Academic literature on the topic 'Miljökris'

Miljökrav vid upphandling av busstrafik är ett effektivt styrmedel för att nå Sveriges uppsatta klimatmål. Enligt tidigare forskning är andelen förnybart drivmedel för busstrafiken i Sverige olika beroende på vilken region.  Upphandlingsförfarandet kan enligt Lagen om miljökrav vid upphandling (2011:846) se olika ut beroende på framförandet av miljökraven. Uppsatsen behandlar region Hallands, Kalmar läns och region Skånes upphandlingsförfarande. Uppsatsen innehåller även ett antal mindre aktörer inom upphandling av busstrafik per region för att identifiera eventuella skillnader gällande upphandlingsförfarandet. Syfte med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet av drivmedel och hur anbudsprövningen ser ut när offentliga myndigheter upphandlar busstrafik. Vidare syftar uppsatsen till att identifiera eventuella skillnader gällande upphandlingsförfarandet mellan kommun och region samt vad det i så fall beror på. Uppsatsens metodansats är i huvudsak induktiv med en kvalitativ insamlingsmetod då syftet med uppsatsen är att belysa den empiriska verkligheten.  Den insamlade empirin analyserades med teorin för att komma fram till uppsatsens slutsats. Faktorer som påverkar valet av drivmedel är politiska mål, pris, miljöpåverkan, resurser, infrastruktur samt organisatoriska strategier. I huvudsak används tekniska krav- och specifikationer av de studerade aktörerna vid framförandet av miljökrav vid upphandling. Författarna har fått indikationen att uppsatsens valda regioner kommer att använda sig utav tilldelningskriterium vid nästa upphandling. Skillnaden mellan region, kommun och universitet kan härledas till pris, mål, strategier, teknikutveckling samt ramavtalens olika utformning.

Examensarbetet har utförts på Saab Security and Defence Solutions i Arboga. Syftet med arbetet har varit att ta fram nya miljökrav för stativlådor med innehållande elektronikutrustning som behövs för upprättandet av en mobil flygplats, samt att ta fram lösningar för hur dessa miljökrav kan uppfyllas. Arbetet begränsades till att främst undersöka nya miljökrav för stativlåda AP-F (innehåller elektronik för kommunikation) som är en av stativlådorna. Tanken är dock att analysen och lösningarna ska kunna tillämpas på övriga stativlådor. Den elektroniska utrustningen inuti stativlådorna producerar värme som måste föras bort för att inte riskera att tillförlitligheten försämras hos utrustningen. Rapporten belyser problemen med att använda sig av inkapslad elektronik i områden med mycket sand och damm samt extrema lufttemperaturer. Genom analys av området och egna krav från Saab AB har en kravspecifikation tagits fram som belyser exakt vad stativlådorna måste klara av. Saab AB:s egna krav var bland annat att se över möjligheten av att inte använda ett kylningsaggregat. Detta studerades genom termodynamiska analyser och praktiska tester. Slutsatsen blev att det inte är möjligt i dagsläget då den nuvarande elektroniska utrustningens maximala arbetstemperatur är lägre än lufttempereraturen där AP-F lådorna är avsedd att vara operativa. Alternativen är att antingen byta ut den elektroniska utrustningen mot mer temperaturtålig eller att använda sig av ett kylningsaggregat för att sänka temperaturen inuti AP-F lådorna. Olika typer av kylningsmetoder för den inkappslade elektroniken har studerats för att kartlägga deras för- och nackdelar. Ett slutet system där inget luftutbyte mellan in-och utsidan på stativlådorna förekommer är att föredra för att förhindra sand och damm från att skada elektroniken. Analys av olika kylningsaggregat visade att termoelektriska kylningsaggregat inte är tillräckligt effektiva för kylning av AP-F lådorna med nuvarande elektroniska utrustning. Kompressorbaserade kylningssystem klarar av att kyla AP-F lådorna men till följd av att mer underhåll och tillsyn krävs. Rapporten belyser även möjligheterna att använda ett slutet system för användning av passiv kylning i fall att den elektroniska utrustningen byts ut. Vårt förslag är då att använda kylflänsar för att öka ytarean och därmed få en effektivare värmeavledning från stativlådan. På så sätt kan temperaturökningen inuti stativlådan minskas.

This thesis explores how hope in relation to the threats to the earth’s biosphere can be formulated theologically. The starting-point is a questioning of hope raised by the French sociologist and anthropologist Bruno Latour. In Facing Gaia. Eight Lectures on the New Climatic Regime (2015) he asks why so little has happened to reduce the emissions of CO2. Parts of his answers relate to the view that hope is preventing action. Since hope is a central part of Christian doctrine, this study lets Latours scepticism meet some eco-theological litterature, mainly representing evangelical, orthodox and radical material theology, and religious naturalism. Since critic against eschatology is important in Latours explanatory model, this theme is discussed together with the possibilities of the church practices of liturgy and eucharistic celebration, especially in relation to the concept of time and space, the latter elaborated by the radical material theologian Petra Carlsson Redell. Although putting different emphasis on an ultimate eschatological hope, all authors stress the importance of acting now. The evangelical authors Daniel Brunner et al. present a strategy “living as if”, practicing restoration of the Earth here and now. In religious naturalism the hope lies in the common biological ground for all humanity and living things, also leading to a caring ethics. In general, relationality and materiality as well as including marginalized voices are important concepts when the authors are formulating environmental ethics and eco-theology.  The concept of hope is shown to be important to define, in order to sort out especially false hope from a possibly fruitful concept: resilient hope. A resilient hope is grounded in Christian discipleship, is adaptive and able to recover. It is in a reciprocal relation to action. To develop a resilient hope I argue that it is important to allow both desperation and hope, since the free moving between the two “poles” can act liberating and enable action. A resilient hope gives space for scepticism since it is grounded in a reality always on the move. It is open for emergence and construction. Christianity has resources to house the space between hope and despair both in central biblical narratives and in bodily practices as liturgy and eucharist. Resilient hope in this thesis is earthbound, withstands being lost, and arises again and again in search for new constructive possibilities.

SammanfattningI dagens miljöfokuserade samhälle ställs det allt högre krav på den tunga fordonsindustrin varvid den gällande miljölagstiftningen skärpts i flera steg de senaste åren. Scania tillverkar tyngre fordon och motorer som alla måste följa de kommande utsläppskraven. Detta innebär att motorernas utsläpp måste reduceras varför avancerade efterbehandlingssystem har införts i ljuddämparen. En metod för att rena avgaserna från kväveoxider är SCR-teknologi (Selective Catalytic Reduction). Denna teknik bygger på att en urealösning sprutas in i avgasflödet. Urean förångas varvid ammoniak frigörs vilket reducerar kväveoxidutsläppen.För att utreda förångningsegenskaperna är det intressant att undersöka vad som sker när förångningsmodulen tillförs extern energi varvid temperaturen i dessa detaljer kan höjas.I detta examensarbete konstruerades en elvärmd detalj till Scanias förångningsmodul för att öka kunskapen kring ureaförångning. Den elvärmda detaljen testades i en motorprovcell. Resultatet blev att en alltför het yta påverkade resultatet negativt upp till en viss temperatur. Ökades temperaturen ytterligare varken förbättrades eller försämrades förångningsprestandan.Detta arbete har skapat en större förståelse för ureaförångning och de fysikaliska fenomen som kan uppstå vid ureaförångning i ljuddämpare. Slutsatsen som kan dras är att fler studier bör genomföras för att ytterligare öka kunskapen kring ureaförångning.
AbstractEnvironmental focus is a top priority in today’s society. This has led to tightened legislation in environmental laws, affecting heavy duty truck developers. Scania is one of the heavy duty truck developers that have to follow these laws and directives. To manage this, after treatment systems have become included into silencer designs. Selective Catalytic Reduction (SCR) is a method to reduce nitrous oxides in the exhaust gases. In SCR setups a urea solution is injected into the exhaust flow. The vaporization of urea releases ammonia which reduces the nitrous oxides.To establish the vaporization properties of urea, a study to determine the effect of heated surfaces in the vaporization module was conducted.During this master thesis work an electrically heated vaporization unit was designed for Scania’s vaporization module to increase the knowledge about urea vaporization techniques. The prototype was tested in an engine test cell. A higher surface temperature in the vaporization area reduced the vaporization performance up to a certain point. No gain or loss was seen in the vaporization performance when raising the temperature further.The findings in this thesis work has lead to a more thorough understanding of the physics and threshold effects involved in the design of a urea vaporization system integrated in a silencer design. The main conclusion of this thesis work is that further studies need to be performed in order to enhance urea vaporization knowledge.

Att ställa miljökrav i kollektivtrafikupphandling av buss är idag en naturlig del av offentlig upphandling. Miljökrav kan beaktas på olika sätt, men förekommer framför allt i upphandlingsdokumentet genom krav på tekniska specifikationer eller vid fullgörande av kontrakt, men även som tilldelningskriterium vid tilldelning av kontrakt. Kraven följer av det paradigmskifte som har gällt sedan EU i början på 2000-talet förde fram miljömässig utveckling som ett av de viktigaste målen för hela unionen. Miljöhandlingsprogram som Europa 2020har påverkat upphandlingslagstiftningen i hög grad. LOU-direktivet och direktivet om rena fordon tvingar idag kollektivtrafikmyndigheterna till att succesivt ställa allt högre krav. En förutsättning för att ställa höga krav är att de går att kontrollera, är tydligt utformade, överensstämmer med de allmänna principerna samt följer EU:s regler för konkurrens. Målet med miljökraven är att kunna kombinera effektiva miljöåtgärder till den lägsta möjliga kostnaden för det offentliga.    För att få till en lyckad och miljöanpassad upphandling krävs ett gediget planeringsarbete och analys av den egna verksamheten. Kraven ska utformas på ett objektivt sätt som möjliggör kontroll. Trots det, finns det ingen skyldighet för myndigheten att kunna uppvisa att kraven leder några faktiska resultat för miljön. Detta sänder dåliga signaler och riskerar att utarma den potential som den offentliga sektorn har att genom beaktande av miljöhänsyn i upphandling driva på för minskade utsläpp och miljöinnovation. Incitamenten till att ställa miljökrav kan därmed försvinna om det inte spelar någon roll huruvida kraven leder till positiva miljöeffekter eller inte.    I uppsatsen har det konstaterats att gällande rätt ger ett brett urval av möjligheter att ställa miljökrav i upphandling som avser kollektivtrafik med buss. Samtidigt har det uttryckts en oro hur lagstiftningens syfte inte lever upp till sin ändamålsenlighet och att de åtgärder som vidtagits för att minska utsläppen av miljöfarliga ämnen inte har gett tillräcklig effekt. Det ges i uppsatsen förslag att på nationell nivå avskaffa den s.k. börregeln eftersom den inte fyller någon funktion utan snarare begränsar möjligheterna för kollektivtrafikmyndigheter i Sverige att ställa miljökrav. Numera är majoriteten av alla krav obligatoriska vilket inte minst bekräftas i de regionala kollektivtrafikavtalen. Förslag på att införa enbart obligatoriska miljökrav har lagstiftarna tidigare uttryckt som icke-önskvärt. Sådana ståndpunkter följer bl.a. av de omständigheter och förutsättningar som rådde tidigare och som grundar sig på den praxis som utvecklades i början av sekelskiftet. Därför bör lagstiftningen reformeras och moderniseras så den följer av de antagna miljömål som EU gemensamt med medlemsländerna har utarbetat. Kollektivtrafikmyndigheterna är redan idag skyldiga att beakta livscykelkostnader antingen som teknisk specifikation eller som tilldelningskriterium. Därför borde det inte vara en omöjlighet att åtminstone på ett nationellt plan införa obligatoriska miljökrav i alla, eller åtminstone i de delar där upphandlingens art motiverar det.
Environmental requirements in procurement of public transports regarding coaches is nowadays a natural part of public procurement. These requirements can be considered in different ways but is mainly found in the procurement document through requirements for technical specifications or for fulfilment of contract, but can also be used as an award criterion when awarding contracts. The demands follow from the paradigm shift that has been placed since the EU in the early 2000’s decided that environmental development was going to be considered as one of the most important objectives of the entire union. Environmental action programs such asEurope 2020have had a significant impact on procurement legislation. The LOU Directive and the Clean Vehicles Directive are now forcing the public transport authorities to impose ever higher demands for environmental effects. A prerequisite for setting high standards is that they can be controlled, clearly framed, compatible with the general principles and complies with the EU competition rules. The aim of the environmental requirements is to combine the highest effect of environmental measures at the lowest cost to the public.    In order to achieve a successful and environmentally adapted procurement a thorough planning and analysis of the activities is required. The requirements must be designed in an objective way that allows control for the authority. Despite this, there is no obligation for the authority to declare that the requirements have led to any actual results regarding the environment. This sends out a bad signal and risks depleting the potential that the public sector has to drive towards reducing emissions and strengthen environmental innovation. The incentives of setting environmental requirements might therefore disappear if it does not matter whether it leads to positive environmental effects or not.    In the essay it has been found that the applicable law provides a wide range of opportunities to set environmental requirements in procurement concerning public transportation by coach. Nevertheless, concerns have been expressed about how the purpose of the legislation does not live up to its effectiveness and that measures taken to reduce emissions of environmentally hazardous substances have not proved to be enough sufficient. In the essay there is a propose to abolish the so-called should rule on a national level because it does not fulfil any real function but rather limits the opportunities for public transport authorities in Sweden to set up high standards for environmental requirements. Today, the majority all requirements are compulsory, which the regional public transport agreements demonstrate. Proposals to impose solely mandatory environmental requirements have previously been expressed by the legislators as undesirable. Such positions come from former circumstances and conditions originating from practice that was developed at the beginning of this Century. Therefore, the legislation should be reformed and modernized so that it follows from the adopted environmental goals that the EU has jointly established with its member states. The public transport authorities are already obliged to consider life cycle cost either as a technical specification or as an awarded criterion. Consequently, it should not be impossible to impose mandatory environmental requirements at all levels nationally, or at least in the magnitude that can be justified through the legislation.

Målet om ett långsiktigt ekologiskt hållbart Sverige kan inte nås utan en hållbar transportpolitik och infrastruktur. Järnvägen ses generellt som ett mer miljövänligt transportslag och ett ökat nyttjande av denna är därmed viktigt. Det leder dock till ett ökat behov av drift, underhåll och viss nybyggnation, samt till behovet av att se till dess miljöpåverkande faktorer. En miljöanpassad offentlig upphandling, således en hållbar upphandling av dessa entreprenader är ett steg närmare en hållbar utveckling. Syftet med miljökrav vid upphandling är att minska järnvägssektorns negativa miljö- och klimatpåverkan, och att främja miljöarbetets utveckling. Det miljöarbete som förs inom och emellan organisationer är minst lika viktigt då marknadsdrivna insatser ses som ett möjligt komplement till lagar och krav. Miljökravens formuleringar görs utefter lagstiftning och en rad andra aspekter beroende på beställare och projekt. Syftet med studien är att undersöka hur tolkningen ser ut hos beställar- och utförarorganisationer för drift, underhåll och nybyggnation av järnväg. En kvalitativ studie förs via intervjuer och miljödokument och bearbetas med tematisk analys utifrån perspektiven struktur, kultur och processer ur organisationsteorin. Resultatet visar att organisationernas tolkningar utav miljökraven i hög grad präglas utav samma faktorer, dock med olika tyngdpunkt. Dessa berör miljökravens tydlighet, miljöpolitikens inverkan, kommunikationens betydelse, förändring- och läroprocessers effekter och viljan till miljöarbete. Om miljöfrågan tas på allvar i toppen av hierarkin inom organisationen, så kan denna förmedlas vidare genom deras beslut om vision, mål och strategi. Det ger ett tydligare ramverk där mål och mätbarhet i verksamheten realiseras. Detta samtidigt som vilja och förmåga hos alla aktörer förstärks och samsynen gällande miljöarbetet kvalitetssäkras.
The goal for a long-term ecologically sustainable Sweden cannot be reached without a sustainable politics of transport and infrastructure. The railway is generally seen as a more environmentally friendly transport which leads to the importance of an increased use of it. On the other hand, that gives rise to the necessity of rail operation and maintenance, building railways and of considering the railways environmental impact. Environmental considerations in public procurement, a sustainable procurement, for these activities are a way of getting to a sustainable development. The purpose of environmental requirements in public procurement is to reduce the railway sectors environmental- and climate impact, and to further encourage the work for environmental improvements. Environmentally friendly activities performed by organizations are important because market driven efforts are seen as complementary to laws and requirements. The formulation of the environmental requirements is made through legislation and other aspects depending on the public authority and project. This paper aims to examine the interpretations of the environmental requirements made by both public- and private organizations within building, operation and maintenance of the railway. This is done by the means of qualitative interviews and document analysis, with the use of a thematic analysis and the perspectives of structure, processes and culture taken from the organization theory. The results show that the interpretations of the environmental requirement were all tinged by the same factors, but with different focus. These include the clarity of the requirement, environmental politics, communication, changing- and learning processes and the will to work for environmental improvements.

In Sweden you will find the coot chiefly in the southern parts. The species winters in the southern part of the Baltic Sea and along the coasts of northern Europe. The number of coots is heavily decreased by harsh winters. The population of the coots in Sweden is estimated to 20 000 to 30 000 pairs. The region of Dalarna is the random zone for the breeding of coots in Sweden . During the summer of 2006 the coot was reported to reproduce in at least 31 lakes and rivers preferably in the southern part of the Dalarna region. From Lake Brunnsjön at least 50 pairs of coots were reported. Lake Brunnsjön is by far the most nutrient rich lake in Dalarna.From the three lakes that are included in the study, namely Lake Glistjärn, Lake Limsjön and Lake Kyrkbytjärn, the water analysis shows high pH values, well-buffered waters and meso- trophic waters.The number of successful breedings was eleven. Lake Glistjärn zero breeding, Lake Limsjön four and Lake Kyrkbytjärn seven breedings. The northernmost lake in Dalarna where breeding occurred is Lake Limsjön.

Den offentliga upphandlingen i Sverige är ett omfattande område både juridiskt och ekonomiskt. Lagen är tänkt att vara ett precist redskap för att skapa klara riktlinjer för både den upphandlande myndigheten och för de anbudsläggande leverantörerna. Bristande kunskap och erfarenhet på området leder dock till att domstolar tvingas avgöra fall där lagen har misstolkats eller dess regler inskränkts. Implementering av ett flertal EU-direktiv på området har resulterat i dagens Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Syftet med lagen är att skapa en effektiv konkurrens på marknaden för omsättning av varor och tjänster inom den offentliga sektorn. Det är en bitvis komplex lagstiftning med ett flertal grundläggande principer som ska respekteras och följas. På senare år har vikten av miljöhänsyn i samband med (offentlig) upphandling fått ökad betydelse. Det leder till att både social- och miljöaspekter har fått betydelse för processen. Upphandlare har ett större utrymme att använda dessa aspekter som utvärderingskriterier. Det har medfört ytterligare problem med lagens tolkning. Miljökrav kan försvåra möjligheten för leverantörer att kunna ses som likvärdiga i förhållande till lokala leverantörer som kan ha lättare att uppfylla ett sådant miljökrav. En möjlig konsekvens av de ökade kraven på miljöhänsyn är att andra principer, t.ex. principen om likabehandling, inskränks. Principens stora betydelse för rättvisa i upphandlingsprocessen har emellertid fastslagits i praxis såväl i Sverige som i andra EU-länder. Ett annat problem på området är att det kantats av korruption och maktmissbruk. Risken för maktmissbruk och korruption är som störst i direktupphandling, där man kan välja sin leverantör direkt utan att göra en konkurrensutsättning. Risken för korruption är också större på mindre orter där vänskapsrelationer ofta har en större betydelse. Principen om likabehandling är central inom offentlig upphandling och ses som oklar, eftersom den inte står uttryckligen i lagen. Däremot har domstolar, både i Sverige och i övriga EU-länder, genom praxis klargjort principens mycket stora betydelse för rättvisa i upphandlingsprocessen.

Titel: Ett ramverk för miljökrav och dess uppföljning av transportleverantörer Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E, VT16 Författare: Anna Jarenfors, Philip Karlsson, Albin Persson Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Hållbarhet delas in i de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Kraven på de ekologiska och sociala dimensionerna har utvecklats avsevärt då flera aktörer sätter stor press på företag att ta ett större miljö- och socialt ansvar. Den pågående hållbarhetsrörelsen kräver att företag utvidgar sitt fokus utöver traditionella ekonomiska mål till en hållbar metod. Transportaktiviteter är en stor del av företags logistikverksamhet. Vägtransport är en av de största miljöbovarna vilket har lett till att en minskning av vägtransportens utsläpp blivit en fråga som transportindustrin måste ta itu med. Vid upphandling av tjänster som har en betydande miljöpåverkan är det viktigt att ställa miljökrav på leverantören. Det mest lämpliga sättet att mäta nivån av miljöpåverkan är genom att använda indikatorer, vilket är variabler som är skapade för att förklara en situation eller tidstrend. Syfte: Studiens syfte är att identifiera vilka miljöindikatorer företag använder sig av, vilka miljökrav företag ställer på deras transportleverantörer för vägtransport och hur miljökraven följs upp. Syftet är även att skapa ett ramverk för vilka miljökrav ett företag kan ställa på deras transportleverantörer samt hur miljökraven kan följas upp. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt angreppssätt för att besvara studiens frågeställning och syfte. Den teoretiska referensramen består av litteratur samt tidigare vetenskapliga studier. Insamling av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex företag inom transport- och tillverkningsindustrin samt genom sekundärdata som hållbarhetsrapporter och interna dokument från företagen. Slutsats: Företag är inte specifika när de ställer miljökrav och följer upp sina leverantörer. Författarna har utifrån detta skapat ett ramverk med miljöindikatorerna tonkilometer, fordonskilometer, fyllnadsgrad, EcoDriving, energieffektiva fordon och drivmedel. De ska enligt författarna stå med i den leverantörskod som leverantörerna skriver under och den ska följas upp årligen.

This master thesis is an investigation of environmental sustainability of photovoltaic (PV) modules. The purpose is to examine how purchasers of PV systems could put requirements on the modules so that their life-cycle carbon dioxide emissions reduces in the most effective way. The purpose is also to survey environmental third-party certifications for solar modules. Only mono- and multicrystalline silicon modules are considered. In the first part of the thesis, the carbon dioxide emissions from the manufacturing and transportation of different modules are calculated. Furthermore, the solar electricity production is simulated in the software PV syst. Modules with different peak power capacity, origins and manufactured with different techniques are compared. In part two, recycling techniques and regulations for management of end-of-life-modules are investigated. The number of end-of-life modules based on Solkompaniet Sverige AB´s historical installations are estimated and out of these, their potential economic value, based on two different recycling scenarios, is calculated. According to the results, monocrystalline modules cause higher emissions than equivalent multi-crystalline from the same manufacturer. Modules with the same peak power and silicon but with different origins and silicon manufactured with different technologies, produce about the same amount of electricity, but show a large variation in carbon dioxide emissions, mainly due the electricity consumption and the characteristics of the electrical mix used in the manufacturing process. The modules’ operating time in addition to pre requisite conditions for mounting are crucial for thee missions per produced kWh electricity, contrary the transports have very little effect on the total emissions. Carbon dioxide emissions could be reduced through re-usage of elements from recycled end-of lifemodules, particularly aluminum and silicon, but economic factors hinder this today, mainly due to too few end-of-life modules. Silveris the most expensive element in a module. The value of end-of-lifemodules will decrease by decreasing silver content, but overall increase due to increased waste volumes. The future economic value of end-of-life modules is hard to estimate, but could be crucial for the possibility to take advantage of the environmental benefit from treatment of end-of-life modules. In order to reduce carbon dioxide emissions from solar modules, requirements should be directed towards the module manufacturing process. This thesis emphasizes pre requisites expected to give lower emissions, hence modules that are more likely to cause lower environmental impact than others. To be able to develop specific requirements, more transparent and reliable energy consumption data is necessary. It exists very few, and no Swedish environmental certifications specifically designed for solar modules. The ranking list Solar Scorecard is not a certification but seems to be the most used in order to demonstrate manufacturers' environmental performances.