Dissertations / Theses on the topic 'Minnie E'

In the South, as William Faulkner famously observed in his 1951 novel Requiem for a Nun, “The past is never dead. It’s not even past.” The power of historical narrative is not lost on the region’s contemporary writers either, including poets Minnie Bruce Pratt, Brenda Marie Osbey, and Natasha Trethewey. This thesis examines these poets’ works within the context of Southern studies, as well as the ways in which each poet grounds counter-narratives in Southern soil, and communal memories in the region’s marginalized bodies. Establishing these bodies—those of black, mixed-race, and lesbian women in particular—as sources of intensely regionalized knowledge and memory legitimizes the kind of subjective histories from which these poets appear to draw while also establishing a tradition of multiplicity in narrative. Tracing memory’s evolution and preservation in marginalized bodies also casts them as sources of collective memory capable of augmenting or dismantling the white patriarchal master narrative of Southern history.

Studiens syfte var att utifrån tidigare forskning (Hallén, 2007, 2008) undersöka konsekvenser av att känna empati. Genom en faktoriell inomgruppsdesign (2x2) besvarade 51 frisörer en enkät om hur de påverkas på kort och lång sikt av att känna empati med sina kunder. Resultaten visade att empati med någon som mår dåligt upplevdes leda till betydligt mer negativa effekter än empati med någon som mår bra, på både kort och lång sikt. Vidare upplevdes effekterna som mer intensiva på kort sikt än på lång, oavsett om individen man empatiserat med mått dåligt eller bra. En tänkbar förklaring till skillnaden över tid är att de emotioner vi specifikt erfar genom andra avtar på samma sätt såsom minnen av egna emotioner gör generellt.

Flera studier har visat att man minns emotionella ord bättre än neutrala ord. I den här studien har en jämförelse mellan minnet för negativa, positiva och neutrala ord gjorts och den visade att det negativa ord man bäst kom ihåg. 48 personer deltog i experimentet som genomfördes på internet. Deltagarna fick studera 17 negativa, 17 positiva och 17 neutrala ord, totalt 51 ord. Varje ord visades i 400 ms, men inkodningstiden (dvs. tiden mellan visningen av orden) varierade mellan deltagarna: 500 ms, 750 ms, 1100 ms och 1700 ms. I minnestester av den här typen är inkodningstiden vanligtvis 2000 ms, varför detta test får anses som svårt. Efter visningen av orden fick varje försöksperson avgöra om ett ord hade visats innan eller om det var nytt i ett minnestest. En 4 (inkodningstid) x 3 (valens) mixed mellangrupp-inomgrupp ANOVA visade att sensitiviteten d’ var högst för negativa ord, dvs. man kom bäst ihåg negativa ord. Resultatet visade också att inkodningstiden påverkade hur många ord man kom ihåg. En 4 (inkodningstid) x 3 (valens) mellangrupp-inomgrupp ANOVA visade att responsbias C, var lägre för emotionella ord, dvs. man var mer benägen att säga att man kom ihåg ett emotionellt ord oavsett om det var gammalt eller nytt.

Clas Ohlson startade ett företag i Insjön när han var 23 år gammal. Det började som ett enmansföretag och har nu vuxit till ett imperium, och nya butiker öppnar varje år. Som människa har han lämnat markanta spår efter sig i det lilla samhället i Dalarna. Här berättas om hans liv, hans minne och tvisten om hans grav.

MindMe is an aid for people with cognitive memory impairments. The aid is completely new and has been

developed within this bachelor thesis, no product of this nature could be found on the market before. The

idea came from Niclas Jarhäll, CEO of Mutual Benefits. Mutual Benefits were also partners in the project.

The project was carried out by us in cooperation with Bachelor of Science in Innovation Engineering

students Malin Albertsson and Victoria Hedman at Halmstad university. The aid consists of a mobile phone

and a number of tags. The goal was for the mobile phone and tag to set of their alarms when they get a

certain distance apart.

It is the technical part of the project that will be discussed in this paper and it was divided in two parts,

prototype development and software for the mobile phone.

The project resulted in a prototype and an application for the mobile phone. The prototype and mobile phone

set of their alarms when they come to far apart. The user has the option to change settings in the mobile

phone application that affects both phone and tag and to add/remove tags. Both application and tag meet the

requirements set in the technical specification.

Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen. Undersökningen visade inte någon skillnad på förståelse eller minneskapacitet för komplexa och tekniska lösningar, beroende av vilket modalitet som används vid inkodningen. En anledning till att undersökningen inte visade någon skillnad kan vara att mätredskapet var för trubbigt. Det är även möjligt att resultatet hade blivit ett annat om utformningen på experimentet hade varit annorlunda.

I följande rapport presenteras en empirisk undersökning om metaforens påverkan på inlärning och aktivt minne. Syftet med undersökningen är att utröna om metaforen underlättar och förenklar dessa processer. Avsikten är också att göra en jämförelse mellan metaforer och bokstavliga uttryck. Först presenteras teorier kring metaforens karaktär och betydelse i språket. Vad är en metafor? Vad har den för syfte? Vad innebär det att yttra en metafor? Är metaforen en fråga om språk eller tanke? Efter detta presenteras syfte, genomförande och resultat av undersökningen. Slutligen följer en sammanfattning av resultaten, utvärdering av undersökningen, diskussion om vidare studier och en avslutande diskussion.

Studien behandlar metaforen i jämförelse med bokstavliga uttryck med hjälp av textbaserat material. Försökspersonerna får läsa två texter för att sedan få återge uttryck via formulär med uteblivna ord eller satser. Avsikten är att se om metaforen hjälper det aktiva minnet. En mindre intervju utförs också i undersökningen för att studera försökspersonernas upplevelse av metaforerna och om metaforen påverkar deras minnesteknik. Resultatet tolkas sedan enligt både en kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet besår av beräknade antal uttryck, tolkning av tydlig förekomst av uttryck och tolkning av personernas svar på frågorna. Resultaten efter genomförd undersökning visar att metaforen har ytterst liten påverkan på inlärning och minneshantering. Vissa typer av metaforer har haft genomslagskraft, som vedertagna metaforer, metaforer från samma familj och förklarande av abstrakta begrepp genom metaforer. I övrigt kan man förenklat säga att de bokstavliga uttrycken dominerar undersökningen. Det finns dock tendenser till att metaforen uppfattas av personerna på ett omedevetet plan på ett sätt som skiljer sig från de bokstavliga uttrycken.

The study follows the tradition of Cultural Studies, with a special interest in visual culture, and examines how history is being represented in different media, how these representations are interpreted by the audience, and how the outcome functions in the individual knowledge-building about this particular era. Here the notion of what is often called a collective, or cultural, memory, is important; both as a vehicle for a dominant discourse on memory and as a counterpart to individual memory, which might be more or less in agreement or opposition with the dominant. A central theme is the examination of how elements of the mythical enters a historical narrative, how they affect this, and how this is being interpreted by the audience. The media texts examined are mostly films (fiction and docudramas as well as documentaries) and computer games, although there are also some examples from role-playing games and alternative popular music. The audience part of the study consists of 11 in-depth interviews and a number of additional informants.

I propose that the media material indicates a convergence between myth in the traditional, religiously connected sense, and in the secularized sense of Roland Barthes. The former is made visible by the persistent use of elements of a clearly metaphysical nature, while the latter is made clear through the almost omnipresent authoritarian character of the media presentations. The material in its entirety clearly shows the importance of transmediality, transmedia storytelling and knowledge communities (cf Henry Jenkins) within the context. The audience examined expresses a highly critical attitude towards what is considered to be a “mainstream” media representation of World War II and Nazi Germany that – according to them – transforms the gruesome historical reality into cheap thrills and entertainment. Thus, it becomes fundamentally problematic to look upon the media representations of the theme as an expression of collective memory.

Den fransk-algeriska filmaren Yamina Benguiguis dokumentärfilmstriptyk Mémoires d’immigrés. L’héritage maghrébin var när den hade premiär 1997 en av de första filmerna som på allvar gav röst åt de nordafrikanska arbetskraftsinvandrarna och lyfte fram deras minnen av immigrationen till Frankrike. Uppsatsens syfte är att studera den filmiska gestaltningen av minnen i de tre filmerna utifrån hypotesen att de skapar ett kollektivt minnesrum som utmanar den officiella historieskrivningen och det nationella minnet i Frankrike. Analysen av filmerna tar avstamp i en teoretisk bakgrund i två delar: Diaspora- och exilfilm, där jag kortfattat redogör för vissa drag inom området diaspora- och exil inom filmteorin, samt Rörliga bilder och minne, där jag tar upp teman som filmen som minnesteknologi och kollektivt minne, spår och minnestecken, samt gestaltning av minnesprocesser på film. I analysens tre huvuddelar uppmärksammas följande aspekter av minnesgestaltningen: Att bryta tystnaden: Språk, röst och det akustiska, Bildminnen och visuell arkeologi, och Resor i tid och rum: Filmens minnesplatser. De muntliga vittnesmålen utmanar den kollektiva och nationella amnesin kring immigrationen samtidigt som de vittnar om den förda politikens konsekvenser i enskilda människors liv. Urvalet av arkivbilder, klippning och musik bidrar till en form av poetisk gestaltning av spår och minnesplatser. Sammantaget rör sig filmerna i skärningspunkten mellan privata, kollektiva minnen och offentlig historia där den inre, levda upplevelsen av historien står i centrum.

Avhandlingen består av utställning med tillhörande text. Textdelen publiceras i DiVA samtidigt som utställningen är öppen.

QC 20170907