Relevant bibliographies by topics / Lärande i

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Lärande i'

Author: Grafiati
Published: 29 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Lärande i.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Lärande i"

1

Ljusberg, Anna-Lena, and Linnéa Holmberg. "Lärare, barn och lärande i kurslitteratur." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 3 (March 19, 2019): 17–33. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2019.3.2.

Full text
Abstract:
In recent years, the number of different course books focused on school-age educare available for undergraduates in teacher education programs for primary school has increased. Thus studying what particular version of school-age educare is legitimized in this discursive practice and how this is done rhetorically becomes pertinent. This article examines and illuminates how this course literature – used at several universities in Sweden – stages a certain way of speaking about school-age educare and thereby may ascribe teachers and children specific subject positions. The study shows how recurrent ideological dilemmas are used as linguistic resources to manage some constantly present contradictions: school-age educare is supposed to be both democratic and child centered, as well as professionally planned and lead. The findings illuminate a homogenous depiction of how school-age educare is distinguished from traditional and formal schooling and thereby promoted as a unique but also necessary form of education. As a consequence, an ideal teacher is someone who is specialized in being actively passive and passively active, and an expert on children’s learning while children are considered experts on themselves and in the activities as well. That is, teacher’s professionalism in educare is tied to the skill of not being formal and school-like, but still being educational in a way that promotes politically-approved learning and development.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Román, Gun. "Dansens Lärande." Nordic Journal of Dance 2, no. 1 (December 1, 2011): 26–37. http://dx.doi.org/10.2478/njd-2011-0005.

Full text
Abstract:
Abstract This article is about two artistic-pedagogical projects in contemporary dance at the University of Dance and Circus (DOCH) in Stockholm, during 2001–2004. In Sweden there has not been any research concerning the teaching of contemporary dance within Higher Education. Together with the dance teachers in contemporary dance we started a developmental project where we tried to catch the core of the education in dance technique, the visions of the teachers, their teaching and how it related to their backgrounds. I also wanted to pay attention to the place of art within dance technique. Through the project the teaching and the role of the teacher becomes visible. Out of the project grows a modern Master-teacher- method (mästarlära), a conscious, reflexive teaching related to learning theories.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Westerlund, Stina, and Marcus Samuelsson. "Lära sig att stå ut." Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, no. 3 (June 22, 2021): 63–77. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4218.

Full text
Abstract:
Denna artikels tänkbara svar på frågan varför vi har slöjd i den svenska grundskolan är förankrat i teorier om motstånd (Senneth, 2008) och teorier om kommunikation och ledarskap (Hamre m.fl., 2013). Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd. Keywords: Motstånd, Emotionellt stöd, Lärande stöd, Organisatoriskt stöd, Didaktiskt ledarskap, Re-analys
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kirsten, Nils, and Sara Carlbaum. "Kompetensutveckling för professionella lärare?" Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 1 (April 24, 2020): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.01.01.

Full text
Abstract:
Begreppet ”kollegialt lärande” som myntades av Skolverket 2011 har fått ett betydande genomslag i svensk skola, både i form av den kompetensutvecklingsmodell genom vilken begreppet initierades (fortsättningsvis kollegialt lärande-modellen) och genom begreppets stora spridning i allmän skoldiskussion. Denna studie undersöker det tidiga formandet av kollegialt lärande-modellen 2011-2012 och belyser de antaganden modellen vilar på. Med utgångspunkt i Bacchis (2009) angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” undersöker vi hur de problem som modellen förväntades lösa representeras i texter som omgärdar modellens framväxt. Kollegialt lärande-modellen analyseras även i ett professionsteoretiskt perspektiv, för att därmed utforska de förutsättningar som modellen ger för utveckling och utövning av lärarprofessionalism. Analysen visar att kollegialt lärande-modellen representerades som en lösning på bristfällig matematikundervisning och byggde på antaganden om att lokala aktörer inte förmådde hantera problemen. Myntandet av begreppet ”kollegialt lärande” framstår som ett sätt att framställa kompetensutvecklingsmodellen som underbyggd av forskning, utan att kräva förankring i specifika forskningsbaserade begrepp och modeller. En betoning på likvärdigt genomförande motiverade att modellen gavs ett standardiserat upplägg och innehåll. Denna standardisering möjliggjorde att en professionell kunskapsbas kunde erbjudas, samtidigt som lärargruppers möjligheter att utveckla och utöva professionell autonomi begränsades.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Karlsson, Marie, and Fredrik Jeppsson. "Öva och pröva - Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen?" Venue 8, no. 1 (November 8, 2019): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.19812.

Full text
Abstract:
I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men undervisning är inte detsamma som lärande. Om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse. Denna artikel baseras på ett empiriskt material som samlades in till en studie inom ramen för en masterkurs i yngre barns lärande i naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Seiser, Anette Forssten, and Åsa Söderström. "Rektorer i utbildning – drivkrafter för ett lärande i samspel." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 79. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2947.

Full text
Abstract:
Välutbildade skolledare ses som en viktig faktor i utveckling av den lokala skolan. År 2010 blev därför Rektorsprogrammet en obligatorisk utbildning på avancerad akademisk nivå. I en undersökning följer vi en grupp rektorer under de tre år de deltar i programmet. I denna artikel presenteras resultatet av en delstudie i den mer omfattande undersökningen om rektorer i utbildning. Under utbildningen är deltagarna organiserade i ”lärgrupper” i vilka de förväntas arbeta och lära tillsammans. Intentionen är också att ge rektorerna erfarenheter av ett lärande i samspel med kollegor. Delstudiens syfte är att undersöka och förstå rektorernas beskrivningar av de aktiviteter som sker inom studiegruppen. Forskningsfrågor är: 1. Vilka drivkrafter är möjliga att identifiera i rektorers beskrivning av de aktiviteter som sker inom lärgrupperna? 2. Vad möjliggör och begränsar det gemensamma lärandet inom lärgrupperna? Materialet analyseras med hjälp av teorin om praktikarkitekturer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Köpsén, Susanne. "Kunskap och lärande i facket." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 18, no. 3 (January 1, 2009): 69–90. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v18i3.914.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Winman, Thomas. "Lärande i teori och praktik." Nordic Journal of Vocational Education and Training 4, no. 2 (November 25, 2014): 1–16. http://dx.doi.org/10.3384/njvet.2242-458x.14v4i2a6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Cederlund, Katarina, and Sylvana Sofkova Hashemi. "Multimodala bedömningspraktiker och lärares lärande." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 1 (April 6, 2018): 43–68. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2018.1.3.

Full text
Abstract:
The article reports on a study where teachers in early primary school were presented to tools to approach texts and meaning-­making from a multimodal perspective. The study aims to develop knowledge of enabling and constraining factors for the development of a multimodal assessment practice. To do so, we examine how teachers’ understanding of quality in students’ multimodal texts is manifested in assessments, and how this relates to available tools. The findings are discussed with the help of Bernstein's (1990; 2000) theoretical framework and focus on the conditions for teachers' work and learning. The study demonstrates teachers’ attention to multimodal text quality as ability to follow writing conventions, organize text and communicate content with several interacting resources. Available tools shape and broaden what is noticed. However, to give content to the metalanguage further knowledge on the use of different semiotic resources is needed. The study hereby raises the importance of interdisciplinary perspective on multimodal assessment.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gosman-Hedström, Gunilla, Hans Rystedt, and Marianne Hansson Scherman. "Strokerummet — en webbplats för lärande." Nordic Journal of Nursing Research 30, no. 2 (June 2010): 42–45. http://dx.doi.org/10.1177/010740831003000210.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Lärande i"

1

Hjärpe, Greger. "Elevers arbetsplatsförlagda lärande : Hur lärare integrerar ett lärande under elevens arbetsplatsförlagda lärande." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-14476.

Full text
Abstract:
Intresset och betydelsen av arbetsplatsförlagt lärande har ökat under de senaste åren. Lärare på gymnasiets yrkesförberedande handel och administrationsprogram spelar en viktig roll för vilket lärande som skapas under elevens arbetsplatsförlagda lärande. Enligt läroplanen Gy11 beskrivs det att läraren ska nyansera och skapa ett lärande som integreras med yrkeslivet. Hela utbildningen motsvarar 2500 gymnasiepoäng, varav nästan hälften av poängen är inom karaktärsämnen. Genom det arbetsplatsförlagda lärandet, på minst 15 veckor, finns det möjlighet för eleven att förankra kunskaper och praktisera de teoretiska kunskaper eleven får i skolan. Studien är en kvalitativ studie där fyra lärare på Handel och administrationsprogrammet har intervjuats. Från den undersökningen om vad lärare anser hur de kan integrera lärandet under elevens arbetsplatsförlagda lärande, framkommer det att lärarna har förutsättningar, ansvar och samarbete som kategorier av förhållningssätt. Resultatet visar att det finns samstämmighet mellan lärarna, och att det stöds av litteraturen. Speciellt det som beskrivs i läroplanen om vad lärare ska och bör göra för att skapa förutsättningar för ett integrerat lärande.
The interest and importance of work placement education has grown in recent and present time. Considering that almost half of the education on the Business and administration vocationally oriented program consist of program objectives within program specific subjects. These program specific subject needs to be carried out in an environment that a workplace can, but not that the school can provide to the students. More specific the Swedish curriculum Gy11 explains that the teacher should be working for creating learning that is in touch with time and integrated into the world of work. Teachers’ on vocationally oriented programs play a big part of which learning is created for the student during the student’s workplace education. That’s why my survey is about to investigate, look into and understand which methods and work teachers’ do to integrate course objectives in order to obtain learning during the students’ workplace training. The survey is a qualitative study, were data is collected from four teachers’ on Business and administration vocationally oriented program. Common in the results from the survey is that teachers have developed means for creating learning and that the workplace training is important for the education and necessary for integrate course objectives. The teachers explain their methods before, during and after the students’ workplace training. The results show a common ideology among the teachers’ and that the results are consensus with what is written in the Swedish curriculum about what work teachers’ should and would do to create ground for integrated learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wall, Nina. "Hur lärare pratar om lärande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31509.

Full text
Abstract:
Vad är det lärare ”vet och ser” att eleven ”har” i ett klassrum med pågående undervisning? Teaterlärare vet och ser när eleven har ”det” men vad är det egentligen som läraren vet och ser och hur skulle du formulera dig om någon utifrån ställde frågan? Detta är min ingång i studien som handlar om att undersöka hur teaterlärare artikulerar om kunskap och lärande samtidigt som jag vill lyfta diskussionen om kunskap i teater. Målet är att få syn på hur teaterlärare pratar om sitt ämne i förhållande till de nya läroplanerna i Gy 11. Min uppfattning är att de teoretiska kunskaperna efterfrågas allt mer hos eleven, varefter kravet om större tydlighet och förmågan att sätta ord på det praktiska görandet i undervisningen är i ropet. Studien består av kvalitativa intervjuer av tre teaterlärare, alla verksamma på gymnasiets estetiska program inriktning teater. Med hjälp av kunskapsbegreppen som filosofen Polanyi (2009) representerar gällande de mänskliga handlingarna och tyst kunskap synliggörs olika aspekter av teaterkunnandet. I arbetet presenteras förutsättningarna för de estetiska läroprocesserna och vilket behov och utmaningar som finns i att artikulera och sätta ord på kunskap och lärande. Studien visar på att varje lärare är unik, då samtalen präglas till stor del utefter varje informants personlighet. Informanterna pratar inom ett område begränsat till teaterlärare med tanke på begreppsval som beskriver specifika kunskapsformer inom teaterområdet. Lärarnas val av begrepp och uttryck förmedlar en viss innebörd som för majoriteten av teaterlärare är ett förgivet tagande kunskap inom yrkeskåren. Att ge utrymme för reflektion för såväl elever som lärare är viktigt varpå träningen i att artikulera om det vi gör i klassrummet är en del av det reflekterande lärandet. Jag ser teaterämnets möte med skola som ett lärorikt och utmanande möte där det konkreta möter det abstrakta – det logiska med det ologiska. Förhoppningsvis ger studien en ökad förståelse för ämnet teater men även för lärarprofessionen i sig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Storjohann, Maria, Clary Danielsson, and Kristina Persson. "Det livslånga lärandet i fokus - möter föräldrars syn på lärande, läroplanens syn på lärande?" Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4885.

Full text
Abstract:

Syftet med studien är att undersöka föräldrars syn på barns lärande. Studien belyser även förskolans uppdrag vad gäller det livslånga lärandet. Den teoretiska utgångspunkten hämtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet är också att få kunskap om huruvida förskolans och föräldrarnas syn på lärande, sammanfaller eller skiljer sig åt. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om föräldrars syn på barns lärande kan mötet mellan familj och förskola stärkas. Studien kan således skapa bättre förutsättningar för barns lärande i förskolan.

Resultatet i undersökningen visar enligt föräldraintervjuer, att förskolans roll är stor och viktig för barns lärande. Lärande sker alltid och överallt i samspel med andra, både barn och vuxna. Föräldrars syn på lärande sammanfaller på flera plan med förskolans uppdrag kring det livslånga lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nyström, Cornelia, and Larsson Caroline Åkesson. "Lärares lärande : Hur resonerar lärare om sitt lärande och sin utveckling? Samtal med 14 lärare." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69184.

Full text
Abstract:
Denna studie är en del i ett skolutvecklingsprojekt som syftar till att skapa ett hållbart lärande för lärarna på två fristående skolor i Skåne. För att nå ett hållbart lärande har vi gjort denna studie vars syfte är att undersöka hur lärarna själva resonerar kring sitt eget lärande och sin egen utveckling. 14 lärare deltog i undersökningen som genomförts med en fenomenologisk metodansats i semistrukturerade intervjuer. De intervjuade lärarna har fått resonera om sin utveckling och sitt lärande underrubrikerna 1) Motiv och drivkrafter för lärande 2) Miljö för lärande och 3) Organisationför lärande. Vår viktigaste slutsats är att lärarnas lärande och utveckling inte är ett mekaniskt arbete som per automatik blir framgångsrikt om man applicerar metoder och modeller för kollegialt lärande. Det är, precis som elevernas, starkt knutet till den egna personen och de specifika, individuella förutsättningarna. Andra slutsatser vihar kunnat dra är - Lärarnas utveckling och lärande bottnar i olika sorters drivkrafter där arbetsglädje i vardagen är en av de starkaste. - Den psykosociala arbetsmiljön är av stor vikt för att lärare ska kunna lära sigoch utvecklas. - Den mest betydelsefulla organisatoriska faktorn är att skapa både tid och plats för gemensamma stunder - både formella och informella.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sköldulf, Tomas, and Lindberg Kristina. "Lärande : En studie om ledarskapets påverkan på lärandet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168386.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Yrelin, Louise, and Matilda Zimdahl. "Medarbetares lärande på arbetsplatsen : En kvalitativ studie om informellt lärande och det sociala sammanhangets betydelse för lärandet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376546.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Andersson, Ing-Marie. "Lärares ledarskap : lärare som ledare av lärande." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-875.

Full text
Abstract:

Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer.

Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen. Ledarskapet har snarare en karaktär av situationsbetingad art. Enligt forskningen har ledarens roll kommit att ändras. Förr kom legitimiteten uppifrån, idag kommer den underifrån och det gäller att "vinna" eleverna eller medarbetarna. Forskarna vill påstå att vi kommit in i ett nytt ledarskapsparadigm. Rollen får karaktären av stödjande hellre än styrande genom att man delar med sig av ledarskapet och makten. Ledarskapet är snarare en relation man erövrar än en position man får. En ledare måste kunna se saker och ting ur flera synvinklar eller perspektiv för att få en så holistisk bild som möjligt.

Resultatet visar att det finns många likheter men även en del olikheter mellan de båda ledarskapen. När det gäller lärarrollen verkar det som om ämneskunskaperna är underordnade ledarskapet och att det sociala engagemanget är överordnat andra ledarskapsuppgifter. Att vara ledare av lärande är till skillnad från andra ledarroller mer komplext till sin natur. Om andra ledarroller är situationsbetingade så är lärarrollen än mer situationsanpassad och högst personlig. Det är en "tyst" kunskap som man inte kan sätta ord på Att vara lärare är med andra ord en"konst". Att "bli" lärare är en process som aldrig slutar. Det handlar i allra högsta grad om att ha social kompetens, vilket också annan ledarskapsforskning pekar på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kristoffersson, Johan. "Stimulera lärandet : Utomhuspedagogikens betydelse för lärande, kunskap och naturhänsyn." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-8892.

Full text
Abstract:

Trots nationella och internationella politiska bestämmelser finns tecken som antyder att den svenska skolmodellen har vissa svårigheter i att utveckla barns kunskaper och respekt för naturen. Syftet med arbetet är dels att reda ut utomhuspedagogikens innebörd och dess betydelse för lärande, kunskap och naturhänsyn, dels att redogöra för vad pedagoger anser kunna påverka möjligheterna att bedriva utomhuspedagogik.

Tillvägagångssättet för intervjuerna är kvalitativt och fenomenografiskt. Skolorna valdes utifrån deras naturnära läge. Fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma inom grundskolans år 1-6 genomfördes och spelades in.

Pedagogernas uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik och sätt att bedriva uteundervisning på stämmer väl överens med den allmänna definitionen. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt, med flera indirekta kopplingar till Lpo 94, som utgörs av ett växelspel mellan sinnliga och bokliga upplevelser. Utevistelsen behöver inte nödvändigtvis förläggas i naturmiljöer. Arbetet tar upp nio övergripande faktorer som stimulerar lärandet och främjar kunskapsutvecklingen. Kunskap kan i sin tur medföra ökad respekt för naturen. Utifrån ovanstående bör det därför anses väsentligt för beslutsfattare att skapa gynnsammare förutsättningar för utomhuspedagogik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Larsson, Annika. "Lärandets poesi : Kollektivt lärande i det interaktiva samtalet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13136.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares kollektiva lärande. Genom fenomenografiska grundidéer kring lärandeapsekter och kvalitativa skillnader i lärandet analyseras lärares interaktiva samtal. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka lärandeaspekter synliggörs i respondenternas interaktiva samtal? Vilka kvalitativa variatiaoner att närma sigl ärandet synliggörs i samtalen. Vilka möjliga relationella förhållanden synliggörs i det kollektiva lärandet mellan lärandeaspekter, kvalitativa variationer och teorin om meningsskapande? I uppsatsens används en fenomenografisk ansats där lärandeapsekter och kvalitativa skillnader i lärande fördjupas med hjälp av teorier om meningsskapande. Resultatanalysen visar och beskriver lärandeaspekterna ’vad’ och ’hur’. Sammanställningen visar att lärandeaspekterna i det interaktiva samtalet kan betraktas utifrån perspektivet inom och bortom innehållet. Respondenternas fyra kvalitativt varierande sätt att erfara lärandet prövas mot hållpunkter sprunga ur teorin om meningsskapande. Sammanställningen visar då att begrepp från teorin som ongoing, retrospective sense och plausiblity skulle kunna tänkas sammanfalla med den fenomenografiska analysen och synliggörandet av den. Begreppen förenklar och skapar medvetenhet om det fenomen som studeras och underlättar på så sätt praktisk och teoretisk tillämpning. Teoretiska hållpunkter inom meningsskapande som the change poet, sharebility constraints och engagemangshållning och förmågan att tolka stärker och argumenterar för det faktum att de kvalitativa variationerna som studien synliggör stämmer överens med metodansats och resultatanalys. Genom att studera den kollektiva sammanställningen gällande lärandeaspekter och kvalitativa variationer kontra den indivuella förändringsagenten, the change poet, konstateras att förändringspoeten stimulerar förändring mellan kvalitativa skilda sätt att erfara. Detta innebär, utifrån fenomenografins utgångspunkt, ett lärande. Slutsatsen kan därför dras att förändringspoeten också kan benämnas ’lärandepoet’ eftersom de innehar samma förändringsmotiverande förmågor, egenskaper och komponenter. Lärandets poesi uppstår när multipla lärandepoeter med varierande förändringsmotiverandeförmågor, egenskaper och komponenter, som med varierande dominanta ställningstaganden tillsammans skapar ett samtalsflöde i rörelse, ett flöde som innefattar samtliga delar i den meningsskapande processen men också innefattas av varierande kvalitativa sätt att närma sig lärandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mäkelä, Kirsi, and Tony Hermansson. "Flexibelt lärande? : En intervjustudie med lärare och rektorer angående deras uppfattningar, möjliggöranden och förverkliganden av flexibelt lärande samt dess påverkan på elevers lärande." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2877.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och rektorer på ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lärande samt få deras insikt i vad flexibelt lärande bidrar till när det gäller elevers lärande. För att uppnå syftet med denna undersökning har följande frågeställnings ställts: Hur uppfattas flexibelt lärande av lärare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lärare som positivt samt negativt med flexibelt lärande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lärande av lärare och rektorer samt hur ser lärare och rektorer på det flexibla lärandets funktion när det gäller elevers lärande?Det använda källmaterialet består av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lärare som arbetar med flexibelt lärande på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning på ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar på att den generella uppfattningen om flexibelt lärande hos rektorerna och lärarna är positiv. Man kan se utifrån intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lärande ofta cirkulerar kring relationen mellan lärare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angår både lärare och elev. Möjliggörandet och förverkligandet kan man säga består till största del att tillgodose elevers önskemål och behov. Detta innebär att man inte begränsar sig på något sätt, eleverna erbjuds alla möjligheter till studier. Utifrån intervjuerna kan man dra slutsatsen att flexibelt lärande bidrar till elevers lärande på ett sådant sätt att kunskapen fördjupas och eleverna får en annan förståelse för den kunskap som dom skapar. Den problematik vi kan se när det gäller det flexibla lärandet utifrån intervjuerna är att det saknas en allmän rådande definition av begreppet flexibelt lärande och att den socialkonstruktivistiska teorin inte är tillräckligt förankrad. Detta är nödvändigt för att projektet Flexibelt lärande ska lyckas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Lärande i"

1

Sheridan, Sonja. Barns tidiga lärande: En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kempe, Anna-Lena. Design för lärande i musik. Stockholm: Norstedts, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Selander, Staffan. Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hållpunkter för lärande: Småbarns möten med matematik. Åbo: Åbo akademis förlag, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Utbildningsdepartementet, Sweden. Stöd till vuxnas lärande: Förslag till lag. Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Björklund, Camilla. Hållpunkter för lärande: Småbarns möten med matematik. Åbo: Åbo akademis förlag, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

skolutveckling, Myndigheten för. Arbetsplats för lärande: Om samverkan mellan gymnasieskola och arbetsliv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kultti, Anne. Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Göteborg: Göteborgs universitet, Acta universitatis Gothoburgensis, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ärlemalm-Hagsér, Eva. Engagerade i världens bästa?: Lärande för hållbarhet i förskolan. Göteborg: Göteborgs Universitet, Acta Universitatis Gothoburgensis, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Dimenäs, Jörgen. Innehåll och interaktion: Om elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Lärande i"

1

Håkansson Ramberg, Maria. "”Det ska vara begripligt” – om lärares bedömning av godkänd språknivå i tyska." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 177–200. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.i.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bardel, Camilla, Gudrun Erickson, Jonas Granfeldt, and Christina Rosén. "Inledning." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 1–12. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.a.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Smidfelt, Linda. "”Jag tänkte på svenska”. Gymnasieelevers strategier för ordförståelse i italienska som främmande språk." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 65–79. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.d.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Frisch, Maria. "Hur betygsätts muntlig språkfärdighet i engelska? En studie av lärares resonemang kring bedömning av det nationella provet för årskurs 9." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 157–75. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.h.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Borger, Linda. "Bedömning av muntlig förmåga i engelska – om bedömarvariation och beslutsprocesser ur ett nationellt och europeiskt perspektiv." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 127–55. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.g.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Pålsson Gröndahl, Karina. "Elevers förståelse av lärares skriftliga återkoppling i ämnet engelska." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 201–17. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.j.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Källermark Haya, Lisa. "När elever i spanska söker efter specifik information på internet." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 105–23. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.f.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gunnarsson, Tina. "Flerspråkiga elever skriver på engelska." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 15–40. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.b.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Reierstam, Helena. "Bedöma språk eller innehåll? Språkets roll vid bedömning i språk- och ämnesintegrerad undervisning." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 219–44. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.k.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Fredholm, Kent. "Eleverna, datorerna och spanskan. Studier av gymnasieelevers användning av datorer i spanskundervisningen." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 83–104. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.e.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Lärande i"

1

Eriksson, Anders. "Frågestyrda seminarier: Forskningsbaserat lärande i kursen retorikens historia." In Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskonferens 2018. Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.67.126.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Häggblom, Pia. "Universiell design för lärande - konceptet för ett paradigmskifte där vi anpassar lärosäten och inte studenter." In Lärarlärdom: Conference on higher education. Linnaeus University, 2016. http://dx.doi.org/10.15626/lld.201503.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lindahl, Pia, and Therese Olsson. "Användning av återkoppling för att stödja studenters lärande: en studie av utbildares upplevelser kring användandet av återkoppling." In Lärarlärdom: Conference on higher education. Linnaeus University, 2016. http://dx.doi.org/10.15626/lld.201505.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jonsson, Natasha, Ida Martinsson, and Rebecca Wikström. "Representera flera!" In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/repr.

Full text
Abstract:
Om oss Vi som står bakom projektet Representera flera heter Rebecca, Natasha och Ida. Vi studerar kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier vid Linköpings unversitet och det här är vårt slutprojekt i kursen att publicera i den medierade offentligheten. Vårt mål med bloggen är att belysa underrepresentation av kvinnor i populära genrer av film och spel. Vi vänder oss främst till ungdomar i högstadiet, men våra texter ska även fungera som undervisningsmaterial till lärare och andra med pedagogiska yrken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Lärande i"

1

Wogensen, Lotta. Möjligheternas bibliotek : lärande i det livslånga biblioteket. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/maulib/2021/11.

Full text
Abstract:
Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden. Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom medel för kompetensutveckling från Region Skåne har åtta bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgång till bibliotek genom det livslånga lärandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ericson, Kristina, Linda Karlsson, Carina Olsson, Pablo Tapia Lagunas, Eva Tornbjer, Sara Kjellberg, and Martina Vall. Bibliotekets doktorandstöd i ny form: från generisk kurs till kontextuellt lärande. Högskolan i Borås, 2016. http://dx.doi.org/10.24834/2043/21464.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Faskunger, Johan, Anders Szczepanski, and Petter Åkerblom. Klassrum med himlen som tak: En kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. Linköping University Electronic Press, June 2018. http://dx.doi.org/10.3384/utomhusundervisningens-betydelse.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sjölander, Jens, and Pål Brunnström. Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771929.

Full text
Abstract:
Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hellström, Lisa, and Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.

Full text
Abstract:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Lärande i' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography