Academic literature on the topic 'Lignin nanoparticle'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Lignin nanoparticle.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Lignin nanoparticle"
Lee, Jae Hoon, Tae Min Kim, In-Gyu Choi, and Joon Weon Choi. "Phenolic Hydroxyl Groups in the Lignin Polymer Affect the Formation of Lignin Nanoparticles." Nanomaterials 11, no. 7 (July 9, 2021): 1790. http://dx.doi.org/10.3390/nano11071790.
Full textAzimvand, J., Kh Didehban, and SA Mirshokraie. "Safranin-O removal from aqueous solutions using lignin nanoparticle-g-polyacrylic acid adsorbent: Synthesis, properties, and application." Adsorption Science & Technology 36, no. 7-8 (May 24, 2018): 1422–40. http://dx.doi.org/10.1177/0263617418777836.
Full textLee, Jae Hoon, Shin Young Park, In-Gyu Choi, and Joon Weon Choi. "Investigation of Molecular Size Effect on the Formation of Lignin Nanoparticles by Nanoprecipitation." Applied Sciences 10, no. 14 (July 17, 2020): 4910. http://dx.doi.org/10.3390/app10144910.
Full textWang, Yingchao, Niloofar Alipoormazandarani, Lauren Skye Puumala, Weijue Gao, Shanshan Liu, Fangong Kong, Qiang Wang, and Pedram Fatehi. "Amphiphilic Lignin Nanoparticles Made from Lignin-Acrylic Acid-Methyl Methacrylate Copolymers." Nanomaterials 12, no. 15 (July 29, 2022): 2612. http://dx.doi.org/10.3390/nano12152612.
Full textMishra, Pawan Kumar, and Adam Ekielski. "The Self-Assembly of Lignin and Its Application in Nanoparticle Synthesis: A Short Review." Nanomaterials 9, no. 2 (February 11, 2019): 243. http://dx.doi.org/10.3390/nano9020243.
Full textAdamcyk, Johannes, Stefan Beisl, Samaneh Amini, Thomas Jung, Florian Zikeli, Jalel Labidi, and Anton Friedl. "Production and Properties of Lignin Nanoparticles from Ethanol Organosolv Liquors—Influence of Origin and Pretreatment Conditions." Polymers 13, no. 3 (January 26, 2021): 384. http://dx.doi.org/10.3390/polym13030384.
Full textFal, Jacek, Katarzyna Bulanda, Julian Traciak, Jolanta Sobczak, Rafał Kuzioła, Katarzyna Maria Grąz, Grzegorz Budzik, Mariusz Oleksy, and Gaweł Żyła. "Electrical and Optical Properties of Silicon Oxide Lignin Polylactide (SiO2-L-PLA)." Molecules 25, no. 6 (March 16, 2020): 1354. http://dx.doi.org/10.3390/molecules25061354.
Full textMatsakas, Leonidas, Anthi Karnaouri, Andrzej Cwirzen, Ulrika Rova, and Paul Christakopoulos. "Formation of Lignin Nanoparticles by Combining Organosolv Pretreatment of Birch Biomass and Homogenization Processes." Molecules 23, no. 7 (July 23, 2018): 1822. http://dx.doi.org/10.3390/molecules23071822.
Full textLievonen, Miikka, Juan José Valle-Delgado, Maija-Liisa Mattinen, Eva-Lena Hult, Kalle Lintinen, Mauri A. Kostiainen, Arja Paananen, Géza R. Szilvay, Harri Setälä, and Monika Österberg. "A simple process for lignin nanoparticle preparation." Green Chemistry 18, no. 5 (2016): 1416–22. http://dx.doi.org/10.1039/c5gc01436k.
Full textWijaya, Christian J., Suryadi Ismadji, and Setiyo Gunawan. "A Review of Lignocellulosic-Derived Nanoparticles for Drug Delivery Applications: Lignin Nanoparticles, Xylan Nanoparticles, and Cellulose Nanocrystals." Molecules 26, no. 3 (January 28, 2021): 676. http://dx.doi.org/10.3390/molecules26030676.
Full textDissertations / Theses on the topic "Lignin nanoparticle"
Linder, Kristoffer. "Optical Characterization of Lignin Nanoparticles." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79864.
Full textLignin är en av huvudbeståndsdelarna av trä och plantor som fungerar likt ett lim som ger mekanisk styrka. Lignin är en biopolymer, som består av tre fenylgrupper: p-hydroxifenyl (H), guaiacyl (G) och syringyl (S). På senaste tid har det visat sig att det är möjligt att tillverka lignin nanopartiklar, det är små sfäriska partiklar som är helt gjorda av lignin, som skulle kunna ersätta de miljöfarliga silver nanopartiklarna som i nuläget används i många olika tillämpningar. Lignin nanopartiklar kan potentiellt också användas som funktionella ytbeläggningar, såväl som biologiskt nedbrytbara lim och flottörer. Fem prover, av nanopartiklar, undersöktes i denna studie. Det första provet innehöll lignin nanopartiklar, det andra silver nanopartiklarna, och de tre återstående proverna innehöll ligninbelagda silver nanopartiklar, extraherade från aceton, tetrahydrofuran (THF) och dimetylformamid (DMF). Alla prover karakteriserades med hjälp av spektroskopiska metoder: infraröd- och mörkfältavbildning, liksom UV-Vis-, fluorescens- och Ramanspektroskopi. I denna avhandling visades att ligninbelagda silver nanopartiklar uppvisar ytplasmonsresonans, vilket inducerar en värmeeffekt vid infraröd bestrålning. För att identifiera ligninets fenylgrupper användes UV-Vis-spektroskopi. Det visade sig att spektra från proverna uppvisade flera intensiva band. Målet med UV-Vis-spektroskopin var att undersöka absorptionsegenskaperna hos de ligninbelagda silvernanopartiklarna. Möjliga ytplasmonresonansvåglängder bestämdes och två av fenylgrupperna identifierades. I denna studie användes Ramansspektroskopi för att definiera karakteristiska band för proverna. Detta gjordes för att undersöka om lignin nanopartiklarna har samma egenskaper som bulk lignin. Ramanspektroskopi ger information om ligninets struktur. Vidare identigierades p-hydroxifenyl-, guaiacyl- och syringylstrukturerna med en excitationsvåglängd på 532nm. En jämförelse av spektra för de lignininnehållande proverna indikerade att provernas Raman-kännetecken var liknande medan nästan inga tecken på silver fanns, vilket kan visa att partiklarna var täckta med lignin. Huvudsakliga ligninband kunde identifieras. Fluorescensegenskaperna, hos nanopartiklarna, undersöktes genom de erhållna emissionspektra efter exponering av blå-, grön- och UV-ljus. De erhållna spektra dekonvoluterades till dess gaussiska komponenter. Det visade sig att fluorescensen, efter exponering av UV-ljus, ökade med exponeringstiden. Mörkfältmikroskopi användes för att generera bilder på partiklarna. De resulterade i bilder med olika färger (vitt, gult, blått och rött) som motsvarade olika partikelstorlekar och geometrier. På så sätt kunde färhållandena mellan de olika partikelstorlekarna uppskattas. De ligninbelagda silver-nanopartiklarna, extraherade från aceton-lösningen, uppvisade en stark ytplasmonresonanseffekt, vilket kan bero på absorptionen (från absorptionsspektrat) vid 463nm. De ligninbelagda silver-nanopartiklarna, extraherade från DMF-lösningen, uppvisade en medelstark ytplasmonresonanseffekt, vilket kan bero på absorptionen vid 362nm. De ligninbelagda silver-nanopartiklarna, extraherade från THF-lösningen, uppvisade en svag ytplasmonresonanseffekt, vilket kan bero på absorptionen vid 379-380nm. De rena lignin- och silver-nanopartiklarna uppvisade endast uppvärmning men ingen ytplasmonresonanseffekt.
FERRUTI, FEDERICA MARIA CAMILLA. "NEW FUNCTIONALIZATION APPROACHES OF LIGNOCELLULOSIC FEEDSTOCK TO OBTAIN NEW REINFORCING FILLERS TAILORED TO RUBBER COMPOUNDS." Doctoral thesis, Università degli Studi di Milano-Bicocca, 2023. https://hdl.handle.net/10281/403897.
Full textRubber products are commonly employed in a wide variety of industries including tire manufacturing, packaging, engineering and construction. The mechanical performances of rubber itself are unsatisfactory for the desired applications so the necessary improvements are commonly obtained by vulcanization and addition of reinforcing fillers in the elastomeric matrix. The most popular reinforcing filler is carbon black whose use is however associated with health and environmental concerns. For this reason, many tire manufacturers are concentrating their efforts in replacing carbon black with more sustainable alternatives. Their ambitions include the increment of renewable materials and the simultaneous reduction of fossil-based compounds in tire formulations, while preserving pr improving mechanical performances. In this frame, the present research project dealt with the development of sustainable reinforcing fillers for rubber compounds in alternative to fossil-based technologies with a particular focus on lignin. Despite its availability at industrial scale, the structural complexity of lignin has hampered its conversion into value-added products and the rational design of functional materials. However, the concerns about toxicity and environmental concerns related to the use of fossil-based materials are eliciting investigations regarding the use of renewable resources, included lignin. This material could be considered as a valuable alternative to carbon black in rubber compounds due to its good physical chemical and mechanical properties, antioxidant activity and thermal stability. However, its combination with an elastomeric matrix requires overcoming the poor compatibility between the two materials related to the polarity of lignin which results into strong self-interactions. So, it was necessary to modify lignin in order to improve the number and quality of its interaction with rubber resulting in a reinforcing effect. To ensure the desired reinforcement, two strategies were explored in the present project. The former dealt with the functionalisation of lignin hydroxyl groups ensuring the formation of covalent bonds between lignin and the rubber matrix during vulcanization. The procedure consisted in the mechanochemical esterification of lignin, allowing running reactions in the solid state, taking advantage of mechanical energy to trigger chemical transformations, avoiding organic solvents, limiting work-up procedures and reducing wastes with respect to wet chemistry syntheses. The latter consisted in the formulation of lignin into nanoparticles (LNPs)which are acknowledged to exhibit unique properties due to their high surface to volume ratio. Analytical investigations about solvent-extracted fractions guided the choice of specific lignin fractions for the development of LNPs with peculiar features. The innovative procedure allowed valorising the whole starting kraft lignin in a material efficient manner. It was possible to produce LNPs which proved dimensionally stable in a broad pH range 4.5-12.0 where lignin normally aggregates or dissolves The same approach allowed preparing LNPs with a surface-specific covalent functionalisation, an achievement never attempted in literature, to the best of our knowledge. The setup and scaleup of those procedures allowed for the formulation of innovative rubber compounds followed by the assessment of their dynamic-mechanical properties. The intriguing results proved promising for the development of technologically valuable and competitive rubber compounds including renewable materials.
la, Placa Antonia. "Comparison of Miscanthus grass lignin with spruce lignin from organosolv process for nanoparticles production." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278835.
Full textDet globala energibehovet ökar och samhället tvingas därmed att växla till förnybara resurser eftersom de fossila bränslena kan ta slut. Biomassa är en förnybar resurs som finns tillgänglig i stora mängder och kan därför bli en potentiell primär energikälla. Lignin, som är en väsentlig del av biomassan, används inte i lika stor utsträckning på grund av dess komplexa struktur. Komplexiteten begränsar därför användandet av lignin i värdeskapande produkter. Men en väg för att ta tillvara på lignins värdefulla egenskaper kan vara framställandet av nanopartiklar (NP), vilket öppnar upp för användning av lignin inom det biomedicinska fältet. Syftet med den här rapporten är att undersöka om lignin från olika botaniska ursprung påverkar nanopartiklarnas egenskaper, som exempelvis storlek, polydispersitet, 𝜁-potential och morfologi. NP av lignin från gräsarten Miscanthus sinensis framställdes genom solvent exchange och jämfördes sedan med NP från granlignin. Både miscanthus- och granligninet var isolerat genom organosolvprocessen. Den experimentella delen av arbetet visade att NP from miscanthuslignin gav partiklar inom intervallet 133.7 to 377.4 nm, där högre koncentration gav större partiklar, och medelvärdet för 𝜁-potentialen var -38.7 mV. Resultatet från arbetet visade att det botaniskt ursprunget påverkar både storleken och formen på NP av lignin som framställts med samma metod. NP från miscanthuslignin var större och hade en mer elliptisk form, i jämförelse med de mer sfäriska partiklarna från granlignin. Ligninkoncentrationen påverkade partikelstorleken för båda typerna av lignin, dessutom blev skillnaden i partikelstorlek större när koncentrationen ökade. Däremot var det svårt att dra någon generell slutsats genom att bara undersöka två olika ursprung. Eftersom det finns flera steg i processen från växters ursprung till NP av lignin som kan påverka partiklarnas egenskaper kan det vara nödvändigt att utforska både den tillämpade massaprocessen, isoleringsmetoden och metoden som används för att framställa NP av lignin.
Wessén, Anna, Eliot Diklev, and Lejla Al-Tamimi. "Development of magnetic lignin nanoparticles from low-molecular-weight eucalyptus and spruce lignin fractions." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277112.
Full textChollet, Benjamin. "Étude du comportement au feu de matériaux polymères contenant des bio-nanoparticules fonctionnalisées." Thesis, IMT Mines Alès, 2018. http://www.theses.fr/2018EMAL0004/document.
Full textThe growing desire to reduce the ecological footprint of plastic materials promotes the development of polymers and additives from renewable resources in order to limit their environmental impact. Flame retardants represent an important family of additives that play a crucial role in many fields where fire hazard is encountered. Thus this study aims at developing new flame retardant systems from biomass compounds to improve the fire behavior of polylactide (PLA), a bio-based polymer. Lignin and cellulose were chosen as pristine compounds. These compounds have been transformed into nanoparticles with adapted processes. Then, they were functionalized with phosphorous moieties or mixed with ammonium polyphosphate, and incorporated into polylactide with in internal mixer. Thermal, flammability and fire properties of these compounds were evaluated. The results obtained with some systems are promising
Petrie, Frankie Ann. "Magnetic-lignin Nanoparticles as Potential Ethanol Extractants from Aqueous Solutions." University of Dayton / OhioLINK, 2019. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=dayton1563285930072497.
Full textGuthenberg, Kristoffer. "The impact of the pulping process on the properties of lignin nanoparticles." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278834.
Full textEn av utmaningarna för framtidens bioraffinaderier är att fullständigt utnyttja samtliga komponenter av råvaran. Historiskt sett har cellulosa varit den mest värdefulla komponenten av biomassan medan lignin har klassats som en biprodukt och har därför primärt bränts som bränsle vid framställning av pappersmassa. Även om lignin produceras på industriell skala saknas idag värdeskapande applikationsområden där lignin kan utnyttjas ur ett ekonomiskt hållbart perspektiv. Ett alternativ till valorisering av lignin är att använda det som råmaterial för framställande av nanopartiklar , vilket är ett relativ nytt område med stor potential framförallt inom biomedicin. Dock kvarstår en del utmaningar i forskningen runt lignin nanopartiklar. Framförallt relaterat till lignins komplexa och inhomogena struktur, som varierar beroende på botaniskt ursprung och vilken typ av massaframställningsprocess som används för att isolera ligninet från biomassan. Den här studien undersöker hur granlignin från två olika massaframställningsprocesser, Organosolv- och Kraftprocessen, påverkar egenskaper hos NP av lignin. Under den experimentella delen av arbetet framställdes NP från Organosolv granlignin, vilket resulterade i sfäriska och ihåliga partiklar som varierade i storlek mellan 104.5–270.3 nm, beroende på den initiala lignin koncentrationen, samt en genomsnittlig zeta potential kring -35 mV. Egenskaperna hos Organosolv nanopartiklarna som jämfördes med nanopartiklar av Kraflignin som producerats med samma metod. Slutsatsen drogs att organosolv partiklar var större och hade lägre absolut zeta-potential. Vilket troligtvis kan förklaras med den betydligt högre halten av fenoliska-OH enheter i Kraft ligninet. En bredare jämförelse med tidigare studier som producerat olika lignin nanopartiklar visar dessutom att molekylvikten, fenolisk-OH halt och produktionsmetoden, är bidragande faktorer till lignin nanopartiklars egenskaper. Sammanfattnings visar den här studien att den massaframställningsprocess som används för att isolera lignin kommer påverka egenskaperna hos lignin nanopartiklar. Men för att kunna generalisera och stärka slutsatsen krävs dock utökad experimentella, för att vidare undersöka hur lignin nanopartiklars egenskaper beror på egenskaperna hos ligninet som använts för att producera partiklarna.
Nunes, Andreia. "Hybrid mesoporous materials for the oxidative depolymerization of lignin into valuable molecules." Thesis, Lyon, 2016. http://www.theses.fr/2016LYSE1024.
Full textLignin is one of the most abundant natural polymers and the only biomass constituent based on aromatic units and as such represents a promising renewable resource for the sustainable production of complex organic molecules. This dissertation reports on the development of catalytic materials capable of selectively transform lignin into basic functional molecules with high oxygen content and the study of their performance under alkaline oxidative conditions, using hydrogen peroxide as oxygen donner. Different families of hybrid materials based on the SBA-15 scaffold were first synthesized by incorporation of titanium, Au/titanium, Ag/titanium and Fe-TAML and completely characterized. Comparative catalytic studies were then accomplished in order to evaluate their performance in terms of degree of depolymerization and product distribution. The catalyst with the highest potential, the TiO2 based SBA-15 material, was then submitted to further reactivity studies in order to optimize the different reaction parameters (temperature, reaction time and quantity of oxidant). In the presence of an excess of oxidant, conversions up to 90 wt. % were obtained, whereas a temperature of 80 °C allowed to obtain a yield in bio-oil of 50 wt. %, which is mainly composed of carboxylic acids and aromatic molecules with potential to be further valorized
Marchand, Guillaume. "Synthèse et caractérisations de matériaux photosensibles à partir de lignines - Vers une utilisation en Traitement Photodynamique Antimicrobien appliqué à l'agronomie." Thesis, Limoges, 2018. http://www.theses.fr/2018LIMO0108/document.
Full textThe overexploitation of the planet's resources is nowadays a major problem and makes the replacement of non-renewable sources of energy and raw materials, one of the major challenges of the XXIe century. For this purpose, lignins, by their availability and their biocompatibility, appear as one of the alternatives to fossil resourcesIn this context, the PEIRENE Laboratory decided to carry out this PhD work on the development of new photosensitive materials based on modified lignins. For this purpose, three lignins from different origin were acetylated. Their study by EPR spectroscopy revealed that blocking their antioxidant functions considerably increases the quantity of reactive oxygen species they are able to generate under light irradiation. Thus it is possible to envisage the use of this modified biopolymer in many areas such as antimicrobial photodynamic therapy. In order to make them water-dispersible and thus to widen their field of applications, these materials with promising properties were put in the form of nanoparticles. Their photosensitive behavior has been also valuated by EPR spectroscopy. It has been demonstrated that once dispersed in water in the form of nanoparticles, the acetylated lignins were still capable of producing singlet oxygen under light irradiation. This activity, which has not yet been reported in the literature to our knowledge, however, remains quite limited and therefore needs to be improved. In order to widen the range of the solar spectrum allowing their activation, a photosensitizer has also been associated with these nano-objects by encapsulation and covalent grafting. The results of these studies make possible to envisage the development of systems based on acetylated lignins nanoparticles in in many field, in particular pharmaceutical and phytosanitary
Westphal, Emily Nicole. "Lignin-Magnetite Nanoparticles Aiding in Pickering Emulsions and Oil Manipulation and Their Rheological Properties." University of Dayton / OhioLINK, 2021. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=dayton1619710097550949.
Full textBook chapters on the topic "Lignin nanoparticle"
Kiyanfar, Masoumeh, Hoda Daneshvar, Seyyedeh Fatemeh Hosseini, and Mir Saeed Seyed Dorraji. "Lignin Nanoparticle-Reinforced Phenolic Foams." In Phenolic Based Foams, 317–29. Singapore: Springer Singapore, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-16-5237-0_18.
Full textKumar, Raj, Abhishek Gupta, Mohit Chawla, Keshaw Ram Aadil, Sunil Dutt, Vijay Bhooshan Kumar, and Abhishek Chaudhary. "Advances in Nanotechnology based Strategies for Synthesis of Nanoparticles of Lignin." In Lignin, 203–29. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-40663-9_7.
Full textIravani, Siavash. "Biomedical Applications of Lignin-Based Nanoparticles." In Nanoparticles and their Biomedical Applications, 217–24. Singapore: Springer Singapore, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-15-0391-7_8.
Full textNasir, Rizwan, Tazien Rashid, Khuram Maqsood, Danial Qadir, Dzeti Farhah Mohshim, Abulhassan Ali, Humbul Suleman, Hafiz Abdul Mannan, Hilmi Mukhtar, and Aymn Abdulrahman. "Lignin Nanoparticles and Their Biodegradable Composites." In Green Composites, 295–327. Singapore: Springer Singapore, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-15-9643-8_11.
Full textMeng, Xianzhi, Mandeep Poonia, Chang Geun Yoo, and Arthur J. Ragauskas. "Recent Advances in Synthesis and Application of Lignin Nanoparticles." In ACS Symposium Series, 273–93. Washington, DC: American Chemical Society, 2021. http://dx.doi.org/10.1021/bk-2021-1377.ch011.
Full textNasrollahzadeh, Mahmoud, Zahra Nezafat, and Nasrin Shafiei. "Lignin chemistry and valorization." In Biopolymer-Based Metal Nanoparticle Chemistry for Sustainable Applications, 145–83. Elsevier, 2021. http://dx.doi.org/10.1016/b978-0-12-822108-2.00011-9.
Full textLourenço, Ana, and Jorge Gominho. "Lignin as Feedstock for Nanoparticles Production." In Lignin - Chemistry, Structure, and Application [Working Title]. IntechOpen, 2023. http://dx.doi.org/10.5772/intechopen.109267.
Full textBiswas, Manik Chandra, Debjyoti Banerjee, Kowshik Saha, and Samin Anjum. "Lignin-based nanoparticles." In Biopolymeric Nanomaterials, 203–19. Elsevier, 2021. http://dx.doi.org/10.1016/b978-0-12-824364-0.00007-1.
Full textEric, Abigail L., Adznila Eberahim, and Clarence M. Ongkudon. "Lignin nanoparticles and their biomedical applications." In Fundamentals of Bionanomaterials, 217–40. Elsevier, 2022. http://dx.doi.org/10.1016/b978-0-12-824147-9.00008-x.
Full textMoreno, Adrian, Jinrong Liu, Mohammad Morsali, and Mika H. Sipponen. "Chemical modification and functionalization of lignin nanoparticles." In Micro and Nanolignin in Aqueous Dispersions and Polymers, 385–431. Elsevier, 2022. http://dx.doi.org/10.1016/b978-0-12-823702-1.00003-7.
Full textConference papers on the topic "Lignin nanoparticle"
Popović, Ana, Jelena Rusmirović, Maja Đolić, Zlate Veličković, and Aleksandar Marinković. "Lignin Based Porous, Microsphere-Shaped Adsorbent Functionalized with Magnetite Nanoparticles for Effective Chromate Anions Removal." In 34th International Congress on Process Industry. SMEITS, 2021. http://dx.doi.org/10.24094/ptk.021.34.1.133.
Full textManisekaran, Ahilan, Patrick Grysan, Benoît duez, Damien Lenoble, and Jean-Sébastien Thomann. "Green Synthesis, Mechanism, & Intrinsic Properties of Kraft Lignin Nanoparticles." In The 7th World Congress on Recent Advances in Nanotechnology. Avestia Publishing, 2022. http://dx.doi.org/10.11159/icnnfc22.166.
Full textF. Piliang, Averroes, Saharman Gea, Kerista Sebayang, Dellyansyah, Suhut A. Situmorang, Noni Oktari, Siti Utari Rahayu, Rachmad Fauzi, and Denny P. Indrawan. "A Preliminary Study of Synthesized Fluorescence Carbon Nanoparticles from Lignin Residual Liquid." In The International MIPAnet Conference on Science and Mathematics (IMC-SciMath). SCITEPRESS - Science and Technology Publications, 2019. http://dx.doi.org/10.5220/0010142800002775.
Full textNgamthanacom, N., N. Kaewtrakulchai, W. Chaiwat, L. Chuenchom, M. Fuji, and A. Eiad-ua. "Influence of chemical activation on synthesis of carbon nanoparticles via carbonization from lignin." In THE SECOND MATERIALS RESEARCH SOCIETY OF THAILAND INTERNATIONAL CONFERENCE. AIP Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1063/5.0025937.
Full text