom exportmarknaden för grön teknik kan förväntas växa i framtiden. Det gör att svensk konkurrenskraft kan gynnas av att testa prototyper som sedan kan exporteras till andra länder. Rapporten avslutas därför med ett antal förslag på hur beslutsfattare kan fortsätta framåt. Den viktigaste av dessa är att teknikutveckling är en del av lösningen, men att ett större systemperspektiv behövs för att kostnadseffektivt minska utsläppen. Sammantaget så kommer målet om fossilfri fordonsflotta inte att nås till 2030, men många andra vinster kan göras av utvecklingen. Tydligare konkreta handlingsplaner behövs för att åstadkomma förändring och regeringen bör utvärdera strategier och delmål för att nästa klimatmål på nettonoll utsläpp av växthusgaser 2045 ska uppnås.
Sweden is one of many countries that has to deal with their dependence on fossil fuels toreach national and global climate goals. One way to decrease usage is through increased electrification and replace fossil fuel with cleaner electrical energy. This is a pilot studyfor The Royal Swedish Academy of Engineering Sciences’ (IVA) future project "Elens rollför ökad hållbarhet" (Electricity as a pathway towards sustainability) and aims to highlight promising electrification projects and provide a greater understanding for the potential that they can have on different sectors of society. The work is based on two research questions and seeks to answer which type of electrification projects is currently ongoing in Sweden inregards to transport and industry and what consequences and potential reduction in greenhousegas emission these projects could lead to. The study has identified 27 initiatives. Analysis have been made on cars, heavy trucks, light trucks, construction machines, buses,iron and steel industry and other industrial branches. An extensive analysis on the car industry showed that even an ambitious commitment to reach 100% electrical vehicles in carsales by 2025 would not decrease greenhouse gas emissions from cars more than 60% between 2015 and 2030. Compared to current trends which is bound to decrease emissions by 39% during the same period. This is affected by many uncertainties including emission restrictionsfrom car sales, emissions from Nordic electricity mix, automated transport, accessto other methods of transport and the promotion of plug-in hybrid electrical vehicles. An extensive analysis of heavy trucks show that two electric road systems, eHighway and eRoadArlanda, have potential to lower emissions from busy routes. This is only a solutionfor some heavy trucks, other initiatives or lower transportation volumes are also needed.The analysis also show that emissions from light trucks are a growing problem, that construction machines have a global potential to reduce emissions and that buses don’t contributemuch to the national emissions but they could be key to reducing emissions fromcars. There are extensive projects in the iron and steel industry that could almost eliminateemissions, but these are still in early stages and no big changes are happening before 2030. There is much to gain by being ahead in sustainable development since the export market for green technology is expected to grow. That means that Swedish industry and competitiveness could benefit from developing prototypes in Sweden which can then be exported. The study therefor concludes with a number of suggestions for decision makers on how toproceed. The most important suggestion is that though technological development is a part of the solution a broad perspective is needed to cost-effectively reduce emissions. Overall results show that targets regarding zero fossil fuel emissions from transport by 2030is unachievable, but that other gains can be made. A more clear road map is necessary toachieve desired goals which is why the government should evaluate strategies and subgoalsso that the next climate target of net-zero greenhouse gas emissions by 2045 is achieved.

