Contents
Academic literature on the topic 'Kreativitet i den offentliga sektorn'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kreativitet i den offentliga sektorn.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Kreativitet i den offentliga sektorn"
Paldam, Ella. "Samskabelse: En interdisciplinær begrebsuddybelse." Dansk Sociologi 31, no. 2 (September 8, 2020): 33–51. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v31i2.6344.
Full textBorell, Klas, Arne Gerdner, Anna Sällström, Johanna Nordlander, and Elisabeth Lundkvist. "Muslimska församlingar i lokalsamhället: Samverkan eller isolering?" Socialvetenskaplig tidskrift 18, no. 1 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2011.18.1.2473.
Full textOhlsson, Rolf. "Det svenska välfärdssamhällets framväxt - tacka kvinnorna för det." Socialvetenskaplig tidskrift 2, no. 1 (January 21, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1995.2.1.3025.
Full textDissertations / Theses on the topic "Kreativitet i den offentliga sektorn"
Norling, Amanda, and Tamara Jansson. "Innovativt samspel i en initial fas av innovationsprocessen : En jämförande studie hos Arbetsförmedlingen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55042.
Full textDenna studie ämnar undersöka hur olika positioner inom Arbetsförmedlingen uppfattar det Innovativa samspelet. Det Innovativa Samspelet utgör komponenterna av de Kreativa klimatdimensionerna; Idétid, Idéstöd, Utmaning/deltagande och de framgångsrika beteendena av; Ifrågasätta och Experimentera. Dessa kan tillsammans öka förutsättningar för kreativitet i en initial fas av innovationsprocessen. Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en jämförande design som använder och utgår från tidigare forskares etablerade studier som berör kreativitet och innovation. Studien har konstruerat en modellutveckling kring det Innovativa samspelet som kan implementeras i Arbetsförmedlingens Utvecklingsprocess, och som kan användas som komplement under den initiala fasen av en innovationsprocess.
Kajava, Pia, and Maria Palmér. "Vardagskonflikter : mellanchefers perspektiv inom den offentliga sektorn." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-395.
Full textStudiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter. Till exempel ”vi och dom” –grupper, kommunikation och förutsättningar att hantera vardagskonflikter.
Jonsson, Ebba, and Jennifer Lindén. "Förändringsagenten i den offentliga sektorn : En kvalitativ flerfallstudie av hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177351.
Full textTITLE: The Change Agent within the Public Sector - A qualitative multiple case study of how the middle manager in the public sector conducts change management in digital transformation AUTHORS: Ebba Jonsson and Jennifer Lindén SUPERVISOR: Janet Johansson BACKGROUND: The society is going through a digital transformation. Citizens are increasingly digitalizing their everyday life and they require that the public sector is following the technological development. The digital transformation requires technical competencies, but studies show that leadership is crucial for a successful digital transformation. The middle manager situated between the strategic management and the operational level will have an important role in the change process. The digital transformation comes with major and rapid organizational changes. An interest awakens to examine the digital transformation in the context of the public sector, which according to previous literature is stable and inert. AIM & RESEARCH QUESTIONS: The aim of this study is to create deeper understanding of how the middle manager within the public sector conducts change management within digital transformation. - Based on Kotter’s model, how do the middle managers within the public sector create a solid ground for implementing a change? - How do the middle managers within the public sector handle hindering factors, such as resistance to change from the employees, when leading a change? CONCLUSION & CONTRIBUTION: The study contributes to the literature on leadership and change management in digital transformation by focusing on the middle manager in the public sector. The study shows that the middle manager role is complex and versatile. Having an organizational structure that encourages change together with a clear mission, the middle manager can handle and balance pressure and interests from both external and internal stakeholders. The middle manager's structural proximity to both the operational forces and the strategic management lead to that the change can be anchored in all parts of the organization and adapted to the operations. The middle manager can be a key player, working as a change agent, within the digital transformation. KEY WORDS: Change Management, Middle Manager, Digital Transformation, Leadership, Public Sector.
Sardest, Tarest. "Värdering av IS-investeringar hos den offentliga sektorn." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-804.
Full textMed de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar. Trots att offentliga sektorn har stora IT-investeringar har problemet betraktats från företags synpunkt och intresse. De nya metoderna är starkt kopplade till en företagsmiljö och har även prövats hos företagen. I litteraturen finns inget som tyder på att metoderna passar offentliga sektorn eller om de har prövats hos dem. Projektet har undersökt problemet hos offentliga sektorn och identifierat ett flertal möjliga hinder samt tagit fram en möjlig enkel metod som tål att diskuteras
Agovic, Haris. "Den offentliga sektorn och dess employer branding : En studie med fokus på högskolestudenters perspektiv på den offentliga sektorn som en potentiell arbetsgivare." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17166.
Full textSweden’s generation shift in the labor market will entail new recruitment needs for all workplaces. In the public sector, it is necessary to recruit up to half a million employees by 2020. At present, there is already a shortage of employees in the public sector and may need to adapt their employer branding strategy to attract new potential employees. New potential employees who will enter the labor market in the near future are college students. Since the public sector has limitations on competing through higher wages, instead it is required to make investments in symbolic attributes such as organizational culture and values. The purpose is to examine from the perspective of college students, how the public sector can use employer branding and its brand attributes to attract new potential employees. This is achieved through a qualitative study in which ten college students are interviewed. This method was used to capture respondents’ perception and experience of the public sector as a potential employer. The study has contributed that the public sector should evaluate its employer branding and the characteristics that are promised and whether these are really kept. Failure to do so also impairs social identification that once created attraction and this creates an initiative for bad rumors. Furthermore, important attributes have been identified such as values, organizational culture, working conditions, career development, but also that salary has become among the most important attributes. College students’ attitude towards the public sector is based on both their own experiences, family or friends’ experiences and social media. It is therefore important that what is promised is actually kept because rumors among an individual’s social circle/social media can affect the attraction of new potential employees.
Axelsson, Olsson Maria. "Förbättringsarbete inom den offentliga sektorn : Rekryteringsprocessen och dess ansvarsfördelning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-391089.
Full textStudien syftar till att få en förståelse för hur sommarrekryteringen och ansvarsfördelningen inom Resursteamet ser ut i dagsläget för att kunna finna förbättringsmöjligheter i processen. Studien bygger på två frågeställningar, Hur ser sommarrekryteringen och ansvarsfördelningen ut i nuläget? och Hur kan processen för sommarrekryteringen utvecklas?. Datamaterialet har insamlats genom kvalitativa metoder i form av två intervjuer, observationer och tillhandhållandet av interna dokument. Materialet påvisar att det finns vissa tvetydigheter när det kommer till sommarrekryteringen i sin helhet, men även när det gäller fördelningen av ansvar medarbetarna sinsemellan och vem som ansvarar för de olika aktiviteterna i processen. Problemet som kan uppstå vid en tvetydig ansvarsfördelning är att medarbetarna inte vet vad som förväntas av dem i sina arbetsroller vilket kan resultera i att arbetsuppgifter inte utförs eller att saker och ting faller mellan stolarna. För att utveckla och förhoppningsvis förbättra sommarrekryteringsprocessen föreslås en visualisering av processen med inspiration av processkartmodellen, blueprinting. Resursteamet bör även tydliggöra ansvarsfördelningen kopplat till sommarrekryteringen, i dagsläget finns det vissa aktiviteter som ingen ses ansvara för. Det blir även påtagligt för Resursteamet om en ansvarig medarbetare är frånvarande och därmed föreslås det att Resursteamet beslutar om en medarbetare med ett sekundärt ansvar för aktiviteten.
Johansson, Eva, and Ros-Marie Makdessi. "Belöningssystem inom den offentliga sektorn : med inriktning på den kommunala gymnasieskolan." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2563.
Full textBakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor. Därefter ska ett gemensamt belöningssystem (med detta avses ett övergripande belöningssystem där karaktärsdrag lyfts fram, som sedan varje skola kan utveckla för att passa respektive verksamhet) utvecklas för Linköpings kommunala gymnasieskolor så att det bättre än det befintliga belöningssystemet överensstämmer med lärarnas önskemål, samtidigt som skolledningens begränsningar beaktas.
Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in via besöksintervjuer med en utbildningsansvarig vid Linköpings kommun, en ekonomichef på en av gymnasieskolorna, samtliga fem rektorer från Linköpings kommunala gymnasieskolor samt sju lärare från Linköpings kommunala gymnasieskolor.
Resultat: Studien visar att de karaktärsdrag och de åtgärder som är viktiga för skolan i ett inledningsskede av belöningssystemsutvecklingen är att skapa en medvetenhet om det befintliga belöningssystemet, sätta upp tydliga mål för lärarna i deras arbete, mer kontinuerlig feed-back, komplettera det monetära belöningssystemet med immateriella belöningar samt ge skolledningen större frihet.
Andersson, Daniel. "Innovativt ledarskap : Ledarskap ur ett innovationsperspektiv i den offentliga sektorn." Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9718.
Full textProblem. With the Swedish public sectors problem with efficiency in mind, several reforms have beeninitiated during the last decades. These reforms go, in academic contexts, under the name“New public management”. The reforms have resulted in, among other things, an increasedcompetition, privatization and goal-orientation in the public sector. These new conditionshave changed the public leadership challenge and demand an increased focus on innovation todecrease costs and increase value as a central aspect of the Swedish public leadership.
Purpose. The purpose for this research has been to examine the conditions for innovation in a publicorganization and how the leadership can improve the organizational innovativeness.
Method. This research does not aim to measure the innovativeness in a public organization, instead itfocuses on understanding the condition for innovation and how the leadership can affect theorganizational innovativeness. Hence, it is motivated that I use a qualitative approach in theresearch process. Semi structured interviews and precedent research are being used as afoundation for the results and recommendations given.
Conclusion. The leadership’s opportunities to improve the organizational innovativeness depend on anumber of independent organizational variables and the adaption of the variables to oneanother and the system as a whole. Leadership includes both the formal boss and the coworkerin a relationship that ought to be characterizing by reciprocity and cooperation. Bothmanagement and leadership are vital competences for the formal boss as both structure andculture must support each other. The conditions for organizational innovativeness improve ifthe organization has a structure and a culture that enhances: transboundary cooperation, spaceand energy for creative activities, a common context that contributes to an organizationalidentity and motivation and competence and organizational learning. The examinedorganization needs to decentralize the right to make decisions, improve the openness of theculture, and strengthen the organizational identity and audit structures in purpose to facilitatetransboundary cooperation.
Eriksson, Linus, and Emil Bertilsson. "Styrning eller störning : En kvalitativ studie inom den offentliga sektorn." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70980.
Full textPurpose The aim of the paper is to research how today's NPM-influenced methods of control affects the nurse’s ability to create value from the nurses point of view. Problem • According to the nurses, what controls their work? • Which areas are affected by the management control according to the nurses? • What flaws in the management control have the nurses noticed and do they see any potential solutions? • How do nurses consider the conditions for value creation to be influenced by management control? Methodology In order to answer the purpose of the study has a qualitative approach been used. Seventeen interviews were conducted with nurses at different surgeon sections in Värmland and Dalarna county. Results The study shows that the NPM-influenced governance has a negative impact on the nurses' ability to create value. The management control from the head of the department had a positive impact on nurse’s work. The nurses experienced an unreasonable demand for efficiency, where high flow of patients was requested, often in conflict with the safety of the patient. A lack of communication between management and nurses also causes unnecessary irritation and dissatisfaction from nurses. Conclusion The hierarchical power structure that exists today in the healthcare negatively affects the nurses on the surgeon sections in the county of Värmland and Dalarna when it comes to their ability to create value. The problems regarding the demands of productivity and documentation has been worsened by the hierarchical structure and the fact that the nurses cannot influence their own work to the extent they wish.
Lönnqvist, Johan. "Sjukvårdspersonal och polis : - föreligger skillnad i empati inom den offentliga sektorn?" Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18516.
Full textBooks on the topic "Kreativitet i den offentliga sektorn"
Grönross, Christian. Service management i den offentliga sektorn. Malmö: Liber, 1988.
Find full textRingqvist, Margareta. Om den offentliga sektorn: Vad den ger och vad den tar. Stockholm: Fritzes forlag, 1996.
Find full textBlomqvist, Paula. Välfärdsstatens nya ansikte: Demokrati och marknadsreformer inom den offentliga sektorn. Stockholm: Agora, 2008.
Find full textJohansson, Susanne. Genusstrukturer och lokala välfärdsmodeller: Fyra kommuner möter omvandlingen av den offentliga sektorn. Uppsala, Sweden: Uppsala University, Department of Social and Economic Geography, 2000.
Find full textFinland. Kauppa- ja teollisuusministeriö. Energiaosasto., ed. Energisparprogram för den offentliga sektorn. Helsingfors: Handels- och industriministeriet, Energiavdelningen, 1994.
Find full textFörnyandet av den offentliga sektorn: Regeringens beslut om förnyande av den offentliga sektorn. Helsingfors: Finansministeriet, 1992.
Find full textForskning om den offentliga sektorn: Forskningsantologi. Allmanna forlaget, Kundtjanst [distributor, 1992.
Find full textSweden. Civildepartementet. Arbetsgruppen för forskningsfrågor., ed. Forskning om den offentliga sektorn: Forskningsantologi. [Stockholm]: Arbetsgruppen för forskningsfrågor, Civildepartementet, 1992.
Find full textAtt utveckla, i ett EU perspektiv: EU-medlemskapets betydelse for fornyelsearbete och arbetsgivarpolitik i den offentliga sektorn. Fritzes [distributor, 1995.
Find full textIsrael, Joachim. Klappjakt pa valfarden: Fem krisskapande forhallanden, tio satt att forvranga sanningen om den offentliga sektorn, sex argument mot marknadsdogmatismen (Tankestallare). Ordfront, 1994.
Find full text