Academic literature on the topic 'Ledarskap innovation'

FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.

Begreppet vision har kommit att få en framträdande position i modernt ledarskap. En vision kan vara en inspirerande beskrivning av vad en organisation ska bli och vad den vill uppnå i framtiden. Organisationer som präglas av mångfald och icke-hierarkiska strukturer kännetecknas dock alltid av tvetydighet vad gäller mål och mått på framgång. Samtidigt är det omöjligt att veta var organisationen är på väg om visionen är luddig och saknar riktigt innehåll. I så fall blir visioner illusioner som inte förmår att motivera människor. Men när insikt, reflektion och framsynthet betonas, då kan visionen bli konstruktiv. Detta argument utvecklas här med hjälp av en modell med tre dimensioner som fungerar både som kritik av nuvarande användning av visioner i organisationer och visar hur en framtida bättre lösning skulle kunna åstadkommas.

Problem. With the Swedish public sectors problem with efficiency in mind, several reforms have beeninitiated during the last decades. These reforms go, in academic contexts, under the name“New public management”. The reforms have resulted in, among other things, an increasedcompetition, privatization and goal-orientation in the public sector. These new conditionshave changed the public leadership challenge and demand an increased focus on innovation todecrease costs and increase value as a central aspect of the Swedish public leadership.

Purpose. The purpose for this research has been to examine the conditions for innovation in a publicorganization and how the leadership can improve the organizational innovativeness.

Method. This research does not aim to measure the innovativeness in a public organization, instead itfocuses on understanding the condition for innovation and how the leadership can affect theorganizational innovativeness. Hence, it is motivated that I use a qualitative approach in theresearch process. Semi structured interviews and precedent research are being used as afoundation for the results and recommendations given.

Conclusion. The leadership’s opportunities to improve the organizational innovativeness depend on anumber of independent organizational variables and the adaption of the variables to oneanother and the system as a whole. Leadership includes both the formal boss and the coworkerin a relationship that ought to be characterizing by reciprocity and cooperation. Bothmanagement and leadership are vital competences for the formal boss as both structure andculture must support each other. The conditions for organizational innovativeness improve ifthe organization has a structure and a culture that enhances: transboundary cooperation, spaceand energy for creative activities, a common context that contributes to an organizationalidentity and motivation and competence and organizational learning. The examinedorganization needs to decentralize the right to make decisions, improve the openness of theculture, and strengthen the organizational identity and audit structures in purpose to facilitatetransboundary cooperation.

Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar på att innovation till stor del är en fråga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytänkande är centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger därigenom i att skapa ett företag där nytänkande sker naturligt. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. Då tidigare forskning främst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats på små innovativa IT-företag. Fyra ledare på små innovativa IT-företag i Mälardalen har intervjuats. Intervjufrågorna har formulerats utifrån en teori som listar nio kärnuppgifter som skall användas för att skapa en organisation som inte styrs av rutiner utan istället är nytänkande. Vikten av att bibehålla lönsamhet har visat sig vara centralt i ledarskapets aktiviteter, likaså att skapa av en integrerad arbetsmiljö där internt kunskapsutbyte sker kontinuerligt.

This report addresses the management innovation and how shared leadership is a form of it. The report is a compilation of what shared leadership means and how two municipal organizations works with shared leadership. The two minicipal organizations are Strängnäs and Vällingby. One municipality (Strängnäs) is meanwhile this report produced during insertion of shared leadership. The other (Vällingby) has about two years experience of working with this form of leadership. The main question for this work is why does a local organization implements shared leadership? Other questions are how does shared leadership work? How does one avoid confusion and ambiguity for employees? What advantages and disadvantages are there with shared leadership? And what can be done better ? Through well- selected literature in the form of books, articles, reports, etc. a picture of how shared leadership is part of a management innovation has been created. To complement this, there have been interviews with unit managers who are working or will be working with shared leadership. The reason for writing this report is that in today's situation there is not much information about shared leadership, much less on shared leadership in the local organizations. The results of this work show that there are many different forms of shared leadership, that there are several different ways to implement shared leadership in a local organization. A form does not need to fit all businesses, but it is important to adapt the leadership mold after their own business. We have listed a number of pros and cons of shared leadership  the opportunities and risks there might be and how best to way implement shared leadership in a organization.

Studien ”Att skapa innovation” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ”Hur skapas framgångsrika innovativa processer?”. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ”Årets byrå”. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på respektive byrås huvudkontor. Frågorna behandlade teoretiska teman ur teori och tidigare forskning såsom kreativitet, innovationsprocess, organisationskultur, ledarskap samt kontextuella faktorer (Tidd & Bessant, 2013; Nahavandi, 2014; Aasen & Amundsen 2010; Salerno et al., 2014; Alvesson, 2004). Företagen som medverkat i studien är Spoon, Silver, Dear Friends, Abakus samt Åkestam. Holst. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta företagen har utvecklat en anpassad innovationsmodell likt föreslagen av Salernos et al. (2014) för säljanpassade, innovativa samt kundberoende småföretag. Betydelsen av ledarskap i kreativa miljöer samt en öppen och tillåtande organisationskultur poängterades av respondenterna. Vidare behandlas öppen innovation och co-creation i resultat, analys och diskussion som betydande faktorer. Diskussionsavsnittet inkluderar även en föreslagen modell för innovationsprocessen kombinerad av vald teori, tidigare forskning sammansatt med respondenterna svar – utifrån identifierade brister och förtjänster. Slutligen ses sammansättningen av mångfaldiga team som särskilt betydande tillsammans med ledarskap, öppen innovation och co-creation samt organisationskultur i skapandet av framgångsrika innovativa processer.

Inledning I arbetet besvaras forskningsfrågan ”hur definierar Stadsledningskontoret innovation idag och hur kan de skapa en gemensam grund för deras framtida innovationsarbete”. Metod Under rubriken metod redogörs det hur utförandet av arbetet gått till samt motivering till vald metod. Anledningen till detta avsnitt är för att ge en uppfattning till hur författarna tänkt kring arbetets uppbyggnad. De valda metoderna är kvalitativ metod i kombination med aktionsforskning. Teori Här beskrivs den teori som behandlas, genom den här rubriken kan det ges en förståelse för vilka områden som kommer att beröras i arbetet. Teorin presenteras i tre teman, Innovation, Förutsättningar för ett innovativt arbete i grupp, och Gemensam grund. Empiri Under rubriken empiri presenteras data från tre intervjuer, en workshop samt en enkät. All empirisk data har samlats in hos Stadsledningskontoret i Västerås stad. Empirin visar på en splittrad organisation som saknar tidliga riktlinjer för deras innovationsarbete. Det visar sig också att medarbetarna saknar ett tillåtande klimat och det råder delade meningar om vad innovation egentligen innebär för Stadsledningskontoret. Analys Under den här rubriken sammanställs den teoretiska referensramen samt empirin tillsammans, för att ge en förståelse för hur de olika områdena hänger samman. Analysen tyder på att Stadsledningskontoret saknar en tydlig grund och riktlinje för deras innovativa arbete, de har även svårt att se innovation som något internt. De saknar också en gemensam syn på vad innovation är vilket är en av grundförutsättningarna för innovation. Diskussion I detta avsnitt diskuteras hur Stadsledningskontoret kan gå tillväga för att skapa en gemensam grund för deras framtida innovationsarbete. De med mandat i organisationen bör etablera en tydlig vision med Stadsledningskontorets innovationsarbete, där det tydlig framgår vad innovation innebär. De bör även till detta skapa tydliga mål och strategier för att uppnå denna vision och hur de skall gå tillväga för att implementera denna vision i hela avdelningen. Detta för att alla inom organisationen skall sträva efter ett gemensamt och tydligt mål. Slutsats Under rubriken slutsats kommer analysen mynna ut i hur Stadsledningskontoret kan arbeta vidare för framtida innovationsarbeten. Stadsledningskontoret behöver höja kunskapsnivån om vad för kontext innovation kan uppstå i, att det inte enbart är externt. De bör också fastställa var innovation skall betyda för dem och arbeta för att gemensamt etablera en gemensam grund internt för vad innovation skall vara för Stadsledningskontoret. Vidare bör de också arbeta med klimatet på avdelningen.
Introduction This essay answer the research question how the City Executive of Västerås City define innovation today and how they can create a common ground for their future innovation. Method The heading methodology describes how the performance of work have been done and justification for the selected method. The used methodology is qualitative method combined with action research. Theory The theory are presented under this heading and will generate an understanding on which areas are involved in the essay. The theory presented in three themes, innovation, prerequisites for an innovative group work, and common ground. Empiricism Under the heading empirical the data from three interviews are presented, a workshop and a questionnaire. All empirical data has been collected at the City Executive of the City of Västerås. Empirical data show a divided organization that lacks guidelines for their innovative efforts. It shows that employees do not have a tolerant climate and there is disagreement about what innovation actually means for the City Executive Office. Analysis This heading compiled the theoretical framework and empirical data together, to give an understanding of how the different areas are linked. The analysis suggests that the City Executive Office lacks a clear basis and guideline for their innovative work, they have difficult to see innovation as something internally and they also lack a shared vision of what innovation is, which is one of the basic conditions for innovation. Discussion This section discusses how the City Executive can proceed to create a common ground for their future innovation. Those with a mandate in the organization should establish a clear vision with the City Executive Office work on innovation, where it clearly states what innovation means. They should also be found to create clear goals and strategies to achieve this vision and how to go about implementing this vision of the entire department. This is to everyone in the organization should seek a common and clearly defined goal. Conclusion Under the headline conclusion, this analysis will culminate in the City Executive to work on for future innovation projects. City Executive Office needs to raise the level of knowledge about what the context of innovation can arise in, which is not only externally. They should also establish what innovation will mean for them and work jointly to establish a common basis internally what innovation will be for the City Executive Office. Furthermore, they should also work with the climate in the department.

Syfte: Tidigare forskning kring aktivitetsbaserade kontor har fokuserat på underordnade  medarbetare och de effekter det har på deras arbete. Användningen av konceptet påverkar dock även medarbetare i en chefsposition. Syftet med denna studie är därför att belysa hur chefer upplever att deras möjligheter att utöva ledarskap påverkas av användningen av aktivitetsbaserat kontor.   Metod: Studiens vetenskapliga synsätt är hermeneutisk fenomenologi och vi har använt en abduktiv forskningsansats. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare forskning, och har  uppdaterats kontinuerligt under studiens gång. Studiens forskningsdesign är en fallstudie, och datainsamling sker i form av semistrukturerade intervjuer. Empiri analyseras med den teoretiska referensramen som bas och resultaten diskuteras i analysen.   Resultat & slutsats: Studien visar att aktivitetsbaserat kontor påverkar ledares möjligheter att utöva ledarskap på samtliga delområden vi har undersökt, om än i olika stor utsträckning. Likt tidigare forskning i ämnet visar vår studie att den ökade interaktionen ett aktivitetsbaserat kontor medför är starkt bidragande till de olika effekter som uppmärksammas. Dock upplevs effekterna inte alltid på samma sätt ur ett chefsperspektiv.   Förslag till fortsatt forskning: Vår studie inkluderade endast företag som nyligen implementerat aktivitetsbaserat kontor. Vi föreslår en studie där företag som haft aktivitetsbaserat kontor en längre tid studeras för att upptäcka nya utmaningar, problem och möjligheter för chefer. Vi anser även att framtida studier bör titta på andra aspekter av ledarskapet än de vi fokuserat på och hur dessa påverkas av aktivitetsbaserat kontor.   Uppsatsens bidrag: Studien visar att aktivitetsbaserat kontor påverkar ledares möjligheter att utöva ledarskap. Ledarskapet överlag har blivit mer ledande och uppmuntrande snarare än styrande. Vi har dock även uppmärksammat ett antal utmaningar som konceptet för med sig vilka påverkar ledarens arbete.
Aim: Previous research on activity-based offices has focused on subordinates and the effects it has on their work. The use of the concept also affects employees in a management position. The purpose of this study therefore is to illustrate how managers percieve that their opportunities to exercise leadership are affected by the use of an activity-based office.  Method: The study's scientific approach is hermeneutic phenomenology and we have used an abductive research approach. The theoretical framework is based on previous research, and was updated continuously during the study. The study's research design is a case study, and data collection was made in the form of semi-structured interviews. Empirical material was analysed with the theoretical framework as a base and the results are discussed in the analysis.  Result & conclusion: The study shows that activity-based offices affect the leader's opportunities to exercise leadership in all areas we have investigated, although to varying degree. As in previous research on the subject our study shows that the increased interaction an activity-based office brings, is a strong contributor to the various effects that have been noted. The effects however are not always percieved in the same way from a manager’s perspective.  Suggestions for future research: Our study only included companies that have recently implemented an activity-based office. We propose a study including companies that have been using an activity-based office for a longer time to discover new challenges, problems and opportunities for managers. We also believe that future studies should look at other aspects of leadership than those we focused on and how these are affected by the activity-based office.  Contribution of the thesis: The study shows that the activity-based office affects the leader's opportunities to exercise leadership. The leadership has generally become more conductive and supportive rather than controlling. However, we have also noted a number of challenges that the concept entails that affect the manager's job.

Sammanfattning Titel: Honungsbi-ledarskap i e-handelsföretag i Sverige - en studie av hållbart ledarskap Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Cecilia Rosen och Amarvir Singh Handledare: Kristina Mickelsson och Agneta Sundström Datum: 2019 - januari Syfte: Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur företagsledare inom e-handelsföretag i Sverige hanterar hållbarhet genom honungsbi-ledarskap, riktat mot innovationsförmåga, miljö och socialt ansvar samt investering i personal. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen. En jämförande design har använts för att finna likheter och skillnader mellan de två utvalda e-handelsföretagen där totalt 10 semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer och fem medarbetare. Varje respondent har fått en egen anonymitetskod för att inte kunna spåras tillbaka till dem. Empiri: Intervjuerna har kodats i 4 olika teman och 3 kategorier har arbetats fram ur varje tema för att på ett enklare sätt redovisa resultatet av studien. Dessa har sedan fått varsin rubrik i empirin för att på ett enklare sätt kunna följa vad som framkommit i studien. Slutsats: Studien visar att företagsledare inom e-handelsbranschen arbetar genomgående med innovationsförmåga och personalinvesteringar, dock inte lika utmärkande när det kommer till miljö och socialt ansvar. Det finns ett behov att utveckla organisationernas gemensamma miljömässiga mål samt även förmedla dessa på ett bättre sätt inom sin organisation. Ett av företagen behöver även utveckla sin förmåga att utbilda sin personal då de saknar en stark utbildningskultur. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ökad förståelse för hur enskilda principer inom honungsbi-ledarskap kan studeras inom e-handelsorganisationer. Vår studie har även medverkat till ett bidrag om hur e-handelsledare investerar i sin personal genom att rekrytera och arbeta med personal som kan ta eget ansvar. Förslag till fortsatt forskning: För att stärka vår studie rekommenderar vi att den replikeras och jämförs mellan andra e-handelsföretag med utgångspunkt i samma tre principer. En mer övergripande studie om e-handelsföretag som inkluderar flertalet eller alla principer än de vi har valt ut skulle även vara av nytta för att få en helhetsbild av hur principerna påverkar varandra och hur e-handelsföretag arbetar med honungsbi-ledarskap. Nyckelord: Honungsbi-ledarskap, Hållbart ledarskap, E-handel, Innovationsförmåga, Investering i personal, Miljö och Socialt ansvar.
Abstract Title: Honeybee leadership in e-commerce businesses in Sweden - a study of sustainable leadership Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Author: Cecilia Rosen and Amarvir Singh Supervisor: Kristina Mickelsson and Agneta Sundström Date: 2019 - January Aim: The aim of the study is to gain further knowledge of how business leaders in e-commerce businesses in Sweden handle sustainability through honeybee leadership, aimed at innovation, environmental and social responsibility, and through investment in employees. Method: This study uses a qualitative method based on the hermeneutic approach. A comparative design is applied to compare the two selected e-commerce companies where 10 semi-structured interviews have been conducted with five managers and five employees. Respondents have received their own anonymity code in order not to be traceable back to them. Empirics: The interviews have been coded into 4 different themes with 3 categories developed from each theme to present the result of the study in a simpler way. These themes have received a separate headline to follow more easily, what has been found in the study. Conclusion: The study shows that business leaders in the e-commerce industry work consistently with innovation and personnel investments, but not as distinctive when it comes to environmental and social responsibility. There is a need to develop the common environmental goals of the organizations and to convey these in a better way within their organizations. One of the companies also showed the need to develop their ability to train their staff as they lack a strong educational culture. Contribution of the thesis: The study has contributed to an increased understanding of how individual principles in honeybee leadership can be studied within organizations. Our study has also contributed to an insight on how e-commerce managers invest in their staff by recruiting and working with staff who can take responsibility. Suggestions for future research: To strengthen our study, we recommend it to be replicated and compared with other e-commerce companies based on the same three principles. A more comprehensive study of e-commerce companies that include the majority, or all principles than those we have chosen, would also be useful to get an overall picture of how the principles affect each other and how e-commerce companies work with honeybee leadership. Key words: Honeybee Leadership, Sustainable Leadership, E-commerce, Innovation,Investment in Personnel, Environment and Social Responsibility.

Problem: proAros har en idébank som är framarbetad av utvecklingsenheten för att främja idégenerering och nytänkande inom organisationen. Problemet är att idébanken inte används av de anställda. Hemsidan har blivit marknadsförd, men ändå verkar ingen använda sidan för att lämna sina idéer. Under studien framkommer det att många av de anställda inte vet om idébankens existens och att en bristande kommunikation råder inom hela organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få svar på frågan varför idébanken inte används av de anställda inom proAros samt hur man kan lösa de kommunikativa hinder som uppstår vid informationsspridning inom organisationen. Metod: De metoder som används i denna uppsats är dels kvalitativa intervjuer men även kvantitativa enkätundersökningar bland anställda inom proAros. Blandningen av djupgående intervjuer och enkäter har sedan lett till slutresultatet. Vi har även använt oss av benchmarking, då vi besökt en annan organisation och där intervjuat en person, för att sedan jämföra deras system med proAros eget. Slutsats: proAros intranät är en databas som ska användas och vara tillgänglig för alla anställda inom proAros organisation, även idébanken ligger i anslutning till intranätet och nås via intranätets förstasida. Vår studie har visat att alla anställda inte har tillgång till intranätet samt att både intranätet och idébanken trots sin enkelhet kan vara svåra att manövrera. De anställda inom organisationen har heller inget behov av att använda sig av intranätet eller idébanken i sitt dagliga arbete. Vår slutsats är att för att få ett fungerande intranät och en fungerande idébank måste ett behov skapas hos de anställda för att i sitt vardagliga arbete besöka både intranätet och idébanken. Slutsatsen i praktiken: proAros ledare kan använda sig av de slutsatser som framkommit i uppsatsen för att förbättra och utveckla idébanken samt kommunikationen i organisationen.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur en arbetsplats som är inriktad på individer med psykiska funktionsnedsättningar arbetar med arbetsplatsinnovationer och hur det kan relateras till arbetsmotivationen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har genomfört åtta intervjuer med sju medarbetare samt deras chef. Fokus har legat på följande kategorier: arbetsplatsen, kommunikation, motivation och innovation. Utifrån vårt syfte formade vi med hjälp av dessa kategorier en intervjuguide med semistrukturerade frågor, en för chefen och en för medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna i stora drag arbetar med omvårdnadsarbete och motiveringsarbete. De har variation i sitt arbete och dagarna kan se väldigt olika ut. Kommunikationen på arbetsplatsen fungerar bra både mellan de anställda och med chefen. Det finns ett öppet klimat och de känner att de kan uttrycka sina åsikter till chefen. Det som främst motiverar medarbetarna är stödet från kollegor och av brukarna på verksamheten. Återkommande som motivationsfaktorer i resultatet är stödet, uppskattningen och den feedback de får från varandra. Resultatet visade att verksamheten i dagsläget är innovativ, detta efter att en omorganisation har genomförts vilket i sin tur har lett till ett innovativt beteende hos de anställda. Utifrån vårt resultat kan vi se ett samband mellan motivation och innovation på enheten och visar med hjälp av en egen modell detta samband.