Academic literature on the topic 'Kvinnor på börsnoterade bolag'

Kvinnor har historiskt sett blivit uteslutna från högsta ledarpositioner. Idag består endast 10% av alla börs-VD:ar på Stockholmsbörsen av kvinnor. Det innebär att det totalt sett finns cirka 32 kvinnliga börs-VD:s av totalt 332 bolag. Tidigare forskning argumenterar för att kvinnor som strävar efter en VD-position oftast begränsas av glastaket. Glastaket kan resultera i ojämställdhet som i sin tur kan bidra till orättvisor, osäkerhet, minskad arbetstillfredsställelse för både kvinnor och män, försämrad prestation och utveckling för företaget samt ökad könsstereotypiska förväntningar i samhället. Tidigare studier visar att det finns otillräcklig forskning kring vilka faktorer som är avgörande för att en kvinna ska uppnå en VD-position samt vilka faktorer som strategiskt har varit framgångsrika för de kvinnor som har lyckats. Vidare finns det även en brist på forskning kring kvinnors karriäravancemang och vilka faktorer som kan påverka möjligheten till befordran. Baserat på studiens problemformulering och identifierade forskningsgap, lyder studiens forskningsfråga som följande: Hur har kvinnor uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen? Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer och strategier som har varit avgörande för hur kvinnliga VD:s på Stockholmsbörsen har uppnått denna position, trots eventuella hinder. Studien kommer även skapa praktisk relevans både på individnivå och organisationsnivå för hur fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen, vilket i sin tur kan öka möjligheterna till att dessa positioner kan bli mer jämställda. Genom att studera kvinnliga VD:s framgång med en kvalitativ ansats, har respondenternas berättelser om hur de har lyckats samt hur fler kvinnor ska lyckas, studerats utifrån den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare forskning angående hur en VD-roll har uppnåtts historiskt sett fram tills idag. Även glastaket inkluderas i den teoretiska referensramen för att lyfta fram hur kvinnor har begränsats att uppnå högre positioner samt hur dessa hinder kan överkommas. Slutligen presenteras könskvotering som politiskt sett har diskuterats som en potentiell lösning samt vikten av jämställdhetsarbete inom organisationer. Utifrån den teoretiska referensramen skapades studiens intervjuguide och med hjälp av ett målstyrt urval har det genomförts semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga börs-VD:s på Stockholmsbörsen. Den insamlade empirin analyserades sedan gentemot den teoretiska referensramen med hjälp av en tematisk analys. Övergripande visar studiens resultat att bland annat akademisk utbildning, erfarenhet, karaktärsdrag, samhörighet, företagskultur och stöd har varit avgörande för hur kvinnor har uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen. Vidare visar studiens resultat att ansvaret för att fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen finns på både individnivå och på organisationsnivå.

Denna uppsats har försökt att hitta orsaker till varför de kvinnliga revisorerna är lågt representerade i börsnoterade bolag. I uppsatsens inledande skede använde vi oss utav en enkätundersökning för att skapa oss en bild av intresset för auktorisation bland kvinnliga ekonomstudenter. För vår primära datainsamling använde vi oss både av personliga, semistrukturerade intervjuer och intervjuer per e-post. Vi har intervjuat kvinnliga auktoriserade revisorer som verkar på de fyra största revisionsbyråerna i Stockholm och gjort intervjuer per e-post med revisorer som tidigare varit verksamma på någon av dessa byråer. Vi har även intervjuat personer som inte är verksamma inom revisionsbranschen, men har intressanta synpunkter om området. I teoriavsnittet behandlas de för uppsatsen relevanta teorier och tidigare studier vilka vi tagit del av inför vår empiriska studie. Teoriavsnittet är uppdelat i två delar. Vi ger först en bild av revisionsyrket därefter tar vi bakomliggande teori för vår kvalitativa studie, såsom glastak, manlig homosocialitet och annan feministisk forskning. För att en revisor skall kunna vara ansvarig, påskrivande revisor för ett börsnoterat bolag, kräver ofta revisionsbyrån att revisorn skall vara delägare i byrån. Dessutom finns krav på att den ansvarige revisorn måste vara auktoriserad, om värdet av tillgångarna överstiger 1000 basbelopp eller om antalet anställda på företaget överstiger 200. Andelen kvinnliga auktoriserade revisorer är knappt 26 procent och andelen kvinnliga delägare bland de delägande revisorerna de i de fyra största revisionsbyråerna är mellan fem till 13 procent. Bland de nyanställda på byråerna är minst hälften kvinnor, men deras andel minskar emellertid med antalet år i yrket. Kvinnor mitt i revisionskarriären väljer att lämna revisionsyrket, vilket både teori och empiri styrker. Vi anser däremot att kvotering av kvinnor, till delägarskap eller till revision inom börsnoterade bolag, inte är en bra lösning på efterfrågeproblemet. För att föra fram fler kvinnor och stötta dem anser vi att mentorskap ett viktigt redskap, men inte lösningen. Med tanke på att fler byråer anställer lika stor andel män som kvinnor, är det en tidsfråga innan fler kvinnor kommer upp i hierarkin. Nyckelord: Könssegregering, Glastak, Kvotering, Delägarskap

Bolag står ständigt inför beslut kring val av finansiering och dessa beslut resulterar i bolagens kapitalstruktur. Kapitalstrukturen har undersökts sedan en lång tid tillbaka och flera olika teorier har växt fram. Än idag finns det dock ingen teori som kan förklara kapitalstrukturen på ett tillfredsställande sätt. Eftersom det inte finns några tydliga tecken på att det finns en optimal kapitalstruktur eller hur en sådan skulle kunna se ut, kan kapitalstrukturen variera. Denna undersökning har tagit fasta på två av de mest kända teorierna för att förklara kapitalstrukturen, trade-off teorin och pecking order teorin. Undersökningen har en tvärsnittsdesigns utformning och studerar hur lönsamhet, tillväxt, storlek, materiella tillgångar, likviditet, icke-skuld skattesköld och bransch påverkar kapitalstrukturen. Fokus ligger på den svenska marknaden och ämnar att kunna generalisera kring svenska börsnoterade bolag. Resultatet av denna undersökning bidrar till en ökad förståelse för kapitalstrukturen men vi är långt ifrån en fullständig bild av ämnet. Undersökningens slutsatser skiljer sig till viss del från tidigare forskning eftersom den hittar stöd för båda teorierna. Ingen av teorierna går dock att applicera i sin helhet på den svenska marknaden vilket tyder på att forskningsområdet fortfarande behöver utvecklas och nya idéer tillkomma.
Companies are constantly faced with making decisions regarding their choice of financing and these decisions result in the company’s capital structure. The capital structure has been studied for a long time and several theories have emerged. Still to this day there’s no theory that can explain the capital structure in a satisfying way. Since there are no clear signs that an optimal capital structure exists nor how one would look, the capital structure can vary. This study has its foundation in two of the most well-known theories that try to explain capital structures, the trade-off theory and the pecking order theory. This cross-sectional study examines how profitability, growth, size, tangible assets, liquidity, non-debt tax shield and industry affect capital structure. The focus lies on the Swedish market and intends to generalize about listed Swedish companies. The result of this paper contributes to an increased understanding of capital structure but we are far from a complete comprehension of the subject. The conclusion of this study partially differs from previous research as it finds support for both theories. However none of the theories are applicable on the Swedish market as a whole which suggests that further research is required along with the addition of new ideas. This paper is written in Swedish.

Titel: Frivillig miljöinformation i årsredovisningar, En kvantitativ studie på svenska börsnoterade bolag.   Nivå:                                  C-nivå, Kandidatuppsats i företagsekonomi.   Författare:                         Erik Paulsson & Tony Jonsson   Handledare:                      Fredrik Hartwig                    Datum:                               2011-05-24   Nyckelord: Miljöinformation, Årsredovisning, Bransch, Storlek, Ägarstruktur, Årtal.   Bakgrund och problem: I dagsläget har de flesta företag i Sverige någon form av miljöinformation i sin årsredovisning men och denna information kan variera kraftigt i mängd och kvalité. Vad beror detta på? Finns det några bakomliggande faktorer som påverkar mängden frivillig miljöinformation som lämnas ut?    Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket frivillig miljöinformation som finns i noterade bolags årsredovisningar samt utreda vilka faktorer som har en inverkan på denna informationsmängd. Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod som uppkommer ur ett positivistiskt synsätt. Syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår 200 observationer och även sekundärdata som hämtas från tidigare undersökningar. I sekundärdatan ingår fyra oberoende variabler vilka är storlek, år, bransch och ägarstruktur. Multipel regressionsanalys har använts.      Resultat och Analys: Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade att det finns positiva samband mellan de oberoende variablerna storlek, år och bransch i förhållande till den beroende variabeln poäng, som är mängden frivillig miljöinformation. Den oberoende variabeln ägarstruktur visade sig inte ha något signifikant samband till den beroende variabeln.    Diskussion och Slutsats: Enligt vad som framkommit i resultatet påverkas mängden frivillig miljöinformation som lämnas ut i svenska börsnoterade företags årsredovisningar av vilken bransch de undersökta företagen opererar inom. Utifrån resultaten kan också konstateras att företagen blir bättre genom åren i utlämnandet av frivillig miljöinformation. Vidare kan det konstateras att storlek på företagen också påverkar mängden frivillig miljöinformation. Ägarstrukturen påverkar inte mängden miljöinformation på ett signifikant sätt vilket innebär att hypotesen som är utformad från tidigare undersökningar som visat att ägarstrukturen påverkar detta inte kan antas utifrån resultaten i denna undersökning.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) är viktigt för både företag och samhället idag. För att uppnå legitimitet bör företag visa att de engagerar sig i CSR-frågor. En kanal som de kan använda för att kommunicera CSR är sociala nätverk, som vuxit sig stora de senaste åren. Företags CSR-upplysningar på sociala nätverk har dock inte utforskats i en svensk kontext tidigare. Denna studie ämnar därför bidra med ökad kunskap genom att undersöka CSR-upplysningar på det största sociala nätverket; Facebook.  Syftet med denna studie är att förklara vad som påverkar svenska börsnoterade bolag att ge ut CSR-upplysningar på Facebook. Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats, där hypoteser har utvecklats med hjälp av ekonomiska och systemorienterade teorier samt tidigare forskning. Genom en tvärsnittsdesign har sedan kvantitativa sekundärdata i form av företags Facebookinlägg liksom ekonomisk information samlats in och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Studiens resultat visar att det finns ett antal faktorer som påverkar mängden CSR-upplysningar företag ger ut på Facebook. Företagsstorlek, koncentrerat ägande och branschtillhörighet är de faktorer som uppvisar signifikanta samband med den beroende variabeln Antal CSR-inlägg. Ju större ett företag är och ju mindre koncentrerat ägande det har, desto mer CSR-upplysningar ges ut på deras Facebooksida. Dessutom påvisas att företag i branscherna Konsumtionsvaror och Konsumtionstjänster ger ut mindre CSR-information på Facebook än IT-företag.
Today, corporate social responsibility (CSR) is an important concept to society and corporations alike. To achieve legitimacy from society and its stakeholders, it is important for corporations to be able to show what CSR efforts they are making. There are multiple channels a corporation can choose from to communicate such matters, one of which is social media, a platform that has grown extensively over the last few years. Corporations’ CSR disclosures on social media has not been researched in a Swedish context before, which this study attempts to remedy by analysing the largest social media platform; Facebook. The purpose of this study is to explain what influences Swedish listed corporations' CSR disclosures on Facebook. With the help of economic and system-oriented theories as well as earlier research, hypotheses are constructed with a deductive approach. Quantitative secondary data in the form of companies’ Facebook entries and economical information is then collected through a cross-sectional design and analysed through content analysis. The results of the study show that company size, concentrated ownership and industry influence corporations’ CSR disclosures on Facebook. Consequently, bigger companies and companies with dispersed ownership disclose more CSR information on Facebook than smaller companies and companies with concentrated ownership. Also, companies in consumer goods and services disclose less CSR information than IT companies.

Dagens miljöproblem är en fråga som bekymrar många och människans negativa påverkan på jorden går inte att missa. Med en ökande temperaturförändring så måste vi göra en förändring i samhället. Men vad tar företagen för ansvar i detta? Svaret är bland annat hållbarhetsredovisning. Trenden med hållbarhetsredovisning har ökat explosionsartat från att gå till ett par stycken till tusentals. Målet med hållbarhetsredovisning är att företagen redovisar de miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna av sin verksamhet för att ge en transparens för vad företagen egentligen gör för en hållbar utveckling.   För vissa länder har hållbarhetsrapportering varit ett lagstadgat krav i många år med positiva effekter genom bland annat ett större ansvar för ett hållbart företagande och för sin personal. Tidigare har Sverige haft ett krav på att statligt ägda företag ska publicera en hållbarhetsrapport men för att öka transparensen och skapa ett förtroende hos svenska företag beslutade Sveriges regering att även företag som klassas som stora ska upprätta en hållbarhetsrapportering. Denna lag som började att gälla den 31 december 2016 innefattar att företagen ska presentera företagets ställning och resultat, utveckling samt konsekvenser av verksamheten.   För att studera hur lagen har påverkat de börsnoterade företagen i Sverige ämnar vi i denna studie att undersöka om mängden hållbarhetsrapportering har ökat efter lagen trätt ikraft. Studien undersöker även vad storlek har för påverkan på mängden hållbarhetsredovisning samt om företag i industribranschen tenderar att publicera en större mängd information om hållbarhet än vad övriga branscher gör. För att besvara  syftet ingår legitimitetsteorin, intressentteorin, signaleringsteorin och institutionell teori som teoretisk referensram.   Studien förhåller sig med en positivistisk kunskapssyn och genomfördes med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys. Datainsamlingen gick till genom att författarna analyserade företagens publicerade hållbarhetsredovisningar med hjälp av 17 stycken ord fördelade inom kategorierna ”miljö”, ”etik” och ”social”. Orden valdes utifrån innehållet i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) och med inspiration från Global Reporting Institute (GRI) samt tidigare forskning. Med hjälp av innehållsanalysen undersökte vi 40 olika företags hållbarhetsrapporter publicerade år 2015 och år 2017. Dessa företag är börsnoterade på Nasdaq Stockholm och är klassade som antingen Small Cap-företag eller Large Cap-företag.   Från innehållsanalysen kan vi se ett positivt resultat då mängden hållbarhetsredovisning har ökat mellan åren. Om detta beror på det nya lagstadgade kravet kan vi inte fastställa. Vi kunde även se att företagen inom Large Cap rapporterar överlag en större mängd hållbarhetsredovisning än vad Small Cap-företagen gör. Detta kunde fastställas både år 2015 och år 2017, men dock har företagen inom Small Cap gjort en större ökning i mängd mellan åren än vad företagen i Large Cap gjorde. Resultatet visade också att företag inom industribranscher rapporterar mer än vad företagen i den övriga gruppen gör, men endast inom miljörapportering.

Titel: Humankapitalsredovisningens påverkan på finansiell lönsamhet. En kvantitativ studie på svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag. Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi Författare: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Handledare: Andreas Jansson Datum: maj 2017 Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om redovisning av humankapital i svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag är finansiellt lönsamt. Metod: Denna studie har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi, med en deduktiv ansats, antagit en kvantitativ forskningsstrategi. Data har hämtats från de studerade företagens egna årsredovisningar för skapande av en Jämförelsematris samt från Thomson Reuters DataStream för finansiella lönsamhetsmått. Analys av data har utförts genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet indikerar att det inte finns något statistiskt samband mellan redovisning av humankapital och finansiell lönsamhet i svenska medicin- och bioteknikbolag. Studien visar däremot att redovisning av humankapital för dessa företag har ökat i omfattningen, vilket förklaras genom andra motiv. Förslag till forskning: Förslag till framtida forskning är framförallt att undersöka humankapitalsredovisning och andra aspekter av lönsamhet. Ytterligare förslag är att undersöka huruvida redovisning av humankapital leder till finansiell lönsamhet i andra branscher. Nyckelord: Humankapital, humankapitalsredovisning, finansiell lönsamhet, finansiella lönsamhetsmått, frivillig redovisning,
Title: Human Capital accounting impacts on Financial Profitability. A quantitative study of Swedish listed Medicine- and Biotechnology companies. Level: Final assignment for Master’s Degree in Business Administration Authors: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Supervisor: Andreas Jansson Date: May 2017 Purpose: The purpose of this paper is to study whether Human Capital accounting in Swedish listed medicine and biotechnology companies is financially profitable. Method: This study has, based on a positivist research philosophy, with a deductive approach, and adopted a quantitative research strategy. Data have been retrieved from the studied companies own annual reports for the creation of a comparison matrix as well as from Thomson Reuters DataStream. Data analysis has been performed by descriptive statistics and multiple regression analyzes in the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The result indicates that there is no statistical connection between Human Capital accounting and Financial Profitability in Swedish Medicine and Biotechnology companies. The study, on the other hand, shows that the recognition of Human Capital accounting for these companies has increased, which is explained by other motives. Suggestion for further research: Suggestions for further research are primarily to examine Human Capital accounting and other aspects of Profitability. Additional suggestions are to examine whether Human Capital accounting results in Financial Profitability in other industries. Key words: Human capital, Human Capital accounting, Financial Profitability, Financial Profitability measures, voluntary accounting

Författare: Kim Jakobsson, Rikard Bergsten och Ehlin Goth Handledare: Petter Boye Examinator: Karin Jonnergård Titel: Jakten på en lyckad styrelseutvärdering - En studie om utvärdering av styrelser i svenska börsnoterade bolag                   Bakgrund: I svensk kod för bolagsstyrning rekommenderas att styrelsen ska utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Det finns dock inte angivet hur utvärderingen ska gå till eller vem som ska genomföra denna. Syfte: Ambitionen med studien har varit att analysera vad en effektiv styrelseutvärdering är och att identifiera de bakomliggande kritiska framgångsfaktorerna. Metod: Uppsatsen är genomförd med hjälp av en kvalitativ strategi och bygger på en abduktiv abstraktionsprocess. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserats med hjälp av en analysmodell. Slutsats: Genom studien har vi identifierat sju kritiska framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna är oberoende, kunskap, bredd, uppriktighet, djup, jämförbarhet och diskussion.

Titel: Vilka bakomliggande faktorer påverkar upprättandet av hållbarhetsrapporter? • En kvantitativ studie om de bakomliggande faktorerna till att företag upprättar GRI-baserade hållbarhetsrapporter. Nivå: C-uppsats, examensarbete inom företagsekonomi Författare: Oscar Hemmingsson och Jesper Skarin Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - maj Syfte: Avsikten med uppsatsen är att ge ytterligare underlag till om det finns ett samband mellan faktorerna och upprättandet av en hållbarhetsrapport. Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar Global Reporting Initiative-baserad hållbarhetsrapportering hos svenska noterade bolag. Metod: I uppsatsen genomförs en kvantitativ studie som fokuserar på svenska börsnoterade bolag på Nasdaq Stockholm i segmenten Small Cap, Mid Cap och Large Cap. Efter bortfall på grund av bristfällig information så genomförs studien på 288 stycken företag. Studien tillämpar en innehållsanalys och genomför hypotesprövningar via en regressionsanalys. Data har samlats in från företagens respektive årsredovisningar år 2016 och 2017 i den mån årsredovisningen var tillgänglig den 15 april 2018. Vidare så hämtas den finansiella informationen från databasen Retriever. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att både storlek och lönsamhet har ett positivt respektive negativt samband som är statistiskt signifikant med en signifikansnivå på 0,05. Studiens utfall hittar ingen statistisk signifikans gällande sambandet på de övriga oberoende variablerna tillväxt, skuldsättningsgrad, likviditet, styrelsesammansättning och lagändring samt kontrollvariabeln bransch. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till den fortsatta forskningen är att inkludera fler eller nya bakomliggande faktorer som kan tänkas påverka upprättandet av hållbarhetsrapporter. Vidare så rekommenderas det att undersöka alternativa sätt att mäta de bakomliggande faktorerna. För att undersöka den oberoende variabeln lagändring mer noggrant så bör studien återskapas när samtliga företag gjort sin årsredovisning tillgänglig och den finansiella informationen rapporterats in i databasen Retriever eller motsvarande databas. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag är att den ger ytterligare underlag till sambanden som finns gällande hållbarhetsrapportering och de underliggande faktorerna. Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, hållbarhetsredovisning, GRI, bakomliggande faktorer, lagändring
Title: Which determinants are affecting the voluntary disclosure of sustainability reports? • A quantitative study of the underlying factors affecting the disclosure of GRIbased sustainability reports. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Oscar Hemmingsson and Jesper Skarin Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2018 - may Aim: The purpose of this study is to provide further evidence as to whether there is a correlation between the underlying factors and the establishment of a sustainability report. The purpose is to investigate the factors that affect Global Reporting initiativebased sustainability reporting at companies listed at the Nasdaq Stockholm stock exchange. Method: In the paper a quantitative study in conducted which is focusing on Swedish listed companies on Nasdaq Stockholm in the Small Cap, Mid Cap and Large Cap segments. After some companies is lost due to inadequate information the study is conducted including 288 companies. The study applies a content analysis and conducts hypothesis tests via a regression analysis. Data has been collected from the companies' annual reports in 2016 and 2017, to the extent that the annual report was available on April 15, 2018. Furthermore, the financial information is retrieved from the Retriever database. Result & Conclusion: The results of this study showed that size and profitability have a positive and negative relationship which is statistically significant with a significant level of 0,05. The outcome of the study finds no statistical significance regarding the other independent variables growth, debt ratio, liquidity, board composition, law change and the control variable industry. Suggestions for further research: Suggestions for further research may include more or new underlying factors that may affect the preparation of sustainability reports. Furthermore, it is recommended to investigate alternative ways of measuring the underlying factors. In order to examine the independent variable law, change more carefully, the study should be reproduced when all companies have made their annual report available and the financial information is reported in the Retriever database or equivalent database. Contribution of the thesis: Contribution of the thesis: The contribution of the thesis is that is provides additional documentation for the relationships concerning sustainability reporting and the underlying factors. Key words: Sustainability reporting, sustainability accounting, GRI, determinants, change in regulations/laws