Relevant bibliographies by topics / Kulturell kompetens

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Kulturell kompetens'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kulturell kompetens.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kulturell kompetens"

1

Clarke, Kris. "Kulturell kompetens och demokrati – en utmaning för socialarbetet." Nordisk sosialt arbeid 22, no. 04 (December 5, 2002): 234–37. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3037-2002-04-07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Freund, Henning. "Kultursensibler Umgang mit religiösen Klienten in der Psychotherapie." Spiritual Care 6, no. 1 (January 1, 2017): 47–55. http://dx.doi.org/10.1515/spircare-2016-0186.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungNach Clifford Geertz (1987) können Religionen auch als kulturelle Systeme betrachtet werden. So können Modelle und Interventionen aus der transkulturellen Psychologie für einen kultursensiblen Umgang mit religiösen Klienten in der Psychotherapie hilfreich sein. Eine Würdigung von deren unterschiedlichen kulturellen Selbstkonfigurationen (Kirmeyer 2007) und Akkulturationsstrategien (Berry 1997) erleichtert therapeutische Prozesse. Als wichtige kultursensible Kompetenz wird der selbstreflektierte und unsicherheitstolerierende Umgang des Therapeuten mit unvertrauten religiösen Welten diskutiert und anhand von drei Behandlungsbeispielen im Rahmen (sub-)kultureller Religionsgemeinschaften illustriert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Patin, Beth Joy. "Pushing Boundaries : Reforming the Digital Youth Agenda through Cultural Competence with Eliza T. Dresang." Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 4, no. 2 (March 15, 2015): 11–20. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v4i2.25919.

Full text
Abstract:
Artiklen bestemmer kulturel kompetence som evnen til at kende og respektere egen og andres kulturer. I løbet af sin karriere arbejdede Dr. Eliza Dresang intenst for at gøre bibliotekernes service og materialer til børn mere inkluderende og mere reflekterende i relation til børns forskellige kulturer og fællesskaber. Selvom Dresang blev mest kendt for sin teori 'Radikal ændring' (1999), kæmpede hun for alle børns rettigheder på biblioteker. Denne artikel giver et signalement af Dresangs arbejde med multikulturel litteratur og kulturel kompetence. Den beskriver udviklingen af et bibliotekskursus baseret på viden om kulturel kompetence og den ender med at opsummere de foreløbige resultater fra to forskningsprojekter, der forsøger at demonstrere og empirisk underbygge betydningen af kulturel kompetence både for digitale unge og for de voksne, der arbejder sammen med dem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schauenburg, Henning, and Christoph Flückiger. "Was ist psychotherapeutische Kompetenz?" PiD - Psychotherapie im Dialog 20, no. 04 (November 28, 2019): 87–92. http://dx.doi.org/10.1055/a-0771-7835.

Full text
Abstract:
Das Thema therapeutische Kompetenz ist sehr komplex. Kompetenz umfasst u. a. schulen- und ausbildungsbezogene als auch kulturelle Aspekte, die jedoch oft wenig reflektiert werden. Wir möchten deshalb einmal direkt die zwei in unserem Sprachraum verbreiteten kulturellen Räume gegenüberstellen – in Form eines Dialogs. Orientiert haben wir uns an dem allgemeinen Kompetenzkriterien, wie sie die American Psychological Association 1 vorschlägt (▶Infobox 1).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Duelund, Peter. "Oplysning og telematik." MedieKultur: Journal of media and communication research 5, no. 12 (September 2, 1989): 22. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v5i12.1030.

Full text
Abstract:
Lokalforsøgene med informatik er blevet udforsket ud fra forskellige syns- vinkler. På Lolland blev der gennemført et forsøg på Fejø i Ravnsborg Kommune. Kultursociologen Peter Duelund var følgeforsker på dette forsøg. I denne artikel analyserer han forsøget ud fra en oplysningspolitisk syns- vinkel. Peter Duelund fremdrager, at en væsentlig barriere i oplysnings- projektets succes, er de indvolverede personers kulturelle kompetence. Manglende kulturel kompetence viser sig som manglende beredvillighed til at indgå i forsøgsprocessen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nowara, Virginia, Norbert Krumm, and Frank Elsner. "Ambulante Palliativversorgung von Patienten mit Migrationshintergrund in der Städteregion Aachen – Perspektiven von Behandelnden und Angehörigen." Zeitschrift für Palliativmedizin 22, no. 03 (April 28, 2021): 147–54. http://dx.doi.org/10.1055/a-1441-0661.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie Integration von kultureller Kompetenz gewinnt in der Palliativversorgung zunehmend an Aufmerksamkeit. Ziel ist eine gleichberechtigte Versorgung, die sich für die gleichwertige Behandlung aller ethnischen Gruppen und die Akzeptanz der kulturellen Bedürfnisse der Patienten ausspricht.In der vorliegenden Studie wurden die Erfahrungen von Professionellen mit der ambulanten Palliativversorgung von Patienten mit Migrationshintergrund und den Erfahrungen ihrer Angehörigen mit einer solchen Versorgung in der Städteregion Aachen erfasst. In der Städteregion Aachen, einem Kommunalverband mit über 550 000 Einwohnern im Westen Deutschlands, haben 30 % der Bürger einen Migrationshintergrund. Die Ergebnisse von Fragebogen- und Interviewanteilen zeigen teilweise unterschiedliche Wahrnehmungen der Professionellen und Angehörigen. In der Untersuchung stach die Diskrepanz zwischen der Eigen- und Fremdwahrnehmung der Professionellen bezüglich des kultursensiblen Umganges mit den Patienten hervor. Bei den Behandelnden zeigte sich eine von Unsicherheit geprägte Grundhaltung, während die Angehörigen sie als kompetent beurteilten. Die Erfahrungen der Angehörigen erwiesen sich als durchweg positiv und von Dankbarkeit sowie Zufriedenheit gekennzeichnet. Sie betonten die Wichtigkeit von Empathie und der grundsätzlichen Offenheit der Professionellen im Kontakt. Die absolvierten Fortbildungen der Behandelnden zu kultureller Kompetenz wurden jedoch wegen thematischer Beschränkungen auf Rituale unterschiedlicher Religionen am Lebensende als optimierungsbedürftig beschrieben. Ein Kritikpunkt war dabei die Vermittlung allgemeinen Faktenwissens und eine fehlende individualisierte Herangehensweise. Schlüsselelemente zur Optimierung der Weiterbildungen waren vermehrte Selbstreflexion und Patienten-Partnering-Programme, die eine reale, direkte Interaktion von Patienten und Professionellen im Rahmen von Trainingseinheiten beinhalten und somit die Individualität wie auch die Patientenbegegnung selbst in den Fokus rücken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nied Curcio, Martina. "Kulturell geprägte Wörter zwischen sprachlicher Äquivalenz und kultureller Kompetenz. Am Beispiel deutsch-italienischer Wörterbücher." Lexicographica 36, no. 1 (November 25, 2020): 181–204. http://dx.doi.org/10.1515/lex-2020-0010.

Full text
Abstract:
AbstractMisunderstandings between speakers of different languages occur not only on a linguistic level but also on a cultural one. Consultation of a bilingual dictionary does not necessarily help in this case, as information on the cultural level is often missing. In this paper we will discuss how bilingual dictionaries can draw attention to cultural divergences so that the dictionary user acquires cultural knowledge and is able to build an intercultural competence. Examples from four bilingual dictionaries (German-Italian) are given to illustrate how culture-bound words are represented. For this purpose, a classification of culture-bound words is offered. Finally, the prerequisites and possibilities of an appropriate representation of culture-bound items in bilingual dictionaries will be proposed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Höna, L., G. Grön, and V. Tumani. "Ist Psychotherapie bei Migranten eine Frage der Haltung?" Nervenheilkunde 35, no. 09 (2016): 603–5. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1616423.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie psychotherapeutische Behandlung von Migranten ist aufgrund von migrationsspezifischen, kulturellen, sprachlichen und gesundheitsstrukturellen Aspekten mit Schwierigkeiten verbunden. Es wurde der Einfluss eines sensibilisierenden Trainings in Form eines Blockseminars auf die Einschätzung von angehenden deutschsprachigen Psychotherapeuten bezüglich einer psychotherapeutischen Behandlung von Menschen aus anderen Kulturen untersucht. Hierzu wurden vor und nach dem Training Selbstbeurteilungsfragebögen eingesetzt. In dem Seminar ging es um die Vermittlung von Basiskenntnissen der interkulturellen Kompetenz wie sie in den Leitlinien der EPA und WPA empfohlen werden. Es zeigte sich, dass die Vermittlung und Training von interkultureller Kompetenz, die Einschätzung der Versuchsteilnehmer zur Behandlungsmöglichkeiten von Migranten signifikant veränderte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Poluakan, Marcelino Vincentius, Nurliana Cipta Apsari, and Santoso Tri Raharjo. "KOMPETENSI KULTURAL DALAM PEKERJAAN SOSIAL PASCA BENCANA." Share : Social Work Journal 9, no. 1 (August 5, 2019): 28. http://dx.doi.org/10.24198/share.v9i1.20008.

Full text
Abstract:
Dalam praktek pekerjaan sosial, seorang pekerja sosial membutuhkan pengetahuan dan keterampilan tertentu. Salah satu dari pengetahuan dan keterampilan tersebut adalah kompetensi kultural. Konsep tentang kompetensi kultural telah dikenal dan menjadi bagian dari pekerjaan sosial sejak lama terutama di tempat-tempat dimana tingkat etnisitas dan kelompok marginal yang tinggi. Dengan dimilikinya kompetensi kultural, seorang pekerja sosial dapat memahami, menerima dan menghargai sasaran pekerjaannya yang berbeda secara sosial dan kultural. Indonesia sebagai negara dengan tingkat keanekaragaman yang tinggi membutuhkan pekerja-pekerja sosial yang memiliki kompetensi kultural. Melalui artikel ini, penulis ingin menggali sejauh mana kompetensi kultural telah diimplementasikan oleh pekerja sosial dalam praktek pekerjaan sosial di Indonesia. Penulis akan mengambil ruang lingkup pekerjaan sosial pasca bencana untuk menggali kompetensi kultural pekerja sosial. Metode yang digunakan berupa kajian literatur dan dokumen. Berdasarkan kajian tersebut, dapat disimpulkan bahwa kompetensi kultural sangat relevan untuk diimplementasikan di Indonesia karena kondisi masyarakat yang majemuk dan beranekaragam. Oleh karena itu, pekerja sosial perlu dibekali dengan pengetahuan dan keterampilan sehingga memiliki kompetensi kultural.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Golsabahi-Broclawski, Solmaz, and Artur Broclawski. "Kulturelle Kompetenz im klinischen Alltag Teil 1." Nervenheilkunde 36, no. 07 (2017): 496–97. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1627491.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kulturell kompetens"

1

Öberg, Niclas, Maria-Teresia Nutti, and Mönnig Paula. "Kulturell Kompetens : Unga vuxna samers upplevelser av kulturell kompetens bland aktörer inom vården." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137835.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka betydelse av samisk kulturell kompetens hos ungavuxna samer i mötet med aktörer inom primärvård, specialistvård och socialtjänst.Tidigare studier visar att det förekommer ohälsa och bristande förtroende för vårdenbland samer. Den tidigare forskningen visar även att bristen på kulturell kunskap är ettproblem med hänsyn till den ständiga globaliseringen. Totalt genomfördes 5semistrukturerade intervjuer med unga vuxna samer som fick svara på frågor om kulturellkunskap i mötet med vården. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematiskanalys. Studien visade att kulturell kompetens hos vårdpersonal var av stor betydelse förinformanterna. Majoriteten ansåg att de aldrig eller nästan aldrig hade fått mötavårdpersonal inom Sverige som hade kompetens eller kunskap om den samiska kulturen.Våra slutsatser är att konsekvenserna av detta visade sig vara ett lägre förtroende förvården, en känsla av exotifiering och att informanterna gärna undvek att berätta om sittsamiska påbrå.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gustafsson, Anna, and Linnea Norén. "Kulturell kompetens : - en utmaning i det sociala arbetet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-36694.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ek, Åström Lina, and Oliva Söderström. "Sjuksköterskans kulturella kompetens : – En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31770.

Full text
Abstract:
Bakgrund: I takt med ett mer transkulturellt samhälle med patienter från olika kulturer, ställs högre krav på sjuksköterskan och sjuksköterskans kulturella kompetens. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av sjuksköterskans kulturella kompetens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med litteratursökningar via databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga studier har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Det framgick att kulturell kompetens hos sjuksköterskan innebär att ha en empatisk och öppensinnad attityd med ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt. Dessutom bör sjuksköterskan inneha en god självmedvetenhet och vara medveten om andra kulturer. Ökad kunskap om kulturer kan erhållas genom möten med andra kulturer eller utbildning. Diskussion: Kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad handlade mycket om förståelse hos sjuksköterskan. Detta kan uppnås genom att reflektera över sin egen förmåga samt över de möten som sker med personer från olika kulturer. Slutsats: Fortsatt forskning krävs gällande hur sjuksköterskan erhåller och utvecklar den kulturella kompetensen på bästa vis. Denna kunskap kan vara av stor betydelse för sjuksköterskans arbete, både i dagens samhälle och i framtiden.

Godkännande datum: 2017-03-20

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Solvang, Ebba, and Maja Snögren. "Kulturell kompetens inom äldreomsorg : En studie utifrån ett chefsperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100091.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att undersöka chefer inom äldreomsorgens syn på kulturell kompetens. Frågeställningarna i studien handlade om vilka förmågor som personalen behöver för att ha kulturell kompetens, och på vilka sätt cheferna ser till att personalen har kulturell kompetens. Studien var av kvalitativ karaktär, där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer inom äldreomsorg. De förmågor som betraktas som viktiga för att personalen ska ha kulturell kompetens inom äldreomsorg är empati, självrannsakan, ett öppet sinne, engagemang samt en kommunikativ förmåga. Cheferna arbetar främst med rekrytering och olika kommunikationsmedel för att personalen ska vara kulturellt kompetenta, men vissa kompetensutvecklingsinsatser görs också på området. Samtliga förmågor bygger tillsammans upp kulturell kompetens, medan arbetssätten visar på hur chefer kan arbeta för en kulturellt kompetent personalstyrka. Förmågorna är viktiga för att uppnå kravet om individbaserad vård, som finns i äldreomsorgens värdegrundsarbete. Arbetssätten cheferna använder sig av säkerställer att förmågorna finns och tas tillvara på i verksamheterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lagergren, Jessica, and Sofie Norström. "Kulturell kompetens : för en mer individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4509.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden. Det krävdes medvetenhet och förståelse för hur den egna kulturen påverkade den enskilda individen. Lyhördhet inbegrep respekt och uppskattning av mångfald. Det framkom att trots sjuksköterskors användning av helhetssyn i omvårdnaden så är den kulturella kompetensen generellt låg. Sjuksköterskans kulturella kompetens förbättrades genom de erfarenheter som gavs i kulturella möten och genom att interagera med människor med olika kulturella bakgrunder. Genom utbildning kunde en kunskapsbas byggas upp. Skapandet av gemensamma arbetsmodeller och riktlinjer hjälpte sjuksköterskan att försäkra sig om att den vård som gavs var kulturellt kompetent. Studien visade att sjuksköterskans kulturella kompetens har betydelse och påverkar hur individanpassad omvårdnaden blir. Förbättring byggde på önskan och motivation att vilja bli bättre. Processen till att bli mer kulturellt kompetent startade under utbildningen till sjuksköterska och innebar ett livslångt lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Asplund, Anna, and Sandra Illemann. "Sjuksköterskors erfarenhet av kulturell kompetens i omvårdnaden : En litteraturstudie med deskriptiv design." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34485.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Kulturell kompetens innebar ett förhållningssätt, där kulturell medvetenhet, attityder och övertygelser gentemot patientens kultur beaktas samt att en god kommunikation säkerställs. Svårigheter att möta patienter med olika kulturell bakgrund i Hälso-och sjukvården fanns, där patienternas omvårdnadsbehov och patientsäkerhet inte kunde säkerställas om kulturell kompetens saknades i verksamheten. Hur detta kunde etableras på bästa sätt var en utmaning, då svårigheter fanns att integrera kompetensen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kulturell kompetens i omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet sammanställdes av 13 empiriska vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet påvisade att yrkeserfarenheter av att vårda patienter med olika kulturella behov kunde förbättra men även utmana den kulturella kompetensen i omvårdnaden enligt sjuksköterskorna. Kommunikation, attityder samt organisation ansågs vara en viktig men utmanande del för den kulturella kompetensen. Utbildning uppmärksammade sjuksköterskor hur de agerade i omvårdnaden av patienter med olika kulturell bakgrund. Om en individanpassad omvårdnad, baserat utifrån kulturell kompetens tillgodosågs, kunde en patientsäker och god omvårdnad tillhandahållas enligt sjuksköterskorna. Slutsats: Det är av stor vikt att implementera kulturell kompetens i Hälso- och sjukvården, då omvårdnaden av patienter med olika kulturer var en stor del av sjuksköterskeprofessionen. Stöd av organisationen var en viktig faktor för att erhålla kunskap kring olika kulturer samt förstå kommunikationens betydelse. Sjuksköterskor behövde även bli medvetna om sina egna attityder och fördomar. Om patienter kunde mötas med kunskap, respekt och förståelse utifrån kulturell kompetens, möjliggjorde detta till en säker och individanpassad omvårdnad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Löfwenhamn, Victoria. "Socialt arbete, den nya tidens kolonialism? : En kvalitativ studie om kulturell anpassning, kulturell kompetens och utmaningarna i ett internationellt socialt arbete." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28438.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet. Detta urskiljs genom att respondenterna uppmärksammar de fungerande kulturella strukturerna, bygger arbetet kring detta och lägger stor vikt vid inhemsk kunskap. Det arbetssätt och den främsta framstående faktor vilken underbygger en kulturell anpassning är empowerment. Vidare ger även samtliga respondenter uttryck för kulturell kompetens genom att visa en medvetenhet kring den egna kulturens påverkan, genom synen på den egna kunskapens giltighet samt genom den vikt respondenterna satte vid att skapa relationer. Studien visar den kulturella anpassningens beroende av socialarbetares kulturella kompetens. Vidare visar resultatet hur den kollektivistiska samhällsstrukturen kan ses som både ett hjälpmedel och som försvårande element. Genus, etik och moral tycks vara de faktorer som främst ställer socialarbetare i svåra situationer och har visat sig frambringa ett arbetssätt som kännetecknas av att verka utan att synas. Relationer visar sig vara en underlättande faktor, men även här framkommer en baksida. Relationen tycks nödvändig på grund av den bristande tillit individer har inför internationella socialarbetare.
The purpose of this study is to examine how social work in an international context is formed by cultures and how this is expressed. Furthermore, the study aims to explore culture competence as is expressed within the social workers themselves and which elements that benefit or alternatively hinder, the international social work. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted with four female respondents. The analyzing method chosen to process data was thematization, where three main themes emerged, indigenization/cultural adaption, cultural competence and difficulties, opportunities and dilemmas. The result shows that all respondents express an indigenization process while describing their work. This is distinguished by the attention all the respondents gave to the functioning cultural structures and how they built the work around this. It also showed through the great emphasis the respondent put on indigenous knowledge. The approach and the main prominent factor which underpins an indigenization process is empowerment. The results show that all respondents express cultural competence. This is observed through the respondents awareness of their own culture's influence, through the respondents evaluation and validation of their own personal knowledge and by the expressed importance of creating relationships. The study shows that an indigenization process is dependent on social workers' cultural competence. Furthermore, the result shows that the collectivist social structure can be seen as both an aid and as an aggravating element. Gender, ethics and morality seem to be the main factors which place social workers in difficult situations. This has also been shown to produce a work approach that is characterized by acting without being seen. Relationships prove to be a facilitating factor, but it is not grown for all good reasons, it seem to be necessary because of the lack of trust people have for international social workers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jensen, Elin, and Diana Lind. "Faktorer som påverkar samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5537.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens. Forskare, hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter efterfrågade mer utbildning inom detta ämne. Slutsatser: Kommunikation inom den tvärkulturella vården visade sig vara ett svårt ämne, med många aspekter att ta hänsyn till. Det ansågs av stor vikt i det mångkulturella samhället att personal inom hälso- och sjukvård får kulturell kompetens för att ha möjlighet att kommunicera med patienter oberoende av härkomst. Därför ansågs det viktigt att skapa vidareutbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal, samt se över sjuksköterskeutbildningens utbildningsplan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Johansson, Ewa. "Vilket kulturarv utvecklar den kulturella identiteten? : En studie om hur historieämnet kan bidra till kulturell identitet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6569.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen. Lärarna använder sig av flera metoder så som läroboken, att belysa olika kulturer men framförallt lägger ansvaret på lärarna som undervisar i ett annat modersmål. I min undersökning framkom inte någon skillnad i undervisningssätt utifrån många eller få elever med annan kulturell bakgrund och den kulturella identiteten tas för givet. Min undersökning visar att de två senaste århundradena av historien inte hinns med och just de två århundradena anser lärarna viktiga för den kulturella identiteten.
The purpose of this paper was to examine how teaching of history can contribute to an intercultural identity development. My goal was, that on the basis of teachers' concepts and methods, to draw conclusions about how the teacher works with the cultural identity in the subject of history. To answer this, I first look into the theory of cultural identity and the intercultural competence. I also interviewed three teachers working in different municipalities in Sweden with different experiences of students with different cultural backgrounds. The method I have used is a qualitative interview where I interviewed the teachers individually. I asked them both global issues questions and follow-up questions.The answers I have analyzed, resulted in that teachers do not have a conscious strategy of teaching students with different cultural backgrounds in the class. Teachers use different methods such as textbooks, to highlight the different cultures but above all they places the responsibility on the teachers who teach in another mother tongue. In my study it did not revealed any difference in teaching methods from many or few students with different cultural backgrounds and the culture identity is taken for granted. My study shows that teachers belives that the last two centuries of history is most important for the cultural identity but they do not teach in the last two centuries.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Johansson, Johanna, and Sara Malm. "Sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11414.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Begreppet transkulturell omvårdnad är flerdimensionellt samt komplext och innefattar flera begrepp. Kultur är något som är individuellt och då under ständig förändring. Därmed bör sjuksköterskan vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet i mötet mellan sjuksköterska och patient är att skapa en vårdrelation som bidrar till en tillvaro där patienten kan känna trygghet och tillit till hälso- och sjukvården. Att kommunicera innebär att inta information samt att ge information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal ger kommunikationen möjlighet till att utöva personcentrerad vård och på så sätt tillfredsställa enskilda individers behov. Att uppnå personcentrerad och säker vård innebär en större utmaning i de fall där ett gemensamt talande språk saknas. Madeleine Leininger används som teoretisk referensram då teorin fokuserar på transkulturell omvårdnad och hur sjuksköterskor bör bemöta patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån inspiration av Granheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet erfarenheter relaterade till skillnader på kulturella beteenden, erfarenheter relaterade till kommunikation samt hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av bärande kunskap i transkulturella vårdmöten. Den utmaning i det transkulturella vårdmötet som beskrevs till största del var språkbarriärer. Detta mötte sjuksköterskorna med hjälp av olika strategier som tolk och verbal- och ickeverbal kommunikation. Vidare utmaningar var de oväntade beteenden som sjuksköterskorna uppfattade patienterna att ha. De oväntade beteendena grundar sig i kulturella skillnader. En kulturell kompetens underlättar för sjuksköterskan vid mötet av oväntade beteenden hos patienter med annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde språkbarriärer som det största hindret i transkulturella vårdmöten. Utmaningar för sjuksköterskorna att förstå situationer beskrevs även där patienter uppvisade oväntade beteenden, vilket grundas i kulturella skillnader. Vidare utveckling och utbildning i kulturell kompetens kan innebära en större möjlighet till att möta dessa beskrivna oväntade beteenden. Vilket innebär en bättre personcentrerad omvårdnad för denna patientgrupp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kulturell kompetens"

1

Claus-Bachmann, Martina. Musik kulturell vermitteln: Musikpaedagogik und kulturelle Kompetenz. Giessen: ulme-mini-verlag, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

China: Eine Herausforderung für den Westen : Plädoyer für differentielle kulturelle Kompetenz. Wiesbaden: Harrassowitz, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Notz, Peter, Gert Jugert, and Hedwig Jugert. Fit für kulturelle Vielfalt: Training interkultureller Kompetenz für Jugendliche. Juventa Verlag GmbH, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bendixen, Peter. Das verengte Weltbild der Ökonomie. Zeitgemäß wirtschaften durch kulturelle Kompetenz. Wissenschaftliche Buchgesellschaft, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Csellich-Ruso, Renate. Transkulturell kompetent. Schülerband: Sprachbarrieren und kulturellen Unterschieden sicher begegnen. Westermann Schulbuch, 2016.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

1959-, Antor Heinz, ed. Fremde Kulturen verstehen - fremde Kulturen lehren: Theorie und Praxis der Vermittlung interkultureller Kompetenz. Heidelberg: Winter, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Günter, Braun, and Braun Waldtraut, eds. Mäzenatentum in Berlin: Bürgersinn und kulturelle Kompetenz unter sich verändernden Bedingungen. Berlin: de Gruyter, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Thomas, Schreijäck, ed. Religion im Dialog der Kulturen: Kontextuelle religiöse Bildung und interkulturelle Kompetenz. Münster: LIT, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schreijäck, Thomas. Religion im Dialog der Kulturen. Kontexte religiöser Bildung und interkulturelle Kompetenz. Lit, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Thomas, Schreijack, ed. Religion im Dialog der Kulturen: Kontextuelle religiöse Bildung und interkulturelle Kompetenz. Münster: Lit, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kulturell kompetens"

1

Ringeisen, Tobias, and Anika Bürgermeister. "Kulturelle Diversität in Bildungssettings." In Handbuch Diversity Kompetenz, 723–42. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08594-0_60.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Horn, Sierk Aurel. "Kulturelle Variabilität." In Interkulturelle Kompetenz im Zugang zu japanischen Märkten, 21–73. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-82059-4_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schulte, Axel. "Diversity, ethnisch-kulturelle Vielfalt und Integrationspolitik." In Handbuch Diversity Kompetenz, 205–19. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08594-0_19.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fuchs, Max. "Kommunikative Kompetenz und Kulturelle Bildung." In Kommunikative Kompetenz in einer sich verändernden Medienwelt, 40–47. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-01404-1_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ringeisen, Tobias, and Anika Bürgermeister. "Kulturelle Diversität in Bildungssettings." In Handbuch Diversity Kompetenz: Perspektiven und Anwendungsfelder, 1–20. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08003-7_60-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Franken, Swetlana. "Potenziale der kulturellen Diversität in Unternehmen." In Handbuch Diversity Kompetenz, 437–49. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08594-0_47.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Treptow, Rainer. "Kompetenz – das große Versprechen." In Facetten des Sozialen und Kulturellen, 29–47. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-15338-0_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Reisyan, Garo D. "Kulturelle Kompetenz – Schlüsselkompetenz des 21. Jahrhunderts." In Neuro-Organisationskultur, 3–11. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-38474-5_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bierhoff, Hans-Werner, Elke Rohmann, and Andrea Führer. "Kulturelle Vielfalt in engen Beziehungen am Beispiel der Liebe." In Handbuch Diversity Kompetenz, 327–40. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08853-8_26.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jutte, Claudia. "Übung: Spiegel der Kulturen." In Schlüsselqualifikation Interkulturelle Kompetenz an Hochschulen, 289–90. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92019-1_38.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kulturell kompetens' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography