Dissertations / Theses: 'Låg- och högpresterande elever'

1

Al-Mashhadi, Mayami, and Zeina Al-Shakarji. "Högpresterande elever, Uppfattningar och utmaningar i matematik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33624.

Full text

Abstract:

Denna studie belyser hur några lärare och elever i grundskolans senare år upplever arbetet med högpresterande elever i ämnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lärande. Vår undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ämnesområde samt lärares och elevers perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar.Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar både en gemensam och individuell strategi för att främja högpresterande elever i ämnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger på lärarens eget initiativ, men p.g.a. bristen på resurser i skolan har det automatiskt blivit elevens ansvar. Detta bidrar till att högpresterande elever tappar motivation och utmaningar för att utvecklas vidare i sitt lärande i ämnet matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Mendoza, Sarmiento Luz Maria. "Högpresterande elever? : En studie om de högpresterande elever utifrån lärarens perspektiv i tre kommunala skolor." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-23485.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how some teachers work with above-average pupils in mathematics. I have issued three questions based on the purpose of this study: How do teachers define an above-average pupil? In what way the teachers stimulate and challenge the above-average pupils? Has the school done something special for the above-average pupils? The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with four teachers in primary school. The method consists of interviews and observations. The study shows that the teachers make an effort to give these pupils extra attention and challenging tasks. A major focus is put on problems solving and to develop the pupil's ability to be able to explain how they think and if necessary, they should be able to explain even to their fellow- pupils. We can also learn by teaching others. The results of the survey shows that teachers are aware of the pupils need for extra support, which partly means a dilemma for teachers. The teachers would like to offer even more than they can to the pupils, but due to lack of time, partly through staff meetings and documentation work and other things, the time is not sufficient for the teachers. My research is relevant because it highlights the above-average pupil’s perspectives through the teacher's experiences in the classroom. I have seen teachers’ different views on their educational approach, which has been a major goal of my investigation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Rinde, Johanna, and Robert Virtanen. "Högpresterande elever i matematik : En kvalitativ studie av lärares och specialpedagogers åsikter kring undervisning av högpresterande elever." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15471.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det på ett mer optimalt sätt. Vi har varit särskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rådande synen på högpresterande elever ser ut på de skolor som varit aktuella i studien har också varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger på tre olika skolor har ovanstående undersökts. Lärarnas och specialpedagogernas syn på de högpresterande eleverna är att de är i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas. Studien visar att i lärarnas fall stimuleras de högpresterande eleverna på olika sätt. Två av lärarna har individualiserande läroböcker och de två andra lärarna arbetar laborativt, där eleverna skapar sina egna matematikböcker. Åsikterna kring hur man skulle kunna arbeta med de högpresterande eleverna skiljer sig, men de flesta i undersökningen är överens om att det krävs mer resurser för att nå dessa elever. Det råder ingen tvekan om att de högpresterande eleverna är i behov av stöd, vilket skolan är skyldiga att ge dem då de är ansvariga för varje individs enskilda utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Carlsson, Alexander, and Emelie Rydén. "En högpresterande elevs situation i skolan : En jämförande studie mellan pedagoger och högpresterande elever." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3285.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan både ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de använder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mål är att göra en jämförelse mellan detta och hur högpresterande elever själva, i årskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att få reda på detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkätundersökning med högpresterande elever. Utifrån rådande forskning har vi sökt information om inlärningsstilar, intelligens, individualisering och resursfördelning. Vi har dragit följande slutsatser; att vissa resultat pekar i motsatt riktning mot vad tidigare forskning och tidigare undersökningar kommit fram till. Tidigare forskningen menar att resurserna fördelas ojämnt och att de högpresterande eleverna inte får alls samma mängd som sina klasskamrater. De pedagoger vi intervjuat menar däremot att eleverna visst får sin resursdel men i en annan form, nämligen i förberedelserna till undervisningen då dessa elever i regel är mer självgående och klarar av större och mer långsiktiga mål. Vidare pekar vår undersökning på att det finns en tillräckligt hög procent av elever för att enligt oss ses som oroväckande hög, som upplever sig orättvist behandlade i skolan. Avslutningsvis så ställer vi oss efter denna undersökning frågande till hur pedagoger egentligen ser på ett individualiserat arbetssätt för en högpresterande elev.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lyckelinge, Annette. "Högpresterande och matematikbegåvade elever. Hur stimuleras de i matematikundervisningen?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33788.

Full text

Abstract:

Denna uppsats har som syfte att skapa förståelse för hur högpresterande och särskilt matematikbegåvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkätstudie med standardiserade påståenden för att finna ett lämpligt urval av elever. Därefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansågs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och särskilt matematikbegåvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrån hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehåller experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar. Då dessa elever identifieras i skolan kan undervisningen anpassas till deras förmågor. Slutsatsen som dras av resultatet är att undervisningen och matematiklärarens roll är av stor betydelse för att dessa elever ska ha möjligheter att utvecklas utifrån sin potential. Med rätt stimulans kommer dessa elever fortsätta tycka att matematiken i skolan är givande och lärorik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Welander, Elin, and Daniel Hidgård. "Begåvade och högpresterande elever inom matematik : En litteraturstudie om identifiering av begåvade och högpresterande elever samt differentiering av undervisningen för eleverna i matematik." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43897.

Full text

Abstract:

Alla elever har rätt till en likvärdig skolgång och att utvecklas efter sin egen förmåga enligt svensk lag och Barnkonventionen. Det är dock många elever i skolan idag som inte utmanas och utvecklas som lagen kräver. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningen säger om identifiering av högpresterande och begåvade elever samt hur undervisningen differentieras för dessa elever. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar: - Vilka aspekter lyfts fram om identifiering av begåvade och högpresterande elever inom matematik? - Hur differentieras undervisningen för högpresterande och begåvade elever inom matematik? Studiens resultat visar att en differentierad undervisning är positivt för matematiskt begåvade elever i många avseenden. Resultaten mynnar ut i slutsatsen som betonar vikten av att identifiera dessa elever och att differentierad undervisning måste anpassas efter elevgrupp och individer, därmed finns det inget rätt och fel generellt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ebeling, Elin, and Johanna Krantz. "Högpresterande elever - en bortglömd grupp : En kvalitativ studie om åtta lärares arbete med högpresterande elever på lågstadiet i matematik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38359.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie baserar sig på en kvalitativ metod som belyser hur åtta lärare arbetar med högpresterande elever i årskurs 1-3 i matematik. Detta syfte har besvarats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av liknande utmanande uppgifter i arbetet med de elever som är högpresterande. Vidare betonar lärarna i studien att fokus ofta läggs på de elever som är lågpresterande eller som har svårigheter i matematik och att det är av denna anledning som dessa elever åsidosätts. Vår slutsats är att det krävs både tid och resurser för att kunna möjliggöra arbetet att utmana de elever som är högpresterande i matematik. Lärarna i studien önskar att man kunde nivågruppera eleverna i syfte att ge dessa elever utmanande uppgifter som de kan arbeta med tillsammans. Lärarna lyfter dock fram betydelsen av att läraren måste ge eleverna feedback och vägledning, eftersom att det är så eleverna utmanas vidare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Hidgård, Daniel, and Elin Welander. "Jag har inga riktlinjer för hur jag ska differentiera undervisningen för högpresterande elever : en kvalitativ analys om hur högpresterande och begåvade elever identifieras och hur undervisningen differentieras för dessa elever." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45405.

Full text

Abstract:

Utifrån Skollagen (Utbildningsdepartementet 3 kap. 2§) har alla elever rätt till att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt den tidigare forskningen (Pettersson, 2011: 219) och den insamlade empirin framgår det att skolorna fokuserar på eleverna som ej når kunskapsmålen. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare kan identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik i årskurs 4–6, samt att hitta verktyg för att differentiera undervisningen för dessa elever. Frågeställningarna studien utgått från är: - Vilka strategier har lärare för att identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik? - Vilka strategier använder lärare för att differentiera undervisningen för högpresterande och begåvade elever i matematik? Empiri har samlats in genom intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs 4–6. Empirin analyserades kvalitativt och kategorier skapades. Studiens resultat visar att lärare identifierar högpresterande och begåvade elever på olika sätt, exempelvis genom det matematiska språket och kvalitet på lösningar av uppgifter. Studien visar också att differentiering sker på olika sätt, främst förekommande var berikning av undervisning. Studien avslutas med en konklusion och didaktiska implikationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Mazreku, Kosovare. "Motivation och kunskapsutveckling hos högpresterande elever inom engelskundervisning : En studie utifrån högpresterande elevers perspektiv i årskurs 9." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37753.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen baseras på en kvalitativ metod som behandlar och belyser hur högpresterande elever uppfattar den egna motivationen och utvecklingsmöjligheterna genom en ordinarie undervisning i ämnet engelska för årskurs nio. Vidare undersöker studien om en alternativ nivåindelad undervisning kan ha en positiv effekt i deltagarnas motivation och prestation i ämnet engelska. Uppsatsen utgår ifrån elevperspektivet där syftet med arbetet var att undersöka och tillföra kunskap om gruppen högpresterande elever och hur de ser på sin skolsituation. Detta genom att fokusera på hur eleverna beskriver sin motivation och prestation i förhållande till en ordinarie undervisning för att sedan genom en alternativ undervisning undersöka om detta kan tillföra någon positiv förändring i hur de upplever ämnet engelska i skolan. Resultaten visade att högpresterande elever känner sig omotiverade, osynliga och underpresterar till följd av en undervisning som läggs på en alldeles för låg kunskapsnivå för dem för att de ska kunna tillägna sig nya kunskaper. Vidare poängterar deltagarna att lusten och utvecklingen i ämnet engelska erhålls utanför skolan då skolans fokus riktas på lågpresterande eller de som har svårigheter i engelska. Studiens slutsats är att stora resurser, forum och tid måste möjliggöras för lärare att utmana deras högpresterande elever i ämnet engelska. Deltagarna i studien önskar att de kunde få fortsätta utbildas i den alternativa undervisningen där de kunde fördjupa sig, arbeta i en högre takt samtidigt som läraren haft tid att stötta och vägleda genom arbetet.

Engelska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hyvärinen, Alexandra. "Pretationer, makt och intimitet : en kvalitativ studie om högpresterande elevers motivation och det stöd de får i skolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27208.

Full text

Abstract:

Denna uppsats behandlar ämnet högpresterande elevers motiv till höga prestationer och resultat i skolan samt det stöd som dessa elever får. Den utgår ifrån ett elevperspektiv och syftet är därför att undersöka och bidra med kunskap om hur högpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera på vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det stöd de får i skolan. Tidigare forskning på området har visat att elever har förmågan att prestera i skolan inte är en grupp som prioriteras, att ge dessa elever stöd har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har stödet till dessa elever ökat för att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fråga om exempelvis forskning. En högpresterande elev är en elev som har potentialen att prestera över vad som förväntas av normen samt gör detta och stödet för dessa elever har tagit sig olika former. För att undersöka hur högpresterande elever uppfattar sin skolsituation genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högpresterande elever där dessa fått beskriva vad som motiverar dem och hur de uppfattar stödet från skolan. Detta har sedan sammanställts och analyserats utifrån en teori om motivation och en teori om stöd i undervisningen. Resultatet visade att det hos högpresterande elever går att identifiera de motiv som teorin presenterar: behov av prestationer, behov av makt och behov av intimitet i form av inre och yttre motiv. Vad gällande stödet i undervisningen visar resultatet att eleverna har upplevt eller vill ha stöd i form av acceleration, vilket innebär snabbare undervisning, berikning, det vill säga breddande av undervisningen, separation, som innebär att de högpresterande eleverna lämnar ordinarie undervisning för specialundervisning och nivågruppering, det vill säga alla elever delas in efter deras prestationsnivå inom ramen för den ordinarie undervisningen. Några av eleverna upplevde även att de inte fick tillräckligt med stöd i undervisningen och fann då egna strategier för att utmanas i skolan bland annat att göra uppgifterna mer utmanande så som att göra mer på en uppgift än vad som förväntas. Jag anser att lärarens uppgift är att ge stöd åt de högpresterande eleverna så att de utvecklar sin lust att lära och känner sig utmanade av skolan men för att det ska fungera krävs bland annat mer resurser till skolan. Jag tror även att om vi kan förstå vad som driver de högpresterande eleverna och hur vi kan utmanade dem på bäste sätt kan det i förlängningen leda till att resultaten i skolan ökar generellt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Carlsson, Anna, and Liljeblad Marie. "Speciallärares uppfattningar av bemötande av elever med låg motivation och låg självkänsla i matematiken : - En kvalitativ forskningstudie." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158663.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera speciallärares uppfattningar av hur de bemöter elever i årskurs 4till 6som har låg motivation och låg självkänsla inför matematiken. Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats med syfte att öka kunskapen om speciallärares bemötande i matematiken. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. Vi har gjort åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade att lärarnas bemötande medelever i matematiken påbörjas med relationen mellan lärare och elever. När eleverna upplever att relationen med lärarna är positiv har eleverna lättare för att få motivation till att lära. Resultatet visar också att lärare varierar sin undervisning och anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar. Det framkom också att lärare i sin undervisning utgår från elevernas arbetstempo och att möta eleverna på deras nivå för att öka elevernas självkänsla. Relationen mellan lärare och elever är även viktig i undervisningen. Känner eleven sig trygg med läraren är det lättare att motiveras till att lära och på så sätt kan elevernas självkänsla öka. I vår slutsats kom vi fram till att det är sociala aspekter som till exempel relationer mellan lärare och elev samt tryggheten i skolmiljön som påverkar elevers motivation och självkänsla. Andra faktorer som påverkar är elevers erfarenhet av motgång och framgång i sitt lärande samt deras positiva upplevelser inför matematiken. Både elevers självkänsla och motivation har ett samband med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hansson, Anna, and Nora Faisal. "Högpresterande elever i matematik - att se helheten : En kvalitativ studie om hur högpresterande elever identifieras, undervisas och följs upp inom matematikämnet i grundskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104448.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur lärare gör för att identifiera, undervisa och följa upp högpresterande elever i matematik. Metoden som tillämpades har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Studien utgår från en teori som väger in både kognitiva och sociala aspekter. Resultatet visade att högpresterande elever i matematik identifieras genom att de uppvisar motivation och kreativitet inom matematiken. Ytterligare identifikationsverktyg är kartläggning och bedömningar. Till grund för lärares undervisningsstrategier ligger ofta de bedömningar som skett genom kartläggningar, men bygger även på elevers uppvisade intressen. Resultatet visade också på att majoriteten av lärare använde sig av varierad och differentierad undervisning. Uppföljningen skedde delvis individuellt av läraren men också i samverkan med övriga lärare och vårdnadshavare. I resultatet framkom dessutom att kartläggning i stor utsträckning låg till grund för identifiering av högpresterande elever. Kartläggning låg också till grund för uppföljning av högpresterande elever. Hur lärarna arbetade utifrån vad resultatet av kartläggningarna visat, framkom dock inte i vårt resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Johansson, Karin, and Liselotte Larsson. "Speciallärares och specialpedagogers arbete med flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46740.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att ta del av hur speciallärare och specialpedagoger på låg- och mellanstadiet beskriver sitt arbete med flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån studiens syfte valde vi en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi genomförde 12 intervjuer med speciallärare och specialpedagoger på nio skolor i mellersta Sverige. Samtliga informanter menade att de uppmärksammar samma tecken på läs- och svårigheter hos enspråkiga som hos flerspråkiga och att det är viktigt att skapa en helhetsbild av elevens språkliga kompetens på alla språk. Informanternas beskrivningar tolkades utifrån sociokulturell teori, det relationella perspektivet samt Banks fem dimensioner. Resultatet visade att våra informanter använde varierade arbetssätt och material utifrån elevernas individuella behov. Övervägande samma material användes till såväl flerspråkiga som enspråkiga elever. Samtliga elever i behov av särskilt stöd fick samma tillgång till specialpedagogiska insatser oavsett språklig bakgrund och insatserna genomfördes både i grupp och individuellt. Informanterna förespråkade ett förebyggande arbete och tidiga insatser samt betonade vikten av samarbete med andra yrkeskategorier och vårdnadshavare. Detta ansågs extra betydelsefullt vid kartläggningsarbete. Vid analysen kunde vi se att beslut på skolnivå, direkt och indirekt, ansågs påverka arbetet som utfördes på grupp- och individnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Karlsson, Anita. ""De kan uppträda lite udda och annorlunda" : Pedagogers bild av särbegåvade och högpresterande elever i grundskolan." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-125470.

Full text

Abstract:

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur pedagoger identifierar särbegåvade elever och högpresterande elever. Jag var också intresserad av att undersöka pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om möjligheter och hinder för att dessa elever ska lyckas i skolan. Mina informanter var sexverksamma lärare i grundskolan med olika erfarenheter av undervisning. Jag har genomfört en kvalitativ studie med enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna var halvstrukturerade med möjlighet att ställa följdfrågor. Det empiriska materialet har bearbetats genom tematisk analys. Jag redovisar mitt resultat utifrån följande teman: definitioner, relationer, förmågor, prestationer, struktur och organisation. Resultaten i studien visar att det råder viss osäkerhethos pedagoger hur de kan identifierarsärbegåvade elever. Vidare visar studien att det kring högpresterande elever fanns en kunskap som var i linje med aktuell forskning, nämligen att de bland annat är motiverade för att lära, har lätt för att lära, får ofta höga betyg och har hög närvaro i skolan. Resultatet visar också att planering och arbetssätt är viktigt för båda dessa elevgrupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Bergström, Ulrica. "Hur motiverar och stimulerar lärare de högpresterade elevernas utveckling inom matematiken?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6208.

Full text

Abstract:

This study is about the above-average pupils’ situation in schools and how teachers work to encourage and motivate these pupils' development in mathematics. The purpose of this study is to find out how a group of teachers work with above-average pupils in mathematics. The study addresses previous research on these students' school situation and how teachers should work with them. There have been unstructured interviews with a number of educators to get a personal insight into how they work with above-average pupils. The results show that the teachers who participated in the study found stimulation of the above-average pupils important but they think it is difficult to get sufficient time to fully be able to satisfy these pupils. It has also shown that teachers believe that pupils with difficulties first of all should get help from special education teachers. They conclusions that I have made is that the above-average pupils development and stimulation is vitally important, but that they too often falls through the net and we let them work on on their own. I believe that more attention should be on the above-average pupils and that we can use their knowledge in the classrooms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Camilla, Bergström Camilla, and Emma Lindberg. "Högpresterande elever - Lärares syn på didaktiska val, utmaningar och möjligheter för dessa elever inom läs- och skrivutvecklingen i F-3." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173175.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att öka kunskapen i hur högpresterande elever stöttas och utmanas av lärare i ordinarie undervisning i F-3 inom läs- och skrivutvecklingen. Studien fokuserade på vilka utmaningar och möjligheter verksamma lärare upplever att det finns i stöttningen. Frågeställningarna besvarades genom nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärare upplever att ett stort ansvar för högpresterande elever ligger hos läraren. En utmaning som framkommit är val av material och tid för planering. En möjlighet som sågs i resultatet är att högpresterande elever kan inspirera andra elever och sig själva och på så vis driva klassen framåt. Det har också visats att det finns två nyckelstrategier för att utmana och stimulera dessa elever, acceleration och berikning. Studien har funnit att det är viktigt att högpresterande elever inkluderas och att de har ett socialt samspel med sina klasskamrater och lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Viklund, Linda. "Elevers inställning till lärande i matematik på gymnasiet : Skillnader och likheter mellan högpresterande elever och elever i behov av stöd." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132578.

Full text

Abstract:

Internationell matematikdidaktisk forskning har på senare år influerats av psykologin. Motivation,självreglering och mindset är tre faktorer som anses påverka inlärningen. Genom att, i en enkät,kvantitativt undersöka dessa tre faktorer i den svenska gymnasieskolan och jämföra med eleversbetygsresultat framgår en signifikant skillnad mellan elever med betyget F och elever med betyget A.Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju utforskas området djupare. Fram träder en bild av vilkaskillnader och likheter i inställningen till lärande i matematik som finns mellan elever i behov av stödoch högpresterande elever. Elever i behov av stöd saknar tydliga kunskapsmål och kopplar sinaresultat till yttre faktorer såsom lärare, kamrater och arbetsro. Elever i behov av stöd saknar också tillstor del förmågan att själv reglera sitt lärande och har ett mer statiskt mindset. Högpresterande eleveruttrycker tydligare mål, är effektivare att reglera sitt lärande och har ett mer dynamiskt mindset.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Engman, Caisa, and Ida Östlund. "Stimuleras och utmanas de högpresterande eleverna tillräckligt? : En studie om lärares och högpresterande elevers syn på utmaningar och stimulans i ämnet svenska, årskurs 1–3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24346.

Full text

Abstract:

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på det kognitivistiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Vi har undersökt grundskollärares beskrivningar av hur de individanpassar undervisningen för de högpresterande eleverna i ämnet svenska samt deras åsikter om vad skolan kan bidra med för att tillgodose de högpresterande eleverna i undervisningen. Vi har även undersökt hur högpresterande elever upplever sin svenskundervisning. Underlaget för studien har erhållits genom ostrukturerade intervjuer med grundskollärare för de yngre åldrarna samt elever i årskurserna 2 och 3. Resultatet av undersökningen visar att de berörda lärarna har en tanke med att utmana och stimulera de högpresterande eleverna genom individanpassningar men att det skulle kunna ske i högre utsträckning. Nivågruppering utefter elevernas olika förmågor och berikande effekter sker, medan acceleration förekommer minimalt i lärarens undervisning. De högpresterande eleverna uppger att utmaningar skulle kunna ges i mycket högre grad. Kompetensutveckling och samplanering mellan lärarna i syfte att utmana och stimulera de högpresterande eleverna sker minimalt på samtliga skolor som ingår i undersökningen. Ökad kunskap hos samtliga lärare om hur de kan bemöta högpresterande elever samt utökning av kollegialt lärande med fokus på högpresterande elever, skulle kunna bidra till att lärarna kan utmana dessa elever mer på rätt nivå. Vid samplanering skulle även ökad nivågruppering ske ute på skolorna anser lärarna, vilket skulle bidra till att svenskundervisningen individanpassades ytterligare för de högpresterande eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Brunsberg, Annika. "När duktiga barn börjar skolan : - hur högpresterande barn uppmärksammas och stimuleras då de börjar skolan." Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-10346.

Full text

Abstract:

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Andersson, Therese, and Johanna Sundkvist. "Högpresterande elever i grundskolans tidiga år : - hur lärare kan utmana och skapa motivation hos dem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32708.

Full text

Abstract:

I lärares uppdrag ingår att anpassa undervisningen till alla elever för att främja deras fortsatta lärande. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur verksamma lärare anser att klassrumssituationen är för de högpresterande eleverna, samt hur lärare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom området samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Samtliga arbetar i årskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lärarna använder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjälp av olika strategier och därför kan ges till alla elever. De använder sig även av nivågrupperade uppgifter som är anpassade till elever på tre olika nivåer; grundnivå, enkel och utmanande. En svårighet med att anpassa uppgifterna efter alla elever är att tiden inte räcker till, och då prioriterar lärarna elever i svårigheter för att så många som möjligt ska nå målen. Risken med att inte ge eleverna tillräcklig utmaning är att de tappar motivationen och slutar engagera sig för skolarbetet, vilket kan leda till att de stör sina klasskamrater. För att skapa motivation hos de högpresterande eleverna gäller det att ge dem utmanande uppgifter eller, som två av lärarna erfarit, erbjuda eleverna tid med speciallärare. Detta kan bidra till att eleverna känner sig sedda och får ökad motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Bäck, Gabriella. "Får högpresterande elever den utmaning de har rätt till i skolan? : En empirisk studie baserad på lärares åsikter om arbetet med individualisering med fokus på högpresterande elever." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27629.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate five teachers’ opinions on the work with individualization with focus on above-average pupils. I have issued four questions based on the purpose of this study: - How do these teachers define the theoretical concepts of individualization and above-average pupils? - How do the teachers reason about the concept of individualization with focus on the above-average pupils? - How do the teachers reason regarding the work with individualization in the Swedish language? - Do these teachers consider that there are difficulties to individualize the work so that it will challenge above-average pupils? The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with five teachers in primary school. The theory and the theoretical concepts this study is based on is: what defines the above- average pupils, the zone of proximal development, the concept of individualization and motivation and the importance of cognitive and non-cognitive abilities. The study shows that the theoretical concept of above-average pupils is hard to define and it shows a difference between how the teachers choose to define it. However, the teachers show a good understanding of the concept of individualization which they define as an approach based on each individual's level of knowledge. It also shows that the teachers are having difficulties individualizing the school assignments to challenge and stimulate the above-average pupils. The teachers mean that the main reason for this problem is the lack of resources the teachers have available.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hugosson, Camilla, and Pernilla Norelind. "Begåvade elever, fortfarande osynliga?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35413.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om studie- och yrkesvägledning bland högpresterande och särskilt begåvade elever. Tidigare forskning visar på att den här elevgruppen inte är tillräckligt synliggjord och uppmärksammad inom skolvärlden. Därför är syftet med studien att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. Våra frågeställningar är: Hur framträder högpresterande och särskilt begåvade elever i studie- och yrkesvägledares verksamhet? Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare med högpresterande och särskilt begåvade elever? och Vilken förståelse har studie- och yrkesvägledare för högpresterande och särskilt begåvade elevers behov i karriärvägledningsprocessen? För att besvara frågeställningar valde vi en kvalitativ metod med hermeneutisk forskningsansats. Empirin analyserades med stöd av Gardners intelligensteori och Peavys vägledningsteori samt Renzullis begåvningsmodell med utvalda begrepp. Huvudresultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar likadant med högpresterande och särskilt begåvade elever som med andra elevgrupper. Dock ses skillnader i hur högpresterande och särskilt begåvade elever framträder i studie- och yrkesvägledarnas verksamhet samt vilka behov de har i karriärvägledningsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Sandberg, Lina, and Ditte Maria Stenberg. "Högpresterande elever i matematik : Elevers reflektioner över sitt upplevda stöd och sin matematiska förmåga." Thesis, Jönköping University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-9393.

Full text

Abstract:

Idag har vi en skola för alla där varje elev ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Den här studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien är att belysa vilket stöd högpresterande elever fått och velat ha under sina år på grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmåga i matematik.

Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en kvalitativ metod med elever på gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svårt att definiera sina kunskaper och förmågor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat. Det som kom fram är snarare bristen på stöd och utvecklande möjligheter. Eleverna har varken upplevt berikning eller acceleration i någon större utsträckning, men individualisering och differentiering har skett på skiftande sätt. Eleverna i studien önskar att de hade varit nivågrupperade och att de hade fått mer enskild hjälp, bättre stöd och fler utmaningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Aspebo, Ulrika. "Det är inte bara elever i svårigheter som behöver stöd : En intervjustudie om att utmana och motivera begåvade elever i engelskundervisning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-70510.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare i grundskolan beskriver att deanvänder sig av i mötet med begåvade elever i ämnet engelska. I bakgrundsdelen redogörs förbegreppet begåvning och andra för studien relevanta begrepp, samt tidigare forskning påområdet. Vidare behandlas vad de gällande styrdokumenten säger samt de olika förmågorna iförhållande till ämnet engelska. Två teorier om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkter,Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Blooms taxonomi omlärande i olika nivåer. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem engelsklärarei grundskolans årskurs 4–6 verksamma i tre olika kommuner. Intervjuerna spelades in somljudfiler för att sedan transkriberas samt tolkas med hermeneutisk metod. Resultatet visar attmånga av de strategier som lärarna beskriver att de använder i undervisningen med begåvadeelever gäller det generella arbetet med samtliga elever. Dock visar resultatet även på någraspecifika strategier för de begåvade eleverna, där främst individanpassning har ett stort fokus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Fors, Johanna, and Martin Holsbrink. "Grupparbete - vad tycker elever egentligen om det? : - Relation mellan elevers prestationsnivå och deras syn på grupparbete -." Thesis, Växjö University, Växjö University, Växjö University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5151.

Full text

Abstract:

Grupparbete, eller kooperativt lärande (cooperative learning), är ett återkommande ämne i den internationella pedagogiska debatten. Många studier har gjorts om huruvida grupparbete är effektivare ur inlärningssynpunkt än traditionell undervisning eller individuellt arbete, men resultaten är inte alltid entydiga. Mycket kritik har förts fram vad gäller effektiviteten av grupparbete som undervisningsmetod, främst för högpresterande elever.

Finns det ett samband mellan elevers prestationsnivå och deras attityd till grupparbete? För att klarlägga detta har vi genomfört en enkätundersökning omfattande 77 elever i årskurs 9 på en skola i södra Sverige. Eleverna delades in i tre olika grupper beroende på prestationsnivå och relationen mellan prestationsnivå och syn på grupparbete belystes. Vi genomförde uppföljande intervjuer med 9 av de elever som besvarade enkäten, tre elever ur varje prestationsgrupp.

Resultaten visar att högpresterande elever är mer kritiska till grupparbete, och således föredrar att arbeta enskilt, än medel- och lågpresterande elever. Vidare visar resultaten att elever som föredrar individuellt arbete gör så för att de anser att de lär sig mer på det sättet. För elever som föredrar att arbeta i grupp är det däremot den sociala aspekten som är viktigast i valet av arbetssätt. De väljer att arbeta i grupp för att det är roligare.

Med tanke på styrdokumentens ambitioner om en skola för alla, där syftet torde vara att den enskilde individen skall mötas på de villkor som är bäst för denne, bör vi kanske i större utsträckning fundera över varför vi som lärare väljer grupparbete som undervisningsmetod och hur vi väljer att organisera och bedöma grupparbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Markström, Johanna. ""Programmet har ju en låg status" : Gymnasielärares tankar och attityder om elever på yrkes- och studieförberedande program." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2494.

Full text

Abstract:

This paper is named “The status of the programme is low” – Gymnasium teacher’s thoughts and attitudes towards students in the vocational- and the educational programmes. The purpose is, as the title reveals, to examine the attitude of four teachers in the Swedish gymnasium towards the vocational and the educational programmes and the students that attend either one of them. This purpose is accompanied by research which says that the educational programmes’ status is higher than one of the vocational programmes. The main questions asked are which differences that exist between the teacher’s descriptions of the vocational programmes in comparison to the educational programmes, as well as in which ways the teachers are upholding possible attitudes towards the various students.

The method that this paper is made with is a qualitative analysis of the interviews with the four different teachers from four different programmes in one gymnasium. The transcription of the interviews is the subject of analysis. As theory, both the theories of Edward W. Said and Michel Foucault are used in this study. Said´s book Orientalism focuses on the difference between the “we” and “the other”. Foucault talks in his theory of the discourse and of power, about how the persons and/or things with the power in a certain discourse are the ones that also have access to define that which is considered as knowledge.

The conclusion is, among other things, that the teacher’s attitudes towards the students in the different programmes correlate with the existing discourse in Swedish schools which says that the educational programme’s status is higher than that of the vocational programmes. The teacher’s enthusiasm to express that there is a hierarchy between the different programmes also corresponds to previously done research about students. This research says that students in low status programmes are more willing to talk about and acknowledge the hierarchy, while the students in high status programs, tend to undermine or deny that the hierarchy even exists.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Waldt, Sandra, and Anna Olsson. "Lågstadielärares erfarenheter av att arbeta med högpresterande och särbegåvade elever i matematik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20715.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lågstadielärare definierar och identifierar högpresterande respektive särbegåvade elever. Genom studien ville vi även undersöka vilka metoder som lärarna ansåg vara gynnsamma i mötet med dessa elever i matematikundervisningen samt se om lärarna får stöd av organisationen i bemötande av dessa elever. Undersökningen är av kvalitativ ansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer vid datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med åtta lågstadielärare i Skåne och Blekinge. Det teoretiska ramverk som användes i denna studie var Renzullis (2016) teori “The three-ring conception of giftedness” och som innefattar de tre klustrena “förmåga över genomsnittet”, “motivation” och “kreativitet”. För att få en matematisk inriktning i teorin, användes även Krutetskiis (1976) matematiska förmågor i Renzullis kluster “förmåga över genomsnittet”. Resultatet som framkom, visade att lärarna karakteriserade högpresterande respektive särbegåvade elever på samma vis, men använde inte samma begrepp för att benämna dessa elever. Ingen av lärarna hade någon specifik identifieringsmetod för att identifiera dessa elever, men hade genom erfarenhet fått fram olika metoder som ansågs fungera. Det visade sig att lärarna arbetade med undervisningsmetoderna acceleration, berikning och nivågruppering för att bemöta de högpresterande och särbegåvade eleverna i undervisningen. Alla lärare ansåg även att dessa eleverna behövde stöd i undervisningen för att komma vidare i sin utveckling. Några av lärarna ansåg att det stöd de hade behövt från organisationen uteblev i bemötandet av högpresterande och särbegåvade elever. Det var endast en av lärarna som presenterade att de hade gemensamma handlingsplaner för att bemöta dessa elever i matematikundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Henningsson, Christina, and Malin Ahlström. "Att möta högpresterande elever i matematiken : en studie om hur lärare arbetar med konkretisering och individualisering." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226392.

Full text

Abstract:

Att arbeta med elever som presterar på en högre nivå än vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lärare. Det ingår i lärarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, därför ville vi undersöka hur lärare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på två skolor där tre lärare på varje stadium deltog. I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta är ett område som är av nytta för samhället då högpresterande elever är en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade på. De metoder som vi har använt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer då vi ville se hur lärarna faktiskt arbetar. De teorier som vi har använt oss för att analysera vår empiri är det sociokulturella perspektivet med fokus på den proximala utveckling zonen och aktivitetsteorin. De resultat som studien visade på var att de högpresterande eleverna fick stöd i sin matematiska kunskapsutveckling dock var denna sparsam och sträckte sig enbart till ett tillfälle i veckan. I de lägre årskurserna fick eleverna arbeta enskilt med en specialpedagog medan i de högre årskurserna fick de högpresterande eleverna i grupp ett tillfälle, som lärarna på den skola arbetat fram som de kallade för parallellmatematik. Vad som även tydligt framkom i studien var att lärare som har utbildning inom ämnet matematik upplevde en större säkerhet och kunde på så vis vara flexibla i sin undervisning. Dessa lärare arbetade också i högre utsträckning med att konkretisera matematiken för sina elever, vilket medförde att de kunde individualisera för både hög- och lågpresterande elever i klassrummet. Nyckelord: matematikpedagogik, grundskola, lärare, intervju, högpresterande elever

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Löfgren, Timmie. "Matematikläxor : Något för alla?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10175.

Full text

Abstract:

Hemläxor är ett vanligt förekommande pedagogiskt verktyg i skolans värld. Det finns fleraanledningar till varför lärare väljer att arbeta med hemläxor som en förlängning av skolan. Dethar blivit en allt större debatt kring användandet av hemläxor som inte nämns i något avskolans styrdokument men trots det har skolverket lämnat ut ett diskussionsunderlag förlärare, Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. (Skolverket 2014), där lärareerbjuds en stöttning i utformningen av hemläxor.SyfteSyftet med denna studie är att synliggöra hur lärare resonerar kring hemläxor i matematiken.MetodStudien är en kvalitativ studie där intervju som redskap har tillämpats för att få fram lärarnasresonemang. Vidare ligger hermeneutiken som grund för de tolkningar och analyser somgjorts för att få fram ett tillförlitligt resultat. I undersökningen intervjuas fyra matematiklärare,två som använder sig av hemläxor och två som inte använder sig av matematikläxor, om sinaresonemang och erfarenheter kring hemläxor i matematik.ResultatUndersökningen visar att lärarna är reflekterande om den problematik som hemläxor för medsig. Problematik som framkommer är hur de lågpresterande eleverna tenderar att ha svårt attgenomföra och erhålla den nyttan som hemläxor syftar till. Ytterligare aspekter somframkommer som problematiskt i resultatet är tiden det tar för lärarna att konstruerahemläxorna för att de ska anpassas för varje elev och dess unika behov, tiden det tar föreleverna att genomföra hemläxorna samt problematiken med att erhålla stöttning i hemmetnär det behövs. Vidare är lärarna likaså medvetna om vilka fördelar som hemläxor tenderar attföra med sig, framförallt den repetitiva vinningen där eleverna kan repetera något ochdärigenom fördjupa sina kunskaper. Resultatet synliggör hur lärarna är medvetna om vadtidigare forskning kring området beskriver likväl problematik som förtjänster samtidigt somde visar sig vara reflektiva över sitt arbete och hemläxor oavsett användande eller ej.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Muslija, Amila, and Adam Lind. "Individuella utmaningar och avancerad undervisning : En studie om hur lärare arbetar med högpresterande och särbegåvade elever i ämnet engelska i gymnasieskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31593.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och särbegåvade elever, samt vilka faktorer det är som möjliggör och försvårar lärarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lärare på två olika gymnasieskolor. De teorier som tillämpas i studien är Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lärarna har förmåga att definiera vad en högpresterare och särbegåvning är samt skilja på dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av särbegåvningar. Arbetssätten med dessa elever individanpassas i engelska och de får stimulerande och utvecklande arbetsmaterial på antingen avancerad nivå eller universitetsnivå. Resultatet visar också att tid, resurser och lärarnas tjänstefördelning påverkar och försvårar deras arbete med dessa elever. Tiden räcker inte till idag samt att det inte finns tillräckligt med resurser i gymnasieskolan till högpresterare och särbegåvningar. De intervjuade lärarna har också många uppdrag i sina tjänster, vilket gör att de inte hinner arbeta med högpresterare och särbegåvningar så mycket som de skulle vilja i skolan. I studien konstateras det också att gymnasielärare i engelska bland annat behöver mer resurser, Allmänna råd och kompetensutveckling från Skolverket kring högpresterare och särbegåvningar, för att arbetet med dessa elever ska bli effektivare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Andersson, Sanna, and Lotten Wester. "Stimulerande undervisning av högpresterande och särbegåvade elever i matematik : En intervjustudie av engagerade matematiklärares aktiviteter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160946.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa hur engagerade matematiklärare anser att de möjliggör undervisning som stimulerar högpresterande och särbegåvade elever i matematikklassrummet. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer där tio lärare beskrev sin undervisning samt eventuella hinder för att genomföra den undervisning de ansåg eftersträvansvärd. När intervjuerna analyserades utifrån begreppen berikning och acceleration framkom det att fördjupning och breddning av lärostoffet förekom i hög grad, såväl i aktiviteter riktade till enskilda elever som i helklassaktiviteter. Lärarna möjliggjorde även att eleverna kunde gå snabbare fram genom kursinnehållet, och tiden de tjänade användes huvudsakligen till fördjupning. Alltså förekom både acceleration och berikning. Utöver acceleration och berikning betonade även lärarna vikten av att skapa en god relation med eleven samt att de strävade mot att främja ett lustfyllt lärande snarare än ett prestationsinriktat. De hinder som framkom indikerar att det till stor del är upp till den enskilda läraren att stimulera dessa elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Åkesson, Therése, and Jennifer Nilsson. "De klarar sig själva.. - En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares arbete med högpresterande elever." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30427.

Full text

Abstract:

Det finns en uppfattning om att högpresterande elever klarar sig själva i skolan då de uppnår målen utan svårigheter och detta kan, lite paradoxalt, leda till att högpresterande elever inte får det stöd och den vägledning som de är i behov av. Detta förhållande har väckt vår nyfikenhet gällande hur vägledarna ser på detta dilemma. Syftet med studien är att analysera och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det. Syftet har resulterat i tre frågeställningar: Hur anser studie- och yrkesvägledare att de arbetar med att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Vilka resurser anser sig studie- och yrkesvägledare behöva för att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Skiljer sig vägledningsstödet till högpresterande flickor och pojkar? För att samla in studiens empiri genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare. Tre av vägledarna arbetar på gymnasieskolor och tre arbetar på högstadieskolor. För att analysera resultatet och besvara frågeställningarna har teorier och begrepp används från Careership och System Theory Framework, begrepp så som habitus, handlingshorisont, påverkansfaktorer och pragmatiskt rationellt beslutsfattande användes. Studiens huvudresultat visar att högpresterande elever prioriteras ner på grund av att lågpresterande elever tar mer resurser hos vägledaren samt att det borde satsas mer på den breda vägledningen. Resultatet visar även att högpresterande flickor och pojkar tenderar att behöva lika mycket stöd i val och väljande fast på olika sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Eriksson, Mikaela, and Anna Sandström. "”För att få gnistan och glädjen tillbaka” : Lärares arbete med elever som har potential att vara eller som är högpresterande inom matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49510.

Full text

Abstract:

Syftet med följande studie är att undersöka hur lärare arbetar för att utmana elever med potential att vara eller som är högpresterande inom matematik. Enligt skollagen och läroplanen har alla elever rätt till utveckling på sin nivå. Tidigare forskning tyder däremot på att det i nuläget inte ser ut så i skolan och det är därmed en viktig fråga att lyfta. Genom intervjuer och observationer med fyra lärare på fyra olika skolor har målet varit att ta reda på hur det är i skolorna idag. Frågeställningarna behandlar hur lärare arbetar med att utmana dessa elever. Genom intervjuer och observationer har vi tagit reda på hur lärarna går till väga för att identifiera och undervisa denna grupp. Vi har även tagit reda på vilka konsekvenser som kan uppstå om stimulans uteblir och hur lärarnas förutsättningar för att genomföra detta ser ut. Det har framkommit att det är viktigt att utmana eleverna då de utan stimulans kan bli oroliga och kan stagnera i sin kunskapsutveckling. Lärarna arbetar varierat med olika sorters uppgifter och material för att utmana eleverna på deras nivå. Lärarna använder sig framförallt av problemlösning då det ger eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor. Det har även framkommit hur betydelsefullt kollegialt samarbete är. Samarbete ökar möjligheterna för att individanpassa undervisningen och lärarna kan dra nytta av varandras kunskap. Lärarna delger att de har tillräckliga förutsättningar för att utmana dessa elever men de efterfrågar ett utökat kollegialt samarbete och vidareutbildning för att ytterligare kunna stötta dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Gustafsson, Matilda, and Amanda Josefsson. "Didaktiska avvägningar i klassrummet : En studie om lärares val av möblering och placering av elever med olika prestationsnivåer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385209.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares didaktiska avvägningar vid möblering och placering av hög- respektive lågpresterande elever i klassrummet. Vi ville synliggöra vilka didaktiska avvägningar lärare, verksamma i årskurs 1-6, gjorde och varför. Materialet till studien samlades in via en webbenkät och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Materialet analyserades med hjälp av Uljens (1997) skoldidaktiska teori. Resultatet visar att lärarna gjorde många olika didaktiska avvägningar gällande möbleringen av klassrummen samt gällande placeringen av elever med olika prestationsnivåer. De flesta lärarna valde att placera sina möbler i rader eller i grupper, där deras främsta fokus var att bibehålla arbetsron, att eleverna skulle se tavlan eller att separera eleverna från något eller någon. Majoriteten av lärarna gjorde alltid eller mer än ofta didaktiska avvägningar gällandeelevplaceringar utefter elevernas prestationsnivåer. De flesta lärarna uppgav att de gärna placerar högpresterande elever tillsammans med en annan högpresterande elev eller bredvid en lågpresterande elev. Det var även vanligt att placera de högpresterande eleverna långt bak i klassrummet. Lärarnas främsta anledning till detta var att eleverna skulle utmanas eller för att de skulle kunna stödja andra elever. Flertalet av lärarna uppgav att de gärna placerade lågpresterande elever nära läraren eller långt fram i klassrummet. Det var även vanligt att placera dessa elever tillsammans med en god kamrat eller tillsammans med en högpresterande elev. Lärarnas främsta anledningar till detta var för att läraren skulle vara nära till hands, öka elevernas koncentration eller öka elevernas trygghet. Enligt Uljens (1997) skoldidaktiska teori kan lärarnas didaktiska avvägningar ha påverkats av kontexter som råder i samhället och i skolan. Dessa kontexter innefattar bland annat värderingar i samhället, läroplaner och elevers förutsättningar och behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Johansson, Evelina, and Annika Mattsson. "Det laborativa materialets och problemlösningens roll i årskurs 3 : Vilka uppfattningar har lärare och hög- respektive lågpresterande elever kring dessa områden?" Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1406.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och när de tar in detta i sin undervisning. Vi avser även undersöka

vad högpresterande och lågpresterande elever har för uppfattningar kring dessa områden i matematik, samt vad lärarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning.

För att få reda på dessa frågeställningar har vi använt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lågpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lärare.

Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material är något som mestadels används som hjälpmedel till lågpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, än de lågpresterandes.

Problemlösningsuppgifterna anpassas sällan till elevernas nivå och mestadels tas dessa uppgifter från elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att använda bland

klasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser även att det skulle vara eller är roligt att använda laborativt material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Nilsson, Dennis. "Hur kan bra bli ännu bättre? : Hur lärare jobbar med att leda och motivera högpresterande elever." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6913.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper was to investigate how teachers work to lead and motivate high-performing students, and how these students were defined. The method used was qualitative, more specifically an interview, which was then analyzed with a thematic analysis. Six teachers participated in the survey, and what emerged was that high-performing students were often ambitious, structured and social students. High performing students were also characterized by the fact that they needed challenges, attention and positive feedback on their performances, otherwise they ran a risk of not performing. Structure was also important for the teachers themselves, that they had a goal when teaching and a way of achieving that goal. The most important thing for students, to perform as well as possible, is that they are secure in themselves, get attention, have high ambitions and clear objectives. This increases their self-esteem and their chances of getting a higher grade increases. Self-esteem also depends on which subject you are governed by. If success motive predominates, you put up high, but realistic, goals and pick up positive experiences to enhance your self-image, while if you are controlled by avoiding defeat, you try to avoid risks by setting low goals. It is also important that the desire does not take the upper hand, because of the risk of students burning themselves out. In many cases the resources and priority goes to those who have it more difficult in school, but resources are also needed for high-performing students, otherwise there is a risk that they might lose interest and motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hesselgren, Lena, and Elin Wedebrand. "Utmana eller upprepa : En kvalitativ studie av matematikundervisning och strategier riktade till högpresterande elever i lågstadiet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44735.

Full text

Abstract:

Denna studie genomfördes i syfte att fördjupa kunskapen i hur högpresterande elever i matematik kan utmanas i undervisningen, vilka strategier som används och varför. Genom intervjuer och observationer har lärares arbete med att anpassa sin undervisning för att tillgodose matematiskt högpresterande elevers utveckling undersökts. Med utgångspunkt i ramfaktorteori och läroplansteori har insamlade data analyserats och sammanfattats i ett resultat. Resultatet påvisar att lärares potentiella repertoar inte alltid till fullo kan iscensättas då skolans ramar i form av tid, resurser och stort fokus på måluppfyllelse ses som ett hinder. Slutsatsen är att förutsättningarna för att bedriva undervisning riktad till högpresterande elever hindras av bristande fokus på högpresterande elevers utveckling från skolledning, huvudman och stat, vilket kan påverka vilka strategier som kan tillämpas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Musa, Edlira, and Agnesa Kadrijaj. "Språkutvecklande arbetssätt för flerspråkiga elever i de yngre åldrarna." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44826.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka arbetssätt som kan ha mer gynsamma effekter hos flerspråkiga elevers språkutveckling. Genom systematiska databassökningar har vi sökt vetenskapliga artiklar på sökmotorn Libsearch och databaserna SwePub och ERIC för att besvara vår frågeställning. Vår kunskapsöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar. Frågeställningen som vi valt för att besvara är: Vilka arbetssätt kan lärare använda för att utveckla språket hos flerspråkiga elever i de yngre åldrarna? Resultatet har visat att det finns flera olika arbetssätt som kan användas för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Några arbetssätt som vi har fått fram är bland annat stöttning, transspråkande, muntligt berättande och interaktiv högläsning. Dessa arbetssätt har visat sig ha goda effekter hos flerspråkiga elever och deras språkutveckling. Utöver arbetssätten som benämns har det även visat sig att införa modersmål i undervisningen har positiva effekter på språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Vår slutsats visar att det finns en korrelation mellan elevers språkutveckling och lärarens val av arbetssätt. Det är av vikt att elever som behärskar ett annat språk ges möjlighet att stärka sitt förstaspråk i samtid med sitt andraspråk i undervisningen. Flera av studierna pekar på att flerspråkiga elevers språkkunskaper gynnas om de ges möjligheten att använda all sin språkliga repertoar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Nilsson, Jonathan, and Hanna Sjöberg. "VILKA LÄSER HÖGSKOLEMATEMATIK PÅ GYMNASIET? : ”Studieförberedaren”, ”prövaren” och ”tidsfördrivaren”." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5294.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att finna svar på hur högpresterande elever upplever att läsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket är högst aktuellt med tanke på Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sex elever som läser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinställning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gått att urskiljatre typer av elever som upplever inläsningen av kursen på olika sätt, ”studieförberedaren”,”prövaren” och ”tidsfördrivaren”. Dessa kan ses som representativa för gymnasieelever somväljer att läsa högskolematematik. ”Studieförberedaren” har valt att läsa högskolekursen föratt ta ett steg in i högskolevärlden. ”Prövaren” ser främst högskolekursen som en chans attpröva på hur matematik ter sig på en högre nivå. Slutligen kan elever som har läst klart sinagymnasiekurser i matematik urskiljas och dessa kallas för ”tidsfördrivaren” då de läserhögskolematematik för att kunna studera matematik på gymnasiet. Dessa tre typer ger enhelhetsbild av hur elever på gymnasiet uppfattar att läsa högskolematematik redan på derasnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Arbin, Anna. "Särbegåvade elever : En studie om studie- och yrkesvägledning och stimulans i gymnaiseskolan." Thesis, Umeå universitet, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-45198.

Full text

Abstract:

The aim of the study was to improve understanding of how upper secondary school acknowledge and adjust support and guidance for gifted students regarding their future academic and professional career. The study examined school pricipals and career counselors approach to guidance work with gifted students and how the above mentioned professionals received information about gifted students. It was further examined what measures were applied to adjust the upper secondary school to the needs of gifted students. Qualitative interviews were conducted and the results showed that in cases where the informants were told it took place in conjunctions with seminars about the class, through grades or through a teacher or the students themselves who contacted the career counselor or principal at the upper secondary school.The giftedness was connected to the school curriculum and various course topics in the secondary programs. School principals viewed the career counselor as an important resource to provide motivational support, individualize and survey future plans. Career counselors experienced that gifted students were ahead in their maturity process and often arrived earlier than other students with ideas and questions for the career counselor. The upper secondary school tried to the extent resources were available, to provide stimulus and motivation for the gifted students in different ways - through acceleration, enrichment and motivational activities.
Syftet med studien var att öka kunskaperna om hur gymnasieskolan uppmärksammar och anpassar stöd och vägledning för särbegåvade elever beträffande deras framtida studie- och yrkeskarriär. Studien har undersökt skolledares och studie- och yrkesvägledares syn på vägledningsarbete med särbegåvade elever och hur dessa yrkesgrupper får information om särbegåvade elever. Vidare undersöktes vilka åtgärder som tillämpades för att anpassa gymnaiseskolan efter särbegåvade elevers behov. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visade att i de fall informanterna fick information kom den i samband med klasskonferenser, genom betyg eller genom lärare eller eleven själv som tagit kontakt med studie- och yrkesvägledare eller rektor på gymnasieskolan. Begåvningarna kopplas till skolans läroplaner och de olika gymnasieprorammens kursämnen. Skolledarna såg studie- och yrkesvägledningen som en viktig resurs för att kunna ge motiverande stöd, individanpassa och kartlägga framtidsplaner. Studie- och yrkesvägledare upplevde att särbegåvade elever låg före i mognadsprocessen och ofta kom tidigare än andra elever med idéer och frågor till studie- och yrkesvägledaren. Gymnasieskolorna försökte i mån av resurser ge stimulans och motivation till de särbegåvade eleverna på olika sätt - genom acceleration, berikande och motivationshöjande insatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Dahlberg, Kerstin, and Sköllermark Dan Kenttä. "Fallenhet för matematik : Lärares och elevers upplevelser av arbete med att motivera elever med fallenhet för matematik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42676.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker hur elever med fallenhet för matematik motiveras i undervisningen av läraren. Studien undersöker huruvida elevernas upplevelser av arbetet med att motiveras i matematikundervisningen stämmer överens med lärarnas syn på detta. För att uppfylla syftet har semistrukturerade intervjuer utförts där två lärare samt sex elever deltar. Studiens resultat visar att elevernas och lärarnas syn och upplevelser av arbetet med att motivera elever med fallenhet för matematik överensstämmer. Resultatet visar även att begreppet fallenhet för matematik är svårdefinierat och detta bidrog till att olika tolkningar gjordes vilket resulterade i att de intervjuade eleverna i vissa fall i stället var högpresterande elever istället för elever med fallenhet för matematik. Slutsatser som dras av studien är att kombinationen av flexibiliteten i begreppet fallenhet för matematik samt bristen på tid som lärarna har till sitt förfogande leder till att eleverna riskerar att inte få den individanpassade undervisningen som de behöver för att utmanas och motiveras.
This study investigates how pupils with talent for mathematics are motivated in the teaching and the teacher's way of working. The study investigates if the pupil’s experiences of motivation in mathematics are in accordance with the teachers view of this. To fulfill the purpose, semi structured interviews have been conducted, where two teachers and six pupils participated. The result of the study show that the pupils and the teachers view and experiences, are consistent. The result also shows that the concept talent for mathematics is difficult and this contributed to different interpretations, which resulted in that the interviewed students in some cases instead was high-performing pupils instead of having a talent for mathematics. The conclusions drawn from the study are that the combination of the flexibility of the concept and the lack of time that the teachers have at their disposal, leads to a risk for pupils to not getting the individualized teaching they need to be challenged and motivated.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Bengtsson, Caroline. ""Det var inte något vi fick utbildning om på högskolan"- Att utmana och stimulera högpresterande elever i matematik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41940.

Full text

Abstract:

Grundat på tidigare erfarenhet och forskningsöversikter har det bildats en uppfattning om att högpresterande elever är en grupp som tyvärr oftast inte ges den ledning och stimulans som de behöver för att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Syftet med denna studie har således varit att undersöka om och på vilket sätt högpresterande elever ges utmaning och stimulans i sin matematikundervisning i årskurserna 1–6. Undersökningen i studien har utgått från en kvalitativ metod i form av intervjuer varav frågorna skickats ut via e-mail till sex stycken verksamma lärare som har erfarenheter av högpresterande elever i matematik. Resultatet visade att lärarna erbjuder de högpresterande eleverna utmaning och stimulans främst i form av acceleration och differentiering. Resultatet visade även att högpresterande elever har en risk att inte prioriteras i en skolvärld där skolan bör fokusera på de elever som är lågpresterande. Slutsatsen är att högpresterande elever enligt verksamma lärare utmanas och stimuleras tillräckligt men att aspekter som tid, resurser, kunskaper och att lågpresterande elever prioriteras kan göra att de högpresterande kommer i andra hand.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Lundberg, Martin. "Elevers syn på undervisningen i ämnet idrott och hälsa : En studie om elever med låg närvaro i ämnet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19246.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Söderlund, Niclas, and Lina Iversen. "Alla är vi olika, hur ska vi då få undervisningen givande för alla? : Inkludering i idrott och hälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24851.

Full text

Abstract:

Denna undersökning behandlar idrottslärares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingår också en redogörelse för hur idrottslärare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi ställer oss exempelvis frågan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslärare med inkluderande undervisning? Undersökningen har kvalitativ ansats där intervjuer med sju idrottslärare används som utgångspunkt för metod. Det framgår av vårt resultat att, enligt lärarna, kan inkludering översättas som alla elevers lika rätt att delta i idrottsundervisningen. Lärarna associerar inkluderingsbegreppet i första hand till elever med funktionsnedsättning, men drar också paralleller till så kallade duktiga elever. Det har också framkommit att det råder skilda meningar, bland lärarna, i vilken grad inkludering är möjligt. Lärarna anser att vissa moment gör det svårare att få med alla elever medan andra gör det enklare. Resultatet visar också att lärarna ser att en kompetent assistent eller att vara två idrottslärare öppnar för möjligheter till en förbättrad undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Tönnäng, Frida. "Framgångsfaktorer för att bemötahögpresterande och särskilt begåvade elevers behov i matematikundervisningen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-86237.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på framgångsrika faktorer för att anpassa undervisningen i matematik för högpresterande och särskilt begåvade elever, detta för att tatillvara på deras begåvning. Den tidigare forskningen visar att högpresterande och särskilt begåvade elever är inte att förhasta som samma sak, det som de har gemensamt är att dessa elever behöver mer utmaningar i undervisningen. I och med att det har rådit relativt lågt forskningsintresse de senare åren för begåvade elever, så har inte heller kunskap belysts hur dessa elever bör bemötas i någon hög grad. Genom att intervjua fem lärare med erfarenhet av dessa elever i lågstadiet, så har deras erfarenheter presenterats i tre teman, med fokus på hur eleverna identifieras i klassrummet, framgångsrika strategier i undervisningen av dem samt hinder och svårigheter. Denna studies resultat visade att många begåvade elever som inte får sina behov mötta i undervisningen riskerar att underprestera och i vissa fall utveckla psykisk ohälsa. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar tydligt att det är av stor vikt att lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov. Lär vi oss att ta tillvara på begåvning, så kan dessa elever senare “bli vår spjutspets i samhället.”

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Lindberg, Ellinor, Michaela Björk, and Sofia Almgren. ""Sedan måste jag sitta och vänta tills alla andra har förstått" : En studie om hur skolan bemöter elever med tidiga och extra utvecklade kunskaper inom läs- och skrivinlärning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32090.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur lärare, elever samt vårdnadshavare upplever att svenskundervisningen i skolan är anpassad efter högpresterande elevers behov. Både kvalitativa och kvantitativa data har samlats in genom intervjuer samt en enkätundersökning. Resultatet visar att viss individanpassad undervisning äger rum. Elever och vårdnadshavare upplever dock att mer utmaning skulle behövas för fortsatt kunskapsutveckling, medan lärare saknar tid och resurser för detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Batti, Kajou Roni, and Martin Collin. "Färdig, vad ska jag göra nu? : En kvalitativ studie om lärares metoder och arbetssätt med högpresterande elever i undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35950.

Full text

Abstract:

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares arbetssätt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare på fem olika skolor i två städer. Teorierna som används i studien är det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lärarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. Lärarna var överens om att högpresterande elever utmärker sig på något vis i undervisningen. Några lärare menade att en högpresterande elev är en elev som har betyget A i flera ämnen, medan andra lärare påpekade att en elev kan vara högpresterande även om eleven har ett högt betyg i enbart ett skolämne. Ett annat resultat som kommit fram i studien är att lärarna överlag ser de högpresterande eleverna som en tillgång i undervisningen. Beroende på klassammanhållningen och elevernas attityder kunde de högpresterande eleverna fungera som ett hinder eller som en tillgång i undervisningen. I resultatet framgick flera arbetssätt som lärarna använde för de högpresterande eleverna. Det ena arbetssättet innebar att de högpresterande eleverna blev indelade i mindre grupper, vilket enligt lärarna bidrog till att gynna deras utveckling och till ett bra samarbete i gruppen. De andra lärarna valde att utforma uppgifter och hålla i genomgångar på en mer avancerad nivå för att utmana de högpresterande eleverna. Andra exempel var även öppna uppgifter, extra uppgifter, samtal med eleverna samt formativ bedömning med hjälp av feedback. En återkommande del var att de högpresterande eleverna hade svårast för undervisningsmoment där de skulle använda sin analysförmåga på olika sätt. Resultat visar också att det finns en tidsbrist hos lärarna som gör att de inte hinner lägga ner den tiden som de egentligen hade velat ägna åt att utmana de högpresterande eleverna mer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Ringholm, Heder Louise. "Differentierad respektive individualiserad undervisning för högpresterande elever : En studie om lärares attityder till två motsatta undervisningsformer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84636.

Full text

Abstract:

Teachers frequently meet high-performing students in classrooms. These students can be challenged in different ways. However, this study focuses on how challenge can take place through the teaching methods individualization and differentiation. Teachers' attitudes toward the teaching methods are also examined. Research shows that differentiated teaching captures the different levels of knowledge of the whole group of children, and generates shared learning but at different levels. The attitude among teachers toward this form of teaching is negative, according to previous research. Research also shows that individualized teaching is less suitable for students, as students tend to search for a togetherness that individualization does not provide. Teachers are generally positive toward the individualized teaching method. The theoretical starting point of the study is the cognitive perspective, where the student's individual abstract thinking is affirmed, while the cognitive conflict is an important part of the students' learning. Another important aspect is what the research says about teachers' use of speech to achieve meaningful learning. The study was conducted using the methods focus group interview and questionnaire. The participating respondents are active teachers in preschool class up to year 3. The results of the study show that both methods of teaching can be used to reach high-performing students. It appears that teachers' attitudes are more positive towards differentiated teaching than towards individual teaching. An important result is that teachers should not get stuck in only one form of teaching, because then students are disadvantaged.
Lärare möter frekvent högpresterande elever i klassrummen. Dessa elever kan utmanas på olika sätt, dock riktar denna studie in sig på hur utmaning kan ske genom undervisningsformerna individualisering och differentiering. Även lärares attityder till undervisningsformerna undersöks. Forskning visar att den differentierade undervisningen fångar hela barngruppens olika kunskapsnivåer, och generera ett gemensamt lärande men på olika nivåer. Attityden bland lärare till undervisningsformen är negativ enligt tidigare forskning. Forskningen visar även att den individualiserade undervisningen lämpar sig sämre för elever då eleverna tenderar att söka en gemenskap som individualisering inte ger. Lärare är generellt positiva till den individualiserade undervisningsmetoden. Studiens teoretiska utgångspunkt det kognitiva perspektivet, där bejakas elevens individuella abstrakta tänkande, samtidigt som den kognitiva konflikten är en viktig del för elevernas lärande. En annan viktig del är vad forskningen säger om lärares användning av talet för att åstadkomma ett meningsfullt lärande. Studien är genomförd med metoderna fokusgruppsintervju och enkät. De medverkande respondenterna är verksamma lärare i förskoleklass – årskurs 3. Studiens resultat visar att båda undervisningsformerna kan användas för att nå högpresterande elever. Det framkommer att lärares attityder är mer positiva till den differentierade undervisningen, än till den individuella undervisningen. Ett viktigt resultat är att lärare inte ska låsa fast sig vid endast en undervisningsform, för då missgynnas elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Adamsson, Annika. "En Montessori-inspirerad pedagogik utmanar högpresterande elever matematiskt : En kvalitativ studie om vilka strategier lärare som använder en Montessori- inspirerad pedagogik i årskurs 1-3 anser utmanar och stimulerar högpresterande elever i matematik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-44312.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att ta reda på vilka strategier lärare som använder en Montessori-inspirerad pedagogik anser stimulerar och utmanar högpresterande elever i matematik samt om de upplevde några svårigheter eller problem med att undervisa högpresterande elever i matematik. För att undersöka det har sex kvalitativa intervjuer genomförts med lärare som har varit eller som är verksamma i årskurserna 1-3. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna har en gemensam uppfattning om att en Montessori-inspirerad pedagogik utmanar och stimulerar högpresterande elever i matematik eftersom grundtanken i Montessori-pedagogiken är "eleven i centrum". Det här innebär att lärarna måste utgå från varje elevs förutsättningar, behov och aktuella kunskapsnivå. I resultatet framkommer också att lärarna använder sig av olika strategier i form av matematikbok från en högre årskurs, special- och fördjupningsområden, åldersintegrering och lärande med flera sinnen för att stimulera och utmana de högpresterande eleverna matematiskt. Det framgår också i resultatet att lärarna inte upplever några större problem eller svårigheter i undervisningen av högpresterande elever i matematik. De belyser ändå att den egna matematiska kompetensen, tidsbrist och eget kontrollbehov ibland kan utgöra hinder för att stimulera och utmana de högpresterande eleverna tillräckligt. Utifrån studien kan man dra slutsatserna att lärare som använder en Montessori-inspirerad pedagogik lägger stor vikt vid att hitta rätt strategi för rätt elev, vilket bidrar till att de högpresterande eleverna får utmaning och stimulans. De olika hindren som lärarna belyser skulle kunna minskas med fortbildning och samarbete mellan årskurserna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Landin, Daniel. "Vilka faktorer ligger till grund för en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever i ett område med låg socioekonomisk status?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32116.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga av de tillfrågade eleverna är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. En avgörande språkutvecklande faktor är att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta saknar anknytning med barn till svenskfödda föräldrar, samt svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Låg- och högpresterande elever'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles