Academic literature on the topic 'Kvinnor och massmedia'

Gender clashes and faux pasThe political diaries of Ulla Lindström, Swedish minister in 1954-66 The political diaries of Ulla Lindström caused a great sensation when published in 1969, three years after her resignation as Swedish minister without portfolio. She was the only woman minister in the Swedish government from 1954 to 1966, and her career had, according to the press, been characterized by faux pas or, as one reviewer of her diaries wrote: “(t)he silly Ulla /…/ of the botches, bodges, and gaffes.” He added that he himself had helped to write her down “with both malice and recklessness.” He was, however, not the only journalist putting down Ulla Lindström. A particular discourse or way of describing Ulla Lindström’s political persona was developed in the Swedish press during Lindström’s ministerial career. She started as the good-looking “pin-up girl” of the Parliament and ended up as the “shrew” of the party, the faux pas queen who was too talkative and thus in need of a muzzle. She was constructed as deviant, both as a woman and as a politician.In her political diaries Ulla Lindström herself compared the way she and her male colleagues were portrayed in the press. In my paper I will compare Lindström’s own political persona with the persona created in the press asking what was behind the creation of the “faux pas queen”. Genuskrockar och fadäser.Statsrådet Ulla Lindströms politiska dagböcker Såsom åtskillig forskning visat har det varit svårt för politiskt aktiva kvinnor att förena de motstridiga krav som ställts på dem som handlingskraftiga politiker och ”riktiga” kvinnor. Inom massmedieforskning används ofta ordet persona för att beskriva den personlighet som en politiker iscensätter på den offentliga arenan, en politisk persona. Problemet för politiker är att det i massmedia ofta skapas en annan persona än den som politikern själv iscensätter, så beskriver t ex en forskare hur en ”false persona” av Hillary Rodham Clinton skapades under den så kallade Whitewateraffären (Cit efter van Zoonen 2005:100). Pressens bild av Ulla Lindström som ett pratigt och beskäftigt statsråd, vars karriär präglades av grodor, fadäser och klavertramp, kan ses som ett sätt att ”skapa” en politisk persona och med den en diskurs; ett specifikt sätt att tala och skriva om regeringens enda kvinnliga minister åren 1954-66. När Ulla Lindström efter sin avgång 1966 publicerade de politiska dagböcker hon fört under sin statsrådstid var ett av hennes motiv sannolikt att hon ville ge sin version, dvs skapa sin egen politiska persona som motvikt mot den bild som skapats av henne i pressen. I mitt bidrag skall jag ge exempel på hur Ulla Lindström skapades som politisk persona och hur hon själv såg på eller tolkade den bild som gavs av henne.

Granskning av makt och makthavare är ett av mediernas viktigaste uppdrag och i en jämställd politisk miljö bör uttalanden och ageranden bedömas utifrån lika villkor. Det för ingenting gott med sig om medierna gör en orättvis skillnad på kvinnor och män i deras rapportering om politiska skandaler. Det finns många påståenden om en genusdimension i mediernas rapportering, men relativt få vetenskapliga belägg för detta. Syftet med avhandlingen är att undersöka i vilken utsträckning det förekommer likheter och skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler samt bidra med en förståelse för förekomsten av dessa eventuella likheter och skillnader. I en kvantitativ innehållsanalys analyseras 4345 tidningsartiklar fördelade på 92 svenska skandaler med förtroendevalda politiker på den nationella och den europeiska nivån mellan åren 1997 och 2010. Utifrån teoretiska antaganden om mediernas dagordningsmakt, gestaltningsmakt och medielogik undersöks nyhetsmedierna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Studiens resultat visar på flera stora könsskillnader som är till kvinnornas nackdel, men i datamaterialet framträder också många likheter. Som grupp betraktat missgynnas dock kvinnor i flera avseenden gentemot män vilket kan innebära att kvinnor kan få sämre möjligheter till att hantera och överleva politiska skandaler än män. En slutsats är att huvudpersonens kön är en viktig aspekt i strävan efter förståelse för hur politiska skandaler tar sin början, utvecklas och kommer till avslut.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset kvinna som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den består dels av en analys av tidningsartiklar där kvinnor förekommer, dels av intervjuer med åtta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger på vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gällande kvinnorna i artiklarna, på huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt på huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhällsgrupp, etnicitet, ålder, moderskap och äktenskap/samboende gällande dem själva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhällsgrupp, äktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse än ålder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna.

Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags– och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har varit, dels genusteorin där Hirdmans genussystem fått fungera som analysverktyg, dels tre förklaringsmodeller för att undersöka vilka orsaksförklaringar som ges till depressionerna: sociokulturella, psykosocial och biologiska/genetiska. Diskursanalysen ligger till grund för hela denna studie där den kritiska diskursanalysens fått utgöra uppsatsens analytiska ram. Resultatet visar att de biologiska/genetiska och psykologiska orsaksförklaringarna dominerar i tidningarna samt att avsaknaden av ett genusperspektiv är stort. Tidningarnas framställningar bidrar därmed stort till att reproducera genussystemet men även till att skapa psykisk ohälsa.

The goal of this study has been to investigate what gender representation looks like in the pictures in Kalmar's largest newspaper, Barometern, and how men and women are portrayed in the pictures. The material used is all editorial images during week 9 in 2010 and during week 9 in 2020. I have conducted a quantitative content analysis of the images and analyzed them based on gender theory, stereotype theory and semiotics.The study shows that gender representation is uneven in Barometern's images and that women occur to a lesser extent than men. The study also shows that men and women are portrayed in different ways in the pictures and that women are portrayed as less important, more passive and less professional than men. Men also appear to a much greater extent on sports pages and in professional contexts.When the images from the two periods are compared, the results show that the total number of images and people has decreased by a third during the current ten years. But the total representation of men and women is much more even during week 9 in 2020 than in week 9 in 2010. On the other hand, men and women are still presented very differently and can be seen in different parts of the newspaper. Men are divided in much the same way in the newspaper and dominate the sports pages, while women are more common on the family pages as well as the culture and entertainment pages. Women have made some movements and are portrayed to a greater extent in the same way as men, but the changes are small.The study shows that Barometern has come a long way towards equal gender representation in its images, but that the development is slow and that Barometern still contributes to consolidating the prevailing gender power order.

Aim: The aim of this study was to explore how feature films and mass media portray women and men in the late 1970s and 1990s and compare how they were represented in massmedia the period after the movie launches and what impact these portrayals can have on society. The study specifically wanted to develop an understanding of any similarities in a psychosocial perspective and the differences between the men and women in a psychosocial and through a gender perspective. Method: The thesis method consisted of a multi-stand study which is when two data collection methods are combined, these were following qualitative content analysis and scoping studies. This combination was necessary to be able to answer selected research questions. Results: The answers to the following research questions of this study is that there were some similarities and differences between the genders in the selected movies. The research question which the issue that explored if the mass medias portrayals of men and women with mental illness remained or if these have changed after the film launches revealed that some identified themes remain while others are new. This can be explained by the retention of some structures that stigmatize the person with mental illness and is considered deviating in relation to the identified characteristics in The media portrayals. Although another result in this study was that no specific research was found regarding gender differences between men and women in feature film productions so the gender perspective was excluded in this issue. Conclusion: Specific theoretical perspectives can contribute to different understandings of how women and men with mental illness are portrayed which can contribute to more awareness of the consequences of these portrayals. Portrayals of men and women with mental illness in massmedia can have significant impact in the individuals life in general because of stigmatization which can cause difficulties in its recovery process but also social vulnerable in the meaning of unemployment, loss of education and relation problems.  Keywords: movie portrayals, mental illness, gender differences, psychosocial perspective, gender perspective, massmedia, social work, public attitudes, stigma

Bakgrund: Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi ständigt matas med ny kunskap och olika valmöjligheter. Ett område som har fått ökad plats på massmedias agenda på senare tid är hälsa och livsstil och dagligen exponeras vi människor av budskap över hur vi kan förbättra vår hälsa och ändra våra levnadsvanor.

Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om en utvald grupp kvinnor mellan 17-65 år blir påverkade av massmedias hälsorapportering och de hälsobudskap de möter. Vi syftade även till att undersöka hur denna eventuella påverkan yttrar sig samt klargöra vilka eventuella skillnader det finns i påverkan mellan olika åldrar.

Metod: För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ studie med samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 6 kvinnor i åldern 17-65 för att ta reda på deras upplevelser och tankar kring problemområdet.

Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att vår utvalda grupp kvinnor blir påverkade av massmedias hälsorapportering. Resultatet visade även att åldern har betydelse när det gäller hur och i vilken grad respondenterna blir påverkade av hälsobudskapen. Undersökningen visade att yngre kvinnor blir mer och lättare påverkade och denna påverkan har givit uttryck i bland annat ändrade mat- och motionsvanor.

Background: We are today living in an information society where we constantly are confronted with new knowledge and different options. An area that has got an increased place in the mass media agenda is health and lifestyle and we are daily exposed by messages about how we can improve our health and change our living habits.

Aim: The aim with this study was to examine how a group of women between the ages 17-65 are being influenced by mass media health reports and the health messages they meet. A second aim was to examine how this conceivable influence appears in these women’s lives and elucidate which conceivable differences there are in influence between different ages.

Method: We used a qualitative method to answer our questions. The study was based on interviews with 6 women between the ages 17-65 with hope to learn about their experiences and thoughts about the subject area.

Conclusion: The result of our study showed that the group of women gets influenced by mass media health reports. The result also showed that age has an impact when it comes to how and how much the respondents are being influenced by the health messages. Our study showed that younger persons become more and easier influenced and this influence shows for example in a change of exercise- and eating habits.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnobilden i argentinsk press på ett kvalitativt sätt. Jag har undersökt om det finns språkliga och innehållsliga mönster kopplat till konstruktionen av ”kvinnlighet” och stereotyper i ett antal tidningsartiklar.      Materialet består av sex artiklar från två argentinska dagstidningar; Clarín och La Nación. Anledningen till valet av just dessa tidningar är att de är har den största upplagan i Argentina och att de är rikstäckande. Kriteriet för att en artikel skulle väljas ut är att en kvinna måste vara huvudsubjekt i texten.      Jag har utgått från teorier om genuskonstruktion och könsbundna stereotyper och hur dessa uppstår i massmedierna.      Metoden som tillämpats på de sex artiklarna är kritisk diskursanalys baserad på Teun A van Dijk. Motivet till detta val är metodens samhällskritiska inriktning och fokus på ideologier. I tillämpningen ges möjlighet att kritiskt förhålla sig till vad som förmedlas i en medietext och upptäcka och lyfta fram texters implicita meningar.      Undersökningen visade att de stereotypa uppfattningarna om kvinnor och den traditionella kvinnorollen är starkt närvarande i materialet. Detta visade sig bland annat genom att skillnader mellan kvinnor och män lyfts fram. Andra mönster var att kvinnornas privatliv och deras utseenden kommenteras genomgående utan att det tillför artikeln något. Kvinnornas genus framhålls och i artiklarna förmedlas en känsla av förvåning över kvinnornas prestationer. Detta leder till att en föreställning skapas om att dessa kvinnor befinner sig utanför den för kvinnor givna normen.

Simple content analysis methods, such as the Bechdel test and measuring percentage of female talk time or characters, have seen a surge of attention from mainstream media and in social media the last couple of years. Underlying assumptions are generally shared with the gender role socialization model and consequently, an importance is stated, due to a high degree to which impressions from media shape in particular young children’s identification processes. For young girls, the Disney Princesses franchise (with Frozen included) stands out as the number one player commercially as well as in customer awareness. The vertical lineup of Disney princesses spans from the passive and domestic working Snow White in 1937 to independent and super-power wielding princess Elsa in 2013, which makes the line of films an optimal test subject in evaluating above-mentioned simple content analysis methods. As a control, a meta-study has been conducted on previous academic studies on the same range of films. The sampled research, within fields spanning from qualitative content analysis and semiotics to coded content analysis, all come to the same conclusions regarding the general changes over time in representations of female characters. The objective of this thesis is to answer whether or not there is a correlation between these changes and those indicated by the simple content analysis methods, i.e. whether or not the simple popular methods are in general coherence with the more intricate academic methods.

Betyg VG (skala IG-VG)