Dissertations / Theses: 'Lärare för åk 1–3'

1

Henningsson, Madeleine. "Värdegrundsarbetet "Grunden för allt!" : En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med värdegrunden i åk 1-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34673.

Full text

Abstract:

I studien undersöker jag hur några lärare arbetar med värdegrunden i årskurs 1-3. I tidigare forskning framgår det att värdegrundsarbetet kommer i skymundan trots att det framgår i styrdokument att det ska genomlysa hela undervisningen. Genom att intervjua fyra lärare undersöker jag hur de ser på värdegrunden och vilka metoder de använder för att belysa ämnet. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Studiens slutsats är att lärarna i den här studien anser att värdegrunden är viktig och att den bör prioriteras. De presenterar olika metoder och arbetssätt för att belysa värdegrunden. Dock medger flera lärare att mer kan göras för att ta in värdegrunden i den dagliga undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Vidmark, Ida Maria. "Lärares användning av målspråket i den engelska undervisningen för åk 1-3." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148473.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur lärare använder målspråket i engelskundervisningen, detta görs genom att undersöka lärarnas förhållningssätt till målspråksanvändning samt i vilken utsträckning och på vilket sätt de kommunicerar på målspråket i undervisningen. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring språkinlärning och målspråksundervisning har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av en intervju och två observationer med respektive lärare. Informanterna bestod av tre lärare som undervisar i engelska inom årskurs 1-3. Resultaten visar att samtliga lärare har en positiv inställning till målspråksanvändning och använde mer engelska än svenska under observationer. Lärarna uttrycker att de vill använda målspråket mer än de gör idag men upplever sig hindrade av ramfaktorer. Slutsatsen är att en positiv inställning troligtvis leder till att läraren använder sig mer av målspråket i undervisningen, men att det inte är realistiskt att förvänta sig att all kommunikation ska kunna ske uteslutande på målspråket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jonsson, Emma. "Kommunikation som verktyg till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik : En empirisk undersökning om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23621.

Full text

Abstract:

Denna studie grundar sig i en tidigare litteraturstudies resultat vilken lyfte fram kommunikation som det främsta verktyget för lärare att använda då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. I litteraturstudiens resultat presenterades olika kommunikationsmönster för lärare att använda men också hur elevers vardagliga språk och redan befintliga erfarenheter kring begrepp kan användas för att utveckla den begreppsliga förmågan i matematik. Utifrån det beskrivna resultatet ovan genomfördes en empirisk undersökning i syfte att få kunskap om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Resultatet för undersökningen, som grundar sig i lärarintervjuer, visar att kommunikation, på olika sätt, används till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Samtliga lärare som intervjuats till studien sa sig alla ta hänsyn till elevers befintliga kunskaper och erfarenheter, samtidigt som några av dem inte sa sig använda inte de informella definitioner som förespråkas i litteraturstudiens resultat. Resultatet synliggjorde också olika kommunikationskonstellationer som lärare lyfte fram i syfte att utveckla elevers begreppsförståelse, men också hur matematikboken kan användas som underlag för kommunikation i ovan nämnda syfte.

Matematikdidaktik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Bredenfeldt, Helena. "Hur matematikboken kan kompletteras för att främjanyanlända elevers matematiklärande i åk F-3 : En empirisk undersökning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27381.

Full text

Abstract:

Detta arbete har försökt svara på hur lärare kan komplettera matematikboken för att främja nyanlända elevers matematiklärande i årskurs 1-3. För att kunna svara på denna fråga har undervisning som främjar nyanländas matematiklärande belysts och sedan stöttats upp av RME. Denna fallstudie har använt flera metoder för att svara på frågan. Undersökningen började med ett planeringstillfälle tillsammans med lärare för att sedan gå vidare till en observation av den planerade lektionen och avslutades med en intervju av läraren. I bearbetningen av resultatet användes teorin Realistic Mathematics Education (RME). Resultatet av studien visar att lärare kan komplettera matematikboken på flera sätt men måste ha ett fokus på elevens nivå, använda sig av en för eleven realistisk undervisning samt att läraren behöver ta en aktiv ledarroll i elevens progression från informell matematik till formell matematik.

Matematikdidaktik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Edenström, Sara, and Frida Landestorp. "Högläsning för avkoppling och lärande : En studie om lärares upplevda syfte med högläsningen och hur de arbetar för att uppnå detta." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166435.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilket syfte lärare har med sin högläsning och hur de beskriver att de arbetar med högläsning i klassrummet. Denna studie har en kvalitativ forskningsdesign och består av tio semistrukturerade intervjuer. De medverkande i studien är tio lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 och har olika lång yrkeserfarenhet samt gått skilda lärarutbildningar. En tematisk analys genomfördes för att få fram de teman och underteman som resultatet bygger på. Resultatet visade att lärarna har två separata syften med sin högläsning. Dels att skapa en mysig stund för eleverna och dels ett specifikt lärandesyfte med fokus på att utveckla vissa förmågor hos eleverna så som ordförråd, hör- och läsförståelse samt kunskaper om texters struktur. De arbetssätt som lärarna beskrev att de använder i samband med högläsning är planering av högläsning, den interaktiva högläsningen, modellering samt repetition i form av sammanfattning och återberättande. Lärarna berättade att de inte alltid hinner planera sin högläsning, men beskrev att det är en viktig faktor för att kunna uppnå en så lyckad högläsning som möjligt. De hade därmed en önskan om att prioritera mer tid till att förbereda arbetet med högläsning. Vår slutsats är att lärare arbetar med högläsning på ett varierat sätt och arbetssättet baseras till stor del på vilket syfte lärarna har med sin högläsning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Emanuelsson, Viktoria. "Teknikundervisningens praktiska moment i årskurs 1-3 : En studie om teknikundervisningens praktiska moment sett ur ett lärarperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84804.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisningens praktiska moment i grundskolans årskurs 1–3 samt att undersöka vad lärarna i åk 1–3 har för attityd till sådan typ av undervisning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts. All datainsamling har följt GDPR, och Karlstads universitets riktlinjer. Alla lärare som deltagit i studien har skrivit under en samtyckesblankett. Respondenternas svar analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell och har i resultatet delats in i fem olika kategorier. Resultatet av studien visar att teknikundervisningens praktiska moment, samt lärarnas attityd till sådan undervisning, påverkas mycket av olika ramfaktorer. Lärarna anser att det bland annat krävs mycket tid, gott om utrymme ochgod materialtillgång för att genomföra teknikundervisningens praktiska moment i åk 1–3.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Issa, Olivia, and Adai Dogan. "Motivation och intresse i matematikundervisningen : En kvalitiativ studie kring hur åk 1-3 lärare arbetar för att skapa motivation och intresse hos sina elever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53402.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årkurs 1–3 skapar motivation och ett intresse hos eleverna i ämnet matematik. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra åk 1–3 lärare. Resultatet indikerar på att motivation och intresse skapas med hjälp av en varierad matematikundervisning som bemöter alla elevers behov och intressen. Lärarens pedagogiska egenskaper samt val av arbetsmetoder i form av elevinkludering, vardagsanknytning samt konkret material har visat sig skapa intresse och motivation för matematikämnet. Resultatet visar även att läraren och dennes inställning till ämnet är av vikt i matematikundervisningen. Slutsatsen är att en engagerad lärare med positiv inställning till ämnet skapar motivation och intresse hos sina elever i matematikämnet.
The purpose of this study is to examine how grade 1-3 teachers create motivation and interest for the students in mathematics. The survey was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with four teachers in grade 1-3. The result indicates that motivation and interest are created with the help of a varied mathematics teaching that meets the needs and interests of all students. The teacher's pedagogical characteristics and choice of working methods such as student inclusion, connection to everyday life of the pupil and concrete material has been shown to create interest and motivation for the subject of mathematics. The results also show that the teacher and his/her attitude to the subject is of great importance in mathematics teaching. The conclusion is that a committed teacher with a positive attitude to the subject creates motivation and interest in the subject of mathematics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Larsson, Beatrice. "Att undervisa och bedöma utan konkreta mål : Om kunskapskravens betydelse för lärares motivation i engelskämnet åk. 1–3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27444.

Full text

Abstract:

Idag talar flera forskare och lärarutbildare om vikten av att tydliggöra mål och riktlinjer för ökad motivation och lärande hos eleverna. Detta examensarbete kom till av att forskningen ställdes i kontrast till det faktum att engelskämnet i årkurs 1–3 inte har några formulerade kunskapskrav. Syftet med examensarbetet kom att inta ett lärarperspektiv utifrån frågan om, och i så fall hur, bristen på kunskapskrav påverkar synen på engelskämnet och i förlängningen också den ansträngning lärare lägger på ämnet. Detta undersöktes genom en enkät med över 70 deltagare och tre djupare intervjuer med olika lärare som undervisar engelska i Sverige. Materialet analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt Ford (1992) och Banduras (1994) teorier kring motivation och self-efficacy. Resultatet visade en enlighet bland lärare om att kunskapskrav behöver införas för att ge eleverna möjligheten till en rättvis bedömning och likvärdig utbildning. Undersökningen fann att lärares motivation för att bedöma kunskaper i engelska påverkas av att de inte har några tydliga riktlinjer för vad som ska bedömas. Studien kunde också utläsa att vissa lärare upplever en bristande motivation för att undervisa och bedöma engelska till följd av för få timmar i timplanen. Resultaten i detta examensarbete kan ha betydelse för forskning om lärares attityder och motivationsfaktorer.

Engelska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ahmadi, Bahar. "Nyanlända elevers möte med textbaserade matematikuppgifter : En studie om hur lärare och studiehandledare för åk 1-3 undervisar nyanlända elever i textbaserade matematikuppgifter, samt deras syn på elevernas utmaningar." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74653.

Full text

Abstract:

Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers and study supervisors for year 1-3 teach newly arrived students’ in mathematical word problems and their views on the students’ challenges. The method used for this study is qualitative semi-structures interviews aimed at teachers and study supervisors. The study is based upon ten interviews, six teachers and four study supervisors. The sociocultural perspective on learning is used, as this perspective is implemented in Swedish school system. The result of the study show the importance of the Swedish language for newly arrived students to be able to take on mathematical word problems. Furthermore, the result shows that the difficulties for newly arrived students lie mainly in their language skills rather than their mathematical skills. Previous research and the result of the interviews also confirm this and emphasize the importance of study guidance in the students’ native language. Keywords Word problems, socio-cultural perspective, newly arrived students, bilingual teaching

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Larsson, Paloma. "Multimodala texter i svenskundervisningen : En intervjustudie med lärare i åk 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78953.

Full text

Abstract:

Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Högvall, Malin. "Lärares strategier kring undervisning och stöttning för elever med dyslexi." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25037.

Full text

Abstract:

Dyslexi är ett av våra vanligaste funktionshinder idag då samhället sätter stor press på akademiska utbildningar. Dyslexi uppmärksammades allt mer under 90-talet och har nu fram till i dag gjort mycket forskning på hur funktionshindret uttrycker sig och vilka svårigheter dyslektiker har inom läs-och skrivsvårigheter. Det har även visats sig att elever känner sig dumma och förödmjukade på grund av sina svårigheter. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka strategier lärare i årskurs 3-5 använder för att stötta och nå elever med dyslexi i undervisningen. Empirin som studien grundar sig på har samlats in genom två inspelade fokusgruppsintervjuer där totalt fem verksamma grundskolelärare medverkade med erfarenheter av att jobba med diagnotiserade dyslektiker. Resultatet i denna studie visar att lärare använder mycket kompensatoriska hjälpmedel för att stötta elever i sina svårigheter. Både stödprogram som hjälper eleven med sin primära svårighet, avkodning, så som den sekundära svårigheten, läsförståelsen. Detta för att hjälpmedlen underlättar det för eleven i sin läs-och skrivsvårigheter och ger eleverna lov att lyckas. Lärare använder även strategier som att använda mindre grupper för att fånga upp elever som behöver extra stöd samt strategier som innefattar elevens välmående. Det innebär att eleverna ges möjlighet att skapa förståelse och förmågan att ta in kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Knutsson, Ebba, and Nazanin Lilja. "Utbildning för förändring : En analys av innehåll om mänskliga rättigheter i historieläromedel för åk 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426218.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ejderlind, Linnea, and Anna Eriksson. "Läromedelsanalys : En studie om läromedel i NO för åk 1-3 ur ett andraspråksperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84575.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to incrase knowledge about the support available in teaching materials in biology, physics and chemistry for grades 1-3, to strengthen students who have Swedish as a second language. In the Swedish school, there are many students who have a mother tongue other than Swedish. Based on the study criteria, the selection landed on two teaching materials, the Book of NO and the Pulse NO book. These two teaching materials have been analyzed with a qauntitative content analysis and a qualitative text analysis. In the quantitative content analysis, a frequency table was produced that contains subject-specific words and concepts. In the qualitative text analysis, lookups were analyzed from a multimodal perspective with the support of a framework. The framework is based on compositions of text, image, colors, signs and symbols to make visible how a textbook is structured. The content was analyzed from a second language perspective regarding the students´understanding. In the quantitative frequency table, there were many subject-specific words, concepts, explanatory text and pictures, which indicates that there are explanations to support second language students. The results show that the multiomodal aspects of textbooks, which aim to help and clarify subject-specific words and concepts for second language students in their understanding, do not always do so. It turned out that there were gaps in the interaction between text and image. The study shows that there is a difference between the textbooks. One textbook clarifies the understanding of the concept more through better interaction with images, while the other textbook does not make it as clear.
Syftet med studien är att öka kunskapen om vilket stöd det finns i läromedel i biologi, fysik och kemi för årskurs 1-3, för att stärka elever som har svenska som andraspråk. I den svenska skolan finns det många elever som har ett annat modersmål än svenska. Baserat på studiens kriterier landade urvalet på två läromedel, Boken om NO och Puls NO-boken.Dessa två läromedel har analyserats med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa innehållsanalysen producerades en frekvenstabell som innehåller ämnesspecifika ord och begrepp. I den kvalitativa textanalysen analyserades uppslag ur ett multimodalt perspektiv med stöd av ett ramverk. Ramverket bygger på kompositioner av text, bild, färg tecken och symboler för att synliggöra hur en lärobok är uppbyggt. Innehållet analyserades ut ett andraspråksperspektiv med hänsyn till elevernas förförståelse. I den kvantitativa frekvenstabellen fanns det många ämnesspecifika ord, begrepp, förklarande text oh bilder, vilket tyder på att det finns förklaringar för att stödja andraspråksstudenter. Resultaten visar att de multimodala aspekten av läroböcker, som syftar till att hjälpa och förtydliga ämnesspecifika ord och begrepp för andraspråkselever i deras försåelse, inte alltid gör det. Det visade sig att det fanns luckor i interaktionen mellan text och bild. Studien visar att det finns en skillnad mellan läroböckerna. En lärobok klargör förståelsen av begreppen mer genom bättre interaktion med bilder, medan den andra läroboken inte gör det lika tydligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Jama, Frida, and Madeleine Jeppesen. "Multimodalitet i de samhällsorienterade ämnena: : En kvalitativ studie av arbetsböcker för åk 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447316.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att synliggöra vilket meningserbjudande som finns i arbetsböcker genom en text- och bildanalys på tre olika läromedelsserier och dess ämnesinnehåll utifrån ett multimodalt perspektiv. Frågeställningarna som ställdes för att besvara syftet var: Vilka typer av aktiviteter uppmanar texterna till? och Hur ser samspelet ut mellan de semiotiska modaliteterna i arbetsböckerna? I studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys av arbetsböcker tillhörande läromedelsserierna PULS SO-boken, utgåva 2011 och 2021, samt Boken om SO 1–3 från år 2014. Båda läromedelsserierna omfattar de samhällsorienterade ämnena och riktar sig till årskurserna 1–3. Den socialsemiotiska teorin, multimodal teoribildning, designteorin och genrepedagogik användes som teoretiskt ramverk för studien. Analysen utgick ifrån Danielsson och Selanders (2014) ämnesdidaktiska modell för att undersöka multimodala texter och användes som analysverktyg för att tematiskt strukturera analys och resultat. Modellen anpassades utifrån denna studies frågeställningar och inbegriper kategorierna övergripande struktur och iscensättning samt samspelet mellan textens olika delar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade att den återgivande texttypen dominerade i samtliga arbetsböcker men att det fortfarande fanns en intertextualitet där flera texttyper samspelar. Arbetsuppgifterna preciserar centrala begrepp genom bland annat bild och verbaltext. De centrala begreppen presenterades i nära anslutning till arbetsuppgifterna i samtliga böcker och sattes således ofta i sammanhang. När det gällde bildernas funktion så fungerade bilderna ofta som komplement eller en förstärkning till verbaltexten, vilket främjar det potentiella lärandet. I vissa uppgifter var bilderna endast dekorativa vilket kan innebära tolkningssvårigheter för eleverna. Gällande samspelet mellan verbaltext och bild påträffades rumslig närhet i samtliga arbetsböcker och följde kongruensprincipen till viss del. Generellt fanns ett gott samspel mellan modaliteterna och en mängd olika resurser att tillgå i texterna. En slutsats som man kan dra av studiens resultat är att läraren måste göra didaktiska val utifrån elevernas förståelse för texter med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och deras möte med olika literacypraktiker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Touma, Cassandra, and Katto Sara Brimo. "Svårigheter med undervisning i problemlösning : En studie om svårigheter som lärare i åk 1-3 upplever i problemlösning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54797.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att studera vilka svårigheter som lärare i årskurs 1–3 upplever att de har när de undervisar i problemlösning, detta för att kunna bidra med kunskap kring lärarens arbete i problemlösning. Studien omfattar svårigheter som lärarna upplever och vilka strategier/verktyg som de tillämpar för att överkomma eventuella svårigheter. Resultatet visade på två svårigheter som informanterna upplever, språket och olika nivåer. Informanterna använder sig av olika strategier/verktyg i sin undervisning, som exempelvis Talk Moves, EPA- modellen och Smith & Stein’s fem undervisningspraktiker. Även förberedelser och planering samt konkret material är olika strategier/verktyg som används av informanterna. Slutsatsen visar på vikten av språkets betydelse i matematikundervisningen och att språket som redskap bör utvecklas för att elever ska utvecklas i problemlösning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Edmundsdotter, Daniella, and Mariam Qaderi. "Hur arbetar lärare i årkurs 1-3 för att utveckla elevers läsförståelse? : En kvalitativ studie om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48786.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Som underlag till studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare främst arbetar med läsförståelseundervisning i kombination med andra ämnen. Resultatet visar även att lärare anser att en god läsförståelse innebär att kunna tillgodogöra sig olika typer av texter och att kunna läsa mellan raderna. Lärarna som medverkar i studien uppger att de känner till flera metoder för läsförståelse men inte använder någon av dem fullt ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lundell, Madeleine. "Vad behövs för en bra teknikundervisning? : En studie om hur pedagoger ser på teknikundervisning för åk 1-3." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84409.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to contribute with knowledge about technology teaching for years 1-3 by gaining better knowledge of what educators perceive about their technology teaching regard to interest, understanding and assessment. The study has used semi-structured interviews as a method, involving four educators. The study examines how educators, who teach technology in primary school, consider their teaching in terms of interest, understanding and assessment. The results showed a great interest in the subject and the teaching. What affects teaching is the knowledge the educator possesses, the availability of teaching materials and construction materials and how time is allocated. Assessment opportunities are also affected by the educator's knowledge and by the student groups. The teachers' view of the purpose of their teaching turns out to be the same as they assess, which is the students' commitment and ability to reflect. There is uncertainty among teaching educators, including how to interpret the curriculum and design lesson arrangements. This uncertainty may be the reason why the subject is still taught together with the nature-oriented subjects, where the educators feel more confident. The study revealed shortcomings in the availability of teaching materials, materials for construction and further education. The educators consider these assets to be a prerequisite for being able to practice good teaching. Increased knowledge and access to materials could be a way of developing teaching. Knowledge through further education and collegial learning helps educators to feel confident in how to interpret the curriculum and achieve an equal education. The availability of materials for construction could be increased through collaboration with the practically oriented subjects such as handicrafts and painting as well as with extracurricular at school.
Syfte med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisning för åk 1-3 genom att få bättre kännedom om vad pedagoger uppfattning om sin teknikundervisning med avseende på intresse, förståelse och bedömning. Studien har använt semistrukturerade intervjuer som metod, där fyra pedagoger medverkade. Studien undersöker hur pedagoger som undervisar i teknik på lågstadiet, tänker om sin undervisning med avseende på intresse, förståelse och bedömning. Resultatet visade ett stort intresse för ämnet och undervisningen. Det som inverkar på undervisning är den kunskap pedagogen besitter, tillgången på läromedel och konstruktionsmaterial samt hur tiden disponeras. Även bedömningsmöjligheter påverkas av pedagogens kunskap samt av elevgruppernas sammansättning. Pedagogernas syfte med undervisningen visar sig vara samma som de bedömer, vilket är elevernas engagemang och reflektionsförmåga. Även om pedagogerna till stor del är positiva till att undervisa i ämnet teknik finns det en osäkerhet om bland annat i hur de ska tolka läroplanen och utforma lektionsupplägg. Denna osäkerhet kan vara orsaken till att ämnet fortfarande undervisas ihop med de naturorienterande ämnena, där pedagogerna känner sig säkrare. I studien framkom det att pedagogerna upplever brister i tillgången på läromedel, material för konstruktion samt fortbildning. Dessa tillgångar anser pedagogerna vara en förutsättning för att kunna utöva en bra undervisning. Kunskap genom fortbildning och kollegialt lärande hjälper pedagogerna att känna sig trygga i hur de ska tolka läroplanen och få till en likvärdig undervisning. Tillgången till material för konstruktion skulle kunna utökas genom samarbete med de praktiskt inriktade ämnena som slöjd och bild samt med fritids på skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Heyman, David. "Vilka sidor av historien? : En studie av interkulturella perspektiv i historieläromedel för åk 1-3." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182197.

Full text

Abstract:

Denna explorativa studies syfte är att undersöka förekomst och former av interkulturellt perspektiv i två tryckta läromedel i historia för årskurs 1-3. Frågeställningen är utöver förekomsten och formerna, att undersöka huruvida en potential i detta perspektiv – att bidra till att ge eleverna en mångsidig historieförståelse – utnyttjas. Studien lutar sig mot etablerad teoribildning inom interkulturella perspektiv på historieundervisning, men undersöker de obeforskade yngsta årskurserna. Övrig relaterad forskning redogörs för översiktligt. Kvalitativ textanalys används som metod, med en analysmodell inspirerad av textanalysmetoden och av den forskning som gjorts i Sverige om historieundervisning relaterat till interkulturellt perspektiv. Modellen består av dimensioner som representerar olika formerav interkulturella perspektiv. I resultaten som redovisas framgår att en begränsad förekomst av interkulturellt perspektiv finns i båda läromedlen, och att innehållet även till något större del består i vad som definierats som perspektivets motsats. Resultaten är därmed motsägelsefulla, och potentialen hos perspektivet i att bidra till en mångsidig historieförståelse kan sägas både utnyttjas och inte utnyttjas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Haume, Ann. "Särskilda insatser i matematik : -en studie av innehållet i specialundervisning för elever i åk 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11100.

Full text

Abstract:

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker. Dialogen med klassläraren kring klass screeningar är viktig då den kan innebära det enda tillfället till samarbete kring innehållet i undervisningen för eleven i behov av särskilt stöd.
By interviews and observations the contents of three special education teachers education in mathematics, as one-to-one tuitition or in small groups, have been studied from what they work with, why and how. The tutor aims from the lowest goals to achieve in the curriculum while observations and written goals showed that also the goals to pursue were used. The most common content of mathematics was numbersense. Concretization, organisation, motivation, self-esteem and time on task are also important factors for the tutoring. Handbooks based on science are good support for the tutors. The dialog with the class teacher while analysing class screenings is important though it could be the only opportunity for collaboration about the contents for pupils in special education needs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Kaila, Camilla. ""Ljuset behövs för att du ska kunna se" : Om röst och kausalitet i läroböcker i naturvetenskap för åk 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315040.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att granska graden av röst och kausalitet i läroböcker i naturvetenskap. Röst inkluderar olika aspekter som engagerar läsaren medan kausalitet innebär att läsaren kan se samband mellan orsaker och händelser samt händelser och konsekvenser. Både röst och kausalitet påverkar elevers läsförståelse. Till frågeställningarna hör både till vilken grad röst och kausalitet förekommer i de undersökta läroböckerna samt hurdana kvantitativa skillnader det finns mellan böckerna. Tre jämförbara textutdrag granskas i tre naturvetenskapliga läroböcker för årskurs 1-3, vilket innebär att nio textutdrag granskas sammanlagt. Två av läroböckerna är från Sverige och en är från Finland. För att undersöka böckernas grad av röst och kausalitet användes ett flertal metoder, genom vilka det är möjligt att få kvantitativa och jämförbara resultat. Resultatet av analysen visar att läroböckerna har en relativt låg grad av explicit kausalitet, men det finns skillnader mellan läroböckerna och textutdragen i de enskilda böckerna. Det finns även stora skillnader i graden av röst, vissa aspekter av röst finns det rikligt av i textutdragen, medan andra inte utnyttjas överhuvudtaget av läroboksförfattarna. Detta har betydelse för elevers förståelse. Genom att höja graden av explicit kausalitet och ta med fler aspekter av röst skulle det eventuellt vara möjligt att höja elevers läsförståelse, men samtidigt går det inte att identifiera den perfekta graden av röst och kausalitet. Dessutom kan för mycket röst och kausalitet påverka elever negativt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Bredenfeldt, Helena. "Matematikundervisning för nyanlända elever i årskurs 1-3 : En litteraturstudie om hur lärare kan arbeta för att främja nyanlända elevers matematikinlärning årskurs 1-3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22931.

Full text

Abstract:

Forskning och både nationella och internationella undersökningar har visat att Sveriges nyanlända elever får dåliga resultat i matematik. Om detta fortsätter finns risken att en stor grupp människor utesluts från samhället. Därför behöver de arbetssätt som karaktäriserar undervisning som främjar nyanländas matematiska förmåga belysas. Denna studie syftar till att ge råd till läraren för att lyckas med detta. För att finna dessa råd har en systematisk litteraturstudie gjorts. Genom analys av texter har tre huvudområden formats. Undervisning som främjar nyanlända elevers matematiska lärande har karaktäriserats som språkfokuserat med ett innehåll av visuella och praktiska material utförda av en lärare som innehar en integrerande och ansvarstagande karaktär. Resultatet av denna studie visar att en lärare som ser sina elever som individer och ser positivt på deras bidrag i klassrummet lyckas i sitt arbete mot att alla elever ska utvecklas så långt de kan.

Matematikdidaktik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Kavhed, Mimmi. "Lärare till elever med svenska som andraspråk : Åk 1-3 lärares röster om sin undervisning av elever med svenska som andraspråk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148492.

Full text

Abstract:

Studien undersöker hur fyra klasslärare i åk 1-3 organiserar sin undervisning för att utveckla det svenska kunskapsspråket hos elever med svenska som andraspråk. Bakgrunden behandlar synen på ämnet svenska som andraspråk och hur den förändrats med tiden. Studien lyfter fram likheter och skillnader i lärarnas beskrivningar. Dessa analyseras sedan med stöd av tidigare forskning och en teoridel som bygger på Jim Cummins sammanställning av forskning på ämnet. Resultatet visar att lärarna lyfter kartläggning och kontakt med vårdnadshavare till elever med SVA som viktiga förutsättningar för att skapa undervisning som utvecklar elevernas kunskapsspråk. Det framkommer även att lärarna vill organisera undervisningen så att elevers modersmål får en större roll i undervisningen, men att det inte alltid görs. Samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare beskrivs som en förutsättning för att inkludera elevers modersmål i helklassundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bergman, Sylvianne. "Huvudräkningsstrategier som grund för tabellkunskaper : En empirisk undersökning om och hur huvudräkningsstrategier undervisas i årskurs 1-3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18961.

Full text

Abstract:

Denna undersökning tar sin utgångspunkt i en tidigare litteraturstudie vars resultat påvisade att grundläggande tabellkunskaper som tillgodogjorts genom huvudräknings-strategier, är avgörande för elevers fortsatta matematiklärande och en förutsättning för en välutvecklad taluppfattning. Om huvudräkningsstrategier explicit skall undervisas eller inte, var dock en fråga som besvarades olika av den i litteraturstudien ingående forskningen. Som en konsekvens av detta har en empirisk undersökning genomförts i syfte att undersöka om, och i så fall hur, lärare i svenska skolor undervisar elever i årskurs 1-3 i huvudräkningsstrategier. Frågeställningen har undersökts genom lärarintervjuer. Undersökningens resultatet visar att lärarna som ingått i urvalet anser att tabellkunskaper som grund för huvudräkningsstrategier är avgörande för att elever skall bli framgångrika i matematik. Lärarna ger också uttryck för att eleverna behöver aktiv undervisning i olika huvudräkningsstrategier för att uppmärksamma att man kan tänka på olika sätt när man använder sig av huvudräkning, och att eleverna behöver lyssna till hur andra tänker för att hitta och tillgodogöra sig alternativa räknestrategier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hedman, Rebecca. "Läsförsteålse för andraspråkselever : En undersökning hur lärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att öka läsförståelsen." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31022.

Full text

Abstract:

Enligt PISA-undersökningen 2012 fortsätter de svenska eleverna att sjunka i resultaten i läsförståelse. Utav de länder som deltar placerar sig Sverige i toppen av de länders som visar på störst skillnader mellan de elever som har svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur grundlärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att utveckla andraspråkselevers läsförståelse. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: - Vilka arbetssätt använder lärare för att utveckla andraspråkselevernas läsförståelse? - Hur används det material som läraren utgår från? För att finna relevant material har kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med sex grundlärare. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en innehållsanalys. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på att lärarna utgår från materialen En läsande klass och Läsfixarna. Lärarna använder även arbetssätten tillsammans, i grupp och enskilt, aktiviteter före under och efter läsning, ställer frågor på, mellan och bortom raderna, samtal kring lässtrategierna samt sambandet mellan bild och text.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Roos, Johansson Sara. "Analysverktyg för digitala matematiska spel : Etnografisk innehållsanalys av digitala matematiska spel för undervisande lärare i årskurs 1 - 3." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55340.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att utveckla samt pröva ett analysverktyg för att se vilka matematiska förmågor fem olika matematiska digitala spel faktiskt erbjöd eleverna. Analysverktyget måste vara förenligt med kursplanen i matematik, för årskurs 1–3, och taluppfattning. Analysverktyget var baserat på Mathematical Competency Research Framework (MCRF) (Lithner et al., 2010). Vidare inkluderades relevanta förmågor från kursplanen i matematik och taluppfattning. En kodningsmanual samt ett kodningsschema användes i datainsamlingen. Kodningsmanualen innehåller 2–3 frågor formulerade från analysverktyget. Resultatet visar att analysverktyget behöver utveckla resonemangsförmågan samt kommunikationsförmågan. Två av de digitala spelen erbjöd begreppsförmågan, procedurförmågan samt kommunikationsförmågan. De andra tre erbjöd problemlösning, begreppsförmågan, procedurförmågan samt kommunikationsförmågan. För lärare innebär resultatet att analysverktyget kan användas för att undersöka vad de digitala spelen tillför undervisningen samt eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Stenqvist, Mathilda, and Sanna Andersson. "Läsläxan – likvärdig eller inte? : En kvalitativ undersökning om hur lärare i åk 1 arbetar för att åstadkomma en likvärdig läsinlärning genom läsläxan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53155.

Full text

Abstract:

Denna studie har som syfte att undersöka fyra verksamma f-3 lärare under årskurs 1. Studien undersöker hur de arbetar för att skapa likvärdigheten i och med användandet av läsläxan för att ökaelevernas läsinlärning. Vi har använt semistrukturerade intervjuer och observationer för att samlain data till att besvara studiens forskningsfrågor, vilket bidragit till studiens resultat. Resultatetledde till en slutsats som visade att likvärdighet finns men i varierad omfattning beroende på lärare.Ramfaktorn tid var den främsta bidragande faktorn som påverkade läsläxans likvärdighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Hultman, Caroline, and Maria Abrahamsen. "Förutsättningar för intern marknadsföring inom grundskolan 2010 : 1 + 1 = 3 Nya insikter om förhållandet mellan tal, lärare och ledning." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3602.

Full text

Abstract:

I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens. Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet. Fem informanter i ledande befattningar på lika många grundskolor i Stockholm har medverkat. Undersökningen har kommit fram till att faktorer som organsationens storlek och ålder har betydelse för hur den interna marknadsföringen fungerar, men också uppdragsgivarens och ledarens förhållningssätt gentemot sin personal är av vikt. Det finns goda ansatser för intern marknadsföring inom skolan, men ett medvetet arbete måste ske på alla organisatoriska nivåer och ett genuint kundfokus måste finnas genomgående, först då kan den interna marknadsföringen fungera som ett verktyg att hantera den förändrade konkurrensen.
With the reformation of the Swedish schoolsystem in the early 1990s, which allowed for private actors to operate schools, the conditions for schools have changed and competition has increased. Marketing of schools has become increasingly common and the reputation of schools has become crucial. Previous research has shown that employee satisfaction leads to satisfied and loyal customers, companys who take care of their employees and act on their ideas show better results. Therefore, internal marketing is seen as a tool to manage the changed conditions for competition. The purpose of this paper is to obtain understanding and describing from management's perspective the factors within the school sector that affect the internal communication and what conditions these factors provide for internal marketing. The study has adopted a Grounded Theory-inspired approach and applies interviews to answer the purpose. Five informants in senior positions in elementary schools in Stockholm participated. The investigation has concluded that factors as organizational size and age have a bearing on how the internal marketing work out, but also governement´s and principal´s attitudes towards staff is important. There are good possibilities for the internal marketing in elementary schools, but a deliberate work has to be done at all organizational levels and a keen customer focus must be held, only then can the internal marketing work as a tool to deal with the changing competition.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Weber, Sophia. "Vad i NTA leder till kunskapsutveckling? : Pedagogers åsikter om NTA-konceptet som kompetensutveckling för lärare och kunskapsutveckling för elever." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28355.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Hjelmberg, Evelina. "Boken versus appen, läromedel i olika förpackningar : En komparativ studie av uppgiftsuppbyggnaden i fyra olika stavningsläromedel för åk 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49291.

Full text

Abstract:

This study investigates the similarities and differences that exist between different types of teaching material for spelling in grades 1–3, in book form and digital form. The study focuses on how the teaching material designs tasks and how it corresponds to theories of spelling. The method is comparative analysis of the four analysed teaching aids. In performing this comparison the study proceeds from a theory of the mental lexicon and theories of writing development. The result shows that when the pupils work in both forms of teaching material they get practice in their phonological, semantic, syntactic and orthographical awareness. The analysis reveals a difference between the design of tasks in the book Stava 3 and the digital application Qnoddarnas värld. Through the app and the book the pupils can practise their phonological awareness in different ways. The app speaks the sounds and the words, whereas in the book the pupils themselves make the sounds. The book contains text and pictures, while the app has voices that speak and things that move. In the book there are more difficult tasks in the chapter, in Qnoddarnas värld one is automatically taken to the next level, and in the Stavningslek app the pupil can practise at the same level without being taken further. The study can make teachers aware of what the teaching materials offer, what the pupil is able to practise, and teachers can thus choose the right material for each pupil.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Altuntas, Ann-Sofie. "”Fröken, kan centikuber smälta i ett glas med saft?” – Undrande elev i klass 3 : En studie kring vilka strategier/arbetssätt för formativ bedömning som fyra lärare i åk 3 använder sig av för flerspråkiga elever i matematikundervisningen." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34009.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Agnebrink, Camilla, and Kristina Liljegren. "Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter : Framgångsfaktorer för upptäckt och kartläggning av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever i åk 1-3." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158232.

Full text

Abstract:

Idag har ca 20% av alla elever i grundskolan annat modersmål än svenska. Resultat från PISA-undersökningar visar att läsförståelseförmågan hos elever med utländsk bakgrund är lägre än hos elever med svensk bakgrund (Skolverket 2006:10) vilket innebär en stor utmaning för oss pedagoger som verkar i svensk skola. I uppdraget som speciallärare ingår att kartlägga och bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Bakgrunden till vår studie är svårigheterna i att skilja på flerspråkiga elevers andraspråksutveckling och eventuella läs- och skrivsvårigheter. Många gånger är det komplext och man väntar länge med att utreda dessa elevers svårigheter. Syftet med studien är att studera framgångsfaktorer i arbetet med att upptäcka och kartlägga flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter genom att ta del av ett antal pedagogers och rektorers erfarenheter och uppfattningar. En del i studien har varit att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för det arbetet. Det är en kvalitativ intervjuundersökning som genomförts på fyra grundskolor i samma kommun. Undersökningen innefattar tre speciallärare, en specialpedagog, tre klasslärare, tre modersmålslärare samt tre rektorer. För analys av det empiriska materialet har vi använt tematisk analys och teoretiska synsätt inom specialpedagogik har diskuterats. Resultatet visar att speciallärares samarbete och samverkan med olika yrkeskategorier, speciellt modersmålslärare och föräldrar uppfattas som en framgångsfaktor. Studien visar också att tidig upptäckt, kartläggning på båda språk genom adekvata tester samt kunskap i andraspråksinlärning är framgångsfaktorer i arbetet med flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. En slutsats som dras i studien är att de organisatoriska förutsättningarna för att pedagogerna ska ha tid till att mötas och samverka kring de flerspråkiga eleverna ser olika ut på skolorna idag och behöver utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Eriksson, Elin. "Hur vet du vad jag kan? : En intervjustudie om kunskapsbedömning med sex lärare för grundskolans år 1-3." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-286.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Detta arbete handlar om lärares bedömningsarbete i grundskolans år 1 t.o.m. 3 och går även igenom betydelsen av begreppet kunskap. Frågan om vad som är kunskap är svår att besvara, mycket på grund utav att svaret ständigt har förändrats genom historien. Vad kunskap innebär skiftar beroende på omständigheterna och med kunskapsbegreppets innebörd som grund för bedömningen av kunskap så innebär detta att det har kommit att utvecklas ett flertal metoder och teorier för hur denna bedömning ska göras och vad som ska ingå. Förutom att lärarna ska veta vad kunskap är och vilken kunskap som ska bedömas hos eleverna ska de dessutom ha kunskap om hur denna kunskap bildas för att kunna planera sin undervisning utefter bedömningarna.

Syftet med studien är att belysa yrkesverksamma lärares förståelse för kunskapsbegreppet samt hur de gör i sin bedömning av elevers kunskaper. Studien undersöker vidare vilka verktyg för bedömning som är i användning och lärarnas inställning till och tankar om betyg, samt hur lärare kan gå till väga med förmedlingen av sin bedömning till såväl elever som föräldrar.

Vid studiens genomförande har en kvalitativ ansats använts i form av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex yrkesverksamma lärare. Samtliga lärare i intervjustudien arbetar inom grundskolans år 1-3 och deras tid inom läraryrket sträcker sig från 6-33 år med en varierande utbildningsbakgrund. Vid studiens genomförande var lärarna i åldrarna mellan 30 och drygt 50 år.

Studiens resultat visar på ett varierande kunskapsbegrepp även om alla intervjudeltagarna såg på praktisk kunskap som mer äkta än teoretisk. Kunskapsutvecklingen ses till största delen som individuell för varje elev, där fortgången är beroende av mognad mer än något annat. Fem av sex lärare svarade att de lade in bedömningsarbetet som en del av undervisningen och att elevens delaktighet i bedömningen var viktig för att skapa en uppfattning hos eleven om dess egen kunskapsutveckling. Två av lärarna sade sig delge eleven sin bedömning kontinuerligt varje dag i form av samtal omkring skolarbetet. Ett annat resultat av studien visar på att även om lärarna till en början grundar sin bedömning på målen i kursplanen eller olika verktyg som utarbetats därefter, så menar de att bedömning av kunskap görs mycket utifrån erfarenhet som de fått genom yrket. Fyra av dem talar om en vetskap om vad eleverna kan som ”sitter i ryggen” eller ”bakhuvudet”, men som de menar inte finns hos lärare med mindre erfarenhet. Lärarna i intervjustudien visar vidare en utbredd negativ uppfattning om användandet av betyg i de tidigare åren.

En sammanfattad slutsats som kan dras utifrån studien är att i sin bedömning av kunskap utgår lärare till en början från kursplanerna eller verktyg baserade på dessa, men utvecklar med erfarenhet i yrket efter en tid ett kunnande om hur kunskap visar sig, ett kunnande som de sedan allt mer utgår från i sin kunskapsbedömning. Vidare ser lärare i de tidigare åren olika på kunskapsbegreppets innebörd men är eniga om att den mest sanna formen av kunskap är praktisk och de är för det mesta negativt inställda till betygsättning i de tidigare åren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Sarhan, Sinan. "Arbetssätt för att stödja begreppsförståelse och språklärande i NO : Vilka arbetssätt använder lärare för olika begrepp i naturvetenskapliga ämnen i grundskolan för årskurs 1-3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33171.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder för att utveckla elevernas begreppsförståelse i naturorienterande ämnen för elever i årskurs 1–3. Vidare har jag undersökt hur lärarna tillämpar dessa arbetssätt på lektionerna och vilka som de anser är mest lämpliga för att använda med eleverna som har lågspråknivå för att stödja lärandet i naturorienterande ämnen. För att kunna besvara undersökningens frågeställningar används två metoder, en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning. Resultatet som jag har kommit fram till i undersökningen visar att de flesta lärare integrerar olika arbetssätt för att tydliggöra och konkretisera begreppen för eleverna så gott som möjligt. Lärarna använder också flera arbetsmetoder för att kunna hjälpa elever som har lågspråknivå och andra modersmål än svenska att förstå centrala ord och begrepp i NO-undervisningen till exempel genom bildstöd, att använda alla sinnen, digitalisering, att analysera och tydliggöra begreppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Blomqvist, Linnea. "Dags att främja intresset för skönlitterär läsning! : En kvalitativ intervjustudie med lärare i årskurs 1–3 om hur de arbetar för att främja intresset för skönlitterär läsning." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36712.

Full text

Abstract:

Enligt resultatet av flera läsvaneundersökningar sker årligen en minskning av antalet barn och unga som läser skönlitteratur av eget intresse. Utifrån detta resultat har en fråga väckts angående hur lärare menar att de genom stöttning samt skapandet av stimulerande läsmiljöer kan främja intresset för skönlitterär läsning hos elever i årskurs 1–3. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex lärare behöriga att undervisa i svenska för årskurs 1–3. Resultatet av undersökningen visar att den stimulerande läsmiljön som främjar läsintresse främst utformas genom den sociala och den didaktiska miljön. Detta på grund av att den fysiska miljön kan innefatta begränsningar utifrån skolans enskilda resurser som lärare själva inte kan påverka. Utifrån studiens resultat uppmanas en social miljö som uppmuntrar till läsning och en didaktisk miljö där elever tar del av läsning i sociala gemenskaper. Dessutom framställs lärares stöttande funktion i såväl undervisning som val av litteratur som en faktor som påverkar elevers läsintresse. Slutligen belyser resultatet även lärares viktiga roll som läsande förebild som inspirerar elever till läsning och därigenom stimulerar deras läsintresse.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Erdösy, Larsson Rebecca, and Pernilla Callmer. "Lärares strategier för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom NO-undervisningen i årskurs 1–3." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41890.

Full text

Abstract:

TIMSS rapporten från 2019 visar att elever i åk 4 som är utlandsfödda eller med utlandsfödda föräldrar, inte har lika höga resultat i naturvetenskap som eleverna med minst en svenskfödd förälder. Forskning visar att det förutsätts att elever har tillgång till ett speciellt fackspråk för att tillägna sig ämneskunskaper. Emellertid är ämnesspecifikt språk abstrakt och begreppsrikt där vardagsord kan få en annan betydelse. Detta innebär att även elever med ett välutvecklat vardagsspråk kan ha svårigheter att ta till sig undervisningens innehåll. Syftet med examensarbetet är att samla kunskaper samt erfarenheter angående språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga elever inom NO-undervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Insamling av data genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer av lärare både enskilt och med en mindre fokusgrupp. Insamlade data analyserades sedan med hjälp av tematisk analys i sex steg. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder och resurser i undervisningen för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elever att ta del av undervisningen. Lärarna använder sig också av ett transspråkande tillvägagångssätt, där eleverna får använda sina språkliga resurser för att utveckla ämneskunskaper. Genom att översätta ord och begrepp med hjälp av digitala hjälpmedel, studiehandledare, klasskamrater samt i vissa fall lärares egna språkkunskaper, ges eleverna möjligheter att använda sitt modersmål som ett medierande verktyg. Emellertid uppger lärarna att de till viss del saknar organisatoriska förutsättningar för att skapa en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning för flerspråkiga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Sahlin, Elin, and Jessica Thorsén. "Hur undervisas elever med läs- och skrivsvårigheter : En kvalitativ studie med kvantitativa inslag om hur utvalda lärare undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter i åk 1-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46149.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen i hur lärare kan individanpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd inom läs- och skrivinlärningen i åk 1-3. Vi fokuserar vår studie på att undersöka hur utvalda lärare arbetar med läs- och skrivinlärningen för barn i åk 1–3 och vilka hjälpmedel som finns till elever som är i behov av särskilt stöd. Den metod vi har valt att använda i vår studie är i första hand enkäter som vi skickade ut till grundskollärare i åk 1-3. Därefter valde vi att komplettera med intervjuer för att få ett bredare resultat. I studien framkom att elevers svårigheter inom läsning och skrivning kan ha olika bakomliggande orsaker. Läs- och skrivsvårigheter kan uppstå hos elever med diagnoser som tex. Dyslexi och ADHD eller hos elever som får för lite träning eller har uppmärksamhetssvårigheter. Det som även framkommer av resultatet är att de utvalda lärarna anser att det finns för få resurser till elever med läs- och skrivsvårigheter och att eleverna endast till viss del får stödet de behöver.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hugosson, Mathilda. "LÄSFÖRSTÅELSE I SKOLANS TIDIGA ÅR : En kvalitativ studie om hur fem lärare i årskurs 1-3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-41473.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare resonerar och arbetar för att utveckla en god läsförståelse hos elever i årskurs 1-3. Jag har använt semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultaten visar att lärarna arbetar med samma innehåll men med olika metoder. De skilda metoderna beror på intresset hos läraren för läsning och läsförståelse samt skolans bestämmelser kring vilket material som ska användas i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Eriksson, Carola, and Madelene Hjelmberg. "Tydlighet - är det tillräckligt? : En kvalitativ studie om 1–3-lärares metoder och arbetssätt för att undervisa andraspråkselever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46753.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder och arbetssätt som 1–3-lärare anser är gynnsamma för andraspråkselevers möjligheter att utvecklas i skolan. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har vi använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärare använder sig av samma metoder och arbetssätt för alla elever, men att de lägger stor vikt på tydlighet och bildstöd när det kommer till andraspråkselever. Resultatet visar även att lärarna känner sig trygga i sin roll som lärare, men att de saknar en utbildning som de kan luta sig mot när det kommer till att främja andraspråkselevers utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Kriikkula, Nykänen Maria, and Marlowe Lillemor Svegfors. "Lärarhandledning i engelska för lärare i förskoleklass och årskurs 1 : Ett utvecklingsarbete om hur lärare på ett enkelt och lustfyllt sätt kan använda sig av engelska i klassrummet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25687.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara. Slutsatser vi kan dra utifrån vårt arbete är att det inte verkar finnas någon egentlig nackdel med tidig start i engelska. Det finns även ett behov av att titta närmare på vilka läromedel som finns att tillgå i engelska för de yngre åldrarna och hur de är utformade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Brink, Nellie, and Therese Ravn. "Pedagogiska anpassningar i undervisningen för elever i årskurs 1-3 : Vilka stödfunktioner använder lärare till elever i läs- och skrivsvårigheter?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22127.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka vilka pedagogiska anpassningar som sju verksamma lärare i en liten kommun i södra Sverige, i årskurs 1-3, använder till elever i läs- och skrivsvårigheter. Genom undersökningen vill vi skapa en djupare förståelse för lärares förutsättningar, anpassningar och uppfattningar när det gäller elever som är i läs- och skrivsvårigheter. Tidigare forskning som utnyttjas i studien lyfter fram både för- och nackdelar med de olika pedagogiska anpassningarna. Tidigare forskning visar på att digitala hjälpmedel är den största källan till hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sju verksamma lärare i årskurs 1-3. Undersökningen presenterar lärarnas uppfattningar om de olika anpassningarna de använder och som behövs i undervisningen för att utveckla elevernas lärande. Under analysen av resultatet används ett sociokulturellt perspektiv på lärande för att undersöka lärarnas uppfattningar om fungerande pedagogiska anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultatet i studien visade att digitala hjälpmedel är den vanligaste anpassningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Larsson, Åsa, and Annie Svensson. "Problemlösning för alla elever : En kvalitativ studie om hur lärare undervisar och individualiserar i matematisk problemlösning i årskurs 1–3." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11605.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Synen på matematik har förändrats från att se till elevers färdigheter att lösa rutinuppgifter till att se matematiken som en meningsfull problemlösande aktivitet. Det är även den problemlösande matematiken som framhålls som betydelsefull i olika vardags- och yrkessammanhang. Därav är skolans matematikundervisning i problemlösning en viktig förmåga att utveckla hos eleverna. I och med detta ville vi undersöka lärares tankar och uppfattningar om hur undervisningen kan planeras och genomföras för att låta alla elever utveckla en matematisk problemlösningsförmåga. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärare tar hänsyn till elevers olika kunskaper i arbetet med problemlösning i matematik i grundskolans årskurs 1–3. Metod: För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade grundskollärare i matematik som aktivt bedrev problemlösningsarbete i årskurs 1–3. Vid samtliga intervjutillfällen utgick vi från en och samma intervjuguide. Grundfrågorna i intervjuguiden syftade till att informanterna skulle besvara hur lärare planerar och genomför undervisning i problemlösning samt belysa deras övriga tankar om problemlösning som arbetsmetod och dess för- respektive nackdelar. Frågorna var utvecklade för att vi skulle kunna förstå hur de arbetade för att möjliggöra alla elevers utveckling av sin problemlösningsförmåga. Resultat: Resultatet visade att lärarna valde ett problem utifrån ett bestämt matematiskt område som alla elever skulle arbeta med. I planeringen reflekterade lärarna kring olika elevgrupperingar för att möjliggöra ett lärande för alla. Lärarna ansåg att introduktionen och deras aktiva roll var av stor betydelse för elevernas möjlighet att lösa problem. I likhet med tidigare forskning hade vi i resultatet fått fram att de intervjuade lärarna ansåg att den efterföljande diskussionen var en av de viktigaste delarna i problemlösningen. Vi såg att lärarna följde många av de sex faser som finns beskrivna i Taflins sammanställda matris, Lektionens faser. Lärarna hade som motiv att undervisa i problemlösning för att utbilda eleverna till att bli kreativa och reflekterande problemlösare vilket behövs i vardagslivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Smeds, Anders. "Undervisning i källkritisk informationssökning : Lärares förhållningssätt till källkritisk undervisning i digitala medier för årskurs 1 – 3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32902.

Full text

Abstract:

Den här studien har som syfte att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre beskriver att de förhåller sig till undervisningen i källkritisk informationssökning i digitala miljöer. Lärarnas inställning till undervisning i källkritisk informationssökning har undersökts genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats ur ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Studien är viktig då forskningen på området visar att barn i allt yngre åldrar idag har tillgång till ett enormt informationsflöde genom internet. Samtidigt som informationsmängden ökar så ökar kraven på informationskonsumenten. Forskningen visar att undervisningen om digital källkritik idag är bristfällig samt att elever många gånger har svårigheter att bedöma källors trovärdighet. Elevers digitala källkritiska nivå varierar kraftigt. Samtidigt visar forskningen att elevens förmåga att förhålla sig till digital text korrelerar med elevens läsförståelse. Resultaten visar att lärarna har en mycket samstämmig inställning till både vad källkritik är samt vad de vill uppnå med undervisningen. Då elever många gånger har bristande läs- och skrivkunskaper i de tidiga årskurserna så startar flera av lärarna undervisningen under lågstadiets senare del. Lärarnas målsättning är att eleverna utvecklar en förståelse för vikten av ett källkritiskt förhållningssätt och ett kontinuerligt reflekterande.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Zerai, Nathalie. "Boksamtalets betydelse för elevers läsförståelse : En kvalitataiv studie av hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 arbetar med boksamtal för att främja elevers läsförståelse." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36469.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Söderback, Malin. "Lärobokens betydelse i klassrummet : En läromedelsanalys av två läroböcker kopplat till kursplanen i de naturorienterande ämnena för tidigare år." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32673.

Full text

Abstract:

Denna undersökning redogör för hur väl läromedel i de naturorienterande ämnena är förankrade i det centrala innehållet samt de olika förmågorna i läroplanen för årskurs 1–3. Med fokus på två olika läroböcker i NO har en analys genomförts utifrån att ställa böckernas innehåll mot alla punkter i det centrala innehållet samt de fem olika förmågorna. Utifrån analysen har det framkommit att punkterna i det centrala innehållet förekommer i olika hög grad i respektive läromedel. När det gäller förmågorna är det endast förmågan att hantera information som är underrepresenterad i båda läromedlen. Sammanfattningsvis kan man inte lita på att något läromedel är tillräckligt förankrad i läroplanen för att kunna stå på egna ben i undervisningen. Därför finns det en möjlighet att variera mellan två eller tre böcker för att de ska komplettera varandra och skapa en så lärorik undervisning som möjligt med läroplanen som utgångspunkt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Andersson, Eva, and Lena Balder. "Elever med fallenhet för matematik i skolår 1-3 : En fallstudie om hur några lärare upptäcker, bemöter och stimulerar dessa elever." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1340.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur några lärare i skolår 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lärarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptäcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen är en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lärare. I resultatet såg vi att många av lärarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade på olika förmågor. Dessa förmågor är några av de som Krutetskii skriver om. När det gäller bemötandet av och hur de stimulerar elever med matematisk fallenhet så fanns det olika strategier hos lärarna. Något vi också upptäckte i vårt resultat var att ingen av lärarna, i undersökningen, berörde sin egen roll när det gäller att upptäcka dessa elever. Slutsatsen vi kunnat dra är att lärarna för det mest är medvetna om eleverna med matematisk fallenhet men kanske inte alltid om deras behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Troive, Emma. "Läsförståelsestrategier i undervisningen av elever i årskurserna 1–3 : En studie om hur lärare använder läsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41631.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare för elever i årskurserna 1–3 kan arbeta med läsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelsestrategier ska ingå i undervisningen genom hela grundskolan. Internationella undersökningar visar på skillnader mellan hög- och lågpresterande elever i svenska skolor vad gäller läsförståelse. Undersökningarna visar också att svenska elever har svårt att tolka och värdera texter samt att visa att de förstår texterna de har läst. Metoden för min studie är semistrukturerade intervjuer av lärare som arbetar inom årskurserna 1–3. Intervjuerna har utförts utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och likaså analysen av resultatet. Resultatet visar på att lärarna främst introducerar, utvecklar och förankrar elevernas läsförståelsestrategier genom samtal. Samtalen sker i en social kontext där eleverna får ta del av lärarnas modellering av läsförståelsestrategier och samtidigt lyssna på varandras olika tolkningar av texter. Den sociala kontexten framhålls som särskilt viktig för eleverna då den skapar gemensamt lärande och visar på hur texter kan tolkas olika från individ till individ.

Godkänt datum 2021-01-17

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Petersson, Malin, and Evelina Fräjdin. "Läsförståelse och läsmotivation. : En litteraturstudie om hur lärare kan arbeta för att utveckla elevers läsförståelse och läsmotivation i årskurs 1-3." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, CHILD, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36386.

Full text

Abstract:

Läsförståelse är en central och viktig i del i skolans alla ämnen och det behövs för att fungera väl i dagens samhälle. Vi har därför undersökt hur lärare kan arbeta för att främja en god läsförståelse och läsmotivation. Syftet med litteraturstudien är att analysera vad forskning belyser kring hur elevers läsförståelse kan utvecklas i klassrummet, samt vilken betydelse motivationen har för elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Följande frågeställningar besvaras i resultatet: - Hur kan lärare utveckla elevers läsförståelse i svenskundervisningen? - Hur kan läraren påverka elevernas läsmotivation? Vårt undersökningsmaterial innefattar både nationell och internationell forskning och olika publikationer så som doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vi satte upp kriterier för våra val av källor och utgick sedan från dem i våra sökningar. I denna studie görs kopplingar mellan våra källor och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att läraren spelar en stor roll i utvecklingen av elevers läsförståelse och läsmotivation genom flera faktorer. Slutsatsen är att läsförståelse kan utvecklas genom gemensam läsning, planering, samtal och motivation där läraren spelar en stor roll i form av planering och modellering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Magnusson, Lisa. "Att utveckla elevers läsförmåga genom tyst läsning : Intervjustudie om hur lärare arbetar med tyst läsning för att utveckla elevers läsförmåga." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27516.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med tyst läsning samt hur de uppfattar att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar: Hur uppger lärare att de arbetar med tyst läsning i klassrummet? Hur uppfattar lärare att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3? För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en intervjustudie med sju lärare som är verksamma i årskurs 1-3. Det sociokulturella perspektivet användes som stöd vid analysen av det insamlade materialet. Den forskning som ligger till grund för studien visar att det framför allt är viktigt med undervisning i läsförståelsestrategier för eleverna och att de får samtala kring läsningen samt att de får stöd under hela arbetet. Studiens resultat visar att lärare tycker det är viktigt att eleverna tidigt utvecklar ett läsintresse och får många tillfällen till att läsa tyst. Lärarna arbetar med läsförståelsestrategier för att ge eleverna verktyg att tillämpa vid den tysta läsningen med målet att utveckla deras läsförståelse. Lärarna menar att det är viktigt med samtal kring läsning, dock är dessa samtal inte lika vanliga i samband med elevernas tysta läsning.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Mårtensson, Sandra. "Är den levande? : Hur undervisning kan utformas för att ge yngre elever möjlighet att utveckla sin förståelse för begreppet liv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79311.

Full text

Abstract:

Denna studie syftade till att vinna kunskap om hur elever i lägre årskurser kan utveckla sin förståelse för begreppet ”liv”. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektionsserie med en klass elever i årskurs 3. Min undervisning baserades på variationsteorin och det sociokulturella perspektivet. Jag identifierade två kritiska aspekter, ämnesomsättning och fortplantning. Dessa ansåg jag att eleverna behövde urskilja för att förstå det tänkta lärandeobjektet vad ”liv” är ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Jag utformade undervisningen för att synliggöra dessa aspekter genom att skapa kontrast, vilket innebar att både visa vad som är levande och vad som inte är levande. Samt genom att generalisera de kritiska aspekterna till att gälla allt levande, inte bara de föremål som bearbetades under lektionerna. Resultatet visade att elevernas föreställningar stämde överens med vad tidigare forskning kommit fram gällande barns förståelse för begreppet liv. Genom att synliggöra kritiska aspekter utvecklade eleverna sin förståelse och resonerade kring vad som lever och varför på ett vidgat sätt ur ett mer naturvetenskapligt perspektiv. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning baserad på variationsteorin kan erbjuda goda möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper inom de naturorienterande ämnena på ett specifikt sätt och därmed nå de tänkta lärandemålen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Mostafa, Solav. "Förkunskapens betydelse för SvA-elevers läsförståelse : - Ett experiment och intervju om förkunskapsarbete för läsförståelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75968.

Full text

Abstract:

Läsförståelse är en av de viktigaste kunskaperna elever behöver ha med sig i sin skolgång där de enligt läroplanen ska möta olika typer av texter, bland annat faktatexter. Utan förståelse för texten blir innehållet bara sidor med ord utan innebörd. För SvA-elever är detta speciellt påtagligt. För att förstå textens innehåll behöver eleven ha förkunskap om innehållet. För att utveckla SvA-elevers läsförståelse kan läraren arbeta med olika metoder för förkunskapsarbete. Denna studie undersöker förkunskapsarbetets betydelse för SvA-elevers läsförståelse av faktatext i åk 3. Den baseras på ett experiment med tre grupper SvA-elever om deras förkunskapsarbete och läsförståelse av faktatext. Studiens syfte är att studera utfallen av läsförståelse av faktatext dels utan förkunskapsarbete dels med förkunskapsarbete i bildstödsprogrammet Symwriter och med lärares synonymer, gester och omformuleringar. Efter experimentet har en intervju gjorts med SvA-läraren om hur hon arbetar med förkunskap för läsförståelse. Resultatet visar att förkunskaparbete ger eleverna ökad läsförståelse. Metoderna för förkunskapsarbete i experimentet visade på liknande resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Lärare för åk 1–3'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles