Academic literature on the topic 'Marine photosynthetic plants'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Marine photosynthetic plants.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Marine photosynthetic plants"
Beer, Sven. "THE ACQUISITION OF INORGANIC CARBON IN MARINE MACROPHYTES." Israel Journal of Plant Sciences 46, no. 2 (May 13, 1998): 83–87. http://dx.doi.org/10.1080/07929978.1998.10676714.
Full textRasmusson, Lina M., Aekkaraj Nualla-ong, Tarawit Wutiruk, Mats Björk, Martin Gullström, and Pimchanok Buapet. "Sensitivity of Photosynthesis to Warming in Two Similar Species of the Aquatic Angiosperm Ruppia from Tropical and Temperate Habitats." Sustainability 13, no. 16 (August 23, 2021): 9433. http://dx.doi.org/10.3390/su13169433.
Full textEconomou, G., E. D. Christou, A. Giannakourou, E. Gerasopoulos, D. Georgopoulos, V. Kotoulas, D. Lyra, et al. "Eclipse effects on field crops and marine zooplankton: the 29 March 2006 total solar eclipse." Atmospheric Chemistry and Physics 8, no. 16 (August 12, 2008): 4665–76. http://dx.doi.org/10.5194/acp-8-4665-2008.
Full textEconomou, G., E. D. Christou, A. Giannakourou, E. Gerasopoulos, D. Georgopoulos, V. Kotoulas, D. Lyra, et al. "Eclipse effects on field crops and marine zooplankton: the 29 March 2006 Total Solar Eclipse." Atmospheric Chemistry and Physics Discussions 8, no. 1 (January 25, 2008): 1291–320. http://dx.doi.org/10.5194/acpd-8-1291-2008.
Full textGenç, Yasin, Hilal Bardakci, Çiğdem Yücel, Gökçe Şeker Karatoprak, Esra Küpeli Akkol, Timur Hakan Barak, and Eduardo Sobarzo-Sánchez. "Oxidative Stress and Marine Carotenoids: Application by Using Nanoformulations." Marine Drugs 18, no. 8 (August 13, 2020): 423. http://dx.doi.org/10.3390/md18080423.
Full textRaven, John A., and John Beardall. "Energizing the plasmalemma of marine photosynthetic organisms: the role of primary active transport." Journal of the Marine Biological Association of the United Kingdom 100, no. 3 (April 13, 2020): 333–46. http://dx.doi.org/10.1017/s0025315420000211.
Full textSchorsch, Michael, Manuela Kramer, Tatjana Goss, Marion Eisenhut, Nigel Robinson, Deenah Osman, Annegret Wilde, et al. "A unique ferredoxin acts as a player in the low-iron response of photosynthetic organisms." Proceedings of the National Academy of Sciences 115, no. 51 (December 4, 2018): E12111—E12120. http://dx.doi.org/10.1073/pnas.1810379115.
Full textHackenberg, Claudia, Johanna Hakanpää, Fei Cai, Svetlana Antonyuk, Caroline Eigner, Sven Meissner, Mikko Laitaoja, et al. "Structural and functional insights into the unique CBS–CP12 fusion protein family in cyanobacteria." Proceedings of the National Academy of Sciences 115, no. 27 (June 18, 2018): 7141–46. http://dx.doi.org/10.1073/pnas.1806668115.
Full textLevitan, Orly, Muyuan Chen, Xuyuan Kuang, Kuan Yu Cheong, Jennifer Jiang, Melissa Banal, Nikhita Nambiar, et al. "Structural and functional analyses of photosystem II in the marine diatom Phaeodactylum tricornutum." Proceedings of the National Academy of Sciences 116, no. 35 (August 13, 2019): 17316–22. http://dx.doi.org/10.1073/pnas.1906726116.
Full textBowes, George, Srinath K. Rao, Gonzalo M. Estavillo, and Julia B. Reiskind. "C4 mechanisms in aquatic angiosperms: comparisons with terrestrial C4 systems." Functional Plant Biology 29, no. 3 (2002): 379. http://dx.doi.org/10.1071/pp01219.
Full textDissertations / Theses on the topic "Marine photosynthetic plants"
Thomson, Danielle, and n/a. "Arsenic and Selected Elements in Marine Photosynthetic Organisms,South-East Coast, NSW, Australia." University of Canberra. Resource, Environmental and Heritage Sciences, 2006. http://erl.canberra.edu.au./public/adt-AUC20070521.120826.
Full textHeureux, Ana Magali Carrera. "Carbon fixation in eukaryotic marine algae : evolution of photosynthetic machinery and isotopic footprints." Thesis, University of Oxford, 2016. http://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:eb2b64e5-5740-424b-802e-702c6b88c937.
Full textGoodman, Jill Lynn. "Photosynthetic Responses of Eelgrass (Zostera marina L) to Light and Sediment Sulfide in a Shallow Barrier Island Lagoon." W&M ScholarWorks, 1992. https://scholarworks.wm.edu/etd/1539617651.
Full textGylle, A. Maria. "Physiological adaptations in two ecotypes of Fucus vesiculosus and in Fucus radicans with focus on salinity." Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13308.
Full textFucus vesiculosus L. (Blåstång) är en brunalg som i huvudsak växer i tidvattenzonen i marint vatten men arten klarar också att växa konstant under ytan i det bräckta Bottenhavet. Norska havet och den del av Bottenhavet, där algerna är insamlade i denna studie, har salthalterna 34-35 psu (praktisk salthaltsenhet) respektive 4-5 psu. F. radicans L. Bergström et L. Kautsky (Smaltång) är en nyligen upptäckt art (2005) som har utvecklats i Bottenhavet. F. radicans och Bottenhavets ekotyp av F. vesiculosus växer sida vid sida och har tidigare ansetts vara samma art. Sett till hela Östersjön, så ändras ytans salthalt från 25 till 1-2 psu mellan Östersjöns gräns mot Kattegatt och norra Bottenviken. Den låga salthalten i Östersjön beror på det höga flödet av sötvatten från älvarna och på ett litet inflödet av saltvatten i inloppet vid Kattegatt. Salthaltsgradienten är korrelerad med antalet arter som minskar med minskad salthalt. Östersjön är ett artfattigt hav och de arter som finns är till stor del en blandning av söt- och saltvattenarter. Det finns bara ett fåtal arter som är helt anpassade till bräckt vatten och F. radicans är en av dem. Exempel på miljöskillnader för F. vesiculosus i Norska havet och i Bottenhavet är salthalten, tidvattnet, ljuset och temperaturen. Tidvattnet i Norska havet gör att algerna växlar mellan att vara i vattnet och på land, vilket utsätter algerna för stora ljusskillnader, snabba och stora temperaturväxlingar samt även torka. De alger som växer i Bottenhavet har däremot en jämnare och lägre temperatur, istäcke på vintern och mindre tillgång på ljus eftersom de alltid lever under vattenytan. Skillnaderna i miljön mellan växtplatserna leder till skillnader i fysiologiska anpassningar. Anledningen till att F. vesiculosus och F. radicans valdes som studieobjekt i denna avhandling är att de är viktiga nyckelarter i Bottenhavet. F. vesiculosus och F. radicans är de enda större bältesbildande alger som finns i det artfattiga ekosystemet och de används därför flitigt som mat, gömställe, parningsplats och barnkammare för t.ex. fisk. Att de är nyckelarter gör det angeläget att försöka förstå hur algerna är anpassade och hur de reagerar på miljöförändringar för att få veta hur de kan skyddas och bevaras. F. radicans inkluderades även för att se hur en naturlig art i Bottenhavet är anpassad i jämförelse med den invandrade F. vesiculosus. Marin F. vesiculosus inkluderades för att vara en artreferens från artens naturliga växtplats. Studien visar att det finns fler vattenlösliga organiska substanser (finns vissa organiska substanser som har en proteinskyddande funktion) i den marina ekotypen av of F. vesiculosus än i Bottenhavets ekotyp. Anledningen till detta föreslås vara en anpassning till att växa i tidvattenzonen. Vid lågvatten utsätts F. vesiculosus från Norska havet för starkt ljus, uttorkning, och snabba temperatur- växlingar vilket gör att den kan behöva dessa organiska substanser som skydd mot fria syreradikaler som bildas under lågvattenexponeringarna. F. vesiculosus från Bottenhavet har troligen mist förmågan att syntetisera dessa substanser på grund av anpassning till att hela tiden växa under ytan. Mängden mannitol (socker) är högre i den marina ekotypen av of F. vesiculosus än i Bottenhavets ekotyp. Detta föreslås bero på högre fotosyntetiskt maximum i F. vesiculosus från Norska havet jämfört med ekotypen från Bottenhavet. Skillnaden i fotssyntetiskt maximum är bland annat kopplat till ljus- och salthaltskillnaden på algernas växtplatser. Denna teori styrks av att både fotosyntesen och halten av mannitol ökar i Bottenhavets ekotyp när den behandlas i högre salthalt. Studien visar även att båda ekotyperna av F. vesiculosus samt F. radicans har ett ojämnt förhållande mellan fotosystem II och I (PSII och PSI) med en dominans av PSI. Denna slutsats är baserad på fluorescens emissions mätningar vid 77 K (-196 °C) och mätning av den relativa mängden D1 protein (motsvarar PSII) och PsaA protein (motsvarar PSI). F. vesiculosus från Bottenhavet visar ett emission spektrum som pekar mot en jämnare fördelning av PSII och PSI jämfört med den marina ekotypen och F. radicans. Detta stämmer dock inte med förhållandet mellan D1/PsaA som indikerar att alla tre har mer PSI än PSII. Förklaringen till avvikelsen mellan metoderna antas vara att F. vesiculosus från Bottenhavet har större ljus-infångande antennpigment än marin F. vesiculosus och F. radicans. De tydliga skillnaderna i 77 K fluorescens emission spektra mellan Bottenhavets F. vesiculosus och F. radicans visar att denna metod kan användas som säker artidentifiering. Den marina ekotypen av F. vesiculosus har högre fotosyntetiskt maximum än de båda arterna från Bottenhavet. Mätningar av den relativa mängden av enzymet Rubisco, viktigt för upptaget av koldioxid hos växter och alger, visar att mängden enzym är en sannolik förklaring till skillnaden i fotosyntetiskt maximum mellan den marina ekotypen av F. vesiculosus och F. radicans och detta är troligen en normal artskillnad. Mängden Rubisco kan dock inte förklara skillnaden i fotosyntetiskt maximum mellan de båda ekotyperna av F. vesiculosus. För att undersöka vad skillnaden mellan dessa två beror på så föreslås istället mätningar av Rubisco’s koldioxidfixeringshastighet. Det är en ökning av fotosyntetiskt maximum i Bottenhavets ekotyp av F. vesiculosus när den behandlas i högre salthalt (10, 20 och 35 psu) och det högsta fotosyntetiska maximumet uppmättes i alger som behandlats i 10 psu. Denna ökning beror inte på ökning i den relativa mängden av Rubisco. Ökningen i fotosyntesen speglas dock av en ökning av den relativa mängden PsaA. Detta antas bero på att det behövs mer energi i form av ATP och att en ökning av detta kan ske på grund av att mer PsaA kan driva den cykliska elektrontransporten i fotosyntesreaktionen. Ökat behov av ATP antas bero på en ökning av Rubisco aktiviteten men mätning av aktiviteten krävs för att bekräfta detta.
Anthoni, Peter M. "Carbon dioxide eddy flux measurements in complex terrain from a coniferous forest under the influence of marine air." Thesis, 1996. http://hdl.handle.net/1957/34045.
Full textBooks on the topic "Marine photosynthetic plants"
A, Raven John, ed. Aquatic photosynthesis. 2nd ed. Princeton: Princeton University Press, 2007.
Find full textA, Raven John, ed. Aquatic photosynthesis. Malden, Mass: Blackwell Science, 1997.
Find full textRiggs, Sharon R. The effect of exposure to environmental normoxia and hypoxia on photosynthetic rate and chlorophyll concentration in intertidal Zostera marina leaves. Mount Vernon, Wash: Padilla Bay National Estuarine Research Reserve, Shorelands and Coastal Zone Management Program, Washington State Dept. of Ecology, 1995.
Find full textPhotosynthesis In The Marine Environment. John Wiley & Sons Inc, 2014.
Find full textRaven, John A., and Paul G. Falkowski. Aquatic Photosynthesis. Princeton University Press, 2013.
Find full textRaven, John A., and Paul G. Falkowski. Aquatic Photosynthesis: Second Edition. 2nd ed. Princeton University Press, 2007.
Find full textRaven, John A., and Paul G. Falkowski. Aquatic Photosynthesis: Second Edition. 2nd ed. Princeton University Press, 2007.
Find full textRaven, John A., and Paul G. Falkowski. Aquatic Photosynthesis: Second Edition. Princeton University Press, 2013.
Find full textOntogeneticheskie aspekty fotosinteza morskikh makrovodorosleĭ: Sbornik nauchnykh trudov. Vladivostok: Akademii͡a︡ nauk SSSR, Dalʹnevostochnoe otd-nie, In-t biologii mori͡a︡, 1990.
Find full textAnthoni, Peter M. Carbon dioxide eddy flux measurements in complex terrain from a coniferous forest under the influence of marine air. 1996.
Find full textBook chapters on the topic "Marine photosynthetic plants"
Latała, Adam. "Photosynthetic Light-Response Curves in Marine Benthic Plants from the Thau Lagoon." In Photosynthesis: from Light to Biosphere, 4741–44. Dordrecht: Springer Netherlands, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-009-0173-5_1110.
Full text"PHOTOSYNTHESIS IN THE SEA." In The Biology of Marine Plants, 43–66. Cambridge University Press, 1991. http://dx.doi.org/10.1017/cbo9780511623301.004.
Full textGray, John S., and Michael Elliott. "Functional diversity of benthic assemblages." In Ecology of Marine Sediments. Oxford University Press, 2009. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780198569015.003.0009.
Full textÁlvarez-Borrego, Saul. "Physical Oceanography." In Island Biogeography in the Sea of Cortés II. Oxford University Press, 2002. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780195133462.003.0008.
Full textConference papers on the topic "Marine photosynthetic plants"
"Photosynthetic Rates in Mangroves." In International Conference on Plant, Marine and Environmental Sciences. International Institute of Chemical, Biological & Environmental Engineering, 2015. http://dx.doi.org/10.15242/iicbe.c0115015.
Full text