Intresset för att gå mot en mer cirkulär ekonomi har ökat i många industrier och företag. Ett flertal studier har med hjälp av livscykelanalyser undersökt olika produkters påverkan och vilka processer under dess livscykel som har en miljöpåverkan. Men begränsad forskning har gjorts på hur universitet och statliga myndigheter kan påverka dess klimatavtryck. Målet med denna studien är att kartlägga hur Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) hanterar inköp, användning och avveckling av persondatorer och kontorsmöbler, för att försöka identifiera områden som kan förbättras ur miljösynpunkt. Då studien fokuserats på att titta på hur KTH arbetar centralt och på en eller två skolor inom diverse område har inte en fullständig kartläggning av KTH:s organisation och hantering gjorts, men slutsatser har fortfarande kunnat dras. Genom att undersöka tidigare forskning, utföra intervjuer med anställda på KTH och studera KTH:s hemsida har vi kunnat notera att: en ökad kommunikation, en ökad formalisering av återkommande processer och ett centrallager med tillhörande datorsystem skulle kunna öka KTH:s förmåga att hantera persondatorer och kontorsmöbler på ett miljövänligt sätt.
The interest of moving towards a more circular economy has increased in many industries and businesses. Several studies have investigated the impact of different products and which processes during their life cycle have an environmental impact. But limited studies of how universities and government authorities can impact their carbon footprint have been done. The goal of this study is to map how KTH Royal Institute of Technology handles procurement, usage and disposal of personal computers and office furniture, in order to identify areas of improvement from an environmental standpoint. Since the study is focused on looking at how KTH works centrally and at one or two schools in various areas, a complete survey of KTH:s organization and management has not been made, but conclusions could still been drawn. By examining previous research, conducting interviews with employees at KTH and studying KTH:s website, we have been able to note that: increased communication, increased formalization of recurring processes and a central warehouse with an associated computer systems could increase KTH:s ability to handle personal computers and office furniture in an environmentally friendly way.

The interest of moving towards a more circular economy has increased in many industries and businesses. Several studies have investigated the impact of different products and which processes during their life cycle have an environmental impact. But limited studies of how universities and government authorities can impact their carbon footprint have been done. The goal of this study is to map how KTH Royal Institute of Technology handles procurement, usage and disposal of personal computers and office furniture, in order to identify areas of improvement from an environmental standpoint. Since the study is focused on looking at how KTH works centrally and at one or two schools in various areas, a complete survey of KTH:s organization and management has not been made, but conclusions could still been drawn. By examining previous research, conducting interviews with employees at KTH and studying KTH:s website, we have been able to note that: increased communication, increased formalization of recurring processes and a central warehouse with an associated computer systems could increase KTH:s ability to handle personal computers and office furniture in an environmentally friendly way.
Intresset för att gå mot en mer cirkulär ekonomi har ökat i många industrier och företag. Ett flertal studier har med hjälp av livscykelanalyser undersökt olika produkters påverkan och vilka processer under dess livscykel som har en miljöpåverkan. Men begränsad forskning har gjorts på hur universitet och statliga myndigheter kan påverka dess klimatavtryck. Målet med denna studien är att kartlägga hur Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) hanterar inköp, användning och avveckling av persondatorer och kontorsmöbler, för att försöka identifiera områden som kan förbättras ur miljösynpunkt. Då studien fokuserats på att titta på hur KTH arbetar centralt och på en eller två skolor inom diverse område har inte en fullständig kartläggning av KTH:s organisation och hantering gjorts, men slutsatser har fortfarande kunnat dras. Genom att undersöka tidigare forskning, utföra intervjuer med anställda på KTH och studera KTH:s hemsida har vi kunnat notera att: en ökad kommunikation, en ökad formalisering av återkommande processer och ett centrallager med tillhörande datorsystem skulle kunna öka KTH:s förmåga att hantera persondatorer och kontorsmöbler på ett miljövänligt sätt.

Landstinget i Uppsala län (LUL) presenterade år 2014 ett miljöprogram med målet att minskasin klimatpåverkan inom bland annat transport, energi och förbrukningsmaterial. Syftet meddenna studie var att undersöka möjligheten för LUL att minska sina utsläpp av växthusgasergenom att välja mer miljövänliga varianter av två välanvända förbrukningsvaror inom vården:operationsset och tvättlappar. Detta utfördes genom att tillämpa metoden livscykelanalys(LCA), där tre varianter av operationsset, två sorters tvättlappar samt ett jämförbartavtorkningspapper följdes ”från vaggan till graven”.Studiens resultat skulle besvara frågan om vilken produkt inom de två användningsområdenasom avgav minst växthusgaser i form av koldioxid, metan samt lustgas under en livscykel, föratt uppfylla samma funktion inom avdelningarna operation samt geriatrik. Resultatet skullepresenteras i enheten koldioxidekvivalenter (eCO2). Dessutom identifieradesförbrukningsvarorna som medförde de minsta årsförbrukningskostnaderna för LUL.Operationsseten som undersöktes bestod av polylaktid (PLA), polypropen (PP) samt viskos.Avtorkningspappret bestod av pappersmassa och tvättlapparna bestod bland annat av viskossamt skumplast. Studien avgränsades till att inkludera växthusgasutsläpp från tillverkning avråmaterial, tillverkning av förpackningsmaterial, transporter samt förbränning.Efter utförd LCA kunde det observeras att en årsförbrukning av operationssetet i PLA släppteut minst växthusgaser med cirka 11 100 kg eCO2 per år, operationssetet i PP släppte ut mestmed 25 100 kg eCO2 per år och operationssetet i viskos bidrog med 20 300 kg eCO2 per år. Enårsförbrukning av avtorkningspappret bidrog med minst växthusgasutsläpp med 67,1 kg eCO2per år, medan tvättlappen i viskos släppte ut 134 kg eCO2 per år och tvättlappen i skumplastbidrog med det största utsläppsvärdet på 1 150 kg eCO2 per år.En årsförbrukning av båda operationsseten i PLA och PP kostade cirka 127 000 kr medansamma mängd av operationssetet i viskos ungefär kostade 125 000 kr. Avtorkningspappretkostade 4 790 kr för en årsförbrukning, tvättlappen i viskos kostade 21 000 kr och tvättlappeni skumplast kostade 19 800 kr.Resultatet från denna studie tydde på att LUL skulle kunna minska sin klimatpåverkan frånförbrukningsmaterial genom att upphandla operationssetet i PLA samt avtorkningspappretistället för de alternativen som används i dagsläget. Det finns en osäkerhet i resultatet då flertaletantaganden gjordes i brist på tillgänglig information. Resultatet anses dock ge en rimlig bild avmiljöpåverkan från produkterna då de minst klimatpåverkande förbrukningsvarorna till stor delutgjordes av förnyelsebart material.

I allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.

Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.

De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi. Mer specifika slutsatser dragna för LiU´s kommande strategiarbete är energieffektivisering, alternativa transportsätt avseende tjänsteresor samt alternativa mötesformer.

Byggsektorn bidrar, genom en stor resursanvändning, med höga växthusgasutsläpp. Den största delen av utsläppen kommer frånmaterialanvändningen vid produktion av byggnader. En mer hållbar omställning bör ske inom byggbranschen för att minska utsläppen och därmedminska dess klimatpåverkan. I denna uppsats har respondenter från tre nyproduktionsprojekt i Sverige intervjuats för att synliggöra på vilka sätt deminskar sin klimatpåverkan samt vad som påverkar deras val för att möjliggöra en minskad klimatpåverkan. De tre projekten är projekt Högasten iHelsingborg, projekt Daggkåpan i Malmö och projekt Brf Viva i Göteborg. De främsta faktorerna som påverkar arbetet med minskadklimatpåverkan är i form av projektens ambitioner, kunskap om material, normer gällande användning av material inom branschen, svenskaregelverk samt kommun och myndigheter. Uppsatsen föreslår att erfarenheter från projekten bör synliggöras för andra svenska byggaktörer för attde ska få inspiration av tillvägagångssätt och kunskaper kring material. Erfarenheterna från projekten bör även synliggöras av myndigheter somutformar de svenska regelverken för att kunna möjliggöra ett effektivare arbete med minskad klimatpåverkan vid nyproduktion.
The construction sector releases high amounts of greenhouse gases, through the large use of resources. The majority of the emissions comes fromthe use of materials within the production of buildings. This essay has studied three projects that focus on reducing its climate impact in Sweden. Interviews with people who have worked on these projects will give the essay different influencing factors that they experienced within the workwith reducing climate impact. The three projects are project Högasten in Helsingborg, project Daggkåpan in Malmö and projekt Brf Viva in Göteborg. The factors affecting the projects´ work with the climate impact are the projects´ ambition, knowledge about building materials, normsof certain material use within the industry, Swedish regulations, municipalities and agencies. The newfound knowledge about the buildingmaterials and the development of Swedish regulations could lead to further possibilities for the construction industry to reduce the climate impactin future production of buildings in Sweden