Relevant bibliographies by topics / Lek som pedagogiskt verktyg

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Lek som pedagogiskt verktyg'

Author: Grafiati
Published: 30 June 2021
Last updated: 11 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Lek som pedagogiskt verktyg.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Lek som pedagogiskt verktyg"

1

Markström, Ann-Marie, and Ann-Charlott Münger. "Fokusgruppssamtal om svåra frågor." Venue 6, no. 1 (May 11, 2017): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1764.

Full text
Abstract:
Orosanmälningar till socialtjänsten hör till en av de arbetsuppgifter som upplevs som svåra i förskola och skola. I ett aktuellt forskningsprojekt har fokusgruppssamtal visat sig vara en fruktbar metod för att tillsammans i grupp bearbeta, diskutera och reflektera över hur man i förskola och skola kan identifiera och stödja barn som bevittnar i våld i hemmet. Detta projekt har väckt frågan om en bredare användning av fokusgruppssamtal som pedagogiskt verktyg i förskola och skola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wallander, Lisa. "Fiktiva fall – fast inte som förr: faktoriella surveymetoden i högre utbildning." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 20, 2018): 46–67. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.04.

Full text
Abstract:
Syftet med artikeln är att introducera och demonstrera ett pedagogiskt verktyg baserat på användningen av fiktiva fall (vinjetter) konstruerade enligt den experimentella faktoriella surveymetodens principer. Dessa vinjetter är – till skillnad från traditionella ”case” eller ”fallbeskrivningar” – helt igenom kvantitativa, i betydelsen att de kan analyseras i termer av ett antal variabler (dimensioner) och variabelvärden (nivåer). I korthet består kärnan i det pedagogiska verktyget i att man låter studenter bedöma ett stort antal vinjetter, varpå man gör statistiska analyser separat för varje students vinjettbedömningar och låter resultaten av dessa ingå i en bedömningsprofil, vilken används som grund för systematisk reflektion och diskussion. Utöver de fördelar som finns med allt slags fallbaserat lärande, kan detta verktyg användas för att identifiera bedömningsmönster som studenterna själva är omedvetna om. Detta genererar tillfällen för reflektion kring det potentiella inflytandet av stereotypt tänkande i bedömningar, och kring innehållet i studenternas ”tysta kunskap” på området för bedömningen. Det aktuella pedagogiska verktyget har utvecklats inom ramen för undervisning om professionella bedömningar, men kan användas i alla tänkbara universitets- och högskolekurser där det finns intresse för att analysera, reflektera över och diskutera bedömningar (jfr uppfattningar, attityder, värderingar).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

From, Jörgen, Fanny Pettersson, and Gerd Pettersson. "Fjärrundervisning - en central del i skolans digitalisering." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 69–91. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.04.

Full text
Abstract:
I denna artikel analyseras fjärrundervisning i relation till skolans digitalisering, med Nivåer av Lärande som teoretiskt ramverk. Detta görs med utgångspunkt i de försök till digitalisering som sedan 1980-talet pågått i svensk grund- och gymnasieskola, och den brist på pedagogiska objekt i termer av skolans undervisningsuppdrag som kännetecknar dessa försök. Ytterligare en del i föreliggande studie utgör en historisk beskrivning av fjärrundervisningens framväxt i svensk skola, där fjärrundervisning varit ett sätt att hantera skolans behov. Sedan redovisas ett empiriskt case om lärares erfarenheter från, och perspektiv på, egen fjärrundervisning i svensk skola. Detta tydliggör att lärarna använder digital teknik i ett målinriktat pedagogiskt syfte, vilket i detta sammanhang innebär att digital teknik är verktyg för att bedriva fjärrundervisning. Slutligen förs en diskussion kring vad som kännetecknar det pedagogiska objekt och den pedagogiska process som utvecklas och realiseras på olika nivåer i skolorganisationen i samspelet mellan fjärrundervisning och skolans digitalisering. Den slutsats som dras är att skolans digitalisering snarare är en fråga om pedagogik än om teknik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Björk-Willén, Polly, Maria Simonsson, and Niklas Pramling. "Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 39–57. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2896.

Full text
Abstract:
I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mörtsell, Sara. "Invitert føredrag: Wikipedia Educaton Program – Wikipedias plats som pedagogiskt verktyg i en digitaliserad tid." Septentrio Conference Series, no. 2 (October 3, 2019). http://dx.doi.org/10.7557/5.4988.

Full text
Abstract:
Presentasjon frå Wikipedia-akademiet 2015 Wikipedia Education Program har sedan starten 2010 involverat mer än 10 000 studenter från Universitet i hela världen under parollen "Wikipedia belongs in Education". Den här presentationen berättar om hur och varför studenter och akademiker använder Wikipedia, för kunskapsdelning, som pedagogiskt plattform, och för digital literacitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Lek som pedagogiskt verktyg"

1

Karlsson, Annica, and Madelene Thunell. "Det lustfyllda lärandet : Lek som pedagogiskt verktyg." Thesis, Mälardalen University, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4592.

Full text
Abstract:

Syftet med undersökningen var att studera lekens roll i undervisningen i skolans tidigare år. Pedagoger, föräldrar och barn har intervjuats och resultatet visade att begreppet lek var svårdefinierbart och att begreppet gavs olika innebörder. Samtliga informanter hade en positiv inställning till lekens plats i skolan och resultatet visade på pedagogens betydelse i sammanhanget, både gentemot barn och mot föräldrar. Framförallt hade leken en funktionell roll i flera ämnen men däremot framkom skillnader i hur och i vilken utsträckning den användes. Samtliga källor ställde sig positiva till att lek är en metod som passar alla barn, dock i olika utsträckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jönsson, Andreas, Martina Ivarsson, and Ania Ch Nordlöf. "Leken som pedagogiskt förhållningssätt." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15180.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats var att undersöka fritidslärares förhållningssätt till lek som ett pedagogiskt verktyg för att främja socialt samspel i fritidshemmet. I uppsatsen intervjuades fritidslärare från tre olika fritidshem som vi författare har en anknytning till. Vi använde kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuform när vi intervjuade sex fritidslärare som arbetar med elever från årskurs F-3. I uppsatsen konstateras att det inte finns mycket tidigare forskning men vi har synliggjort en del. Vårt resultat visar att fritidslärarna vi intervjuat anser att leken har en viktig funktion och är väsentlig i elevernas sociala samspel. Men att använda leken som ett pedagogiskt verktyg för att främja socialt samspel för fritidslärarna är alla inte lika eniga om. Vår teoretiska grund vilar på ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet och utvecklingen bidrar till kommunikationen och för det sociala samspelet för eleverna, som i grunden baseras på den enskilda elevens erfarenheter oc h kunskaper. Lev S Vygotskij är en av teoretikerna bakom den sociokulturella teorin. Vygotskij anser att lek handlar om att få grepp om sociala regler och normer som eleverna lär sig i leken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Kirova, Rositsa. "Förskollärares syn på drama som pedagogiskt verktyg i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25465.

Full text
Abstract:
My goal in this study was to research how teachers with education in pedagogical drama think about drama and how to use it as an educational tool. The method I used to acquire the results was by interviews. In total I interviewed six different teachers which had some kind of education in pedagogical drama. This study revealed that all the teachers in some way used educational drama in preschool. The purpose with educational drama is to improve the children's fantasy, creativity, empathy, self-awareness and also their ability to co-operate with other children. The result also points out that some teachers use drama as a practical way to teach. The teachers believe that the children enjoy drama very much, especially children from other countries because they can't speak Swedish very good and the practical drama gives them a chance to play with the other children. My conclusion is that pedagogical drama is both among the interviewed teachers and the literature a good tool to use and implement in the daily preschool planning. But there are some important things to have in mind. Those things are the need of enough time for drama in preschool, to have the right competence among the teachers and include influence from the children's own interests. The lack of competence in any of these things can result in a negative outcome for the children.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lindberg, Madeleine, and Camilla Nilsson. "Lek i klassrummet -en studie av leken som pedagogiskt verktyg." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29732.

Full text
Abstract:
I denna uppsats behandlas begreppet ”lek i klassrummet”. Undersökningen omfattar lärarens uppfattning och användandet av leken i klassrummet som inlärningsmetod, samt elevernas uppfattning om lek och dessa ev. lekfulla inlärningssituationer. Våra två huvudfrågor är: Hur undervisar lärarna på ett lekfullt sätt i klassrumsundervisningen? Hur upplever eleverna lärarnas lekfulla inlärningssituationer? För att besvara dessa huvudfrågor använde vi oss av ytterliggare frågeställningar. Syftet med vår undersökning är att undersöka och förstå hur elever och lärare upplever de lekfulla inlärningssituationerna, samt dess innebörd och betydelse. Vi ställer oss frågan om dessa situationer upplevs på lika sätt eller om de uppfattas olika av deltagarna i undersökningen. Hur givande är de för eleverna? Uppfattar flickor och pojkar lektionerna olika? Hur krävande är det för lärarna att planera och genomföra detta? Finns det några hinder med att integrera leken i undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer samt enkäter fick vi, utifrån lärarna och barnens perspektiv, fram vårt resultat. Resultatet som framkom är att lek skapar lust i den bemärkelsen att det utgår från barnens erfarenheter och i leken är eleverna sig själva. Leken är också ett formande av ny kunskap som skett i ett dialogiskt samspel med andra. Klasslärarnas definition av lek speglar av sig på deras elever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Erks, Emma. "Lära med lek? : En studie om hur lek används som ett pedagogiskt verktyg." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2371.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att se hur lek kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Jag frågade mig vilken betydelse lek har för lärandet? Vilken syn lärarna i idrott och hälsa har på lek? På vilket sätt lek används som undervisningsmetod i idrott och hälsa och vilka svårigheter som finns med den? Metod För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lärare i idrott och hälsa för grundskolans yngre åldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg. Resultat Lek ska vara roligt för eleverna, kännas lustfyllt och innehålla skratt. Lärarna har kopplat ihop lek med lärande. De var överens om de kunskaper som eleverna kan tillämpa genom ett aktivt deltagande i leken. De kunskaperna som lärarna har lagt störst vikt på är ömsesidighet, turtagande och samarbete, som alla ges stor vikt i undervisningen i idrott och hälsa enligt lärarna. Utöver dessa kunskaper belyser lärarna en rad faktorer som tränas i leken. Informanterna uppgav att lek är ett tacksamt pedagogiskt verktyg då det motiverar många elever och leder till att de deltar aktivt i undervisningen. Det har inte uppmärksammats några större svårigheter med lek i den ordinarie undervisningen. Svårigheterna uppstår främst när det ställs högre krav på pedagogen och beror oftast på en kunskapsbrist hos läraren. Slutsats Alla lärare anser att leken är en viktig del av undervisningen och att den ska vara såväl rolig som lustfylld. De använder sig aktivt av lek som ett pedagogiskt verktyg. Lek är en undervisningsmetod som leder till fysiskt, psykiskt, socialt och kognitivt lärande.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lorentzon, Anna, and Tina Reino. "Lek- eller lärplatta Pedagogers syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31886.

Full text
Abstract:
Syftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogernas syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vi vill veta hur pedagogerna arbetar med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vidare vill vi ta reda på vilka didaktiska för- och nackdelar pedagogerna ser med surfplattan som pedagogiskt verktyg.Våra frågeställningar är:Hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg?Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg?Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med sju pedagoger från olika skolor inom samma kommun.Resultatet för vår undersökning visar att pedagogens förhållningsätt till surfplattan som undervisningsverktyg påverkar elevens lust att lära. Surfplattan fungerar som ett medierande verktyg i elevernas kunskapsutveckling och pedagogens roll är att stötta och vägleda. Vidare visar undersökningen att pedagogerna anser att surfplattan ska ses som ett kompletterande verktyg till en traditionell undervisning. Med traditionell undervisning avses tryckta läroböcker, handskrivning och en undervisande pedagog. Pedagogerna beskriver svårigheterna med att bedöma och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i samband med att arbeta med surfplattan. Alla pedagoger i vår undersökning vittnar om en ökad lust och motivation när eleverna får arbeta med surfplattan.Nyckelord: Förhållningssätt, Medierande verktyg, Pedagogiskt verktyg, Surfplatta
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Eriksson, Anna, and Eva-Lena Hellmark. "Lek + matematik = lustfyllt lärande : Att använda styrd lek som pedagogiskt verktyg i matematikundervisning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20098.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur styrd lek används som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och år 2. Ett ytterligare syfte är att få en inblick i hur lärare i förskoleklass och år 2 ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika årskurserna gällande användandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har använts som metod. Studien är gjord på två skolor. Fyra lärare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfällen i matematikundervisning har ägt rum.  I observationerna synliggörs hur lärarna i förskoleklass och år 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lärarna ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta. Skolorna som väljs för studien är skolor som det finns etablerade kontakter hos och de lärare som är aktuella för studien tillfrågas och tilldelas ett missivbrev som skrivs inför studien. Missivbrevet informerar lärarna om de forskningsetiska principerna och vad det innebär att delta samt vad studien handlar om. I arbetet synliggörs likheter och skillnader mellan de olika årskurserna gällande arbetssättet utifrån ett lekinriktat perspektiv samt de likheter och skillnader som finns mellan lärarnas syn på styrd lek som pedagogiskt verktyg. En slutsats är att lärarna ser styrd lek som betydelsefull och att de vill arbeta ur ett lekinriktat perspektiv men lärarna i år 2 är osäkra på hur de ska utforma undervisningen ur detta perspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Engdahl, Jessika, and Pernilla Lönnquist. "Lärande genom lek : En studie av hur pedagoger använder lek som pedagogiskt verktyg." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8965.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att studera hur lek används som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren. Uppsatsen behandlar forskares syn på lek och lärande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser också integrationen förskola-skola, där förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhållningssätten. För att få svar på syftet används både observation och frågeformulär som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolår 1. Det sociokulturella perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten för studien, där begrepp som mediering och artefakter är centrala. Utifrån resultatet framgår det att pedagogerna ser lek som betydelsefull för barns lärande och att lek förekommer på olika sätt som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren, både som organiserade lärandetillfällen och som fri lek. Resultatet visar även att samtliga pedagoger i studien anser att lek går att använda i all undervisning, oavsett ålder. Med undersökningen vill vi bidra till att lyfta fram leken som en viktig del i det pedagogiska arbetet i förskola, förskoleklass och skola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nylander, Chatarina, and Sandra Helin. "Pedagogiskt drama som verktyg - myt eller metod? : En undersökning som skildrar pedagogers uppfattning om och användning av pedagogiskt drama." Thesis, Stockholm University, Department of Education in Arts and Professions, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28254.

Full text
Abstract:

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning;

  • Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?
  • Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning?
  • Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?

Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Romo, Catarina, and Ellen Chapman. "Vägen till barns sociala utveckling : med leken som pedagogiskt verktyg i förskolan." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9787.

Full text
Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur leken kan användas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att få fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med värdefull information som visar påpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sätt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de ställde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar på olika sätt att arbeta med leken, framgårpedagogernas positiva syn på leken i olika utsträckning. Pedagogerna är dock överensom att leken är ett centralt begrepp i förskolan och att den behöver ha en given plats ibarnets vardag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Lek som pedagogiskt verktyg' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography