Academic literature on the topic 'Lärares åsikter om läsläxa'

De nationella proven i engelska syftar till att stödja lärares betygssättning i svensk skola. Målsättningen i provutvecklingen är därför att konstruera prov med en så hög grad av validitet och reliabilitet som möjligt. Syftet med denna studie är, med utgångspunkt i Messick (1987, 1989), att undersöka och belysa på vilket sätt och i vilken utsträckning test-taker feedback kan bidra till provens validitet och reliabilitet. I en empirisk studie analyserades samvariation mellan elevers åsikter om läsförståelseuppgifter och det faktiska utfallet, det vill säga hur väl eleverna lyckades lösa uppgifterna. Data, som samlats in vid utprövning av nya uppgifter till det nationella provet i årskurs 9, bestod av feedback om nio läsförståelseuppgifter från cirka 400 elever per uppgift samt deras resultat på uppgiften. Analysen visar att elevers uppfattningar om hur bra uppgiften var, hur svår den var respektive hur väl de lyckades lösa den delvis samvarierar på ett statistiskt signifikant sätt med deras resultat när uppgiften poängsattes. Vidare visar resultaten att test-taker feedback kan tillföra värdefull information för att upptäcka om en uppgift tycks gynna någon grupp framför en annan. Informationen som test-taker feedback ger kan också bidra till stärkt validitet och reliabilitet om den exempelvis används för att sekvensera uppgifter utifrån upplevd svårighetsgrad eller för att sortera bort olämpliga uppgifter.Nyckelord: Test-taker feedback, läsförståelse, nationella prov, engelska, validitetThe use of test-taker feedback in the development of national tests of englishAbstractThe purpose of the national tests of English is to provide support for teachers’ grading of students in Swedish schools. Hence, the aim is to develop as valid and reliable tests as possible. Based on Messick (1987, 1989), the purpose of this study is to explore and illustrate in what ways and to what extent test-taker feedback may contribute to the validity and reliability of the tests. An empirical study was carried out, where the covariation between students’ opinions about reading comprehension tasks and their actual results were analysed. Data con¬sisted of test-taker feedback collected when trying out nine reading compre-hension tasks for the national test in grade 9 among 400 students per task, and of students’ results on the tasks. The analysis shows that the students’ opinions about the overall quality and the difficulty of the tasks, as well as their outcome expectancy after completing the tasks, covaried in a statistically significant way with their performance, when the tasks were marked. Furthermore, the results indicate that test-taker feedback may provide useful information related to bias. The information from test-taker feedback may also contribute to the validity and reliability of a test, for instance when used for sequencing tasks according to experienced level of difficulty or for sorting out less suitable tasks.Keywords: Test-taker feedback, reading comprehension, national tests, English, validity

Syftet med studien är att undersöka vad en läsläxa är och hur lärare och vårdnadshavare arbetar med läsläxan. Vi vill förtydliga vad läsläxa är som företeelse. Vi vill undersöka hur läsläxan som arbetsinstrument förankras hos vårdnadshavarna och vilka åsikter lärare och vårdnadshavare har om läsläxa. Studien använder en metodkombination bestående av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Tolkningen är kvalitativ utifrån Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar två lärares och 33 vårdnadshavares uppfattning av vad läsläxan är som företeelse. Slutsatsen visar att lärarna och vårdnadshavarna har en tydlig bild av vad en läsläxa är och flera perspektiv på vad som är syftet med läsläxan samt att vårdnadshavare har en avgörande roll för läsläxan.

Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer.

Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt. Störningsmoment i skolan så som skolk, sen ankomst svordomar och störningar påverkar elevernas resultat i matematik. Det finns många orsaker till de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper och de går mer eller mindre hand i hand med varandra.

Teachers many times talk about their opinions about how to teach, how to organize education and how school should be. What do studies about school say? Do teachers say the same thing like the researchers say? Do teachers agree with the researchers, or do they have different opinions? 10 teachers has been part of an interview, and their answers show that the teachers in most of cases agree to what the researchers say. However, in some cases, the best options the researchers propose are not possible in the teachers’ realities.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor. De flesta elever tyckte att engelska är ett viktigt ämne, något som troligen gör dem mera motiverade, oavsett vilken grupp de tillhör. Både lärare och elever ansåg att en stor fördel med nivågruppering är att arbetstakten kan anpassas efter vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på. Lärarna trodde att eleverna var mer positiva till nivågrupperinig än vad elevenkäten visade. Någon skriftlig utvärdering av vad eleverna tycker om nivågruppering utförs inte på skolan.

Detta examensarbete fokuserar på att undersöka lärares åsikter kring två olika artefakter i matematik, nämligen datorn och läroboken. Syftet är att undersöka lärares åsikter kring dessa artefakter för att få en bild av vad de anser kring användningen av dem, hur lärarna använder. Detta leder till slut fram till det huvudsakliga syftet att undersöka lärares åsikter kring artefakternas möjlighet att bidra till att utveckla matematiska förmågor och särskilt resonemangsförmågan. Vidare genomfördes studien genom mailintervjuer och har en grund i ett multimodalt socialsemiotiskt teoretiskt perspektiv som tillsammans med fenomenografin har använts för att analysera resultaten. Vidare visar resultaten att lärarna är samtliga positiva till användningen av läroböcker men alla anser dock inte att artefakten bidrar till att utveckla förmågor och i så fall endast procedursförmågan. Samtidigt är det endast ungefär hälften av lärarna som är positiva till användningen av datorer där de menar på att utveckling beror på vilka program som man använder sig av. Överlag är det delade åsikter kring artefaktens möjligheter att utveckla matematiska förmågor. Men många av lärarna anser att det inte är en viss artefakt som bidrar till utveckling av resonemangsförmågan utan snarare att man använder sig av kommunikation och problemlösning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lärare respektive föräldrar har om läsläxan i årskurs 1-2 på en utvald skola. Detta undersöktes genom att fyra lärare intervjuades och 69 enkäter besvarades av föräldrar. Resultatet visade att lärarnas pedagogiska syften inte var helt samstämmiga med föräldrarnas uppfattningar av dem. Resultatet visade också att lärarna hade en tanke med läsläxans utformning, men eftersom att den skedde i hemmet hade lärarna inte möjlighet att styra över läsläxan som helhet. Detta berodde på att flera faktorer avgjorde hur läsläxstunderna såg ut, såsom valet av plats, med vem den lästes och miljön runt omkring. En annan slutsats var att majoriteten av föräldrarna använde strategier vid läsläxstunden för att uppmuntra och utveckla sitt barns läsning, men de flesta strategierna var inte förmedlade från lärarna. De två mest använda strategierna var att ljuda och läsa ordet högt. Att föräldrarna läste ordet högt kunde vara en tillfällig lösning, men inte hållbar i ett långsiktigt perspektiv. Barnen fick inte chans att tänka efter hur de skulle kunna lösa problemet på egen hand när denna strategi användes.

This study has partly examined teachers’ opinions on why they do and why they do not use digital tools in mathematics teaching, and partly when teachers think that it is appropriate and not appropriate to use digital tools in mathematics teaching. The study was conducted by interviewing four mathematics teachers who are active in grades 4-6. The teachers explained that they lack access to the digital tools that they need and want. In addition, they lack the digital skills and education for using digital tools in teaching mathematics. They also do not get the time they need to familiarize themselves with how digital tools can be used. They stated that they mainly use digital tools for mass training tasks, which does not correspond to what they should use digital tools for based on the Swedish curriculum. The teachers thought that digital tools are best suited for whole-class teaching, to reach all students at the same time. In addition, the teachers explained that digital tools are suitable for individual work, as digital tools can often be adapted based on the students’ individual needs. The study also examined the reasons for the teachers’ opinions. The opinions were mainly influenced by the teachers’ self-created knowledge, which they created as they used digital tools in mathematics teaching.
Denna studie har dels undersökt lärares åsikter om varför de använder digitala verktygi matematikundervisning och varför de inte använder sig av det, dels när lärare anser att det passar och inte passar att använda digitala verktyg i matematikundervisning. Studien har utförts genom att intervjua fyra matematiklärare som är verksamma i årskurs 4–6. Lärarna förklarade att de saknar den tillgång till digitala verktyg som de behöver och vill ha.Dessutom saknar de digital kompetens och utbildning i hur digitala verktyg kan användas i matematikundervisning. De får inte heller den tid de behöver för att själva sätta sig in i hur digitala verktyg kan användas. De konstaterade även att de främst använder digitala verktyg för mängdträningsuppgifter, vilket inte motsvarar vad de borde använda digitala verktyg till utifrån den svenska läroplanen. Lärarna ansåg att digitala verktyg passar bäst för helklassundervisning, för att nå ut till alla elever samtidigt. Dessutom förklarade lärarna att digitala verktyg passar för enskilda arbeten, eftersom digitala verktyg ofta går att anpassa utifrån elevers individuella behov. Studien undersökte även orsaker till lärarnas åsikter.Åsikterna stöds främst på kunskaper som lärarna bildat i samband med att de använt digitala verktyg i matematikundervisning.

Det här examensarbetet undersöker fem gymnasielärares syn på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Lärarna arbetar på fem olika gymnasieskolor och är i skiftande åldrar och har olika mycket erfarenhet. Undersökningen har gjorts genom separata kvalitativa intervjuer där utgångsfrågorna har rört lärarnas uppfattning om provens relation till bedömning, undervisning och generell syn på dem. Proven i Svenska 1 och Svenska 3 kan göras på hösten eller våren, men oftast görs de i slutet av kursen på våren. De blir därför ofta bland det sista eleverna gör i årskursen och kräver mycket tid av lärare i form av förberedelser, genomförande och bedömning. Lärarna är kluvna till proven, de anser ofta att innehåll och utformning är bra, men är kritiska till tiden som genomförande och rättning tar i förhållande till bedömningsunderlaget de genererar. Arbetet relaterar lärarnas syn på proven till styrdokument och litteratur angående bedömning och kompetensutveckling. Undersökningen visar att de nationella proven påverkar proven i viss utsträckning, men detta upplevs inte som ett problem. Dels för att lärarna vill att eleverna ska klara de nationella proven, dels för att de anser att de färdigheter som proven mäter är viktiga. Arbetet lyfter även fram den potentiella inspiration till kompetensutveckling och kollegialt lärande som sambedömning och diskussion av proven skulle kunna utgöra.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och många barn i skolan går på modersmålsundervisning. Syftet med denna uppsats är att genom enkätundersökningar få en uppfattning om vad lärare, föräldrar och elever anser om modersmålsundervisning samt anledningen till varför vi har den. Den främsta orsaken till att elever och föräldrar vill ha modersmålsundervisning är att de ska lära sig sitt modersmål bättre. Lärarnas åsikter stöder den forskning som finns om modersmålets betydelse för andraspråksinlärningen. Studien svarar även på vilka elever som är behöriga till undervisningen och hur den kontrolleras och följs upp. Genom ett fungerande samarbete mellan elever, föräldrar och lärare underlättas kontroll och uppföljning av elevernas språkutveckling.