To see the other types of publications on this topic, follow the link: Liala.

Dissertations / Theses on the topic 'Liala'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Liala.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Faengyong, Wilasinee. "Liala, compagna d’ali e d’insolenze." Doctoral thesis, Universita degli studi di Salerno, 2014. http://hdl.handle.net/10556/1609.

Full text
Abstract:
2011 - 2012
Molti sono i testi critici che hanno dedicato attenzione a quel particolare settore della letteratura di consumo che va sotto il nome di “rosa”. Troppo spesso bistrattato, il romanzo femminile per eccellenza ha dovuto a lungo combattere un virulento disprezzo sociale che ne ha impedito un’analisi scevra di pregiudizi negativi, basati su una sua presunta appartenenza ad un sottogenere specificamente riguardante donne di scarsa cultura o, al meglio, ingenue. E d’altronde, se un limite va riconosciuto al romanzo rosa, questo sta proprio nell’inflessibile settorialità della fruizione: il rosa, cioè, unito in questo non casualmente alla letteratura per l’infanzia, si definisce non attraverso una vocazione di lettura, ma per mezzo di dati anagrafici come età e sesso. Grande attenzione è stata rivolta alla “nobile schiera” di narratrici femministe ottocentesche che provarono, molto spesso riuscendoci, a tracciare il triste profilo della vita cittadina delle donne, all’indomani dell’Unità d’Italia. Imprescindibile prodromo, questa letteratura educativa, agli esiti dei primi decenni del XX secolo, che vira verso un estetismo a volte fine a sè stesso, e pure comprende una larvata meditazione sulla condizione femminile, a questo punto estesa a tutti i gangli della società italiana. È proprio a questo punto, nel momento in cui il romanzo femminile sembrava aver imboccato una strada senza via d’uscita, costellata di viveur cinici e donne fatali, figurine monodimensionali buone per ogni occasione, che si assiste all’avvento di una giovane scrittrice capace veramente di “scombiccherare” le carte: Liala, appunto...[a cura dell'autore]
XI n.s.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Berois, Andrea. "Lilla Världen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188212.

Full text
Abstract:
I en storstad som växer och mullrar fram finns minnet kvar av en annan stad. En kåkstad med fattigbarn och svält men också med gemenskap och variation. En ny stad byggs som ska rensa upp men en bit av den gamla sparas, högst upp på höjden. Innuti den lilla staden som ligger i den stora staden finns en liten värld. Det är barnens värld. Där byggs barnens stad. Men det här är ingen nostalgisk sökan utan ett försök till att binda samman det gamla och det nya och skapa något som utgår ifrån beställarens behov. 3 olika åldersrupper med 3 olika behov. 1 - 2 år, 3 - 4 år,5 - 6 år. De får 3 olika hus och 3 olika gårdar som speglar barnens utvecklingsfas. De skapas även med tanken att man ska känna av utvecklingens resa och samtidigt skapa möjlighet till möten men även till avskildhet. Alla 3 hus fokuserar på det direkta mötet till gården föratt möjliggöra för leken att direkt kunna flytta ut. Alla husdelas in i en aktiv del som har direkt koppling till gården och en inre, lugnare del. I växthusen kan barnen lära sig om kretslopp och ekologi. De semitempererade växthusen kopplar samman de tre husen så att barnen kan röra sig mellan husen utan att behöva klä på sig. Sommartid så är det norra huset en tillåten skozon så att barnen lätt kan springa både ut och in utan att känna sig hindrade. Den inre gården kopplar till alla tre hus och är vart alla barnen samlas tillsammans. I mitten står ett träd likt ett vårdträd som ger skugga. Gården står i direkt anslutning tillmatsalen och på sommaren kan borden fl ytta ut på altanenoch gården. Det här är framförallt 5 - 6 åringarnas gård.Den soliga södra gården är till för mer vild lek och här har barnen gott om plats för att springa fritt. När barnen delas upp är det här framfrallt 3 - 4 åringarnas gård. Den västra gården är gräsbeklädd och lummig. Den är framförallt 1 - 2 åringarnas gård och här sker mer lugn lek. Det är centralt att barnen har frihet att välja vilken aktivitetde vill utöva för att själva styra sin utveckling. Pedagogerna ska hjälpa barnen att lära sig själva. Av denna anledning finns allt material inom synligt räckhåll för barnen. Barnen har bestämda scheman men får själva välja vad de vill göra under de fria passen. Barnen kan välja mellan: Dans &Drama, Bygg & Konstruktion, Natur och Matematik samt Naturvetenskap och Litteratur. Mellan 1 - 2 år är allting nytt. Barnet är nyfiken och utforskar sin omvärld. Hon kryper, går, smakar, känner och kan uppfatta mönster och färger. Det är ofta en harmonisk ålder och barnet beskrivs som soligt och glatt. Med anledning av alla de nya intrycken är det viktigt att barnet inte tvingas ta in för mycket intryck. Därför har 1 - 2 åringarnas hus utformats som ett atriumhus där det öppnar upp sig mot den inre gården men är mer slutet mot omgivningen. Åren mellan 3 - 4 år beskrivs ofta som en frontalkrock. Barnet kan lätt brusa upp och vill visa att den kan görasaker själv. I denna ålder lär sig barnen att gå balansgång,klättra, hoppa högt, klä på sig själv och ta egna initiativ. För att uppmuntra detta har 3 - 4 åringarnas husutformats likt en klätterborg. Där halva huset har fulltakhöjd med en klättervägg och en verkstad som är i direkt koppling till gården och där andra halvan av huset utgörsav halvplan där barnen kan dra sig undan eller umgås imindre grupper. Åren 5 - 6 beskrivs som en viloperiod. Barnet är ofta sammarbetsvilligt och vill hjälpa till med hushållssysslorna. För 5 - 6 åringen är vännerna och det sociala umgänget det centrala. Hon börjar också inse att hennes omgivning är delav en större värld och barnet börjar se fram emot skolperiodenoch vuxenlivet. Utifrån detta är 5 - 6 åringarnas hus idirekt koppling till matsalen och det gemensamma rörelserummet. I det stora rörelserummet kan hela förskolan ha gemensamma aktiviteter som dans, sång, luciafirande,vernissage m.m. På övervåningen riktas siktvyerna ut motvärlden. 5 - 6 åringen leker framförallt utomhus. För att förskolan ska fungera som enande faktor i samhälletär den norra husdelen (5 - 6 år) uthyrbar på kvällarnatill exempelvis ABF-kurser eller födelsedagsfester. Delvisför att försöka hitta tillbaks till den gemenskap som fannsi området tidigare samt för att koppla samman området Vasalund och Hagalund som nu skiljs åt av Frösundaledenmen även ur et socioekonomiskt perspektiv. Huset är något tillbakadraget från gatan och har en altan för att öppnaupp och vara inbjudande. Huset som tidigare stod påplatsen var Stockholms första ABF-hus och skulle på detsättet delvis kunna återfå sin uppgift i samhället.
In a city that is growing and rumbles forward, there remains the memory of another city. A shantytown with poor children and starvation but also with a strong community and variety. A new city is built to clean up, demolish, but a bit of the old is saved at the top of the hill. Inside the small town, locatedin the big city, is a small world. It is the children’s world. There I build the children’s city. But this is not a nostalgic reminisce of the past but an attempt to tie together the old and the new and create something that is based on the client’s needs. 3 different ages with 3 different needs. 1 to 2 years, 3 to 4 years, 5 to 6 years. They get three different houses and three different playgrounds that reflect the children’s development. They are also created with the idea that the children can see their journey of development and that it also creates the opportunity for meetings but also for privacy. All 3 houses focuses on the direct meeting with the playground to allow the games to easily move outside. All houses are divided into an active part directly linked to the playground and an interior, quieter part. In the greenhouses, children can learn about recycling and ecology. The semi-temperated greenhouses connects the three houses so that children can move between houses without having to get dressed. In the summer time the northern house is a permitted shoe zone so that children can easily run both in and out without feeling inhibited. The inner courtyard connects to all three houses and is where all the kids gather together. In the middle stands a tree that provides shade. In summer the tables move out onto the patio and yard. This is particularly the playground of the 5 to 6 year-olds. The sunny and southern playground is for more active games and here the children have plenty of room to runfree. When the children are divided this is mainly the playgroundof the 3 to 4 year-olds. The west yard is grassy and calm. It is above all the courtyard of the 1 to 2 year-olds. It is crucial that children have the freedom to choose which activity they wish to pursue in order to control their own development. The teachers should help the children to learn forthemselves. For this reason all the material is visible and in reach of the children. The children have schedules but are free to choose what they want to do during the different periods.They can choose from: Dance & Drama, Building & Construction,Nature and Mathematics and Natural Science and Literature. Between 1 to 2 years, everything is new. The child is curious and explore its environment. She crawls, walks, tastes, feel,and perceive patterns and colors. It is often a harmonious age and the child is described as sunny and cheerful. Because of all the new impressions, it is important that the child does not have to take in too much. Therefore, the 1-2 year-olds house is designed as an atrium where it opens up on to the inner courtyard and is more closed to the surroundings. The years from 3 to 4 are often described as a frontal collision. The child can easily fly off and wants to show that it can do things for itself. At this age, children learn towalk the tightrope, climb, jump high, get dressed, and take initiative. To encourage this, the 3 to 4 years-olds house is designed like a climbing frame. Where half of the househas full ceiling height with a climbing wall and a workshopthat is directly linked to the courtyard and where the otherhalf of the house consists of half-planes where the children can withdraw or spend time in smaller groups. Years 5 to 6 are described as a resting period. The child is often cooperative and wants to help with household chores.For the 5 to 6 year-old friends and social relations arecentral. She/he also begins to realize that her/his environmentis part of a larger world and the child begins to look forward to school and adulthood. Because of this the 5 to 6 year-olds hous is in direct connection to the dining room and the big activity room. Here the entire pre-school is able to have common activities such as dancing, singing, Luciacelebration, vernissage etc. Upstairs the views are directedstraigt out on to the world. The 5 to 6 year-olds play mainlyoutdoors. The preschool will also serve as an unifying factor in society. Therefor the lower floor of the the northern house (5-6years) is rentable in the evenings, for example for ABFcourses or birthday parties. Partly to try to fi nd back to thecommunity that existed in the area before, and to connectthe areas Vasalund and Hahagalund that now are separated by Frösundaleden but also in a socio-economic perspective.The house is some what drawn back from the street and has a patio with the motive to make it feel open and inviting.The house that previously stood on the site was Stockholm’s first ABF-house and would in that way partially be able teo regain its rile in society.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Tannergård, Karl, and Per Thulin. "Lilla Spöket Laban." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-2597.

Full text
Abstract:
Detta är slutreflektionen över ett kandidatarbete gjort av Karl Tannergård och Per Thulin. Arbetet har gått ut på att skapa en prototyp av en barnspel baserat på Inger och Lasse Sandbergs böcker om Lilla Spöket Laban och hans familj. Spelet är tvådimensionellt och vänder sig till barn i åldern fyra till sju år. Det är skrivet i programmeringsspråket Python och använder multimediabiblioteket pygame. Utvecklingen har skett i samarbete med animationsstudion PennFilm AB.
Prototyp av ett barnspel baserat på historien om Lilla Spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg.
Per Thulin: per@thulin.net Karl Tannergård: admin@kallux.com • Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Helgesson, Anna. "Projektrapport "Lilla Ego"." Thesis, Konstfack, Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation (DIV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6746.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nilsson, Helena. "Förskolan Lilla Labyrinten." Thesis, KTH, Arkitektur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-187911.

Full text
Abstract:
Konceptet för den nya förskolan i Solna utgår från Läroplanen i avsnittet som handlar om leken och hur viktig den är för barns utveckling och lärande. Byggnaden på 1-4 våningsplan utformas i olika kubvolymer som sticker ut på olika sätt för att samla in så mycket dagsljus som möjligt. På gården och takterrasserna ska samma koncept tydligt kännas igen genom kubformade lekställningar och pergolor. Lekfullhet präglar hela verksamheten där barnen är huvudpersonerna.
The concept for the new preschool in Solna is based on the ”Curriculum for preschool” and the importance of child’s play when it comes to development and learning. The building of 1-4 floors is designed in different cube-shaped volumes that stand out in different ways to bring in as much daylight as possible. In the courtyard and roof terraces the same concept is clearly recognized by the cube-shaped play equipment and pergolas. Playfulness characterizes the entire preschool where children are the main characters.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sallander, Kristina, and Norell Sara Sjögren. "Skapandet av Nykvarns kommun : Den lilla kommunen för den lilla individen?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28458.

Full text
Abstract:
The municipality of Nykvarn is one of the smallest and youngest municipalities in Sweden. This paper is about how the municipality came to be. It also brings up the opinions of the inhabitants, the local business owners and certain responsible parties within the administration. Amongst the inhabitants the results of this study shows an overall positive attitude about the community they live in. However, they express a certain amount of skepticism towards how the development of the municipality is unfolding. Amongst the local business owners the opinions about the administration and about how they are being treated by the administration vary a great deal. One of the owners verbalizes a great deal of discontent over their contact with the administration offices. Another has no negative opinions at all about their interactions.The question about whether or not the municipality of Nykvarn exists for the “little person” is something that our study states against.
Nykvarns kommun är en av de minsta samt en av de yngsta kommunerna i Sverige.Denna uppsats handlar om hur kommunen bildades och hur dess invånare, småföretagare och vissa ansvariga inom förvaltningen ser på kommunen idag. De resultat vi har fått fram visar på att invånarna överlag har en positiv inställning till deras samhälle. De uttrycker emellertid en viss skepticism gentemot hur utvecklandet av kommunen ser ut i dagsläget. Bland småföretagarna skiljer sig åsikterna vitt om förvaltningen och om hur deras verksamhet behandlas. En företagare uttrycker ett stort missnöje över kontakten med förvaltningen, medan en annan inte har några negativa synpunkter om det alls.Frågan om Nykvarns kommun finns där för den lilla individen är något som vår undersökning talar emot.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nilsson, Susanna. "Miljöstrategier för det lilla grannskapet." Licentiate thesis, KTH, Infrastructure, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-1635.

Full text
Abstract:

This is a licentiate thesis in the subject Built EnvironmentAnalysis at the Department of Infrastructure at KTH inStockholm, Sweden. The purpose of the two case studies that aredescribed and discussed here has been to develop environmentalstrategies for two small neighbourhoods from the 1950-60s andto let key persons among managers and residents evaluate theenvironmental strategies. A small neighbourhood is here definedas a residential area with some ten to some houndred householdsthat constitutes a management unit in rental housing or is ahousing cooperative.

The reason why small neighbourhoods are in focus is thatthey according to earlier research might constitute an"opening", a place were the main actors, managers and residentstogether can act for reduced environmental impact. In the studyof two cases, two small neighbourhoods, environmentalstrategies, with different kinds of measures to reduce thenegative environmental impact from the small neighbourhoods areproposed. The proposed measures are supposed to be carried outin connection to planned maintenance measures. Since themaintenance of a small neighbourhood often is planned for thecoming 10-20 years, the environmental strategies also have atime span of 10-20 years. The measures proposed in theenvironmental strategies involve changes in the buildings andtheir surroundings, i.e. solar panels connected to roofmaintenance, changed management routines, i.e. charge ofenvironmentally labelled electricity, measures to influence theresidents’habits, i.e. different kinds ofinformation.

The cases that have been studied are the management unitIdö-Våldö in Stockholm managed by StockholmsKooperativa Bostadsförening and the housing cooperativeJärven managed by the residents with professionalassistance from HSB Malmö.

Another purpose with the case studies has been to identifyand propose measures that might increase the social andtechnical robustness, i.e. reduce vulnerability. In theresearch strategy case study methodology and action researchhave been used, and the data collection methods have beenobservations, interviews, literature studies, focus groupinterviews etc.

The results of the study indicate that there are severalpossibilities to reduce the negative impact of the studiedsmall neighbourhoods. This is probably also the case for othersmall neigbhourhoods in Sweden. The results also indicated thatthere are several obstacles for using the environmentalstrategy as a method to reduce the environmental impact and toincrease the robustness. The main obstacle was the lack ofinterest and resources among the management organisations.Another important obstacle in one of the cases,Idö-Våldö was the lack of long-term maintenanceplanning. The residents´ lack of involvement did also seemto be an obstacle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hägg, Marie, and Sofie Amberg. "Lilla Aktuellt - då och nu." Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Media and it, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3129.

Full text
Abstract:

Den här uppsatsen behandlar tv-programmet Lilla Aktuellt som är ett nyhetsprogram för barn. Programmet sänds på Barnkanalen (SVT) och har tidigare sänts på SVT 1. Vi har gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på sammanlagt sexton program, åtta program från oktober och åtta från november månad, år 1993 och år 2008. Vårt syfte är att belysa hur programmet förändrats sedan starten 1993.

Teoretiskt är vi inspirerade av Ingegerd Rydins bok Barnens röster. Program för barn i Sveriges Radio och television 1925-1999 (2000), Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig, barn ochdagstidningar i ett förändrat medielandskap (2004), Siri Amram och Cecilia Hedquists kandidatuppsats’’Stor jämställdhet i ett litet format – en kvantitativ och kvalitativ undersökning av Lilla Aktuellt utifrån ett genusperspektiv ’’(2007) samt generell teori om nyhetsvärdering och nyhetsurval. Studiens frågor är:

  • Vilka ämnen rapporterar man om i Lilla Aktuellt?
  • Var utspelas nyheterna geografiskt?
  • Hur gestaltas inslagen?

Resultatet visar att innehållet domineras av ”kultur och nöje” 1993 såväl som 2008. Ingen skillnad således. Nöjesprofilen är om möjligt mer markerad år 2008. Antalet underhållande nyheter har ökat sedan starten 1993. Inget inslag om miljö överhuvudtaget i Lilla Aktuellt som balans till den intensiva rapporteringen om klimathotet i de vanliga nyhetsprogrammen. Merparten av nyheterna har Sverige som ursprungsland. Inte heller här kan vi se någon förändring. Vår undersökning visar däremot att antalet nyheter från Europa 2008 är färre jämfört med 1993. Undersökningen visar också att könsfördelningen bland intervjupersoner var mer jämställd 1993 jämfört med samma period 2008.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Meneghetti, Vania <1986&gt. "Liana Bortolon critico e collezionista." Master's Degree Thesis, Università Ca' Foscari Venezia, 2018. http://hdl.handle.net/10579/13049.

Full text
Abstract:
L'elaborato vuole ricostruire l'attività di critico d'arte e collezionista della giornalista feltrina Liana Bortolon. Il lavoro è stato svolto attraverso lo studio del fondo donato da Liana alla Galleria d'arte moderna Carlo Rizzarda di Feltre; tale fondo è composto da lettere di corrispondenza con numerosi artisti, fotografie, appunti personali, cataloghi di mostre, articoli pubblicati in varie riviste.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Öhman, Helmer Sofie Linnea, and Blanca Sjöstedt. "Representationen av funktionshinder i SVT:s barnprogram : En studie av Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och Miljöhjältarna." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59015.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att ta reda på hur representationen av funktionshindrade ser ut i SVT:s barn- och ungdomsprogram; Lilla sportspegeln, Lilla aktuellt och Miljöhjältarna. Frågeställningarna uppsatsen besvarar är: • Hur ofta förekommer funktionshinder i SVT:s barnprogram, Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och Miljöhjältarna? • Om funktionshinder förekommer, i vilken kontext förekommer de? • Finns det vissa funktionshinder som förekommer oftare än andra i programmen vi undersökt? • Om funktionshinder förekommer, hur ser fördelningen ut programmen emellan? Programmen vi undersökt är aktuella och riktar sig mot målgruppen barn och ungdomar mellan 8-12 år. Dessutom har de en liknande sändningstid samt programlängd. Gemensamt för programmen är också att de bygger på nutidsorienterade ämnen. Vi har undersökt 20 stycken av varje program. Det motsvarar 300 minuter av Lilla Aktuellt, 560 minuter av Lilla Sportspegeln och ca 600 minuter av Miljöhjältarna. Vi tillämpade metoden kvantitativ innehållsanalys i studien av programmen. Vidare analyseras resultaten av undersökningen med kvalitativa metodverktyg. Vi kom fram till ett resultat som pekar i samma riktning som tidigare forskning. Det betyder att funktionshindrade sällan förekommer i media. Av de 60 program som studerades förekom det bara personer med funktionshinder i 5 stycken. Dock såg vi inget mönster av någon särskild kontext som förekommandet av funktionshinder påträffades i. Rörelsehinder visade sig vara det mest frekvent förekommande funktionshindret. Lilla sportspegeln var det program där funktionshindrade fick störst utrymme. För att analysera resultaten av studien använder vi teorier av bl a Gunilla Hulténs som skrivit om journalistik och mångfald samt McQuail och Habermas teorier om det offentliga rummet. Vidare tillämpar vi teorier av Cecilia Von Feilitzen och Ulla Carlssons som gjort forskning på mediers påverkan på barn. Där efter redogör vi för utvecklingspsykologiska teorier för att analysera vilka konsekvenser medieinnehållet får för sina yngsta mottagare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Nirbrant, Ingela. "Förskola i Kungsängen : Se det stora i det lilla - Se det lilla i det stora." Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-116877.

Full text
Abstract:
En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå.  Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt. Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt. Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola. Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått. Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns. En robust och genomarbetad grund gör att de unika karaktärsdragen bibehålls över tid även om de lösare inre delarna förändras.
A preschool with space for each child and all the children. A preschool with the community, and space for all, while each individual, amazing and unique child can find their own corner. Focus on the preschool I have designed is to make room for all these unique children, together and individually. Therefore my motto’s through the work has been opposites as Holistic - Part, Large - Small, Inside - Outside, Common - Single, Noise - Silence, Light - Dark. I have formulated the task and made contact with the actors concerned, in order to provide all the information needed continuously during the work. It was important that the work was as realistic as possible. During the work the dialogue with the actors from the municipality has been driving; Anders Wedin, (skolchef at bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef at bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Close dialogue, field visits and questionnaires with three different preschools also laid the foundation for my work; Sonja Derkert (preschool teachers Gökboets preschool), staff at Gökboets preschool, Ing-Britt Andersson (preschool head Norrbodas preshool), Emil Spanos (chef Norrbodas preschool), staff at Norrbodas preschool, Susanne Johansson (preshool head Storstugans preschool), Emelie W Bernemyr (Stockholm University, Preschool Teacher Storstugans preschool), staff at Storstugans preschool. My suggested preschool at Ringvägen in Kungsängen will be featured during the exhibition for the acceptance of the new zoning of Ringvägen. This, together with that the bildningsförvaltningen expressed interest in continuing the dialogue has made my goal of reality reached. Architecturally, I have created a nursery with resistant materials with the possibility of flexibility over time. A robust and thorough basis makes that the unique characteristics are maintained over time, even if the more loose internal parts change.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Valberg, Linus, and Molly Frank-Logue. "En aktuell studie för den lilla människan : Kvantitativ innehållsanalys av Lilla Aktuellt då och nu." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52399.

Full text
Abstract:
This thesis examines the representation of interviewees according to apperance and time of apperance in the Swedish children’s news programme Lilla Aktuellt, 1994 and 2014 set out from an intersectional perspective. The thesis therefore examines whom of the interviewees that is over-and underrepresented in the programme, when it comes to the collaboration of the chosen categories: Sex, Age and Ethnicity. As researchers point out that a high frequency in appearance in media means domination and a conception of representing the norm in society this thesis therefore also does examine the superiority and inferiority that occures in the programme both years.   The result of this thesis show that there has been changes in the representation over time. All groups of children have been given a larger amout of space while the representation of all groups of people that don’t follow the ethnical norm, basically hasn’t changed at all. Amongst the different sexes there has been a fairly more even representation over time. The overall results show that there has been a slightly more balanced distribution over time between all of the groups appearances and time of appearances. Therefore not said that there isn’t room for improvement, on the contrary there are still things to be done for a greater representation according to multiplicity and equality in Lilla Aktuellt.   Of all the groups of interviewees in Lilla Aktuellt the people that are “male and not children who follow the ethnical norm” have decreased their visability most over time and are therefore the ones that have decreased their power most. The people that are “female children who don’t follow the ethnical norm” are the ones that have increased their visability most over time thus this means that they are the ones that have increased their power most over time.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Karlsson, Martina, and Hedlund Sandra Lundin. "Lilla Hjärtat och alla små brokiga bibliotekarier : En studie av hur Lilla Hjärtat hanterats på folkbiblioteken." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17635.

Full text
Abstract:
This bachelor's thesis is an investigation into the public libraries'actions following the debate of Stina Wirséns character LillaHjärtat, featured in picture books and films for young children.The character was accused of being racist, due to its similarity tostereotypes such as pickaninnies. Because of this, the books'existence in public libraries was questioned.The purpose of this study is to investigate how librarians havedealt with these books, and what they have based their decisionson. To explore the background of these decisions we have usedPatrick Wilson's theory of cognitive authority (1983). We haveexamined which cognitive authorities have been used in thedecision-making process of how to handle the books containingLilla Hjärtat, and why these cognitive authorities have beenchosen. The method used in the study is qualitative interviewswith seven librarians working in public libraries throughoutSweden.The results of the interviews show that the librarians’ mostprominent cognitive authorities have been authors and illustratorsof children's books. Journalists and bloggers engaged in thedebate have not been given particularly big authority, and neitherhave laws or guidelines in the library field. We believe the reasonfor this is that those working with children's culture are thoughtof to be more informed in this field than those who don't, whichfinds support in Wilson's description of the theory. The cognitiveauthorities found in the study are mainly persons that thelibrarians are familiar with and have trusted before in similarquestions.
Program: Bibliotekarie
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Hasjakjan, Mikael. "Program för lakvattenrening för Lilla Nyby." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-982.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Häggström, Jonas, and Jonas Linde. "Weekday : Från Lilla Essingen till världen." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1652.

Full text
Abstract:

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det som skedde på Drottninggatan den 6:e mars 2008. Då hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner på ett fullständigt ägande inom en femårsperiod.

Problemformuleringen grundar sig i att det råder hård konkurrens på den svenska modemarknaden. Det är svårt för små aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gå från att vara en liten second-hand affär på Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestående av ett flertal framgångsrika varumärken samt två välrenommerade klädkedjor. Resan har tagit sammanlagt åtta år. För sex år sedan togs de första stegen mot vad företaget är idag, då öppnade Weekday sin första butik på Olofsgatan i närheten av Hötorget i centrala Stockholm.

Uppsatsen vill inte ta reda på varför H&M, i rena fakta, köpte in sig i företaget. Uppsatsen vill istället se på hur och varför Weekday vuxit så snabbt som de har gjort.

Genom att se till varumärkeslitteraturen vill vi ge en bild av vad som är de brukliga och dominerande förklaringar till varför vissa varumärken blir starka och om och hur man som företag kan arbeta med sina varumärken. Uppsatsen har tre block i denna strävan. Uppsatsen består av litteraturläsning, intervjuer med personal och ledning på Weekday samt av en medieanalys av hur företaget framställs i media.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Rosati, Annalisa <1989&gt. "Liana Badr: Il tempo della notte." Master's Degree Thesis, Università Ca' Foscari Venezia, 2015. http://hdl.handle.net/10579/6796.

Full text
Abstract:
Liana Badr: Il tempo della notte In questa tesi verrà presentata la traduzione di una raccolta di poesie dal titolo Il tempo della notte, della poliedrica autrice palestinese Liana Badr. Il lavoro qui proposto si dispiega attorno allo sforzo di tradurre, nel senso di trasportare un’opera da una lingua all'altra, ma anche in quello di condurre oltre, come la stessa etimologia della parola indica, una realtà intera che, nel caso in questione, è quella palestinese. La raccolta poetica di Liana Badr si inserisce entro il contesto della letteratura palestinese la quale, come afferma l’intellettuale Salma Khadra Jayyusi, pur integrandosi nella categoria di letteratura araba moderna, presenta una propria, marcata caratterizzazione relativamente alla trattazione dello spazio-tempo e, naturalmente, per il suo particolare coinvolgimento politico; un coinvolgimento che è inevitabile, e che si esplica nelle conseguenze che le vicissitudini della Nakba hanno avuto sulle vite dei palestinesi. La stessa biografia di Liana Badr è emblematica di come i fatti politici abbiano plasmato la sua vita: l’errare della poetessa tra Palestina, Giordania e Libano, diventa una metafora che ricalca lo spostamento dell’ Olp e del popolo palestinese, e il suo sguardo e la sua voce raccontano un'esperienza che, pur differenziandosi, si unisce a quella di un popolo che abita un “non-luogo” e un “non-tempo”. Tornata in Palestina nel 1994, dopo gli Oslo, l’autrice si trova davanti una terra geograficamente e culturalmente diversa, che ha l’esigenza di riprendere il controllo sulla propria immagine; esigenza che la Badr soddisfa anche attraverso filmati e video, dando prova di grande versatilità artistica. La raccolta Il tempo della notte racchiude la complessa realtà fin qui delineata e costituisce la sfida che questa tesi ha cercato di affrontare. Attraverso i suoi versi Liana Badr racconta di paesaggi naturali alterati dall'occupazione, dai checkpoint e da ogni altro genere di barriere. Lo scenario viene dunque ritratto come claustrofobico; meraviglia anche la pioggia in un luogo come quello descritto, che quasi umanizza una quotidianità malata e ben lontana dalla normalità.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Martelleur, Mia, and Marion Palm. "Lilla Aktuellt - ett program i barnens tjänst? : En kvalitativ analys av framställningen av medverkande i Lilla Aktuellt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49266.

Full text
Abstract:
Lilla Aktuellt is the only news show in Sweden that is directed toward children and is supposed to be at their service - producing news for them in a way that they can relate to and understand.  The aim of this study is to investigate how people that participate in interviews in Lilla Aktuellt are represented depending on their sex, age and ethnicity with the help of intersectionality, social representation and framing theories. We have tried to answer if there are any patterns in how people who participate in the news reports of Lilla Aktuellt are portrayed depending on what sex, age or ethnicity they could belong to. We also investigate what differences and similiarities that can be distinguished from the content of the show over time depending on these social categories.   We have done a critical discourse analysis on 52 news reports from the program, with half from 2004 and half from 2014. During this process we found several discourses which suggests that there is a difference in how people are portrayed dependning on the social categories mentioned above, and what subjects they get to represent in the news reports. There is also a change in what kind of news that are brought up in the programs in 2014 compared to 2004, which have lead to a difference in who gets to participate the most in the program. Our study shows that children gets a greater representation in 2014 than in 2004.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Borg, Jonna. "Matematik i Lilla nollan och dom andra." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17841.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken. De fokuserar på siffror, räkneramsan, räknar antal och jämför form och storlek. Samtal om siffran 0 och dess betydelse förs med barnen. De reflekterar och resonerar tillsammans med barnen över olika matematiska företeelser som de möter i bilderboken med stöd av dess bilder. Förskollärarna ger också flera exempel på hur barnen har utvecklat matematiska begrepp. De tar även tillvara på den mångfald och den variation av matematik som bilderboken erbjuder.
The purpose of this study is to investigate which mathematical contents preeschool teachers visible when using the picture book Little O and all the others. In order to answer the study questions, both observations and qualitative interviews have been used. Two preeschool teachers from one preeschool were selected. The children who participated in the observations were  4-5 years old. The results show that preeschool teachers reveal a broad mathematical content in the above mentioned picture book. They focus on numbers, countingchants, counting numbers and compare the shape and size. Conversations about the number 0 and the importance of it takes place. They reflect and resonate with the children of different mathematical phenomena they encounter in the picture book by virtue of its images. Preeschool teachers also give several examples of how the children have developed mathematical concepts. They also utilize both the diversity and the variety of mathematics that the picture book offers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Perselli, Jan. "Lilla informations- och dokumentationsguiden : A till Ö." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 1989. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-203.

Full text
Abstract:
Föreliggande arbete syftar till att förteckna viktigare termer i informations-dokumentationsområdet. Tyngdpunkten ligger på bibliotek, samhällsinformation och datateknik. Detta kan förhoppningsvis vara andra studenter till nytta och glädje. Handledare: Göte Edström

PDF-filen till största delen framställd av författaren själv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Davis, Kenneth, and Emma Liewenborg. "Det lilla extra : Belöningar, arbetsmotivation och rättvisa." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-112106.

Full text
Abstract:
De flesta individer påverkas dagligen av belöningar, motivation och rättvisa i såväl privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur belöningar påverkar medarbetares, mellanchefers och högre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har även varit att undersöka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska nivåer och om upplevd rättvisa är viktigt för motivationen. Inom området finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas. Den tidigare forskningen är dock i hög utsträckning mycket tvetydig och pekar på att olika belöningstyper kan ha skilda effekter på olika typer av motivation. I uppsatsen har teorier från olika vetenskapliga discipliner använts eftersom vår utgångspunkt är att de tillsammans kan skapa ett helhetsperspektiv. För att besvara syfte och frågeställning har en kvalitativ fallstudie av en internationell organisation med verksamhet i Sverige utförts. Genomförandet baseras på semistrukturerade intervjuer med medarbetare, mellanchefer och högre chefer av olika kön och i spridda åldrar. Resultatet och de generella slutsatserna är att både monetära och icke-monetära belöningar påverkar arbetsmotivationen men tycks vara olika viktiga för olika typer av motivation. Medarbetares, mellanchefers och högre chefers arbetsmotivation tycks påverkas på liknande sätt av belöningarna. När de anställda känner sig rättvist behandlade tycks inte deras arbetsmotivation öka eller minska men när de upplever orättvisa kan det påverka motivationen negativt. Uppsatsen kompletterar den omfattande kvantitativa forskningen på området med nya kvalitativa infallsvinklar. Det kan inte ges ett enkelt och allmängiltigt svar på vad som påverkar en anställds arbetsmotivation. Dock är vår förhoppning att uppsatsen bidrar med en fördjupad insikt i det komplexa förhållandet mellan belöningar, motivation och rättvisa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Jakobsson, Anton, and Sebastian Nygren. "Blinka lilla stjärna och ungefär 200 till." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34266.

Full text
Abstract:
Arbetet med musiken i förskolan används främst för att nå andra kunskaper, musikens innehållsliga mål tenderar att utebli. Studiens syfte är att analysera och beskriva förskolepersonals arbete med musikstunder i förskolan och synliggöra dess innehållsliga dimensioner, personalens syfte med musikstunder, deras iscensättning, samt hur detta hänger samman med deras tidigare erfarenheter av musik. Empirin är analyserad utifrån musikdidaktisk teori (Nielsen, 1998) och Musikskap (Holmberg, 2014), vilket är ett begrepp grundat i musikdidaktiken men utgår från förskolekontext istället för grundskola, där musikdidaktik har sin utgångspunkt. Då vi ville få syn på personalens syfte med arbetet med musiken gjordes en enkätundersökning vilken all personal som verkar i barngrupp fått svara på. Utifrån genererad empiri har en kvalitativ ansats, med kvantitativa inslag, använts för att analysera genererad empiri utifrån en abduktiv analysmetod. Valet av en kvalitativ ansats är gjord då enkäten utformats med främst öppna frågor vilket gav oss ett rikt svar från respondenterna. Då så pass många respondenter svarade på enkäten gavs också möjligheten att utifrån genererad empiri göra statistiska utdrag av kvantitativ karaktär. Det har i denna studie visat sig att respondenternas syfte med arbetet med musik i förskolan är att främst nå andra kunskaper med hjälp av musik. De respondenter som genomfört musikalisk utbildning i samband med förskollärarutbildning tenderar att lyfta musikens inommusikaliska mål när de svarar på vad syftet med arbetet med musik i förskolan är. Den mest förekommande aktivitetsformen under musikaktiviteter är sång, främst a cappella av reproducerande art.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Chiurco, Carlo <1971&gt. "Alano di Lilla: dalla metafisica alla prassi." Doctoral thesis, Università Ca' Foscari Venezia, 2004. http://hdl.handle.net/10579/273.

Full text
Abstract:
In questo lavoro si esamina la solidità dell'opera di fondazione della teologia, o'' supercelestis scientia, operata nelle opere di Alano di Lilla (sec XII). Nella prima parte, iniziando dall'analisi del rapporto tra la scienza teologica e le scienze empirico-tecniche, o artes, si individua anzitutto quale potesse essere il significato del termine sdentici agli occhi di Alano. L'influenza del testo aristotelico degli Analitici II pare determinante a che il senso per il quale Alano chiami la teologia sdentici coincida col significato del termine presente nel testo di Aristotele: un sapere necessario fondato su assiomi incontrovertibili. La teologia alaniana viene così a possedere una torte vicinanza con la filosofia prima aristotelica, tanto più che entrambe presentano V intellectus come facoltà conoscitiva a loro intimamente relata. Si esamina quindi l'influenza che Boezio e la sua metafisica, centrata sulle molteplici manifestazioni della realtà formale, hanno avuto nella determinazione del significato della teologia alaniana, che si conferma pertanto essere in realtà la metafisica o filosofia prima. Nella seconda parte si affronta il senso per il quale la metafisica alaniana si volge in prassi: partendo dall'affermazione di un tale fondamento inconcusso. Alano disegna la prassi come l'operato della metafisica volto a combattere l'Errore in tutte le sue forme. Sul piano della realtà, la lotta all'Errore diviene la lotta ai Vizi presente nell'Anticlaudianus. così come la lotta alle eresie nel Cantra haereticos. Sul piano conoscitivo, essa diviene la lotta contro il fraintendimento delle operazioni semnatiche fondamentali della teologia e contro l'abuso di una posizione dominante nei suoi confronti ad opera delle artes. A coronamento di questa grande visione a carattere universalistico. Alano formula pure un embrione di filosofia politica, immaginando l'instaurazione di una monarchia filosofia retta da un filosofo-re. Se non riesce nell'opera di fondazione di un sapere necessario e autofondato a causa dell'assenza deWelenchos e della semantizzazione dell'essere, Alano riesce non di meno a definire la metafisica come superamcnto originario del naturalismo e come pensiero trascendentale in vista dell'Intero del senso. In this work the author examines whether Alain of Lille's (XIIth century) claim to have built a theological science that is both necessary and self-founded proves right or not. In the Part One. the various meanings that the term scientia could possess in Alan's eyes are examined, and it seems certain that Alan had drawn his idea of theology as a scientia from Aristotle's own conceptions set in his Posterior Analytics. Thus Alan's scientia is a necessary science built on incontrovertible axioms, which masters the other forms of knowledge and organizes them in a coherent whole. Also the meaning of the notion of intellectus proves decisive to the setting of Alan's argument. The other great source for Alan's thought comes to be the influence he draws from the boethian writings and their dealing with the meaning of "form'. In the Part Two, Alan's metaphysics, or theology, turns to have a practical meaning, which is no less necessary for its full understanding. Being the Truth, Thelogy involves itself in a open fight against the Error in all of its possible manifestations. At the level of concrete reality this fight is the war against the Vices sung in the Anticlaudianus. and against the heresies in the Contra haereticos; at the level of gnoseology. it's against the misunderstanding of theology's basic semantic operations and the abuse made by placing- the other forms of knowledge in a dominant position to its disadvantage. A political vision embracing the establishment of a kind oi' a platonic philosophical monarchy completes the picture. Even though Alan's efforts fail in founding a science that is really necessary and self-founded because of the absence of the elenchos and of a semantization of being, they nonetheless succeed in defining metaphysics as the overcoming of naturalism and as a philosophical consideration of the whole of the semantic field.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Pine, Lila. "My Aunt Lila, a mad documentary." Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 2000. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape3/PQDD_0016/MQ59195.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Raskovic, Natasa, and Gunnars Maria Lomäng. "Att erbjuda det lilla extra : Mervärdeskapande i temaresebyråer." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6649.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Massturism och dess utveckling har lett till att människor blivit intresserade av mer än endast sol och bad. Detta har gett förutsättningar för utvecklingen av en ny gren inom turism, nämligen den alternativa turismen. För att kunna överleva på marknaden måste resebyråer med tematiska resor erbjuda det lilla extra och skapa mervärde med sina kunder. Detta kan exempelvis göras genom en tvåvägskommunikation och genom att bygga upp relationer både intern och extern i organisationen. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att temaresebyråer ska kunna överleva på marknaden och skapa mervärde för sina kunder? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera sambandet mellan intern marknadsföring och återkommande kunder. Metod: Detta arbete har en kvalitativ ansats därför att det leder till en djupare förståelse av fenomenet som undersöks. Empirin består till största del av primärdata inhämtad via djupintervjuer med företag representanter. Teorier: De teoretiska ansatserna som anses relevanta för uppsatsen är Intern marknadsföring, Mervärdesteori, Lärande, Affärsidé, Kvalitet, Involveringsteori och Relation. Resultat och Slutsats: För att kunna överleva på den konkurrensutsatta marknaden bör ett företag skapa konkurrensfördelar genom att bygga upp relationer med sina kunder och göra de till lojala. Lojala, återkommande kunder kan ur ett långsiktigt perspektiv vara lönsamma för företaget. För att kunna dra nytta av sina lojala kunder bör företagen föra statistik över sina återkommande kunder och på så sätt få en tydlig bild över hur dessa kunder påverkar företagets överlevnad och lönsamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Gomnam, Loghman. "Geografi, det lilla ämnet med det breda spektrumet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36386.

Full text
Abstract:
Uppsatsen undersöker geografiundervisningen på gymnasienivå. Undersökningen genomfördes med enkäter till geografilärare på gymnasienivå. Resultaten analyserar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att många olika arbetsmetoder används för att undervisa geografi och elevernas deltagande i undervisningen har varit en viktig punkt i lärarnas arbetsmetoder. I flera gymnasier finns det någon form av tvärvetenskapligt samarbete men majoriteten av gymnasierna har inte det på grund av en blandning av orsaker som tid, pengar och skolkulturen. Studien visar att geografi som skolämne är en komplicerad fråga gällande ämnesinnehållet i geografi på grund av så många olika ämnen kan ses som en del av geografiämnet. Studien visar att geografilärare på gymnasienivå ser det som ett viktigt ämne som ger eleverna ett vidare perspektiv på globaliseringens och hållbart resurshantering. Men samtidigt finns det en rädsla för att geografiämnet minskar i betydelse och försvinner
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Kvarnström, Ingela. "Lilla Aktuellt - stor eller liten nyhetsrapportering för barn?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242603.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat. Skolinslagen visar inte samma spridning av innehåll längre utan domineras av ”läro-” och ”miljö- och hälsofrågor” på bekostnad av ”rättighetsfrågor” och ”skolpolitik”. Skolan utomlands skildras inte lika ofta längre.Jämfört med förr visar resultaten att vuxnas yttrandenärvaro har minskat kraftigt, politikers närvaro är framförallt minskad. Fler barn kommer till tals, men yttrandetiden för barn har minskat. Både flickor-pojkar som yttrar sig i inslag är vanligare nu, men samtidigt har inslag där bara flickor uttalar sig ökat. Barn uttalar sig i mindre självständiga roller idag och framställs som mer passiva än aktiva. Lilla Aktuellts redaktion tilltalar barn på ett mer personligt sätt nu, men vägleder inte barn om deras rättigheter.Slutsatsen är att Lilla Aktuellt gestaltar skolan mer som en sluten egen värld idag där barn i större utsträckning framställs som passiva elever. Nyhetsframställningen har blivit mer neutral och problembeskrivningen innehåller betydligt mindre vägledning om barns rättigheter. Detta sammantaget gör att programmet inte bidrar till att stärka barns ställning i samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Gilstring, Emmeli. "Politik i det lilla : lokal utveckling genom hembygdsrörelse." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-154793.

Full text
Abstract:
The main purpose of this thesis is to raise a discussion about the local history movement as not only a guardian of cultural and natural heritage but also as a political institution. This means that it affects the local area in various ways that is beneficial for local developement. I wanted to study the general views of the local history movement and have done so through analysing statements made by politicans and by the local history movement itself in relation to what scientists say about the local history movement. The qualities which have emerged have been discussed in relation to various political science theories. The material has been examined through a qualitative content analysis. The result shows a clear pattern among the views. The most apparent tendencies show patterns on matters regarding civic society, community, local identity and integration. The chosen theories proved to be useful as a basis of discussion and a source of understanding the local history movement in relation to human behaviour.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Linderborg, Julia, and Gunnarsdotter Wennberg Alexandra. "Delaktig i det lilla : Barn i behov av." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69688.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om huruvida barn i behov av särskilt stöd är delaktiga i olika förskolor/förskoleklasser. Arbetet vilar på forskningsfrågorna: Hur beskriver pedagogerna innebörden av delaktighet? Vilka metoder beskriver pedagogerna att de använder sig av vid arbete med barn i behov av särskilt stöd? Arbetar pedagogerna utifrån ett kategoriskt eller relationellt perspektiv? Denna studie baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer. Vi valde att använda oss av halvstrukturerade intervjufrågor för att skapa möjlighet till följdfrågor. Den utvalda metoden grundar sig i att vi ville ta reda på förskollärares beskrivningar och erfarenheter relaterade till studiens syfte. Vi valde att intervjua fem förskollärare där alla arbeta på olika förskolor/förskoleklasser. Den teoretiska utgångspunkten som vår studie baseras på är det sociokulturella perspektivet. En utvald analysmodell framtagen för att synliggöra det kategoriska och relationella perspektivet har haft stor betydelse vid arbetet med att analysera resultatet. Studiens resultat framhåller att delaktighet är svårt för pedagogerna att klargöra. Flera av pedagogerna beskriver att delaktighet är när barnen får vara med, ett aktivt deltagande i olika sammanhang. Något som saknades i pedagogernas svar är begreppet delaktighet i relation till social tillhörighet. Vår tolkning utifrån pedagogernas beskrivning är att två av fem arbetar ur ett relationellt perspektiv. Avslutningsvis kan vi konstatera att pedagogerna bör reflektera över innebörden av ordet delaktighet och förhållningssättets betydelse för barnen och omgivningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Krantz, Gustav. "”Det lilla extra” – Celebritetens effekt på konsumenters köpintention." Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77541.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Thune, Felicia. "Elektrifiering av utskovsluckor : En fallstudie vid Lilla Ursen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44053.

Full text
Abstract:
Stand-alone or micro off-grid systems can be used to electrify remote areas when it is not economically justifiable to connect to the power grid. In Sweden there are several flood gates that are used to regulate the water level in hydropower dams, these dams are not always easily accessible. Furthermore, some flood gates are not electrified making the adjustment of the water level complicated and time consuming. An off-grid solution could be used to electrify the water level adjustment and this report aims to identify one remote dam, owned by the company VB Kraft, that could be electrified by implementing an off-grid solution. The report will also investigate which off-grid solution that is most applicable concerning maintenance demand, technical and economic aspects. Sensors for monitoring the status of the dam will also be identified which are required to preserve dam security. The chosen off-grid solution will be simulated on a yearly basis and the most appropriate size of the components will be specified. The report has been conducted by collecting material from the company, a literature study and by interviews and email conversations. Calculations have been performed by using MATLAB and Excel. The data is based on measurements from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. The result revealed that Lilla Ursen, a remote dam in Dalarnas county, is maneuvered often and therefore this study will investigate electrification of this dam. Out of the four alternatives (small wind, hydro and hydrokinetic power and PV), PV was considered the most suitable in an off-grid system combined with a lead-acid battery. Sensors considered important for dam security are water level and flow monitoring, position indicator for the flood gate, camera monitoring and a temperature sensor. It also important with a logger and transmitter. The battery is protected with a charge controller. A series of sensitivity analysis have been conducted and the result showed a large variation concerning the battery capacity and the modules area and peak power. For Lilla Ursen it is recommended with a PV module of 30 Wp and a lead-acid battery with a capacity of 280 Ah.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Backeman, Daniel. "Fermats lilla sats – dess historia och några tillämpningar." Thesis, Uppsala universitet, Matematiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-387572.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Söderberg, Staffan, and Mathias Jonsson. "Hur uppfattas varumärket Löfbergs Lila i Värmland?" Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för företagsekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-12608.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Theimer, Karolina. "I min lilla lilla värld av blommor : hur svenska kvinnliga konstnärer har använt sig av flickrumsestetik? : Hur kan begreppet flickrumsestetik definieras?" Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-522.

Full text
Abstract:
Under 90-talet började en del kvinnliga konstnärer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnärer och kvinnor. En av drivkrafterna till det här arbetet har varit att försöka reda ut det lite märkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda på vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frågeställning är, Hur har svenska kvinnliga konstnärer använt sig av flickrumsestetik? Det är ett litet förenklat uttryck som man slänger sig med. Är allt som är rosa och gulligt flickrumsestetik? Det har sporrat mig mycket att det finns väldigt lite skrivet om flickrumsestetiken samtidigt som det är begrepp man stött på som konstskolestudent. Jag tycker det är högst relevant att reda ut det här begreppet och börja förstå dess innebörd. Dels kommer det att vara viktigt i min framtida roll som lärare där jag dagligen kommer att möta elevers olika arbeten. Därigenom kommer jag att behöva förhålla mig till deras olika stilar och uttryck, dels genom samtalet kring bilderna och verken men även genom betygssättning. Genom att reda ut den rådande normen inom denna utvalda estetik kommer jag förhoppningsvis kunna ha ett förhållningssätt som är välgrundat snarare än att bara göra antaganden. Det är ju även så att när man analyserar en rådande norm och får kunskap om den som man kan välja att bryta den. Genom att reda ut begreppet flickrumsestetik och sedan titta på ett urval av kvinnliga konstnärers verk som varit återkommande namn under ovanstående kategorisering har jag fått syn på en del saker som jag varit nyfiken på. Dels har jag tittat på hur själva estetiken inom flickrumsestetiken ser ut. Vilka är färgerna, materialen och stilen? Sedan har jag med hjälp av semiotiken analyserat tre verk och kunnat se hur flickrumsestetiken använts. Jag har resonerat kring konstnärens intentioner med sitt verk huvudsakligen genom bildanalysen men även till viss del genom att ha tittat på intervjuer, artiklar och konstnärspresentationer. Genom bildanalyserna har jag sett hur den typiska flickrumsestetiken har använts och hur den har brutits med andra stilar och koder. Verken jag har analyserat har aldrig enbart varit gulliga och naiva utan har tydligt blandats med andra element som tillsammans har skapat betydelse i verket. Det har varit visuella koder som fört tankarna till döden, förgängligheten, könsroller och sexualitet. I mitt gestaltande arbete har jag jobbat med mina kladdteckningar jag gjort i anteckningsblock under lektionerna på Konstfack. Jag har sammanställt ett urval av bilderna till en mönstrad tapet. En tapet tar upp stor fysisk plats men håller sig ändå i bakgrunden. Jag kallar mitt verk för Wallflower.

BI/Konst

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Samuelsson, Angelika. "Miljökonsekvenser av biogasutvinning ur ekologiska vallgrödor." Thesis, University West, Department of Technology, Mathematics and Computer Science, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-897.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Nilsson, Linus. "Det lilla åkeriföretaget - Vad finns det för strategiska möjligheter?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Business Administration, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3757.

Full text
Abstract:

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera olika möjligheter för ett mindre åkeriföretag att förändra sin verksamhet. Får man större konkurrenskraft genom att utöka verksamheten genom en fusion eller är en ren speditionsverksamhet att föredra?

För att uppfylla detta syfte har jag valt att ta hjälp av en SWOT-analys och ett så kallat Service Management System. SWOT-analysen är till för att identifiera styrkor och svagheter inom företaget och möjligheter och hot i företagets omvärld. Detta har sedan legat till grunden för ett Service Management System som består av ett antal variabler som är viktiga i ett tjänsteföretag.

Studien har gjorts på ett litet åkeri i södra Sverige. Intervjuer och samtal har skett för att få en så bra överblick av företaget som möjligt samt för att skapa en bild av var företaget befinner sig i dag. Vidare har jag varit i kontakt med olika branschorganisationer för att kunna skapa en bild av utvecklingen inom branschen i nuläget, men även hur den förmodas att utvecklas i framtiden.

Studien har visat att det finns många olika vägar att gå men att alla dessa vägar inte är att föredra. Jag har valt i studien att koncentrera mig på tre olika vägar, ren speditionsverksamhet, en sammanslagning så att åkeriet på så sätt växer och en specialisering. Efter att ha undersökt dessa tre möjligheter visar studien att en sammanslagning skulle vara den bästa vägen för just detta företaget att gå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Johansson, Anna, Jennie Lind, and Emma Lago. "Att ge det lilla extra : En antologi om engagemang." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-68813.

Full text
Abstract:
Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig på ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anställda i kommunal sektor. Dessa fält analyseras utifrån valda frågeteman såsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar på individers identitetsskapande och hur engagemanget påverkar och påverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fältobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet. Några av de övergripande slutsatserna i studien är att det sociala sammanhanget och att får vara del av en gemenskap är avgörande för deltagarnas engagemang. Likaså är det viktigt att man genom sitt engagemang upplever att man gör något meningsfullt för andra människor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Engqvist, Linus. "Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden." Thesis, Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-276846.

Full text
Abstract:
Volume Changes of the Glaciers in Sarek and Kebnekaise since the End of the Little Ice Age Linus Engqvist  Since the end of the little ice age in the middle of the 19th century  the glaciers in the north of Sweden has experienced extensive melting and net loss of volume, but are all glaciers experiencing equal loss of volume or are there differences between them?  The purpose of this study is to examine 53 different glaciers in the Sarek and Kebnekaise regions in the North of Sweden and by using remote sensing techniques calculate the relative volume changes of the glaciers and then examine if there any differences between them with regards to massifs, historical area and ablation zone. The conclusion is that even though there are differences in loss between massif and ablation zone location the most significant factor to relative volume loss is the glaciers original area, but because of the limitations in the study further research is needed to better estimate the volume of the individual glaciers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Ringfjord, Britt-Marie. "Fostran till sportkonsumtion : - en innehållsanalys av barnprogrammet Lilla Sportspegeln." Thesis, Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17229.

Full text
Abstract:
Barnen som publik har blivit en allt viktigare målgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mängd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och många studier är gjorda om innehållet i olika barnprogram, men mycket litet är skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den här uppsatsen är att från ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehållet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berätta om vårt samhälles syn på sport, barn och kön. Genom att studera innehållet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehållsanalys samlats in. För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudområden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstå och synliggöra hur programinnehållet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport. Med hjälp av medieteorier från bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjälp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framställningsform. Kommunikation innefattar även en språklig dimension, som med begrepp hämtade från Deborah Tannen tillför de relationsskapande processer, som jag menar också finns i programmet och ger en motvikt till ideologibegreppets maktdiskurs. Ibland tjänar medierad sport de politiska och ekonomiska intressen som finns i ett samhälle, medan de i andra sammanhang inte alls har särskilt mycket med maktrelationer att göra. De maktrelationer som kommer till uttryck i Lilla Sportspegeln visar sig i förhållanden mellan generation och genus. I relationer mellan vuxna och barn är det de vuxna programledarna som har makten att definiera den sport som visas i reportagen. Genom olika programinslag fostras barnen till respekt för vuxna, av vuxna som själva internaliserat den sportideologi som de förmedlar såväl till de medverkande barnen i programmet, som till de tittande barnen i TV-publiken. Programmets vänskaplig atmosfär visar även exempel på hur goda relationer mellan barn och vuxna kan se ut, genom att de medverkande barnen till viss del respekteras av programledarna i inslagen. I relationer mellan kön delas den kollektiva identiteten i 2 separata delar, där killarnas könsidentitet innebär ett kollektivt idrottande tillsammans i en manlig gemenskap, medan tjejernas könsidentitet innebär att vara annorlunda som individer utan att tillhöra ett stort kollektiv av varken tjejer eller killar. Den kollektiva identiteten uttrycks även som ett medelklassideal, där barn förväntas ha möjligheter att självständigt välja en eller flera livsstilar inom idrotten.      Konklusion : Lilla Sportspegeln presenterar sport och idrott som en typiskt manlig verk-samhet. Ideologireproduktionen av sporten sker enligt samhällets manliga värderingsnormer, som överförs med hjälp av programinnehållet till den unga publiken, vilket också visar att barn numera är så viktiga för samhället att de tidigt ska fostras till sportideologins värderingsgrunder och inlemmas i sportkulturen. Det går även att uppfatta programmet som ett uttryck för att sporten förändrats och blivit mer jämlik, eftersom att tjejer också ges plats i programmet. Dock sker detta fortfarande på männens villkor, där tjejerna tvingas anpassa sig till en manlig struktur som definierar kvinnan som det andra och annorlunda, vilket därigenom stärker den manliga sportidentiteten och gemenskapen för ett manligt idrottskollektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Auvray, Marie-Hélène. "Endommagement sous irradiation de l'aluminate de lithium γ-LiALO₂." Paris 11, 1987. http://www.theses.fr/1987PA112381.

Full text
Abstract:
Cette étude est motivée par l'application potentielle de ce matériau comme couverture tritigene dans les réacteurs de fusion. Elle complète ainsi les études déjà effectuées sur la caractérisation et les mécanismes de production des défauts dans d'autres cristaux ioniques. Irradiation par des projectiles varies (électrons, ions he(+), protons, photons x et gamma) et étude par rpe et absorption optique (détection des défauts ponctuels crées) et par microscopie électronique par transmission (analyse des échantillons avant irradiation et observation des défauts étendus produits par irradiation)
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Hantorp, Felicia, and Jessica Bjelke. ""Titta, det lilla monstret kan inte se över gräset"." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32700.

Full text
Abstract:
Examensarbetet syftar till att undersöka hur ett urval barn i femårsåldern använder sig av matematik i den fria leken inomhus på förskolan, utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter, eftersom vi upplever att matematiken i den fria leken många gånger hamnar i skymundan och att förskollärare ofta fokuserar på den formella matematiken sedan skolverket började satsa på matematiken i förskolan och skolan efter att den internationella mätningen TIMSS år 2015 visade att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik i EU. Vi undersökte detta genom följande frågeställningar:· Vilka av Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus på förskolan och i vilken utsträckning?· Hur använder dessa barn sig av det matematiska materialet som erbjuds på förskolan för att utforska matematiken?För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet med vårt examensarbete gjorde vi en kvalitativ etnografisk studie där vi med hjälp av passiva observationer samlade ihop empiri genom fältanteckningar och videoinspelningar. I analysen av empirin utgick vi ifrån Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter för att ta reda på vilka av Bishops matematiska aktiviteter som förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus på förskolan och i vilken utsträckning. Resultatet av studien visar att ett urval av barn redan i förskolan spontant använder sig av och har tankar om Bishops (1991) alla sex matematiska aktiviteter; design, förklara, leka, lokalisering, mäta och räkna. Resultatet visar även att barnen utforskar matematiken i den fria leken, oberoende av materialet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Silva, Maria Cristina Müller da. "Representações do sagrado na poesia de Lila Ripoll." reponame:Repositório Institucional da UCS, 2009. https://repositorio.ucs.br/handle/11338/402.

Full text
Abstract:
Esta dissertação examina as manifestações do sagrado na poesia da escritora gaúcha Lila Ripoll, que produziu oito obras entre 1938 e 1965. A análise tem por base teórica os estudos culturais de gênero e os estudos sobre a religião e o sagrado. A investigação permitiu concluir que os diferentes sentidos instaurados pelas imagens ligadas ao campo do sagrado na obra poética de Lila Ripoll apontam um processo de consciência crítica da autora em relação à Religião, como uma forma de controle do comportamento social, especialmente no que se refere à situação da mulher.
Submitted by Marcelo Teixeira (mvteixeira@ucs.br) on 2014-05-28T16:01:36Z No. of bitstreams: 1 Dissertacao Maria Cristina M da Silva.pdf: 471157 bytes, checksum: bbd7d66d415a74061e0dd10d523e99c0 (MD5)
Made available in DSpace on 2014-05-28T16:01:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertacao Maria Cristina M da Silva.pdf: 471157 bytes, checksum: bbd7d66d415a74061e0dd10d523e99c0 (MD5)
This paper investigates the manifestation of sacred in poetry from the gaúcha writer Lila Ripoll, who wrote eight works among 1938 and 1965. The analyse has for theoretical base the cultural studies of genre and the studies about religion and the sacred. The investigation allows us to conclude that the different senses arranged by the images linked to the sacred field in the poetical work of Lila Ripoll, show a critical process of conscious from the writer in relation to Religion, as a way to control social behaviour, specially about the woman´s situation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Josefsson, Hanna, and Thun. "Exteriör, interiör och psykosocial miljö : utifrån den lilla leksakshandlarens perspektiv." Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3121.

Full text
Abstract:

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen?

Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets.

När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Jonsson, Maria. "Delaktighet, inflytande och socialt stöd på den lilla friska arbetsplatsen." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-414.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Landström, Malin, and Odell Sara Carlsson. "Butikskoncept "Den nya lilla svarta" : Butikens nya och viktiga roll." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9080.

Full text
Abstract:
Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för medelstora företag inom detaljhandeln för att utforma ett serviceinriktat butikskoncept som en strategi för långsiktig överlevnad? Syfte: Att analysera och utvärdera hur tre medelstora företag fattar strategiska beslut för att utforma butikskoncept och hur kunderna upplever butikskoncept. Metod: Denna studie har utgått från en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. En gapanalys kommer användas som analytiskt verktyg. Undersökningen innefattar kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar. Teori: Butikskoncept, Affärsidé, Service value profit chain, Totalkommunikation, Intern marknadsföring, Konsumentbeteende och Involveringsteorin. Empiri: I denna studie består empirin av en sammanställning av totalt 6 intervjue roch 75 stycken enkäter. Resultat: Icke överensstämmelse av butikskoncept upptäcktes mellan ledning, anställda och kunder. Slutsats: Att inte underskatta makten som internet gett kunden. Involvera flerpersoner i framtagningen av butikskoncept för långsiktigt överlevnad och att lära känna dina kunder Att använda butiken som plattform för att nå kunderna men även att använda butiken som mer än bara ett skyltfönster för produkterna. Den upplevda kvaliteten hos kunden påverkas både av hur kundenuppfattar butikens utformning och dess personal. Företaget behöver hjälpakunden att se företagets hjärta i butiken. Butikskonceptet ska vara välförankrat hos ledning, anställda och kunder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Karlsson, Josefine, and Josefin Ulriksson. "Personifiering av genus i Lilla Aktuellt 2016 : En kvantitativ innehållsanalys." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32887.

Full text
Abstract:
Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors åsikter och tankar genom vad de väljer att visa för sin publik. I dag blir barn medieanvändare redan i ung ålder, och genom detta påverkas de redan som mycket små. Den verklighet de möts av i medierna formas också av deras verklighet och deras egna roller i denna. Syftet med studien var att undersöka hur könsroller speglas i SVT:s Lilla Aktuellt, samt hur inslagen personifieras. Syftet var också att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män fördelades mellan de mjuka och hårda nyhetsinslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 51 avsnitt av Lilla Aktuellt under 2016. Avsnitten valdes ut genom ett stratifierat urval och var totalt 258 inslag. Huvudresultat: Resultatet i vår studie visar att Sveriges Televisions Lilla Aktuellt i stor utsträckning använder sig av både flickor och pojkar i sina inslag från 2016. I de inslag där någon kommer till tals är det en majoritet där både flickor och pojkar kommer till tals i samma inslag. Studien visar också att det är en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga reportrar, och att dessa är utspridda jämnt mellan mjuka och hårda nyheter. Vidare visade vår studie att det endast i undantagsfall är barn som är reportrar i nyhetsinslag. Vi kunde också se att det var en liten majoritet av mjuka nyhetsinslag i Lilla Aktuellt under 2016, men att det inte skiljer speciellt mycket – 52 procent mjuka nyhetsinslag och 48 procent hårda nyhetsinslag. Personifieringen saknas i många fall helt, men i de fall de förekommer är personifieringen ofta hög.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Wallin, Josefine. "Stiftelsens lilla piga : Fem sånger av Lina Sandell- en fördjupning." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-191267.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Lilla, Tanja [Verfasser]. "Langzeitergebnisse nach autogener Rippenknorpeltransplantation zur Nasenrückenaugmentation und Columellaaufbau / Tanja Lilla." Ulm : Universität Ulm. Medizinische Fakultät, 2013. http://d-nb.info/1035700158/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Grahn, Lisa. "Fisketurism : Inom Lilla Edet och Trollhättans kommun i Göta älv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131510.

Full text
Abstract:
The interest in sports fishing and the number of enterprises involved is a growing phenomenon in Sweden. According to statistics from Statistics Sweden, about 1.6 million of all Swedish residents has an interest in fishing and about 10 percent of all international trips are related to fishing tourism. This indicates that there is a potential to develop fishing tourism in Swedish rivers. The aim of this study was to explore the fishing tourism around the salmon fishery and to identify any action that has been taken to improve conditions for the salmon in the river Göta älv, in the area of the Lilla Edet and Trollhättan municipalities. The information in this study has been collected from literature and interviews with SFK Laxen and Trollhättan Municipality. Göta älv is, among other rivers, regulated for hydropower production with four hydropower dams blocking the migration routes for the salmon. The main measurements that have been taken to facilitate salmon migration and improve conditions for salmon fishing are fish ladders at the power stations, and the addition of gravel to create spawning grounds. However, many projects that would improve the potential for fishing tourism are still waiting to be approved or has been denied. The result of this study has clarified the current situation for salmon and salmon fishing in Göta älv, and make some suggestions for further development of fishing tourism in the river.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Berggren, Ellinor, and Maja Sjöström. "Den lilla butikens användning av Instagram - att skapa tilltalande content." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150541.

Full text
Abstract:
Innehållsmarknadsföring är en metod för att nå ut med sitt varumärke och nå sina kunder med hjälp av innehåll av redaktionell ton. Tidigare studier har gjorts om hur innehållsmarknadsföring kan användas men få har fokuserat på hur små självständiga butiker kan använda sig av detta. Denna studie syftar till att undersöka hur en liten butik kan utforma content som tilltalar sin målgrupp och hur en strategi över skapandet av content i syftet att publicera på Instagram ska utformas. Studien har utgått ifrån caseföretaget No 36. No 36 är en liten självständig butik som är återförsäljare av modevarumärken. Data samlas in via en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. En designprocess genomförs i syfte att skapa content för publicering på Instagram. En utvärdering av designen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer med representanter med No 36s målgrupp. Studien visar att content som skapas ska vara inspirerande, fotat enligt snapshot-estetik och ska innehålla korta och koncisa bildtexter. En strategi för publicering av content på Instagram ska innehålla en plan för vilket content som ska publiceras, när det ska publiceras och riktlinjer för hur en sammanhängande tonalitet ska skapas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Persson, Carl-Johan. "Vakuumfästen för småbitar : Och dess möjligheter för det lilla snickeriet." Thesis, Linköpings universitet, Malmstens Linköpings universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151567.

Full text
Abstract:
Arbetet handlar om vakuum och hur det kan användas vid tillverkning av smådelar i trä inom möbelsnickeri. Arbetet innehåller grundläggande fakta om vakuum. Tillsammans med en omvärldsanalys bygger det vidare i en utvecklingsprocess av vakuumfästen för tre valda former i trä som är problematiska att bearbeta. 3D-modelleringsprogram tillsammans med 3D-skrivare skapar frihet i framtagningen och visar på att det behövs små medel för avancerad bearbetning. Snickerimaskiner i undersökningen har valts efter svårigheter och säkerhetsfaktorer inför testerna. De har  avgränsats till fyra stycken. Undersökningen och dess tester visar att vakuum kan användas för att bearbeta smådelar samtidigt som det fortfarande finns mycket kvar att undersöka. I den avslutande diskussionen lyfts önskan fram om att arbetet ska inspirera fler att utveckla hantverket och dela sina  kunskaper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography