Dissertations / Theses: 'Kulturell kompetens'

1

Öberg, Niclas, Maria-Teresia Nutti, and Mönnig Paula. "Kulturell Kompetens : Unga vuxna samers upplevelser av kulturell kompetens bland aktörer inom vården." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137835.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka betydelse av samisk kulturell kompetens hos ungavuxna samer i mötet med aktörer inom primärvård, specialistvård och socialtjänst.Tidigare studier visar att det förekommer ohälsa och bristande förtroende för vårdenbland samer. Den tidigare forskningen visar även att bristen på kulturell kunskap är ettproblem med hänsyn till den ständiga globaliseringen. Totalt genomfördes 5semistrukturerade intervjuer med unga vuxna samer som fick svara på frågor om kulturellkunskap i mötet med vården. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematiskanalys. Studien visade att kulturell kompetens hos vårdpersonal var av stor betydelse förinformanterna. Majoriteten ansåg att de aldrig eller nästan aldrig hade fått mötavårdpersonal inom Sverige som hade kompetens eller kunskap om den samiska kulturen.Våra slutsatser är att konsekvenserna av detta visade sig vara ett lägre förtroende förvården, en känsla av exotifiering och att informanterna gärna undvek att berätta om sittsamiska påbrå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Gustafsson, Anna, and Linnea Norén. "Kulturell kompetens : - en utmaning i det sociala arbetet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-36694.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ek, Åström Lina, and Oliva Söderström. "Sjuksköterskans kulturella kompetens : – En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31770.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I takt med ett mer transkulturellt samhälle med patienter från olika kulturer, ställs högre krav på sjuksköterskan och sjuksköterskans kulturella kompetens. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av sjuksköterskans kulturella kompetens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med litteratursökningar via databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga studier har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Det framgick att kulturell kompetens hos sjuksköterskan innebär att ha en empatisk och öppensinnad attityd med ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt. Dessutom bör sjuksköterskan inneha en god självmedvetenhet och vara medveten om andra kulturer. Ökad kunskap om kulturer kan erhållas genom möten med andra kulturer eller utbildning. Diskussion: Kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad handlade mycket om förståelse hos sjuksköterskan. Detta kan uppnås genom att reflektera över sin egen förmåga samt över de möten som sker med personer från olika kulturer. Slutsats: Fortsatt forskning krävs gällande hur sjuksköterskan erhåller och utvecklar den kulturella kompetensen på bästa vis. Denna kunskap kan vara av stor betydelse för sjuksköterskans arbete, både i dagens samhälle och i framtiden.

Godkännande datum: 2017-03-20

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Solvang, Ebba, and Maja Snögren. "Kulturell kompetens inom äldreomsorg : En studie utifrån ett chefsperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100091.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka chefer inom äldreomsorgens syn på kulturell kompetens. Frågeställningarna i studien handlade om vilka förmågor som personalen behöver för att ha kulturell kompetens, och på vilka sätt cheferna ser till att personalen har kulturell kompetens. Studien var av kvalitativ karaktär, där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer inom äldreomsorg. De förmågor som betraktas som viktiga för att personalen ska ha kulturell kompetens inom äldreomsorg är empati, självrannsakan, ett öppet sinne, engagemang samt en kommunikativ förmåga. Cheferna arbetar främst med rekrytering och olika kommunikationsmedel för att personalen ska vara kulturellt kompetenta, men vissa kompetensutvecklingsinsatser görs också på området. Samtliga förmågor bygger tillsammans upp kulturell kompetens, medan arbetssätten visar på hur chefer kan arbeta för en kulturellt kompetent personalstyrka. Förmågorna är viktiga för att uppnå kravet om individbaserad vård, som finns i äldreomsorgens värdegrundsarbete. Arbetssätten cheferna använder sig av säkerställer att förmågorna finns och tas tillvara på i verksamheterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lagergren, Jessica, and Sofie Norström. "Kulturell kompetens : för en mer individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4509.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden. Det krävdes medvetenhet och förståelse för hur den egna kulturen påverkade den enskilda individen. Lyhördhet inbegrep respekt och uppskattning av mångfald. Det framkom att trots sjuksköterskors användning av helhetssyn i omvårdnaden så är den kulturella kompetensen generellt låg. Sjuksköterskans kulturella kompetens förbättrades genom de erfarenheter som gavs i kulturella möten och genom att interagera med människor med olika kulturella bakgrunder. Genom utbildning kunde en kunskapsbas byggas upp. Skapandet av gemensamma arbetsmodeller och riktlinjer hjälpte sjuksköterskan att försäkra sig om att den vård som gavs var kulturellt kompetent. Studien visade att sjuksköterskans kulturella kompetens har betydelse och påverkar hur individanpassad omvårdnaden blir. Förbättring byggde på önskan och motivation att vilja bli bättre. Processen till att bli mer kulturellt kompetent startade under utbildningen till sjuksköterska och innebar ett livslångt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Asplund, Anna, and Sandra Illemann. "Sjuksköterskors erfarenhet av kulturell kompetens i omvårdnaden : En litteraturstudie med deskriptiv design." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34485.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kulturell kompetens innebar ett förhållningssätt, där kulturell medvetenhet, attityder och övertygelser gentemot patientens kultur beaktas samt att en god kommunikation säkerställs. Svårigheter att möta patienter med olika kulturell bakgrund i Hälso-och sjukvården fanns, där patienternas omvårdnadsbehov och patientsäkerhet inte kunde säkerställas om kulturell kompetens saknades i verksamheten. Hur detta kunde etableras på bästa sätt var en utmaning, då svårigheter fanns att integrera kompetensen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kulturell kompetens i omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet sammanställdes av 13 empiriska vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet påvisade att yrkeserfarenheter av att vårda patienter med olika kulturella behov kunde förbättra men även utmana den kulturella kompetensen i omvårdnaden enligt sjuksköterskorna. Kommunikation, attityder samt organisation ansågs vara en viktig men utmanande del för den kulturella kompetensen. Utbildning uppmärksammade sjuksköterskor hur de agerade i omvårdnaden av patienter med olika kulturell bakgrund. Om en individanpassad omvårdnad, baserat utifrån kulturell kompetens tillgodosågs, kunde en patientsäker och god omvårdnad tillhandahållas enligt sjuksköterskorna. Slutsats: Det är av stor vikt att implementera kulturell kompetens i Hälso- och sjukvården, då omvårdnaden av patienter med olika kulturer var en stor del av sjuksköterskeprofessionen. Stöd av organisationen var en viktig faktor för att erhålla kunskap kring olika kulturer samt förstå kommunikationens betydelse. Sjuksköterskor behövde även bli medvetna om sina egna attityder och fördomar. Om patienter kunde mötas med kunskap, respekt och förståelse utifrån kulturell kompetens, möjliggjorde detta till en säker och individanpassad omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Löfwenhamn, Victoria. "Socialt arbete, den nya tidens kolonialism? : En kvalitativ studie om kulturell anpassning, kulturell kompetens och utmaningarna i ett internationellt socialt arbete." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28438.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet. Detta urskiljs genom att respondenterna uppmärksammar de fungerande kulturella strukturerna, bygger arbetet kring detta och lägger stor vikt vid inhemsk kunskap. Det arbetssätt och den främsta framstående faktor vilken underbygger en kulturell anpassning är empowerment. Vidare ger även samtliga respondenter uttryck för kulturell kompetens genom att visa en medvetenhet kring den egna kulturens påverkan, genom synen på den egna kunskapens giltighet samt genom den vikt respondenterna satte vid att skapa relationer. Studien visar den kulturella anpassningens beroende av socialarbetares kulturella kompetens. Vidare visar resultatet hur den kollektivistiska samhällsstrukturen kan ses som både ett hjälpmedel och som försvårande element. Genus, etik och moral tycks vara de faktorer som främst ställer socialarbetare i svåra situationer och har visat sig frambringa ett arbetssätt som kännetecknas av att verka utan att synas. Relationer visar sig vara en underlättande faktor, men även här framkommer en baksida. Relationen tycks nödvändig på grund av den bristande tillit individer har inför internationella socialarbetare.
The purpose of this study is to examine how social work in an international context is formed by cultures and how this is expressed. Furthermore, the study aims to explore culture competence as is expressed within the social workers themselves and which elements that benefit or alternatively hinder, the international social work. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted with four female respondents. The analyzing method chosen to process data was thematization, where three main themes emerged, indigenization/cultural adaption, cultural competence and difficulties, opportunities and dilemmas. The result shows that all respondents express an indigenization process while describing their work. This is distinguished by the attention all the respondents gave to the functioning cultural structures and how they built the work around this. It also showed through the great emphasis the respondent put on indigenous knowledge. The approach and the main prominent factor which underpins an indigenization process is empowerment. The results show that all respondents express cultural competence. This is observed through the respondents awareness of their own culture's influence, through the respondents evaluation and validation of their own personal knowledge and by the expressed importance of creating relationships. The study shows that an indigenization process is dependent on social workers' cultural competence. Furthermore, the result shows that the collectivist social structure can be seen as both an aid and as an aggravating element. Gender, ethics and morality seem to be the main factors which place social workers in difficult situations. This has also been shown to produce a work approach that is characterized by acting without being seen. Relationships prove to be a facilitating factor, but it is not grown for all good reasons, it seem to be necessary because of the lack of trust people have for international social workers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Jensen, Elin, and Diana Lind. "Faktorer som påverkar samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5537.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens. Forskare, hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter efterfrågade mer utbildning inom detta ämne. Slutsatser: Kommunikation inom den tvärkulturella vården visade sig vara ett svårt ämne, med många aspekter att ta hänsyn till. Det ansågs av stor vikt i det mångkulturella samhället att personal inom hälso- och sjukvård får kulturell kompetens för att ha möjlighet att kommunicera med patienter oberoende av härkomst. Därför ansågs det viktigt att skapa vidareutbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal, samt se över sjuksköterskeutbildningens utbildningsplan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Johansson, Ewa. "Vilket kulturarv utvecklar den kulturella identiteten? : En studie om hur historieämnet kan bidra till kulturell identitet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6569.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen. Lärarna använder sig av flera metoder så som läroboken, att belysa olika kulturer men framförallt lägger ansvaret på lärarna som undervisar i ett annat modersmål. I min undersökning framkom inte någon skillnad i undervisningssätt utifrån många eller få elever med annan kulturell bakgrund och den kulturella identiteten tas för givet. Min undersökning visar att de två senaste århundradena av historien inte hinns med och just de två århundradena anser lärarna viktiga för den kulturella identiteten.
The purpose of this paper was to examine how teaching of history can contribute to an intercultural identity development. My goal was, that on the basis of teachers' concepts and methods, to draw conclusions about how the teacher works with the cultural identity in the subject of history. To answer this, I first look into the theory of cultural identity and the intercultural competence. I also interviewed three teachers working in different municipalities in Sweden with different experiences of students with different cultural backgrounds. The method I have used is a qualitative interview where I interviewed the teachers individually. I asked them both global issues questions and follow-up questions.The answers I have analyzed, resulted in that teachers do not have a conscious strategy of teaching students with different cultural backgrounds in the class. Teachers use different methods such as textbooks, to highlight the different cultures but above all they places the responsibility on the teachers who teach in another mother tongue. In my study it did not revealed any difference in teaching methods from many or few students with different cultural backgrounds and the culture identity is taken for granted. My study shows that teachers belives that the last two centuries of history is most important for the cultural identity but they do not teach in the last two centuries.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Johansson, Johanna, and Sara Malm. "Sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11414.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Begreppet transkulturell omvårdnad är flerdimensionellt samt komplext och innefattar flera begrepp. Kultur är något som är individuellt och då under ständig förändring. Därmed bör sjuksköterskan vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet i mötet mellan sjuksköterska och patient är att skapa en vårdrelation som bidrar till en tillvaro där patienten kan känna trygghet och tillit till hälso- och sjukvården. Att kommunicera innebär att inta information samt att ge information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal ger kommunikationen möjlighet till att utöva personcentrerad vård och på så sätt tillfredsställa enskilda individers behov. Att uppnå personcentrerad och säker vård innebär en större utmaning i de fall där ett gemensamt talande språk saknas. Madeleine Leininger används som teoretisk referensram då teorin fokuserar på transkulturell omvårdnad och hur sjuksköterskor bör bemöta patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån inspiration av Granheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet erfarenheter relaterade till skillnader på kulturella beteenden, erfarenheter relaterade till kommunikation samt hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av bärande kunskap i transkulturella vårdmöten. Den utmaning i det transkulturella vårdmötet som beskrevs till största del var språkbarriärer. Detta mötte sjuksköterskorna med hjälp av olika strategier som tolk och verbal- och ickeverbal kommunikation. Vidare utmaningar var de oväntade beteenden som sjuksköterskorna uppfattade patienterna att ha. De oväntade beteendena grundar sig i kulturella skillnader. En kulturell kompetens underlättar för sjuksköterskan vid mötet av oväntade beteenden hos patienter med annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde språkbarriärer som det största hindret i transkulturella vårdmöten. Utmaningar för sjuksköterskorna att förstå situationer beskrevs även där patienter uppvisade oväntade beteenden, vilket grundas i kulturella skillnader. Vidare utveckling och utbildning i kulturell kompetens kan innebära en större möjlighet till att möta dessa beskrivna oväntade beteenden. Vilket innebär en bättre personcentrerad omvårdnad för denna patientgrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Listerfelt, Stephanie, and Christina Sundstedt. "Olik vård som blir lika : Sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell tillhörighet inom intensivvård." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10097.

Full text

Abstract:

Sverige är idag ett mångkulturellt land vars mångfald förutspås utökas ännu mer i framtiden. Människor med annan kulturell tillhörighet än den nordiska kommer också att drabbas av kritisk sjukdom och då vara i behov av intensivvård. Idag finns ingen svensk forskning i ämnet transkulturell vård inom intensivvård. Frågan är därför hur vårdpersonal inom intensivvård upplever och erfar vårdandet av patienter med annan kulturell tillhörighet. I detta examensarbete var syftet att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell tillhörighet inom intensivvård. En kvalitativ ansats valdes. Fyra fokusgruppsintervjuer utfördes på två olika sjukhus, med totalt 15 informanter. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes sedan av den insamlade datan vilket genererade i fyra kategorier och 11 underkategorier. Resultatet presenterades i kategorierna; närstående som tar plats, kommunikation som utmaning, krisreaktioner som skapar dramatik samt olik vård som blir lika. Trots att syftet var att fokusera på vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter kom resultatet främst att beröra vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av att möta närstående. Att tillgodose närståendes behov sågs som en utmaning framförallt på grund av språkliga och kulturella hinder. För att överbrygga dessa hinder behövs alternativa kommunikationsstrategier samt en utökad användning av tolk. Även utbildning i ämnet transkulturell vård är viktigt för utvecklingen av kulturell kompetens hos vårdpersonal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Pálmarsdóttir, Anna Rósa. "I mötet med din nästa : Sjuksköterskors erfarenheter av mångkulturell omvårdnad i hälso- och sjukvården." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3406.

Full text

Abstract:

Background: In a growing multicultural society, demands are placed on health care that includes understanding of cultural differences. Each individual care meeting contains new experiences and challenges in which nurses' core competence is tested when a basic care relationship is to be established. The view of equal care and people's equal value takes on different expressions and the need for cultural competence and knowledge of global health becomes more evident in health care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience of multicultural nursing in health care. Method: A literature study with a qualitative approach based on 10 scientific articles. The result is summarized from nine qualitative articles and one article with a mixed method where only the qualitative part was included in the result. Result: The nurses' experiences describe a lack of knowledge about cultural differences in care. It causes uncertainty that affects communication and sometimes leads to prejudicial treatment towards patients of another culture. Nurses' self-reflection on their own approach, compassion and creativity in the cultural meeting is considered to influence the care relationship. Conclusion: Increased competence development for nurses within the operations and clarification of the curriculum during nurses' basic education is considered a contributing factor in increasing the cultural competence in a multicultural care context.

Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2020

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Sinclair, Malin. "De isländska sagorna Att öka elevers kulturella identitet och sociala kompetens." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-840.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.

Resultatet av undersökningen visade att lärarna såg flera olika syften med arbetet. Dessa har analyserats och kategoriserats i fyra olika kategorier: Förberedelse för vidare studier, Kulturell identitet, Social kompetens och Historisk tillförlitlighet. Även materialet från intervjuerna med elever och lärarutbildare har placerats i dessa kategorier. Jag fann att både lärare, elever och lärarutbildare lade stor vikt vid de isländska sagornas betydelse för utvecklandet av elevernas kulturella identitet och alla ansåg det viktigt att känna till sitt kulturella och historiska arv. Lärarna menade också att de isländska sagorna kan användas i arbetet med att öka elevernas sociala kompetens. I kapitel 6 resonerar jag kring vad kulturell identitet innebär och jämför den isländska skolan med den svenska utifrån denna aspekt. Även begreppet social kompetens diskuteras med utgångspunkt i de båda skolsystemen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Arge, Ann, and Eva Johansson. "Interkulturell kompetens hos grundsärskolans speciallärare : I mötet med elever och föräldrar av annan kulturell bakgrund." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28084.

Full text

Abstract:

Immigrationen till Sverige har ökat markant de senaste åren. Kommuner och skolor får ta emot barn och ungdomar från många olika kulturer och grundsärskolan är inget undantag. På grund av elevernas funktionsnedsättning krävs ofta ett mer nära samarbete med elevens hem, vilket ställer andra krav på speciallärarnas insikt och bemötande. Syftet i studien var att undersöka interkulturell kompetens hos grundsärskolans speciallärare i mötet med elever och föräldrar av annan kulturell bakgrund. Undersökningen baseras på 17 halvstrukturerade intervjuer med fokus på respondenternas beskrivningar av mötet med och erfarenheter av, olika kulturbakgrunder och elever och familjers livsvärldar. Intervjuerna genomfördes utifrån teman. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att analyseras. Resultatet visar att speciallärarna anser att det viktigaste i mötet med familjer av annan kulturell bakgrund är att visa respekt, tillit och förståelse för varandras kulturer. De är eniga om att det egna intresset är viktigaste faktorn för att utveckla interkulturell kompetens. Hälften av speciallärarna lyfte fram fram att det fanns svårigheter i att tydliggöra hur det svenska skolsystemet fungerar. De upplevde även en förväntan från föräldrar, att skolan ska normalisera deras barn. Det framkom att speciallärarna kände ansvar för att stötta och ”guida”, inte bara eleven utan hela familjen in i det svenska samhället. Flertalet av speciallärarna lyfte fram behovet av kompetensutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kärvell, Bodil, and Sofia Veigurs. "Att möta patienter med annan kulturell bakgrund." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1398.

Full text

Abstract:

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvården SyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund. MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur. ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik. Kulturella skillnader kan leda till konflikter vid vårdandet av patient med annan kulturell bakgrund och även detta är ett överhängande problem. I resultatet uppmärksammas även situationer som uppstår då kulturella traditioner krockar med sjukhusets regler. Även sjuksköterskors förhållningsätt uppmärksammas och dessa varierar avsevärt beroende på vilken kulturell kompetens som de besitter. DiskussionDet övergripande hindret i vården är kommunikationsproblematik, detta diskuteras utifrån den transkulturella omvårdnadsteorin. Utifrån resultatet diskuterar författarna sjuksköterskornas förhållningssätt gällande generaliseringar, fördomar, rasism, stereotypa idéer samt makutövande över patienter. Detta är ej acceptabelt då alla människor skall vårdas under lika förutsättningar.
BackgroundThe effects of globalization has resulted in many societies today are multicultural. This places greater demands on nurses when they need to face the many and diverse cultures. To do this nurses need to be cultural awareness and competent. Transcultural nursing theory is a prerequisite for being able to satisfy the patients that nurses face in health care AimThe aim of this study is that by the nurses' experiences to identify the factors that affect the care relationship with the patient and family members have different cultural backgrounds. MethodThe study will be a literature review. The content will include qualitative and quantitative research articles and literature. ResultsNurses feel that the greatest obstacle to create a good care relationship is the language barriers and communication problems. Cultural differences can lead to conflict in the care of patients with different cultural background and this is also an imminent problem. The results also draw attention to situations that arise when cultural traditions clash with the hospital rules. Although nurse´s attitudes draw attention and these vary considerably depending on the cultural competence they possess. DiscussionThe main obstacle in healthcare is communication problems; this is discussed from the transcultural nursing theory. Based on the results, the authors discuss nurses' attitudes regarding generalizations, prejudice, racism, stereotypical ideas and exercise of power of patients. This is not acceptable when all people should receive health care at the same conditions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Abdulaahi, Mohamed. "Att vårda patienter med annan kulturell bakgrund : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39157.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sverige blir allt mer multikulturellt, vilket leder till ökade krav på sjuksköterskans kulturella kompetens för att tillhandahålla kulturell och individanpassad vård till patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Fjorton original vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Huvudkategorier; “Utmaning i vårdandet och Blandade känslor i mötet” Sjuksköterskorna upplevde svårigheter med att vårda patienter med annan kulturell bakgrund på grund av språkbarriärer. Informationsutbytet upphörde vilket även kan försämra vårdkvaliteten. De kulturella skillnaderna bidrog till att sjuksköterskorna kände sig oförberedda, osäkra samt oroliga inför mötet med dessa patienter. Bristande kulturell kompetens orsakade osäkerhet hos sjuksköterskorna. De upplevde att de saknade kunskap och förståelse för kulturella skillnader. Diskussion: Språkbarriär, kulturella skillnader samt brist på kulturkompetens diskuteras utifrån Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. Transkulturell omvårdnad handlar om att lära sig hantera olikheter och visa förståelse, samt utföra omvårdnadsarbete med känslighet samt på ett kulturellt lämpligt sätt. Slutsats: Sjuksköterskans kulturkompetens är bristande. Utbildning som har till syfte att stärka den kulturella kompetensen är därför avgörande då kulturell kompetens är en nödvändighet för att kunna bedriva vården utifrån ett holistiskt synsätt.

Examinationsdatum: 2020-06-08

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Almqvist, Joakim, and Andreas Olsson. "Transkulturell omvårdnad : En litteraturstudie som belyser vårdpersonalens erfarenheter av att vårda vuxna flyktingar och asylsökande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-88996.

Full text

Abstract:

Bakgrund Många människor har på senare år tvingats fly från sina hemländer. Detta har resulterat i att vårdpersonalen vårdar allt fler människor med olika kulturella bakgrunder. Vårdpersonal möter allt oftare flyktingar och asylsökande som bär på traumatiska upplevelser och skiftande hälsotillstånd. Att vårda människor från andra kulturer kan vara utmanande för vårdpersonalen då de ska kunna ge en god kvalitativ vård på lika villkor till alla människor. Syfte Att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda vuxna flyktingar och asylsökande. Metod Utformad som en litteraturstudie. Sammanlagt valdes 8 kvalitativa artiklar ut från databaserna Cinahl och PsycINFO till kvalitetsgranskning. Resultatet diskuterades i förhållande till den valda teorin. Resultat Delas in i 2 kategorier och 7 subkategorier. Första kategorin är Vårdpersonalens erfarenheter av att kommunicera där språkbarriärer och tolk som hjälpmedel blev subkategorier. Den andra kategorin Vårdpersonalens erfarenheter av att vårda innefattar ohälsa kopplat till flyktingar, kulturella skillnader, grundläggande aspekter i vårdandet, utmaningar för vårdpersonal samt betydelsefullt och utvecklande arbete som subkategorier. Vårdpersonal upplevde att det var svårt att kommunicera. Att använda tolk var problematiskt. Krig, våld, olyckor och ohälsosamma levnadsförhållanden bidrog till en mängd olika hälsobesvär. Kulturella skillnader försvårade omvårdnaden. Familjefokuserad omvårdnad, en stödjande vårdrelation med förtroende och möjlighet till samtal var viktiga aspekter i omvårdnaden. Resultatet diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om vård av kulturell mångfald och universalitet. Slutsats Det behövs en större kulturell medvetenhet bland vårdpersonal för att kunna bemöta och ge en god kvalitativ vård till flyktingar och asylsökande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Björk, Johanna, and Elin Gärdeborn. "Transkulturella möten i primärvården." Thesis, Uppsala University, Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105930.

Full text

Abstract:

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader. I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hellström, Martin, and Lukas Hermelin. "Kulturella perspektiv på psykisk ohälsa. – En litteraturstudie om sjuksköterskans kulturella omvårdnadsarbete vid psykisk ohälsa." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26544.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter. Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell tillhörighet. Studiens kliniska tillämpning är att den belyser vikten av kulturell kompetens i sjuksköterskans arbete.
Aim: The aim of the study was to compile and critically review the nurses’ cultural care to mental health among patients from different cultural contexts.Method: The study is a literature review based on a total of ten articles (5 critical reviews, 4 qualitative, 1 quantitative). These have been systematically revived and graded. The articled have been searched and found in following databases: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo and Science Direct.Result: The result of the study shows that the nurses through different cultural nursing tools are able to intervene against mental illness among patients from different cultural contexts. The study also shows how mental illness express itself is determined by cultural context. The clinical practice of the study is that it pinpoints the need of cultural competence among nurses´.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Fu, Emmely, and Linnéa Brunn. "Sjuksköterskestudentens och sjuksköterskans kulturella kunskap utifrån Campinha-Bacotes IAPCC - en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15745.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. Metod: Studien har en beskrivande design och baseras på totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lägre hos sjuksköterskestudenter än hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet återfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med stärkt kulturell kompetens medföljer en god omvårdnad där patienter ses som en unik individ och därmed erhåller en trygg och säker vård. Den kulturella kompetensen är en ständigt pågående process där sjuksköterskan måste få kontinuerlig utbildning för att bibehålla den kulturella kompetensen. Slutsats: Författarna till denna litteraturstudie anser att det krävs mer undervisning och utbildning inom den transkulturella omvårdnaden. Den ska etableras tidigt under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten för att sjuksköterskeprofessionen ska kunna bidra till en högkvalitativ vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Sandlin, Malin, and Justyna Kuznecka. "Sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av transkulturell palliativ vård : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3855.

Full text

Abstract:

Bakgrund Sverige är idag ett mångkulturellt land där 19 % av befolkningen är utrikesfödda. Detta innebär att sjuksköterskor och vårdpersonal möter allt fler patienter med annan kulturell bakgrund med andra uppfattningar om hälsa, sjukdom och död. Detta ställer nya krav och utmaningar för vårdpersonal. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten i palliativ vård. Metod Detta arbete genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, och kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade att det finns kunskapsbrister och brist på kulturell förståelse hos vårdpersonalen, kommunikationsbrister mellan vårdpersonal och patienter och att patienter behöver mer traditionsstöd. Att ha kunskaper om och förståelse för olika sedvänjor är viktiga faktorer som kan göra att vårdpersonalen blir ett traditionsstöd för patienter. Slutsats En bra kommunikationsförmåga är en grundläggande del i att ge en likvärdig och transkulturell omvårdnad. Till detta krävs en kulturell kompetens hos vårdpersonalen. Det finns brister i kommunikation, kunskaper och i att stödja traditioner, därför behövs mer forskning i ämnet, främst i form av kvalitativa studier som undersöker sjuksköterskors och vårdpersonals erfarenheter av transkulturell palliativ vård. Detta kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor och vårdpersonal för svårigheter som uppstår i transkulturella möten i vården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ottosson, Josefine, and Olesia Lomovskaja. "Tillvaratagande av elevers kulturella bakgrund genom interkulturell pedagogik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33485.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare i f-3 utövar interkulturell pedagogik, vad de har för föreställningar kring bejakandet av kulturellt mångfald samt hur de ser på kulturell bakgrund hos eleverna som en berikande faktor i tematisk SOundervisning. De teorier som agerar analysverktyg i studien utgörs av John Deweys progressiva pedagogik och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Dessa två är användbara i analysen då de båda styrker det kommunikativa, aktiva och sociala i lärande och utveckling. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, närmre har intervjuerna en semistrukturerad karaktär. Fyra yrkesaktiva lärare på en mångkulturell grundskola i Malmö har intervjuats kring ämnet studien rör. Resultatet av studien tyder på att lärare, till viss del, brister i sin interkulturella pedagogik. Det är flera komponenter i det analyserade materialet som tyder på detta. Övergripande verkar lärarna ha reflekterat över sin egna kulturella bakgrund men inte problematiserat hur den påverkar deras interkulturella pedagogik. Vidare har lärarna även skilda uppfattningar om vad kulturell bakgrund innebär hos en individ. Det i sin tur påverkar även deras syn på inkludering av elevernas kulturella bakgrund i undervisningen. Slutligen tyder studiens resultat på att lärarna på en mångkulturell skola värderar svensk kultur högt samt ser religion som den största kulturella faktorn vilket också sätter prägel på deras interkulturella pedagogiska verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Martinez, Camilla, and Miranda Svanström. "Faktorer som påverkar mötet med människor som flytt till västerländska länder. : En litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53399.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Människor emigrerar till andra länder på grund av olika orsaker. Det kan vara till följd av krig, fattigdom eller av andra skäl. I samband med den ökade migrationen uppstår även behovet av vård för flera människor som anlänt till ett nytt land. Det leder till kompetensen hos sjuksköterskan ställs mot högre krav för att bemöta denna patientgrupp. Sjuksköterskans roll är att ge en god och patientsäker omvårdnad till alla människor som söker vård. Syfte: Syftet var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskan i mötet med människor som flytt till västerländska länder. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga originalartiklar som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom det tre huvudkategorier: Kommunikationsbarriärer i mötet med patienten, Sjuksköterskans kompetens och Konflikter i samarbetet mellan hälso- och sjukvård, organisationer och myndigheter. Slutsats: Mer utbildning och utveckling av kulturell kompetens behövs för sjuksköterskor men också för övrig vårdpersonal. De riktlinjer och lagar som finns idag i samband med vård av flyktingar och asylsökande behöver förtydligas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Segerberg-Odent, Kari. "Interkulturellt ledarskap - en studie av interkulturell kompetens hos lärare och ledare i företag." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30046.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

O’Shea, Ida, and Therese Viander. "Kulturella faktorer som påverkar vården : En litteraturstudie av sjuksköterskans erfarenheter." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-694.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och sju underkategorier: kommunikation med underkategorierna språkbarriärer och bristen på tolk, kulturskillnader med underkategorierna olika sätt att hantera traumatiska händelser, skilda matvanor, fördelar och nackdelar med anhörigas medverkan i omvårdnaden och sjuksköterskors upplevelser i vårdarroller med underkategorierna värdet av kulturell kompetens och kulturell medvetenhet hos sjuksköterskor och etnocentrism – ett hinder för individanpassad vård. Slutsats: De faktorer som präglade den mångkulturella vården var ofta kopplat till sjuksköterskors brist på kulturell kompetens. Denna studies resultat påvisar att språkbarriärer är det största hindret i kulturmöten, vilket bekräftas av tidigare studier. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med annan kulturell bakgrund än sin egen. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskor att de besitter kulturell kompetens för att kunna utföra en professionell omvårdnad oavsett patientens kulturella bakgrund.
Background: Included in the description of competence for registered nurses is catering to the different needs of patients including their cultural needs. This puts high demands on nurses to possess cultural competence in order to master working in multicultural health care. Good communication between nurse and patient is essential in order to provide good care. Aim: To describe the nurse’s experiences of factors affect encounters between a nurse and a patient from different cultures. Method: A literature review with a basis in qualitative analyses was conducted. Results: The results are presented in three main themes and seven sub themes: communication with sub themes language barriers and nurses' experiences of difficulties with interpreters, cultural differences with sub themes various ways of coping with traumatic events, cultural eating habits, the families participation in the care and nurses' experiences of being in the role of carer with sub themes the value of cultural competence and cultural awareness for nurses and ethnocentrism – an obstacle for individualized care. Conclusion: The factors that characterized the multicultural care were often related to nurses’ lack of cultural competence. This study shows that language barriers are the biggest obstacles in encounters with patients from different cultures, which is verified by previous studies. Clinical significance: On a daily basis nurses encounter patients with a different cultural background than their own. This puts increased demands on nurses to possess cultural competence in order to practice professional care regardless of the cultural background of the patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Al, ainy Ghaith, and Rosemary Nanyang. "Kultur och omvårdnad : en litteraturstudie om kulturens betydelse i omvårdnadsarbetet." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-61.

Full text

Abstract:

Sverige har gått från ett monokulturellt samhälle till ett mångkulturellt samhälle. En allt större del av Sveriges befolkning består av människor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en åldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund ställt nytt krav på svensk hälso- och sjukvård. Detta innebär att sjuksköterskor kommer att träffa människor från olika kulturer och med olika vård behov. Med detta i beaktande är det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvårdnad och kulturkompetens i mötet med patienten. Bakgrund: Patienter med annan etnisk bakgrund kan vara sårbara på grund av de problemen som inträffar när de flyttar till ett nytt land. Kulturella skillnader och språk svårigheter kan vara ett hinder för patienten att söka eller få adekvat vård. Syfte: Att belysa kulturens betydelse i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie utförs för att kunna besvara syftet. Tio vetenskapliga artiklar har valts ut. Nio av de valda artiklarna har en kvalitativ ansats och en är en blandning av kvantitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Sju kategorier identifierades i studien; Språk och kommunikation, Samarbeta med anhöriga, Sjuksköterskan attityder och uppfattningar, Betydelse av utbildning, Vikten av kulturell kompetens inom omvårdnad, Sjuksköterskans yrkesroll samt Patient perspektiv. Slutsats: Resultatet påvisar de berörda kategorier i studierna som har betydelse i vårdande av patienter från annan kultur. Studien fokuserade på att belysa betydelsen av kulturen i omvårdnadsarbetet. De flesta studierna här huvudsakligen berört sjuksköterskorna men i resultat delen lyfts bland annat patientens perspektiv fram vilket uppsatsens författare tycker att det kan bidra till att skapa medvetenhet hos alla hälso-sjukvård personal inom olika områden.
Sweden has changed from a monoculture society to a multicultural society. A big part of the Swedish population today consists of people with different cultural backgrounds. These past decades the combination of the ageing population with different cultural backgrounds has put new demands on the Swedish health sector. This means that nurses today and in the future will meet patients from different cultures and with various health needs. Putting this in consideration it is significant to highlight the importance of cultural care and cultural competence in nursing encounter. Background: Patients with different ethnicity can be vulnerable because of problems they face when they move in the new country. Cultural differences and language barriers can be one of the obstacles for a patient to receive sufficient health care. Aim: The purpose of this study is to illustrate the importance of cultural care and cultural competence and the effects it has in nursing. Method: A literature study is designed to answer the aim of the study. Nine qualitative scientific articles and one article composed of both quantitate and qualitative are selected for the study. Results: seven categories were identified in the study: Communication and language barriers, education, cooperation with relatives, nurse’s attitudes, cultural competence, patient perspectives and nursing profession role. Conclusion: The result demonstrates categories in the studies that are important in caring for patients from other cultures. The study focused on highlighting the importance of culture in nursing. Most studies where about nurses but in the results section highlights include the patient's perspective, which essay writers feel that it can also help create awareness among all health care professionals in various fields.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Lindell, Lisa, and Michaela Habib. "Kulturens hindrande och underlättande faktorer i det terapeutiska mötet : En scoping review." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48981.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Jinghong, Liu. "Kulturmöten vid palliativ vård : En litteraturöversikt om sjuksköterskors erfarenheter vid möten med invandrarpatienter." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4917.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge stöd och lindring till döende patienter för att främja livskvalitet oavsett vilken etnisk tillhörighet man har. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och idag möter sjuksköterskor allt fler invandrarpatienter som kan ha olika uppfattning om hälsa, sjukdom, döendet och döden. Detta innebär att det kommer att ställas andra eller nya krav på vårdpersonal. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda invandrarpatienter vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt över elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL Complete, pubMed och SveMed+. Sökord som användes var ”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram sökträff som svarade på syftet. Resultat: Resultat visar att många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta invandrarpatienter. Kommunikationssvårigheter var ett vanligt problem vid kulturmöten. Att vara kulturellt medveten, och ha förståelse för kulturer och sedvänjor, samt visa hänsyn till individualitet var enligt sjuksköterskorna viktiga faktorer som kunde förbättra omvårdnad till invandrarpatienter. Diskussion: Resultatet diskuteras med Leiningers teori som utgångspunkt, hennes teori kan vara till stöd för att bistå invandrarpatienternas kulturella behov. Vidare diskuterades vilken kulturell kompetens som behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad inom palliativ vård.
Background: he aim of palliative care is to provide support and relief to dying patients in order to indorse the quality of life regardless of their ethnical background. We are living a multicultural society and nurses today meet immigrant patients who may hold different understanding about health, illness, dying and death. This means that it will impose different or new requirement for health professionals. Aim:The aim of this study is to describe nurses' experiences of caring for migrant patients in palliative care. Method: The method that was used is a literature review. Eleven qualitative articles were included in this study. Articles were searched in the databases CINAHL Complete, PubMed and SveMed +. Selected keywords were ”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”.These were combined in different configurations to retrieve a search result that responded to the purpose. Results: The result shows that many nurses felt difficulties to approach immigrant patients. Communication difficulties were the common problem in cultural encounters. To being culturally aware, to understand the cultures and customs, and to take the individuality was as nurses important factors that could improve the care of migrant patients. Discussions: The discussion is based on Leininger's theory and how her theory can be of support to assist immigrant patients' cultural needs. Further discussed about which cultural competence is needed for the nurse to be able to provide good transcultural nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Bulhões, Miranda Luciana, and Alicja Los. "Transkulturell palliativ omvårdnad : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1619.

Full text

Abstract:

Bakgrund Globalisering och migration skapar möten mellan individer och grupper som inte delar samma värderingar, tro och livsåskådning. Inom vården kan de interkulturella mötena skapa situationer som kräver speciell kompetens från sjuksköterskor samt från övrig vårdpersonal. Dessutom kan kulturarvet öka i betydelse för en patient i livets slutskede. Detta utmanar väletablerade regler och praxis om patientens autonomi, informationshantering samt utformning av behandlingsplan. Etiska dilemman och vardagliga konflikter som uppstår inom vården kan äventyra patients omvårdnad samt påverka dennes livskvalitet negativt vid livets slutskede. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Metod En litteraturöversikt har använts med avsikt att beskriva forskningsläget gällande sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Studiens syfte har styrt sökningsstrategier och valet av databas (CINAHL Complete, PubMed, Medline, PsycINFO och Cochrane Library) i artikelsökning som har resulterat i 15 utvalda artiklar. Resultat Resultat har utformats som två huvudteman. Det första huvudtemat är barriärer för transkulturell palliativ omvårdnad såsom ineffektiv kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Kommunikationssvårigheter mellan aktörer kan bli ytterligare komplicerade vid användning av tolkar samt kan skapa etiska dilemman vid informationshantering. Det andra huvudtemat är strategier för att göra transkulturell palliativ omvårdnad mer effektiv såsom utbildning, träning och rekrytering av vårdpersonalen, önskan att ge den bästa möjliga omvårdnaden till patienten samt bättre samarbete mellan aktörerna. Slutsats I möte mellan sjukvårdspersonalen och patienter med olika kulturell bakgrund kan missuppfattningar eller missförståelse på grund av kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter uppstå. Det krävs en hög kompetens hos vårdpersonalen för att hantera dessa möten och skapa en bra omvårdnad för alla patienter inom palliativ vård oavsett kulturella skillnader. Kulturell kompetens ligger till grund för att kunna bedöma och hantera dessa problem för att erbjuda palliativ omvårdnad med transkulturell inriktning. Nyckelord: kulturell kompetens, palliativ omvårdnad, transkulturell palliativ omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Johansson, Maria, and Jonna Mathiasson. "Nyanlända ungdomar inom elevhälsans medicinska insats : En intervjustudie om skolsköterskors upplevelser." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50934.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Rapp, Lisa, and Indre Spiridonova. "Kommunikationssvårigheter vid möten i hälso- och sjukvård ur invandrares och flyktingars perspektiv : En integrerad litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63114.

Full text

Abstract:

Till följd av invandring och migration har befolkningen i Sverige ökat de senaste åren. Hälsopanoramat ser annorlunda ut för denna grupp av människor och flyktingar och invandrare söker tre gånger så mycket vård än övriga befolkningen. Detta ställer krav på hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att kunna bemöta och kommunicera med patienter ur dessa grupper. Oavsett patientens ursprung bör hälso- och sjukvården vara tillgänglig för alla och ges med lika villkor. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om kommunikationssvårigheter vid möten i hälso- ochsjukvård ur invandrares och flyktingars perspektiv. För att skapa en bild av hur kunskapsläget ser ut valdes metoden en integrerad litteraturöversikt och syftet besvarades med stöd av tre frågeställningar. Resultatet sammanställdes efter analys av tolv vetenskapliga artiklar med olika metodologiska ansatser. I resultatet framkom nio teman: språkbarriär, svårigheter med tolkning, kulturell barriär, utebliven information, dåligt bemötande, utebliven vård, misstro till sjukvården, kulturellt kompetent personal och tillgodose behov av sociala relationer. Språk- och kulturella barriärer var de främsta faktorerna som ledde till kommunikationssvårigheter vilket påverkade invandrare och flyktingar genom att information uteblev. Detta ledde i sin tur till att missförstånd uppstod, att dem kände sig nonchalerade och väckte misstro till hälso- och sjukvårdssystemet. Åtgärder som föreslogs för att förebygga kommunikationssvårigheter var behovet av kulturellt kompetent vårdpersonal, vilken kunde underlätta de negativa känslor som följde av kommunikationssvårigheter.Resultatet diskuterades utifrån en mångkulturell bedömningsmodell och Speech CodeTheory. Slutsatsen som dragits av resultatet är att i och med att kommunikation är grunden för att skapa relationer mellan vårdpersonal, flyktingar och invandrare är det viktigt att arbeta för kulturell kompetens bland vårdpersonalen. Teorier och modeller kan vara hjälpmedel för att uppnå detta och Giger och Davidhizars mångkulturellabedömningsmodell föreslås som intervention i praxis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Bryggare, Anne. "”Det är mer plus, det måste det ju vara…” : En kvalitativ studie om att förhålla sig till kulturell bakgrund som kompetens." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1961.

Full text

Abstract:

Several studies have shown that the Swedish labour market for different reasons is characterized by ethnical discrimination and that people who have another cultural background than Swedish are being excluded. Most studies done within this area have been focused on why it is harder for immigrants to enter the labour market and identifying the contributing mechanisms for this phenomenon. Instead the aim of this study was to see how the immigrants view their own cultural identity and background and how they perceive that their cultural competences are being valued when they apply for a job. To examine this, the following problematic was used: How does a person who has been brought up with both the Swedish culture and another culture look at using this as a cultural competence when they apply for a job. Two different theories were then applied to analyze the problematic, Erving Goffman´s theory about Stigma and Norbert Elias theory about the Established and the Outsiders. To carry out the study, a qualitative method with interviews was used and 8 people from 6 different cultural backgrounds participated. The results show that if the knowledge that had emerged from a persons cultural background turned out to benefit that person in his or her work situation than that person was more likely to see cultural background as a competence. Although if the condition was the opposite then there was no need to see it or to use it as a competence. Therefore cultural competence seems to be useful in specific situations and in interaction with certain people or groups of people rather than being viewed as an overall, general competence. To accentuate cultural competence also proved to be difficult due to the stereotyped conceptions about immigrants that exist in society. The conclusion of this study is that emphasizing cultural competence can sometimes benefit a person although there is always a risk that it could lead to increased stigmatization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Friberg, Annika, Eva Jonasson, and Martin Malmstedt. "Omvårdnad av patienter av annan etnisk bakgrund : Påverkande faktorer i den transkulturella vården." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3267.

Full text

Abstract:

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov. Kunskap och förståelse om andra etniciteter krävs för att kunna utöva adekvat omvårdnad. Sjuksköterskan bör därtill utveckla sin kulturella kompetens genom utbildning. Ämnet bör ingå i grundutbildningen för all vårdpersonal. Dessutom bör en evidensbaserad eller åtminstone forskningsförankrad handlingsplan för transkulturella möten finnas på varje vårdavdelning.

Since Sweden is a multicultural country with an expanding population we are faced with many meetings in the care of patients of different origin. The aim of the study was to describe the factors that may influence the nurse’s meeting whit patients of different ethnical background than the Swedish. The study was conducted as a literature review in which 14 scientific articles were analyzed. The result shows the different factors that affect the meeting, which may be communication, education, attitudes, environment, ethnicity and religion, were communication is seen as both verbal and non-verbal, and can be seen as the most important aspect of a high-quality patient meeting. The personnel need an understanding of how people of different ethnicity express themselves in order to understand their needs. Knowledge and understanding of other ethnicity is required to provide an adequate care with the best results. Nurses should develop their cultural competency through education. These skills should be learned in the basic education for health professionals. In addition, clinical practical guidelines for multicultural meetings should be found on each nursing ward.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Rupia-Löfberg, Evelina, and Sanaa Youssef. "Transkulturella möten i vården : Faktorer som påverkar vårdrelationen utifrån ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1200.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll. Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden. Användning av tolk som hjälpmedel visade sig ha både för- och nackdelar. Organisatoriska hinder försvårade förutsättningen för en fungerande vårdrelation och kulturella skillnader visade sig kunna leda till konflikter i vårdmötet. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier som hjälpmedel vilket illustrerade en viss kulturell medvetenhet, medan bristen på förståelse ledde till generaliseringar som resulterade i en diskriminering av patienter. Många sjuksköterskor saknar utbildning i transkulturell omvårdnad, vilket efterfrågades av merparten. De sjuksköterskor som genomgått en utbildning i kulturell kompetens uppgav positiva effekter som lett till en ökad medvetenhet. Diskussion: Sjuksköterskan behöver bli medveten om de negativa konsekvenser som en bristande kommunikation och kulturella konflikter har för etablerandet av en vårdrelation till patienten. Enligt de dokument som styr professionen har sjuksköterskan en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för en god omsorg om patienten. Okunskap och oförståelse leder till en diskriminering av patienten som inte hör hemma i vården. Utbildning i kulturell kompetens har bevisligen positiva effekter för att motverka generaliseringar och öka medvetenheten hos sjuksköterskan. För att främja en kulturell medvetenhet bör mer fokus läggas på dessa frågor i sjuksköterskans grund – och fortutbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Jörnstrandh, Alexandra. "När olika kulturer möts i omvårdnaden." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25524.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land, detta innebär att sjuk-sköterskor i Sverige kommer träffa patienter med en annan kultur. Med en ökad invandring bör sjuksköterskan skaffa sig kunskap, expertis och färdighet om kul-turell kompetent vård. Förståelse för kulturell mångfald är kärnan till en patientsäker vård.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med en annan kultur.Metod: Litteraturstudien bygger på tio kvalitativa artiklar som hämtats från data-baserna PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats med SBUs granskningsmall och analyserats med en manifest analysmetod.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med underkategorier: 1. Bristfällig kommunikation på grund av språkbarriär och användning av tolk, 2. Brist på undervisning om olika kulturer och 3. Anhörigas förhållningssätt. Resultatet vi-sade att sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen påverkades av språkbar-riärer. Detta ledde till sämre vårdkvalité. Sjuksköterskorna hade dålig erfarenhet av undervisning om kulturer under sin utbildning och önskade mer undervisning i personcentrerad omvårdnad. Brist på kunskap ledde till att sjuksköterskorna upp-levde obehag och osäkerhet vid mötet med patienten. Att vårda patienter med en annan kultur beskrevs som det mest utmanande av sjuksköterskorna på grund av att anhöriga hanterade döden på olika sätt. Konklusion: Sjuksköterskor kommer aldrig kunna införskaffa sig kunskap om alla kulturer i världen och även om man har kunskap om patientens kulturella tillhörighet kan sjuksköterskorna inte utgå från att patienten vill ha det på ett visst sätt. Att ge en personcentrerad omvårdnad kommer att leda till att de kulturella behoven även tillgodoses.
Background: Sweden is today a multicultural country, which means that nurses in Sweden will meet patients with a different culture. With increased immigration, it is ethically correct to acquire knowledge, expertise and skills about cultural competent care. Understanding cultural diversity is the core of patient-safe care.Aim: The aim of this literature study was to illuminate nurses’ experiences of meeting patients with a different culture.Method: The literature study is based on ten qualitative articles retrieved from the PubMed and Cinahl databases. These articles have been quality-reviewed with the SBU review template and a manifest analysis method is used.Result: Three main categories were identified with subcategories: 1. Failure of communication due to language barrier and use of interpreter, 2. Lack of educat-ion about different cultures and 3. Relatives’ approaches. The results showed that nurses felt that communication was affected by language barriers. This led to po-orer quality of care. Nurses had negative experience in teaching culture on educat-ion and wanted more education in person-centered nursing. Lack of knowledge led to nurses experiencing discomfort and uncertainty at the meeting with the pa-tient. Caring for patients with another culture was described as the most chal-lenging of the nurses when relatives handled death in different ways.Conclusion: Nurses will never be able to acquire knowledge of all cultures in the world and even if you have knowledge of the patient's cultural belonging, nurses can not assume that the patient want to have in a certain way because of this. Providing a person-centered nursing will lead to the cultural needs being taken into account.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Salman, Susan, and Linda Engman. "Intensivvårdssjuksköterskors möte med närstående från olika kulturer : En kvalitativ studie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2246.

Full text

Abstract:

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning ökar kontakten med närstående då patienten är svårt sjuk och oftast sederad. Närstående kan ses som en resurs med sin kunskap om patienten samtidigt som de behöver stöd då de ofta befinner sig i kris. Tidigare forskning lyfter hur intensivvårdssjuksköterskan upplever hinder i interaktionen med närstående från olika kulturer där språkbarriärer, sjukdomsförståelse och kulturella vanor försvårar interaktionen. För att optimera interaktionen har intensivvårdssjuksköterskan en viktig roll där behov av kulturell kompetens föreligger. Nationella studier som berör intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens i samspel med närstående saknas. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av interaktionen med närstående från olika kulturer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom nio intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide användes. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av interaktionen med närstående beskrivs genom fyra huvudkategorier med underkategorier: Intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens, kommunikation, närstående och närståendes närvaro. Slutsats: Kommunikation påverkar alla aspekter av interaktionen med närstående från olika kulturer. För att optimera interaktionen behövs ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor.
Background: In an intensive care unit the contact with the patients family increases since the patient is seriously ill and often sedated. The family can be seen as a resource, with their knowledge of the patient while they need support as they often are in crisis. Previous research highlights how intensive care nurses experiencing obstacles in meeting with families from diverse cultures where language barriers, understanding of disease and cultural habits complicate the interaction. In order to optimize the interaction with the patient’s family the intensive care nurse has an important role where the need for cultural competence exists. There is a lack of national studies involving intensive care nurses' cultural competence in interaction with families. Objective: The aim of this study was to examine the intensive care nurses' experiences of interaction with relatives from diverse cultures. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through nine interviews where a semi-structured interview guide was used. Interviews were analyzed using manifest content analysis. Results: Intensive care nurses' experiences of interaction with relatives are described by four main categories with subcategories: The intensive care nurses cultural competence, communication, families and presence of families. Conclusion: Communication affects all aspects of the interaction with families from diverse cultures. Intensive care nurses require increased knowledge in order to optimize the interaction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Wahlgren, Freja, and Felicia Kalmén. "Vi ska inte stöpas i samma form, vi ska lära oss att förhålla oss till varandra : En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare och rektorer beskriver sitt arbete med kulturell mångfald i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429925.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka hur förskolrektorer och förskollärare beskriver sitt arbete med kulturell mångfald i förskolan, och om dessa beskrivningar går i linje med de riktlinjer som förskolans läroplan påvisar angående ämnet. Genom att analysera respondenternas utsagor har vi undersökt hur yrkeskategoriernas beskrivningar skiljer sig åt. Materialet till studien samlades in genom kvalitativa intervjuer med både förskollärare och förskolrektorer, då vi anser att båda yrkeskategorierna har en väsentlig inverkan på vilket utrymme ämnet kulturell mångfald får i förskolan. Studien har givit oss en inblick i hur fem förskolrektorer och fem förskollärare i en mellanstor kommun i Sverige beskriver och reflekterar över arbetet med kulturell mångfald i förskolan. Empirin har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i ett interkulturellt perspektiv, samt med hjälp av centrala begrepp för perspektivet. Studiens resultat indikerar att rektorerna i högre grad än förskollärarna, tycks utgå ifrån ett interkulturellt perspektiv i sina beskrivningar av hur de i sina verksamheter arbetar med ämnet. Rektorerna lyfter bland annat vikten av en verksamhetsförankrad grundsyn eller värdegrund som innefattar synen på människan, bemötande och förhållningssätt. Denna grundsyn sträcker sig utanför ramarna för arbetet med kulturell mångfald och inkluderar också ämnen som genus, normer och demokrati. Beskrivningarna av de arbete som bedrivs visar att arbetet med kulturell mångfald till stor del går i linje med läroplanens riktlinjer, med hänsyn till att inga vidare precisioner om hur arbetet skall genomföras i praktiken ges. Vi fann dock att arbetet med det läroplansmål som lyfter att förskolan ska bidra till att alla barn får utveckla sin kulturella identitet, inte gick i linje med läroplanen då respondenterna uppgav att detta var något som överlämnades till vårdnadshavarna. Rektorerna och förskollärarna var enade om att de båda innehar ett stort ansvar i att ämnet är en del av verksamheten. Vidare utläser vi ett mönster i resultaten som indikerar att flertalet respondenter anser att arbetet med kulturell mångfald främst berör verksamheter med etniskt och kulturellt blandade barngrupper. Vilket följaktligen går emot vad tidigare forskning förespråkar, som istället hävdar att ämnet är något som ska arbetas med oavsett om barngruppen anses vara homogen eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Rasmusson, Evelina, and Evelina Rasmusson. "Att arbeta med en språklig och kulturell minoritetsgrupp. En kvalitativ studie om kuratorers arbete med döva klienter samt deras syn på kulturkompetens och bikulturell kompetens." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26753.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. Frågeställningar som undersöktes var:-Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter?-Vilka arbetsmetoder används av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter?-Vad innebär en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna?Författaren ville belysa ämnet utifrån ett perspektiv där den professionella är teckenspråkig då hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som är teckenspråkiga och verksamma inom dövområdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete består av praktiska åtgärder och stödsamtal. De har ett eklektiskt förhållningssätt i tillämpningen av arbetsmetoder, t.ex. att arbetet kan vara systematiskt med kognitiva inslag. Kuratorerna ansåg att det var viktigt att vara teckenspråkig och ha särskilda kunskaper om döva (kulturkompetens) för att kunna bemöta och bedriva behandlingsarbete med döva klienter. De ansåg också att kunskaper om den hörande världen och det svenska språket var betydelsefullt för att kunna ge information till hörande och döva om varandra (bikulturell kompetens). Resultatet visar också att kuratorerna uppfattade att annan typ av kommunikation än den teckenspråkiga var viktig att vara medveten om och reflektera över, så som den icke verbala kommunikationen.
The purpose of this study was to explore and describe the counselors’ work with deaf and hard of hearing clients. The issues examined were: -How do the counselors describe their work with deaf and hard of hearing clients?-What are the working methods used by the counselors at work with deaf and hard of hearing clients? -What does a cultural competence and a bicultural competence means according to the counselors? The author wanted to illustrate the subject form a perspective in which the professional can communicate in sign language since she believes that this perspective is lacking in the literature. Semi-structured interviews were conducted with three counselors who know sign language and work in the deaf area. The results show that the counselors’ work consists of practical measures and counseling. They have an eclectic approach in the application of the methods, for example that the work can be systematically with cognitive elements. The counselors thought it was important to know sign language and have specific knowledge about the deaf (cultural competence) in order to meet and engage in treatment with deaf clients. They also thought knowledge of the hearing world and the Swedish language was important in order to provide information to the hearing and deaf about one another (bicultural competence). The results also show that the counselors understood that other types of communication than the sign language communication was important to be aware of and to consider, as the non-verbal communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Gustafsson, Lisa, and Sanna Lundgren. "SJUKSKÖTERSKAN OCH DET MÅNGKULTURELLA MÖTET I VÅRDEN : En litteraturstudie." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-4988.

Full text

Abstract:

Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ett behov av att få mer vårdrelaterad kulturkunskap. De positiva känslorna inför vårdandet upplevdes vara att känna sig uppskattade av patienterna, privilegierade och glada. Negativa känslor var osäkerhet, stress och frustration. Positiva attityder hos sjuksköterskor var respektfullhet, tolerans och förståelse. Negativa attityder var omedvetenhet, oförståelse och generaliseringar. Strukturella faktorer som upplevdes påverkaden kulturellt anpassade vården var ett stressfullt arbetsklimat, sjukhusets uppbyggnad och motstånd från ledningen. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen utgjorde ett hinder. Tolk och icke-verbal kommunikation var verktyg för att överkomma hindret. Kollektivistiskt synsätt hos patienten och dess familj kunde inverka på sjuksköterskornas arbete. Slutsatsen är att mer utbildning med diskussion och reflektion för sjuksköterskor behövs för att en kulturellt anpassad vård ska kunna ges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Gallego, Diaz Emelie, and Gabriella Wegdell. "En resa över kulturer : En undersökning om hur företag X expatriater i Sverige upplever företagets hantering av expatrieringsprocessen." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145145.

Full text

Abstract:

With increased globalization more companies are sending their employees abroad in order for the company’s survival on the market. Many studies in the field of International Business describe unsuccessful foreign assignments and the importance of intercultural support regarding expatriation. Due to the fact that company X is an international organization we found an interest in studying how the company handles their expatriation process in Sweden. This became the purpose of our study. A survey was made on company X’s expatriates in Stockholm to find a pattern among the expatriate’s experiences and their needs for intercultural support. The results have shown that the support recommended in theory is also the support desired by the expatriates. The study shows that the variables which primarily have an impact on company X’s expatriates and their adjustment to the Swedish culture are: intercultural communication and competency, company support and how those accompanying the expatriates experience the new society. In terms of best results regarding expatriates cultural adjustment and integration into the Swedish society the study shows that cross-cultural training and support are the most important variables.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Williams, Susann. "Vård av patienter från främmande kulturer, en litteraturstudie om sjuksköterskans problem i omvårdnad av patienter från etniska minoriteter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24663.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskaplig litteratur kring de problem sjuksköterskan har i omvårdnad om patienter från etniska minoriteter, samt hur man kan förbättra sjuksköterskans möjligheter att ge omvårdnad anpassad till denna patientgrupp. Metoden som användes var en litteraturstudie. Elva artiklar som valdes ut genom litteratur-sökning i databaser på internet med hjälp av för ämnet relevanta sökord ingick. Resultatet visade att det fanns åtskilliga problem för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter från främmande kulturer i form av problem med språk och kommunikation, kulturella hinder, problem och hinder relaterade till sjuksköterskan själv och till sjukvården och samhället. Studien visade att ett tidigare framtaget frågeformulär kunde användas vid inskrivning av patienten samt prioriterade insatser krävdes för att minska problem med den språkbarriär som är ett stort hinder. Utbildning om kulturer visade sig vara viktig för att dels ge kunskap om sin egen och främmande kulturer. En attitydförändring mot kulturell nyfikenhet, öppnare sinnelag och ödmjukhet var nödvändig för att minska problemen i den transkulturella omvårdnaden samt resurser från samhället och annan prioritering från sjukvården var av vikt.
The aim of this study was to examine the research described in scientific literature about the problems affecting the nurse in caring for ethnic minority patients and how to improve the possibilities for the nurse in giving care that is appropriate for this group of patients. The method used was a literature review. Eleven articles, chosen by a literature search in databases on the internet by using words which are relevant for the subject, were used. The results showed that there were numerous problems for the nurse in caring for patients from foreign cultures in the form of language and communication problems, cultural obstacles, and problems and obstacles related to the nurse herself and to the health care system and to the society in general. The study showed that a questionnaire, already developed, could be used in the admission of patients. Measures of priority had to be taken in order to reduce the language barrier that is a major obstacle. Education about cultures showed to be of great importance in giving knowledge about one’s own and foreign cultures. A change of attitude toward cultural curiosity, a more open state of mind and humility was necessary in order to reduce the problems with transcultural care and resources from the society and new priorities from the health care system was of great importance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Olausson, Niklas. "Yrkeskvalitet Mellan Raderna." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28012.

Full text

Abstract:

”Yrkeskvalitet Mellan Raderna” syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren. Sydsvenskan beskriver läraren som en bärare av dålig moral, som ofta tar till fysiska trakasserier mot sina elever för att försöka upprätthålla ordning i klassrummet och som har stora kunskapsbrister. DN har en mer positiv bild och porträtterar läraren i en hjälteroll som med moraliskt riktiga medel försöker handskas med en svår klassrumssituation skapad av Sveriges elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Ann, Yvette, and Samrawit Tsegai. "Sjuksköterskors Erfarenheter Av Transkulturell Omvårdnad : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38864.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Människor migrerar runt om i världen av olika skäl. Varje år flyttar tusental människor till Sverige. Detta gör Sverige till mer och mer mångkulturellt samhälle, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kulturella kompetens i omvårdnaden av patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: var att belysa sjuksköterskors kulturella kompetens och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Litteraturöversikten bestod av 14 originalartiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats. Datasökning genomfördes i Cinahl och Pubmed. Fribergs beskrivning av integrativ analys samt Graneheim och Lundman innehållsanalys användes. Resultat: Kvalitativ och kvantitativa artiklar presenterades var för sig. kategorierna: Hinder och förutsättningar i kommunikationen, osäkerhet, familjen som en tillgång eller hinder och skillnader i upplevelser och värderingar användes som underlag till kvalitativa resultat. Kulturell kompetens, hinder i omvårdnaden och kulturella skillnader underlag till kvantitativa resultatet. Sjuksköterskornas upplevde svårigheter i omvårdande av patienter med annan kulturell bakgrund på grund kulturella skillnader och språkhinder som bidrog till bristande kommunikation. Bristande kulturell kompetens som ledde till osäkerhet i mötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Diskussion: kommunikationens betydelse, vikten av utbildning, kulturell kompetens och kulturella skillnader diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna ge kongruent individanpassad transkulturell omvårdnad krävs det mer utbildning och medvetenhet om andras kulturer.

Examinationsdatum: 2020-03-25

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Ferneman, Klara. "MÅNGFALD I BIBLIOTEKSBESTÅND : En undersökning av biografier och mediestrategiskt arbete på ett folkbibliotek." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170328.

Full text

Abstract:

Svensk titel:Mångfald i biblioteksbestånd: en undersökning av biografieroch mediestrategiskt arbete på ett folkbibliotek English title:Diversity in library collections: a study about biographiesand library collection development in a public libraryFörfattare/Author:Klara Ferneman Handledare/Supervisor:Per WisselgrenSammanfattning/Abstract: This paper explores the diversity of the biography section in a swedishpublic library. It examines representation from different parts of the world, and also if there are patterns in what subjects certain parts of the world are represented by. The role of diversity in library collections is drawn from the concepts of cultural competence and social justice. The results are discussed in comparison with the collection development plan.The methods used are both quantitative and qualitative content analyses. The collection of biographies is examined and categorized by which part of the world the subject was linked to according to the library catalogue. The study also includes interviews with the librarians to associate the results with the practice of collection development at the library in question.The findings show that the collection have an overrepresentation of biographies with European subjects and that the books from parts outside the so-called western world only included a limited kind of subjects, like terrorism and war. The interviews show the librarians experienced that they had limited ability to work with diversity, mainly because the policy documents are lacking clear incentive to focus on making the collections more diverse and also because the economic framework won’t allow it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Järlskog, Alice, and Elin Georg. "DET MÅNGKULTURELLA VÅRDMÖTET." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25185.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar i ett mångkulturellt samhälle och ställs införutmaningar i strävan efter ett fullvärdigt omvårdnadsarbete och en närhet irelationen med patienter. Kulturen präglar människor som varelser liksomrelationen mellan patient och sjuksköterska. En bristande kunskap om kulturensbetydelse och innebörd riskerar att ha inverkan på den omvårdnad som ges. Syfte:Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva omvårdnadsarbete i detmångkulturella samhället. Metod: En litteraturstudie där tolv vetenskapligaartiklar med kvalitativ ansats valdes från databaserna CINAHL och PubMed.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts med innehållsanalys.Resultat: Analys av studierna frambringade tre teman med tillhörande kategorier.Temat Attityder och egenskaper som bidrar till en kulturellt kompetentomvårdnad omfattar kategorierna Empati och ett respektfullt bemötande,Flexibilitet och Kulturell medvetenhet. Temat Behov av kunskap hossjuksköterskan i ett mångkulturellt samhälle rymmer kategorierna Identifiering avkunskapsbrist och Att tillgodogöra sig kunskap. Det tredje temat var Attöverkomma språkliga barriärer med kategorierna Kommunikationsstrategier ochAtt tolka. Konklusion: Enligt sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienterfrån minoritetskulturer framkom ett antal strategier de tillämpade i strävan efteratt ge fullgod omvårdnad. Ofta saknades gemensamma och övergripandestrategier samt kunskap om hur en kulturellt kompetent vård för bästa resultat börbedrivas. Sjuksköterskorna upplevde en kunskapsbrist och önskade en ökadmedvetenhet och kunskap inom kulturell kompetens genom utbildning i såvälgrundutbildningen som vidareutbildning via arbetsplatser.Nyckelord: Erfarenheter, Jämlik vård, Kulturell kompetens, Kulturellmedvetenhet, Omvårdnad, Sjuksköterskor, Utmaningar.
Background: Nurses working in a multicultural society are faced with challengesin the quest for satisfactory nursing care and closeness in the relation withpatients. Culture influences human beings as well as the relation between patientand nurse. An inadequate knowledge regarding the importance and meaning ofculture adventures the quality of the nursing care given. Aim: To illustrate nurses´experiences of caregiving in the multicultural society. Method: A literaturereview of articles with a qualitative design was conducted. Twelve studies,collected from PubMed and CINAHL, were scrutinized, analyzed andsummarized through content analysis. Results: Three themes with subcategoriesemerged through the analysis. The theme Attitudes and attributes that contributeto culturally competent care cover the subcategories Empathy and a respectfultreatment, Flexibility, and Cultural awareness. The theme Nurse’s requirementfor knowledge in the multicultural society cover the subcategories Identifying thelack of knowledge and Acquire knowledge. The third theme was To overcomelanguage barriers with the sub categories Communication strategies and Tointerpret/translate. Conclusion: According to nurses’ experiences of nursingcultural minorities, several strategies was used in the quest to for adequate care.There was often a gap in the mutual and general strategies as well as in theknowledge regarding how care should be given to achieve the best result. Nursesexpressed a lack of knowledge and desired increased awareness and insight in theconcept of cultural competence throughout education, both at university and in theworking place.Keywords: Challenges, Cultural Competence, Cultural awareness, Experiences,Nurses, Nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Lara, Montilla Luis Alberto, and Hsieh Fredrika Backman. "Möten med utomskandinaviska patienter inom primärvården : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242913.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Introduktion: Statistiska centrabyrån (SBC) prognostiserar en växande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mångfald i det svenska samhället och därmed fler tvärkulturella möten inom vården. Denna studie sökte att utforska primärvårdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter från utomskandinaviska kulturer, vilka svårigheter de kan stöta på samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vårdandet av dessa patienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primärvårdssjuksköterskor som arbetar på olika vårdcentraler i Stockholmsområdet och som har erfarenhet av kontakt med patienter från andra kulturer än den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman användes för att analysera data. Resultat: Primärvårdssjuksköterskor upplever dessa möten som spännande, utmanande och lärorika. Kulturell samt etisk kompetens är nödvändigt för arbetet inom detta område och behov av formell utbildning identifierades. Slutsats: Den växande kulturella mångfalden i Sverige medför fler tvärkulturella möten inom vården. Primärvårssjuksköterskors upplevda svårigheter, deras negativa och positiva upplevelser vid dessa möten samt deras synsätt på utbildning inom området stärker betydelsen av att besitta tillräcklig kulturell kompetens för vårdandet av dessa patienter. Detta innefattar bland annat sjuksköterskans lärande om de olika kulturerna som finns representerade i samhället där sjuksköterskan tjänstgör och en anpassning av omvårdnaden utifrån patientens behov. Således är det angeläget för sjuksköterskor att genom formell utbildning införskaffa sig denna kompetens.
ABSTRACT Introduction: The statistics centers Agency (SBC) forecasts a growing proportion of people born in foreign countries among the Swedish population. This results in increased cultural diversity in Swedish society and thus more cross-cultural encounters in health care. This study sought to explore primary care nurses’ experiences of encounters with patients from non-Scandinavian cultures, the difficulties they may encounter and what aspects they consider to be important in the care of these patients. Method: A qualitative interview study with descriptive design. Eight primary care nurses who work in various primary health care centers in the Stockholm area and have experience of contact with patients from other cultures than the Scandinavian were interviewed with a semi-structured interview guide. Content Analysis according Graneheim & Lundman was used for data analysis. Results: Primary care nurses perceive these meetings as exciting, challenging and educational. Cultural competence is necessary for work in this area and a need for formal education was identified. Conclusion: The growing cultural diversity in Sweden entails more cross-cultural encounters in health care. Primary care nurses’ perceived difficulties, their negative and positive experiences from these meetings and their approaches to education in the field strengthen the importance of possessing sufficient cultural competence for the care of these patients. This includes the nurse’s learning about the different cultures that are present in the community in which he or she serves and an adaptation of the nursing care based on the patient’s needs. Thus, it is of significance that nurses seek to acquire this competence through formal education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Larsson, Eleonor, and Julia Niemelä. "Upplevelser av transkulturella möten i vården : En litteraturöversikt ur sjuksköterskans och sjuksköterskestudentens perspektiv." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-478.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det viktigt attuppmärksamma och möta patienten med hänsyn till olika aspekter, däribland kulturen. Detta innebär att höga krav ställs på sjuksköterskans förmåga att utöva transkulturell omvårdnad. En viktig aspekt för att uppnå god omvårdnad är en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Om hänsyn inte tas till patientens kulturella behov och önskningar kan detta resultera i ett vårdlidande för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metod: Genom en allmän litteraturöversikt har 11 artiklar granskats och sammanställts utifrån likheter och skillnader till fem stycken kategorier och fyra huvudkategorier. Resultat: Fyra huvudkategorier: Vårda den enskilde, Kulturspecifika behov och uttryck, Utmaningar i kommunikationen och Kunskap om kultur. Sjuksköterskorna identifierade olika aspekter som kunde skilja sig mellan kulturer och påverka omvårdnaden, såsom matkultur, religion, närståendes roll samt smärta och känslouttryck. Slutsats: I mötet med patienter med annan kulturell bakgrund upplevde sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter många utmaningar som i sin tur hade inverkan på omvårdnaden. Klinisk betydelse: Resultatet kan ge upphov till ökad kunskap samt väcka nyfikenhet hos läsaren. Ämnet i sig är högst relevant i nutid då hänsyn till individens kulturella bakgrund är en viktig del för att uppnå en holistisk bild, någonting som är en grundsten i dagens sjukvård.
Background: According to the competence description for nurses, it is important to draw attention to and face patients from different aspects, including culture. This means that high demands are placed on nurse's ability to practice transcultural nursing. An important aspect to achieve good nursing care is appropriate communication between nurse and patient. If consideration of the patient's cultural needs and desires isn't taken, it could result in suffering for the patient. Purpose: To describe nurses and nursing students' experiencesin caring for patients with different cultural backgrounds than their own. Method: In a general literature review 11 articles has been examined and summarized from similarities and differences into five categories and four main categories. Results: Four main categories: Nurture the individual, Culturally specific needs and expressions, Challenges in communication and Cultural knowledge. Nurses identified various aspects that could differ between cultures and affect care, such as food culture, religion, families, as well as pain and emotional expressions. Conclusion: In the encounter with patients with different cultural backgrounds, nurses and nursing students experienced many challenges which had an effect on the nursing care. Clinical significance: The results may lead to increased knowledge as well as to arise the readers’ curiosity. The topic itself is very relevant today because of the account of the individual's cultural background is an important part of achieving a holistic picture, and this is something that is a cornerstone of today's healthcare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Abdigaadir, Ayan, and Ismail Noor Samir. "Sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24538.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kultur är ett koncept som är individuellt och är även ständigt under förändring. Transkulturell omvårdnad är däremot komplext och innefattar flera begrepp. Att leva i ett mångkulturellt samhälle ställer höga krav på sjuksköterskan att vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet med dessa möten är att sjuksköterskan och patienten ska skapa en relation som bidrar till tillvaro där patienten kan känna trygghet och får förtroende för den svenska hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige.Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som framkom i två olika databaser. Befintliga artiklar har genomgått en tematisk analys. Resultat: Efter analysering av samtliga artiklar framkom det sex olika teman som utgjorde kommunikation, barriärer, utbildning, personcentrerad vård, könsroller och anhöriga. Dessutom identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan ser patientens kultur ur ett individuellt sammanhang då man möter patienter av olika nationaliteter, sexualiteter, samhällsklasser och kulturer. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och mottaglig för patientens olika behov för att bygga upp en förtroende relation.
Background: Culture is a concept that is individual and is also constantly changing. Transcultural nursing is however complex and includes several concepts. A multicultural society require high demands on nurses to be flexible in transcultural care. The goal is that the nurse and the patient must create a relationship that contributes to the existence where the patient can feel safe and have confidence in the Swedish health care system.Aim: The aim is to describe nurses' experiences of transcultural nursing in Sweden. Method: A literature review based on 11 scientific articles with qualitative approach that emerged in two different databases. Existing articles have undergone a thematic analysis.Results: After analyzing all the articles six different themes appeared that consisted communication barriers, education, person-centered care, gender roles and relatives. In addition, a number of categories emerged within each theme. Conclusion: It is important that the nurse sees the patient's culture from an individual context when one encounters patients of different nationalities, sexualities, social classes and cultures. The nurse should be sensitive and receptive to patient's different needs to build a trustful relationship.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Mohammed, Mahmoud Kwestan. "Kulturmöten vid palliativ vård : En litteraturöversikt om sjuksköterskors erfarenheter vid möten med patienter med en invandrarbakgrund." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5300.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge stöd och lindring till döende patienter för att främja livskvalitet oavsett vilken etnisk bakgrund man har. Vårt samhälle är mångkulturellt och idag möter sjuksköterskor allt fler invandrarpatienter som kan ha olika uppfattning om hälsa, sjukdom, döendet och döden. Detta innebär att det kommer att ställas andra eller nya krav på vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med annan etisk bakgrund än de själva vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt över elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL Complete, pubMed och SveMed+. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram sökträff som svarade på syftet. Sökord som användes var: transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Resultat: Resultat visar att många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta invandrarpatienter. Kommunikationssvårigheter var ett vanligt problem vid kulturmöten. Att vara kulturellt medveten, och ha förståelse för kulturer och sedvänjor, samt visa hänsyn till individualitet var enligt sjuksköterskorna viktiga faktorer som kunde förbättra palliativ vård till invandrarpatienter. Diskussion: Resultatet diskuteras med stöd av Madeleins Leiningers omvårdnadsteori som utgångspunkt, där främst diskuterades. Vidare diskuterades vilken kulturell kompetens som behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge en god transkulturell omvårdnad.
Background: The aim of palliative care is to provide support and relief to dying patients in order to indorse the quality of life regardless of their ethnical background. Our society is multicultural. It is more common today that nurses meet patients with different ethical cultural backgrounds who may hold different opinions about health, illness, dying and death. This means that it will impose to or new requirements for caregivers. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with different ethical background than themselves in palliative care. Method: The method that was used is a qualitative literature review. Eleven scientific qualitative articles are included in this study. Articles have been sought in the databases CINAHL Complete, PubMed and SveMed +.Selected. These were combined in different configurations to retrieve a search result that responded to the purpose. Keywords used were :”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Results: The result shows that many nurses felt difficulties to approach immigrant patients. Communication difficulties were the common problem in cultural encounters. To being culturally aware, to understand the cultures and customs, and to take the individuality was as nurses important factors that could improve the palliative care of migrant patients. Discussions: The results are discussed with the support of Madeleine Leininger nursing theory as a basis, which mainly discussed. Further discussed about which cultural competence is needed for the nurse to be able to provide good transcultural nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Claesson, Elisabeth, and Linda Högkvist. "Mötet med asylsökande : Distriktssköterskans förmåga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44509.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än den generella befolkningen, på grund av traumatiska händelser och förlusten av kultur och stöd. Sjukvårdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vårdbehov för sin psykiska hälsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmåga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohälsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod har utförts. Enkäten besvarades av 53 distriktssköterskor. Deskriptiv statistik har använts för att analysera data. Resultat: Det visade sig att flertalet av distriktssköterskorna (55,8 %) i ganska hög grad ansåg sig kunna identifiera psykisk ohälsa hos asylsökande. Däremot ansåg 53 procent av distriktssköterskorna att de i låg grad kunde tillgodose de asylsökandes psykiska och sociala omvårdnadsbehov. Distriktssköterskorna i studien skattade sin egen kulturella kompetens som bristfällig. Slutsats: Distriktssköterskorna anser sig behöva mer kunskap om asylsökandes rättigheter till vård för att kunna ge dem den vård de är berättigade till för sin psykiska ohälsa. Distriktssköterskors kulturella kompetens behöver förstärkas genom möjligheter till utbildning.
Background: Asylum seekers are more likely to suffer from mental illness than the general population, due to their experiences of traumatic events and the loss of culture and support. Healthcare professionals need to have knowledge about asylum seekers specific health care needs of their mental health and possess a cultural competence in order to provide a person centered care. Aim: The study's aim was to investigate how primary care nurses rated their own ability to identify, assess and manage the mental health of asylum seekers. Method: A quantitative cross-sectional study with questionnaires as data collection method has been carried out. The questionnaire was answered by 53 primary care nurses. Descriptive statistics were used to analyze the data. Result: The result showed that most of the of primary care nurses (55,8 %) in fairly high degree felt able to identify mental illness among asylum seekers. In contrast 53 percent of the primary care nurses considered that they in low extent were able to meet asylum seekers care needs. The primary care nurses in the study hade a lack of cultural competence. Conclusion: Primary care nurses consider themselves to need more knowledge about the asylum seekers´ right in health care, in order to give them the care they are entitled to for their mental illness. The cultural competence of primary care nurses need to be improved, by giving them access to education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Kulturell kompetens'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles