Academic literature on the topic 'Lärare för åk 1–3'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Lärare för åk 1–3.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Lärare för åk 1–3"
1
Lindqvist, Henrik, Rickard Östergren, and Lotta Holme. "Elevassistenter i skolan." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 114–37. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.06.
Full textAbstract:
Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.
2
Levinsson, Magnus. "Skolforskningsinstitutet, konfigurativa översikter och undervisningens komplexitet." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 19, 2018): 5–24. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.02.
Full textAbstract:
Kraven på evidensbaserad utbildning har drivit fram en rad initiativ som avser att minska det förmodade gapet mellan forskning, politik och praktik. Bland dessa initiativ finns etableringen av särskilda organisationer—så kallade mäklarorganisationer—med uppgift att syntetisera resultaten av utbildningsvetenskaplig forskning. I Sverige har Skolforskningsinstitutet inrättats för att genomföra systematiska översikter inom skolans och förskolans område. Skolforskningsinstitutet ska ge lärare bättre förutsättningar att undervisa med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Kritiker hävdar dock att mäklarorganisationer överlag prioriterar aggregativa översikter för att utvärdera effekterna av interventioner och att denna inriktning är mindre passande för komplexa områden som utbildning. I ljuset av Skolforskningsinstitutets uppdrag och den kritik som riktats mot systematiska översikter argumenterar jag i denna artikel för att institutets verksamhet bör inbegripa konfigurativa översikter. Konfigurativa översikter skulle ge Skolforskningsinstitutet bättre möjligheter att genomföra sitt uppdrag, framförallt eftersom konfigurativa format kan utarbetas för att: (1) understödja omdömen om vad som är utbildningsmässigt önskvärt; (2) inkludera studier från praktikutvecklande ansatser; samt (3) förmedla kunskap med potential att spela en kritisk roll i undervisningen.
3
Stolare, Martin. "På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet." Acta Didactica Norge 8, no. 1 (September 4, 2014): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1101.
Full textAbstract:
I denna artikel undersöks historieundervisning för yngre barn, årskurserna 4-6, i den svenska grundskolan. Vad är det för historieämne som framträder och hur kan relationen mellan delarna i en historisk praktik förstås? Historie-undervisningen för dessa delar av grundskolan har i mindre utsträckning uppmärksammats av den nordiska historiedidaktiska forskningen. Det huvud-sakliga empiriska underlaget utgörs här av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utgångspunkten för analysen blir således lärarnas tal om under-visningen. Analysen genomförs med hjälp av en disciplinärt förankrad historie¬didaktisk analysram. Den består av tre delar: 1. Historiska narrativ, 2. Strukturerande idéer och begrepp samt 3. Strategiska praktiker. Under-sökningen visar att undervisningen i stor utsträckning orienterar kring ett nationellt inriktat historiskt narrativ. Mindre fokus hamnar på de två övriga delarna, strukturerande idéer och begrepp samt strategiska praktiker. Och när väl dessa delar behandlas görs det inte i relation till det historiska narrativet. Tidigare forskning har visat att historieundervisningens tyngdpunkt i de nordiska länderna, men också internationellt, tenderar att ligga på historiska narrativ. Under senare år har också framkommit att det historiska narrativet för till exempel den svenska gymnasieskolan innehåller framträdande inter-nationella perspektiv. Så är alltså inte fallet för årskurserna 4-6, där narrativet fortfarande har nationens födelse och utveckling som en central tematik. Antyder det att man kan tala om två lite olika historieämnen i ungdomsskolan?
4
Ehrlin, Anna, and Ulrika Jepson Wigg. "När checklistorna får företräde – det punktuella perspektivets grammatik i revidering av mottagandeplaner för nyanlända elever." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 2-3 (September 27, 2021): 61–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.06.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera vad lärare väljer att utveckla gällande övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klass för nyanlända elever, när dessa rutiner ska formuleras i mottagandeplaner. De frågor som vägleder analysen är 1. Vilka perspektiv inkluderas respektive exkluderas när mottagandeplanerna ska formuleras? 2. Vilken påverkan har policydokument om nyanlända elever på lärarnas arbete med skolornas mot-tagandeplaner? Analysen tar utgångspunkt i de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena, samt begreppen punktuellt och relationellt perspektiv. Det empiriska materialet är insamlat under ett forsknings- och utvecklingsprogram som pågick under 3 år. Metoden för datainsamling var forskningscirklar, och datamaterialet som analyseras består av inspelade diskussioner under forskningscirkel-träffarna, samt de dokument som de deltagande lärarna arbetade fram. Analysen visar att lärarna intog både ett relationellt och ett punktuellt perspektiv i arbetet med att ta fram mottagandeplanerna. Trots det så styrde riktlinjerna på formuleringsarenan, och kravet på att rutinerna i mottagande-planerna ska vara möjliga att bocka av och utvärdera, lärarnas arbete mot ett punktuellt perspektiv. Analysen visar också att det punktuella perspektivet riskerar att förstärka ett bristtänkande i relation till nyanlända elever.
5
Lago, Lina, and Helene Elvstrand. "”Där är vi inblandade allihop”: Samverkan mellan lärare i fritidshem, förskoleklass och grundskola." Venue 8, no. 2 (November 22, 2019). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.19813.
Full textAbstract:
Hur förstår och beskriver lärare i fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 förutsättningarna för samverkan? Detta är utgångspunkten förd denna artikel som bygger på ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt om samverkan i skolans tidiga år.
6
Holmström, Simon, Ann-Marie Pendrill, Urban Eriksson, and Nina Reistad. "Gymnasiets laborationsundervisning i fysik – Vad påverkar lärares val av laborationer?" Lumat: International Journal of Math, Science and Technology Education 7, no. 1 (February 25, 2019). http://dx.doi.org/10.31129/lumat.7.1.364.
Full textAbstract:
Vilka faktorer påverkar svenska gymnasielärares laborationsundervisning i fysik? Frågan aktualiseras av den svenska läroplansrevisionen från 2011. I denna studie fick 17 lärare på fyra gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning i fokusgruppsintervjuer. Baserat på en analys av dessa intervjuer genomfördes en kompletterande enkätundersökning med 66 lärare. Händelselogik användes som analysverktyg för att förstå hur lärarnas laborationsundervisning påverkas av olika faktorer. Resultaten från fokusgrupperna tyder på att lärare uppskattar laborationer som 1) bygger på enkel utrustning, 2) ger ett bra resultat avseende värdet på konstanter, samt 3) laborationer som eleverna tycker om. I enkätundersökningen framstod styrdokumenten som en starkare påverkansfaktor än i fokusgrupperna – men resultaten från båda delarna av undersökningen tyder på att styrdokumenten inte är den viktigaste faktorn i lärares val och upplägg av laborationer.
In English
What factors influence Swedish upper secondary teachers' laboratory teaching in physics? This is an issue raised by the curriculum reform of 2011 in Sweden. In this study, 17 teachers at four different upper secondary schools discussed their laboratory teaching in focus group interviews. Based on an analysis of these interviews, a supplementary survey of 66 teachers was conducted. Logic of events was used as an analytical tool to understand how different factors influence teachers' teaching. The results from the focus groups indicate that teachers appreciate laboratory work that 1) are based on simple equipment, 2) provide good values of constants, 3) laboratory exercises that the students like. In the survey, the syllabus emerged as a stronger factor of influence than in the focus groups – but, the results from both parts indicate that other factors than the syllabus play a larger role for teachers' choice and layout of laboratory work.
FULL TEXT IN SWEDISH.
7
Jonsson, Agneta. "Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 12 (March 15, 2016). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1232.
Full textAbstract:
The aim of this article is to describe and analyze how preschool teacher’s ways to communicate with the youngest children in preschool contributes to conditions for children's learning. Data has been gathered from four Swedish preschools where observations were conducted to study teachers' communication with 1-3 year old children. The results of the study showed qualitative differences in teachers’ communication about a content. One conclusion is that a broad repertoire of ways to communicate seems to favor conditions for children as actors to jointly expand the content in focus. Another conclusion is that the repertoire of children's actions and expressions made possible appears to be related to qualitative differences in teachers’ communication.Samandrag: Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera hur förskollärares sätt att kommunicera med de yngsta barnen i förskolan bidrar till villkor för barns lärande. Förskollärare används synonymt med lärare då förskolan är en egen skolform. Datamaterialet är från fyra svenska förskolor där en observationsstudie genomförts av lärares kommunikation med 1-3 åriga barn. Resultaten från studien visar kvalitativa skillnader i lärarnas kommunikation om olika innehåll. En slutsats är att en kvalitativ kategori där en bred repertoar av sätt att kommunicera används av läraren tycks gynna förutsättningarna för aktörerna att gemensamt utvidga innehållet i kommunikationen. En annan slutsats är att den repertoar av barns aktörskap och uttryckssätt som möjliggörs förefaller vara relaterad till de kvalitativa skillnader som framkommit vid lärares repertoar av kommunikation. Diskussionen belyser resultatens konsekvenser i relation till social samhällsteori samt till teorier om yngre barns lärande och utveckling
8
Kilhamn, Cecilia, Lennart Rolandsson, and Kajsa Bråting. "Programmering i svensk skolmatematik." LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education 9, no. 1 (May 6, 2021). http://dx.doi.org/10.31129/lumat.9.2.1457.
Full textAbstract:
När programmering skulle inkorporeras i skolans arbete valde Sverige i sin läroplansrevidering 2017 att skriva in det i matematikämnet, med stark koppling till algebra. Samtliga matematiklärare ställdes då inför utmaningen att undervisa i programmering. Vi undersöker här resultatet av 32 lärargruppers gemensamma arbete med att planera och genomföra lektioner i programmering i matematik i grundskolan. För att få insikt i hur lärare tolkar uppdraget och transponerar läroplananes beskrivning av programmering till klassrumspraktiken analyserar vi det matematiska innehållet i dessa lektioner samt vilken syn på relationen mellan matematik och programmering som framträder i lärarnas beskrivning av syfte, lärandemål, aktivitet och reflektion. Vi finner att programmeringsaktiviteter i 1/3 av lektionerna inte kopplas till något traditionellt matematiskt innehåll. I övriga lektioner är det främst aritmetik eller geometri som utgör det matematiska innehållet. Få explicita kopplingar görs till algebra förutom till begreppet variabler, men då är det främst variabler inom programmering som avses. I materialet framträder fyra olika relationer mellan matematik och programmering: 1) enbart programmering; 2) matematik som en kontext för programmering; 3) programmering som ett verktyg för att effektivisera beräkningar; 4) programmering som ett verktyg för att utforska matematik. Resultaten diskuteras i relation till matematikämnets syfte och innehåll i den svenska läroplanen.
In English
When incorporating programming in the school curricula, Sweden decided to integrate it with mathematics, and specifically within the core content of algebra. As a result, all mathematics teachers at all levels were faced with the challenge of teaching programming. In this study we analyse documentation from 32 lessons studies where groups pf teachers have planned, conducted, and revised lessons on programming within the school subject mathematics. To gain insight into how the teachers interpret the new task and thus contribute to the transposition of knowledge from the curriculum level to the classroom level, we analyse the mathematical content in these lessons and the relations between mathematics and programming that emerge in the way the teachers describe the aim, the activites and the learning outcomes of the lessons. We find that 1/3 of the lessons do not connect to any traditional mathematics content, and the rest of the lessons mostly focus on arithmetic or geometry. Few explicit connectiions are made to algebra, execpt for the variable concept, but when variables are treated the focus is on variables in the programming sense rather than algebra. Four different relationships between mathematics and programming emerge in the data: 1) programming without connecting to mathematics; 2) mathematics as a context for programming, 3) programming as a tool for efficient calculations; 4) programming as a tool for exploring mathematics. The results are discussed relation to the transposition of knowledge of mathematics as a school subject.
Dissertations / Theses on the topic "Lärare för åk 1–3"
1
Henningsson, Madeleine. "Värdegrundsarbetet "Grunden för allt!" : En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med värdegrunden i åk 1-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34673.
Full textAbstract:
I studien undersöker jag hur några lärare arbetar med värdegrunden i årskurs 1-3. I tidigare forskning framgår det att värdegrundsarbetet kommer i skymundan trots att det framgår i styrdokument att det ska genomlysa hela undervisningen. Genom att intervjua fyra lärare undersöker jag hur de ser på värdegrunden och vilka metoder de använder för att belysa ämnet. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Studiens slutsats är att lärarna i den här studien anser att värdegrunden är viktig och att den bör prioriteras. De presenterar olika metoder och arbetssätt för att belysa värdegrunden. Dock medger flera lärare att mer kan göras för att ta in värdegrunden i den dagliga undervisningen.
2
Vidmark, Ida Maria. "Lärares användning av målspråket i den engelska undervisningen för åk 1-3." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148473.
Full textAbstract:
Studien syftar till att bidra med kunskap om hur lärare använder målspråket i engelskundervisningen, detta görs genom att undersöka lärarnas förhållningssätt till målspråksanvändning samt i vilken utsträckning och på vilket sätt de kommunicerar på målspråket i undervisningen. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring språkinlärning och målspråksundervisning har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av en intervju och två observationer med respektive lärare. Informanterna bestod av tre lärare som undervisar i engelska inom årskurs 1-3. Resultaten visar att samtliga lärare har en positiv inställning till målspråksanvändning och använde mer engelska än svenska under observationer. Lärarna uttrycker att de vill använda målspråket mer än de gör idag men upplever sig hindrade av ramfaktorer. Slutsatsen är att en positiv inställning troligtvis leder till att läraren använder sig mer av målspråket i undervisningen, men att det inte är realistiskt att förvänta sig att all kommunikation ska kunna ske uteslutande på målspråket.
3
Jonsson, Emma. "Kommunikation som verktyg till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik : En empirisk undersökning om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23621.
Full textAbstract:
Denna studie grundar sig i en tidigare litteraturstudies resultat vilken lyfte fram kommunikation som det främsta verktyget för lärare att använda då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. I litteraturstudiens resultat presenterades olika kommunikationsmönster för lärare att använda men också hur elevers vardagliga språk och redan befintliga erfarenheter kring begrepp kan användas för att utveckla den begreppsliga förmågan i matematik. Utifrån det beskrivna resultatet ovan genomfördes en empirisk undersökning i syfte att få kunskap om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Resultatet för undersökningen, som grundar sig i lärarintervjuer, visar att kommunikation, på olika sätt, används till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Samtliga lärare som intervjuats till studien sa sig alla ta hänsyn till elevers befintliga kunskaper och erfarenheter, samtidigt som några av dem inte sa sig använda inte de informella definitioner som förespråkas i litteraturstudiens resultat. Resultatet synliggjorde också olika kommunikationskonstellationer som lärare lyfte fram i syfte att utveckla elevers begreppsförståelse, men också hur matematikboken kan användas som underlag för kommunikation i ovan nämnda syfte.Matematikdidaktik
4
Bredenfeldt, Helena. "Hur matematikboken kan kompletteras för att främjanyanlända elevers matematiklärande i åk F-3 : En empirisk undersökning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27381.
Full textAbstract:
Detta arbete har försökt svara på hur lärare kan komplettera matematikboken för att främja nyanlända elevers matematiklärande i årskurs 1-3. För att kunna svara på denna fråga har undervisning som främjar nyanländas matematiklärande belysts och sedan stöttats upp av RME. Denna fallstudie har använt flera metoder för att svara på frågan. Undersökningen började med ett planeringstillfälle tillsammans med lärare för att sedan gå vidare till en observation av den planerade lektionen och avslutades med en intervju av läraren. I bearbetningen av resultatet användes teorin Realistic Mathematics Education (RME). Resultatet av studien visar att lärare kan komplettera matematikboken på flera sätt men måste ha ett fokus på elevens nivå, använda sig av en för eleven realistisk undervisning samt att läraren behöver ta en aktiv ledarroll i elevens progression från informell matematik till formell matematik.Matematikdidaktik
5
Edenström, Sara, and Frida Landestorp. "Högläsning för avkoppling och lärande : En studie om lärares upplevda syfte med högläsningen och hur de arbetar för att uppnå detta." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166435.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilket syfte lärare har med sin högläsning och hur de beskriver att de arbetar med högläsning i klassrummet. Denna studie har en kvalitativ forskningsdesign och består av tio semistrukturerade intervjuer. De medverkande i studien är tio lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 och har olika lång yrkeserfarenhet samt gått skilda lärarutbildningar. En tematisk analys genomfördes för att få fram de teman och underteman som resultatet bygger på. Resultatet visade att lärarna har två separata syften med sin högläsning. Dels att skapa en mysig stund för eleverna och dels ett specifikt lärandesyfte med fokus på att utveckla vissa förmågor hos eleverna så som ordförråd, hör- och läsförståelse samt kunskaper om texters struktur. De arbetssätt som lärarna beskrev att de använder i samband med högläsning är planering av högläsning, den interaktiva högläsningen, modellering samt repetition i form av sammanfattning och återberättande. Lärarna berättade att de inte alltid hinner planera sin högläsning, men beskrev att det är en viktig faktor för att kunna uppnå en så lyckad högläsning som möjligt. De hade därmed en önskan om att prioritera mer tid till att förbereda arbetet med högläsning. Vår slutsats är att lärare arbetar med högläsning på ett varierat sätt och arbetssättet baseras till stor del på vilket syfte lärarna har med sin högläsning.
6
Emanuelsson, Viktoria. "Teknikundervisningens praktiska moment i årskurs 1-3 : En studie om teknikundervisningens praktiska moment sett ur ett lärarperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84804.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisningens praktiska moment i grundskolans årskurs 1–3 samt att undersöka vad lärarna i åk 1–3 har för attityd till sådan typ av undervisning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts. All datainsamling har följt GDPR, och Karlstads universitets riktlinjer. Alla lärare som deltagit i studien har skrivit under en samtyckesblankett. Respondenternas svar analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell och har i resultatet delats in i fem olika kategorier. Resultatet av studien visar att teknikundervisningens praktiska moment, samt lärarnas attityd till sådan undervisning, påverkas mycket av olika ramfaktorer. Lärarna anser att det bland annat krävs mycket tid, gott om utrymme ochgod materialtillgång för att genomföra teknikundervisningens praktiska moment i åk 1–3.
7
Issa, Olivia, and Adai Dogan. "Motivation och intresse i matematikundervisningen : En kvalitiativ studie kring hur åk 1-3 lärare arbetar för att skapa motivation och intresse hos sina elever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53402.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årkurs 1–3 skapar motivation och ett intresse hos eleverna i ämnet matematik. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra åk 1–3 lärare. Resultatet indikerar på att motivation och intresse skapas med hjälp av en varierad matematikundervisning som bemöter alla elevers behov och intressen. Lärarens pedagogiska egenskaper samt val av arbetsmetoder i form av elevinkludering, vardagsanknytning samt konkret material har visat sig skapa intresse och motivation för matematikämnet. Resultatet visar även att läraren och dennes inställning till ämnet är av vikt i matematikundervisningen. Slutsatsen är att en engagerad lärare med positiv inställning till ämnet skapar motivation och intresse hos sina elever i matematikämnet.The purpose of this study is to examine how grade 1-3 teachers create motivation and interest for the students in mathematics. The survey was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with four teachers in grade 1-3. The result indicates that motivation and interest are created with the help of a varied mathematics teaching that meets the needs and interests of all students. The teacher's pedagogical characteristics and choice of working methods such as student inclusion, connection to everyday life of the pupil and concrete material has been shown to create interest and motivation for the subject of mathematics. The results also show that the teacher and his/her attitude to the subject is of great importance in mathematics teaching. The conclusion is that a committed teacher with a positive attitude to the subject creates motivation and interest in the subject of mathematics.
8
Larsson, Beatrice. "Att undervisa och bedöma utan konkreta mål : Om kunskapskravens betydelse för lärares motivation i engelskämnet åk. 1–3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27444.
Full textAbstract:
Idag talar flera forskare och lärarutbildare om vikten av att tydliggöra mål och riktlinjer för ökad motivation och lärande hos eleverna. Detta examensarbete kom till av att forskningen ställdes i kontrast till det faktum att engelskämnet i årkurs 1–3 inte har några formulerade kunskapskrav. Syftet med examensarbetet kom att inta ett lärarperspektiv utifrån frågan om, och i så fall hur, bristen på kunskapskrav påverkar synen på engelskämnet och i förlängningen också den ansträngning lärare lägger på ämnet. Detta undersöktes genom en enkät med över 70 deltagare och tre djupare intervjuer med olika lärare som undervisar engelska i Sverige. Materialet analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt Ford (1992) och Banduras (1994) teorier kring motivation och self-efficacy. Resultatet visade en enlighet bland lärare om att kunskapskrav behöver införas för att ge eleverna möjligheten till en rättvis bedömning och likvärdig utbildning. Undersökningen fann att lärares motivation för att bedöma kunskaper i engelska påverkas av att de inte har några tydliga riktlinjer för vad som ska bedömas. Studien kunde också utläsa att vissa lärare upplever en bristande motivation för att undervisa och bedöma engelska till följd av för få timmar i timplanen. Resultaten i detta examensarbete kan ha betydelse för forskning om lärares attityder och motivationsfaktorer.Engelska
9
Ahmadi, Bahar. "Nyanlända elevers möte med textbaserade matematikuppgifter : En studie om hur lärare och studiehandledare för åk 1-3 undervisar nyanlända elever i textbaserade matematikuppgifter, samt deras syn på elevernas utmaningar." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74653.
Full textAbstract:
Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers and study supervisors for year 1-3 teach newly arrived students’ in mathematical word problems and their views on the students’ challenges. The method used for this study is qualitative semi-structures interviews aimed at teachers and study supervisors. The study is based upon ten interviews, six teachers and four study supervisors. The sociocultural perspective on learning is used, as this perspective is implemented in Swedish school system. The result of the study show the importance of the Swedish language for newly arrived students to be able to take on mathematical word problems. Furthermore, the result shows that the difficulties for newly arrived students lie mainly in their language skills rather than their mathematical skills. Previous research and the result of the interviews also confirm this and emphasize the importance of study guidance in the students’ native language. Keywords Word problems, socio-cultural perspective, newly arrived students, bilingual teaching
10
Larsson, Paloma. "Multimodala texter i svenskundervisningen : En intervjustudie med lärare i åk 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78953.
Full textAbstract:
Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.
Reports on the topic "Lärare för åk 1–3"
1
Hellström, Lisa, and Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.
Full textAbstract:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.