Contents
Academic literature on the topic 'Låg- och högpresterande elever'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Låg- och högpresterande elever.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Låg- och högpresterande elever"
1
Wiltgren, Layal Kasselias. "Subtil exkludering - Exkludering av högpresterande elever med utländsk bakgrund i en innerstadsskola." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 49–68. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.03.
Full textAbstract:
Skolsegregations negativa effekter debatteras flitigt där både klass och etnicitet anses påverka elevers möjligheter till att lyckas och där de stora förlorarna är elever från arbetarklasshem som har utländsk bakgrund. Denna studie riktar istället blicken mot en i forskningssammanhang bortglömd grupp, nämligen högpresterande elever med utländsk bakgrund som bor i ekonomiskt bemedlade bostadsområde och går i en innerstadsskola med gott rykte. På ett formellt plan är eleverna inkluderade i det svenska skolsystemet, majoriteten har högutbildade föräldrar som kan hjälpa dem att navigera i det svenska skolsystemet, de har höga ambitioner och höga betyg. Därmed bidrar de till skolans fortsatta goda rykte. På det sociala planet upplever de däremot att de exkluderas av klasskamrater som refereras till som "svenskarna". Denna exkludering uttrycks inte verbalt, utan genom små subtila handlingar i de vardagliga interaktionerna, i form av mikroaggressioner, något som de exkluderade eleverna kopplar till sin etniska bakgrund. Men eftersom exkluderingen är outtalad och sker subtilt, och eftersom lärarna inte kopplar exkludering till en fråga om etnicitet, blir den svår att ifrågasätta. Resultatet pekar på att formell inkludering inte per automatik bidrar till social inkludering. Studien bygger på deltagande observation i en gymnasieskola och intervjuer med elever såväl som lärare och skolledare.
Dissertations / Theses on the topic "Låg- och högpresterande elever"
1
Al-Mashhadi, Mayami, and Zeina Al-Shakarji. "Högpresterande elever, Uppfattningar och utmaningar i matematik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33624.
Full textAbstract:
Denna studie belyser hur några lärare och elever i grundskolans senare år upplever arbetet med högpresterande elever i ämnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lärande. Vår undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ämnesområde samt lärares och elevers perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar.Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar både en gemensam och individuell strategi för att främja högpresterande elever i ämnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger på lärarens eget initiativ, men p.g.a. bristen på resurser i skolan har det automatiskt blivit elevens ansvar. Detta bidrar till att högpresterande elever tappar motivation och utmaningar för att utvecklas vidare i sitt lärande i ämnet matematik.
2
Mendoza, Sarmiento Luz Maria. "Högpresterande elever? : En studie om de högpresterande elever utifrån lärarens perspektiv i tre kommunala skolor." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-23485.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate how some teachers work with above-average pupils in mathematics. I have issued three questions based on the purpose of this study: How do teachers define an above-average pupil? In what way the teachers stimulate and challenge the above-average pupils? Has the school done something special for the above-average pupils? The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with four teachers in primary school. The method consists of interviews and observations. The study shows that the teachers make an effort to give these pupils extra attention and challenging tasks. A major focus is put on problems solving and to develop the pupil's ability to be able to explain how they think and if necessary, they should be able to explain even to their fellow- pupils. We can also learn by teaching others. The results of the survey shows that teachers are aware of the pupils need for extra support, which partly means a dilemma for teachers. The teachers would like to offer even more than they can to the pupils, but due to lack of time, partly through staff meetings and documentation work and other things, the time is not sufficient for the teachers. My research is relevant because it highlights the above-average pupil’s perspectives through the teacher's experiences in the classroom. I have seen teachers’ different views on their educational approach, which has been a major goal of my investigation.
3
Rinde, Johanna, and Robert Virtanen. "Högpresterande elever i matematik : En kvalitativ studie av lärares och specialpedagogers åsikter kring undervisning av högpresterande elever." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15471.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det på ett mer optimalt sätt. Vi har varit särskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rådande synen på högpresterande elever ser ut på de skolor som varit aktuella i studien har också varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger på tre olika skolor har ovanstående undersökts. Lärarnas och specialpedagogernas syn på de högpresterande eleverna är att de är i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas. Studien visar att i lärarnas fall stimuleras de högpresterande eleverna på olika sätt. Två av lärarna har individualiserande läroböcker och de två andra lärarna arbetar laborativt, där eleverna skapar sina egna matematikböcker. Åsikterna kring hur man skulle kunna arbeta med de högpresterande eleverna skiljer sig, men de flesta i undersökningen är överens om att det krävs mer resurser för att nå dessa elever. Det råder ingen tvekan om att de högpresterande eleverna är i behov av stöd, vilket skolan är skyldiga att ge dem då de är ansvariga för varje individs enskilda utveckling.
4
Carlsson, Alexander, and Emelie Rydén. "En högpresterande elevs situation i skolan : En jämförande studie mellan pedagoger och högpresterande elever." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3285.
Full textAbstract:
Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan både ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de använder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mål är att göra en jämförelse mellan detta och hur högpresterande elever själva, i årskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att få reda på detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkätundersökning med högpresterande elever. Utifrån rådande forskning har vi sökt information om inlärningsstilar, intelligens, individualisering och resursfördelning. Vi har dragit följande slutsatser; att vissa resultat pekar i motsatt riktning mot vad tidigare forskning och tidigare undersökningar kommit fram till. Tidigare forskningen menar att resurserna fördelas ojämnt och att de högpresterande eleverna inte får alls samma mängd som sina klasskamrater. De pedagoger vi intervjuat menar däremot att eleverna visst får sin resursdel men i en annan form, nämligen i förberedelserna till undervisningen då dessa elever i regel är mer självgående och klarar av större och mer långsiktiga mål. Vidare pekar vår undersökning på att det finns en tillräckligt hög procent av elever för att enligt oss ses som oroväckande hög, som upplever sig orättvist behandlade i skolan. Avslutningsvis så ställer vi oss efter denna undersökning frågande till hur pedagoger egentligen ser på ett individualiserat arbetssätt för en högpresterande elev.
5
Lyckelinge, Annette. "Högpresterande och matematikbegåvade elever. Hur stimuleras de i matematikundervisningen?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33788.
Full textAbstract:
Denna uppsats har som syfte att skapa förståelse för hur högpresterande och särskilt matematikbegåvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkätstudie med standardiserade påståenden för att finna ett lämpligt urval av elever. Därefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansågs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och särskilt matematikbegåvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrån hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehåller experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar. Då dessa elever identifieras i skolan kan undervisningen anpassas till deras förmågor. Slutsatsen som dras av resultatet är att undervisningen och matematiklärarens roll är av stor betydelse för att dessa elever ska ha möjligheter att utvecklas utifrån sin potential. Med rätt stimulans kommer dessa elever fortsätta tycka att matematiken i skolan är givande och lärorik.
6
Welander, Elin, and Daniel Hidgård. "Begåvade och högpresterande elever inom matematik : En litteraturstudie om identifiering av begåvade och högpresterande elever samt differentiering av undervisningen för eleverna i matematik." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43897.
Full textAbstract:
Alla elever har rätt till en likvärdig skolgång och att utvecklas efter sin egen förmåga enligt svensk lag och Barnkonventionen. Det är dock många elever i skolan idag som inte utmanas och utvecklas som lagen kräver. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningen säger om identifiering av högpresterande och begåvade elever samt hur undervisningen differentieras för dessa elever. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar: - Vilka aspekter lyfts fram om identifiering av begåvade och högpresterande elever inom matematik? - Hur differentieras undervisningen för högpresterande och begåvade elever inom matematik? Studiens resultat visar att en differentierad undervisning är positivt för matematiskt begåvade elever i många avseenden. Resultaten mynnar ut i slutsatsen som betonar vikten av att identifiera dessa elever och att differentierad undervisning måste anpassas efter elevgrupp och individer, därmed finns det inget rätt och fel generellt.
7
Ebeling, Elin, and Johanna Krantz. "Högpresterande elever - en bortglömd grupp : En kvalitativ studie om åtta lärares arbete med högpresterande elever på lågstadiet i matematik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38359.
Full textAbstract:
Föreliggande studie baserar sig på en kvalitativ metod som belyser hur åtta lärare arbetar med högpresterande elever i årskurs 1-3 i matematik. Detta syfte har besvarats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av liknande utmanande uppgifter i arbetet med de elever som är högpresterande. Vidare betonar lärarna i studien att fokus ofta läggs på de elever som är lågpresterande eller som har svårigheter i matematik och att det är av denna anledning som dessa elever åsidosätts. Vår slutsats är att det krävs både tid och resurser för att kunna möjliggöra arbetet att utmana de elever som är högpresterande i matematik. Lärarna i studien önskar att man kunde nivågruppera eleverna i syfte att ge dessa elever utmanande uppgifter som de kan arbeta med tillsammans. Lärarna lyfter dock fram betydelsen av att läraren måste ge eleverna feedback och vägledning, eftersom att det är så eleverna utmanas vidare.
8
Hidgård, Daniel, and Elin Welander. "Jag har inga riktlinjer för hur jag ska differentiera undervisningen för högpresterande elever : en kvalitativ analys om hur högpresterande och begåvade elever identifieras och hur undervisningen differentieras för dessa elever." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45405.
Full textAbstract:
Utifrån Skollagen (Utbildningsdepartementet 3 kap. 2§) har alla elever rätt till att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt den tidigare forskningen (Pettersson, 2011: 219) och den insamlade empirin framgår det att skolorna fokuserar på eleverna som ej når kunskapsmålen. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare kan identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik i årskurs 4–6, samt att hitta verktyg för att differentiera undervisningen för dessa elever. Frågeställningarna studien utgått från är: - Vilka strategier har lärare för att identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik? - Vilka strategier använder lärare för att differentiera undervisningen för högpresterande och begåvade elever i matematik? Empiri har samlats in genom intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs 4–6. Empirin analyserades kvalitativt och kategorier skapades. Studiens resultat visar att lärare identifierar högpresterande och begåvade elever på olika sätt, exempelvis genom det matematiska språket och kvalitet på lösningar av uppgifter. Studien visar också att differentiering sker på olika sätt, främst förekommande var berikning av undervisning. Studien avslutas med en konklusion och didaktiska implikationer.
9
Mazreku, Kosovare. "Motivation och kunskapsutveckling hos högpresterande elever inom engelskundervisning : En studie utifrån högpresterande elevers perspektiv i årskurs 9." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37753.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen baseras på en kvalitativ metod som behandlar och belyser hur högpresterande elever uppfattar den egna motivationen och utvecklingsmöjligheterna genom en ordinarie undervisning i ämnet engelska för årskurs nio. Vidare undersöker studien om en alternativ nivåindelad undervisning kan ha en positiv effekt i deltagarnas motivation och prestation i ämnet engelska. Uppsatsen utgår ifrån elevperspektivet där syftet med arbetet var att undersöka och tillföra kunskap om gruppen högpresterande elever och hur de ser på sin skolsituation. Detta genom att fokusera på hur eleverna beskriver sin motivation och prestation i förhållande till en ordinarie undervisning för att sedan genom en alternativ undervisning undersöka om detta kan tillföra någon positiv förändring i hur de upplever ämnet engelska i skolan. Resultaten visade att högpresterande elever känner sig omotiverade, osynliga och underpresterar till följd av en undervisning som läggs på en alldeles för låg kunskapsnivå för dem för att de ska kunna tillägna sig nya kunskaper. Vidare poängterar deltagarna att lusten och utvecklingen i ämnet engelska erhålls utanför skolan då skolans fokus riktas på lågpresterande eller de som har svårigheter i engelska. Studiens slutsats är att stora resurser, forum och tid måste möjliggöras för lärare att utmana deras högpresterande elever i ämnet engelska. Deltagarna i studien önskar att de kunde få fortsätta utbildas i den alternativa undervisningen där de kunde fördjupa sig, arbeta i en högre takt samtidigt som läraren haft tid att stötta och vägleda genom arbetet.Engelska
10
Hyvärinen, Alexandra. "Pretationer, makt och intimitet : en kvalitativ studie om högpresterande elevers motivation och det stöd de får i skolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27208.
Full textAbstract:
Denna uppsats behandlar ämnet högpresterande elevers motiv till höga prestationer och resultat i skolan samt det stöd som dessa elever får. Den utgår ifrån ett elevperspektiv och syftet är därför att undersöka och bidra med kunskap om hur högpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera på vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det stöd de får i skolan. Tidigare forskning på området har visat att elever har förmågan att prestera i skolan inte är en grupp som prioriteras, att ge dessa elever stöd har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har stödet till dessa elever ökat för att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fråga om exempelvis forskning. En högpresterande elev är en elev som har potentialen att prestera över vad som förväntas av normen samt gör detta och stödet för dessa elever har tagit sig olika former. För att undersöka hur högpresterande elever uppfattar sin skolsituation genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högpresterande elever där dessa fått beskriva vad som motiverar dem och hur de uppfattar stödet från skolan. Detta har sedan sammanställts och analyserats utifrån en teori om motivation och en teori om stöd i undervisningen. Resultatet visade att det hos högpresterande elever går att identifiera de motiv som teorin presenterar: behov av prestationer, behov av makt och behov av intimitet i form av inre och yttre motiv. Vad gällande stödet i undervisningen visar resultatet att eleverna har upplevt eller vill ha stöd i form av acceleration, vilket innebär snabbare undervisning, berikning, det vill säga breddande av undervisningen, separation, som innebär att de högpresterande eleverna lämnar ordinarie undervisning för specialundervisning och nivågruppering, det vill säga alla elever delas in efter deras prestationsnivå inom ramen för den ordinarie undervisningen. Några av eleverna upplevde även att de inte fick tillräckligt med stöd i undervisningen och fann då egna strategier för att utmanas i skolan bland annat att göra uppgifterna mer utmanande så som att göra mer på en uppgift än vad som förväntas. Jag anser att lärarens uppgift är att ge stöd åt de högpresterande eleverna så att de utvecklar sin lust att lära och känner sig utmanade av skolan men för att det ska fungera krävs bland annat mer resurser till skolan. Jag tror även att om vi kan förstå vad som driver de högpresterande eleverna och hur vi kan utmanade dem på bäste sätt kan det i förlängningen leda till att resultaten i skolan ökar generellt.