Academic literature on the topic 'Kräkas'

Nuvarande betygssystem, med fem betygssteg men bara kunskapskrav för tre steg, upplevs ibland som oklart av såväl elever som vårdnadshavare. Detta riskerar att försvåra kommunikationen mellan elever och lärare. Betygssystemet verkar också leda till att många elever känner sig osäkra över vad som krävs av dem. Det faktum att man måste nå alla kunskapskrav för en viss betygsnivå för att få just det betyget upplevs stressande; många elever är rädda för att de inte ska nå ett enskilt kunskapskrav och därmed bli ”sänkta”. Likaså kan oklarheten kring vad som krävs för att få ett av mellanbetygen upplevas stressande.

Elever med svenska som andraspråk står inför en dubbel uppgift i skolan. De ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig vad som krävs i de olika ämnena. Genom muntliga samtal kan elever med arabiska som förstaspråk lättare visa sina kunskaper i naturvetenskap.

Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme. I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är Borde svenska lärare bli mer franska? I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.

Eleverna själva har en mycket insiktsfull syn på vad en bra lärare är och vad som krävs för att de på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det visar vår färska studie där tre olika elevkategorier har svarat på vad som utgör en bra lärare. Svaren kan ge viktiga insikter till en skola som dagligen kritiseras allt hårdare.

Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.

För att klara de globala utmaningarna menar FN:s Agenda 2030 att det krävs omställning av samhälleliga system. Det räcker inte med marginella justeringar. Ohållbara transport-, energi-, mat- och sjukvårdsystem behöver fasas ut och ersättas med hållbara. För att klara dessa omställningar behövs helhetssyn och samverkan. I denna artikel ger jag min reflektion över FN:s process för lärande för hållbar utveckling och på vilket sätt högskolor och universitet (HoU) kan bli mer aktiva i denna hållbarhetsomställning genom att ta vara på studenternas unika roll som möjliggörare.

I en nyutkommen antologi beskrivs sexton teorier och perspektiv som företagsekonomer har använt sig av. Utgångspunkten är att teorier är verktyg, som alla studenter och blivande forskare behöver. Det gäller bara att välja. Synsättet tycks inspirerat av allmänna föreställningar om management och chefers beslutsfattande. Men läroböckernas föreskrifter och modeller är sällan tillämpliga i praktiken. Av både chefer och forskare krävs flexibilitet och kreativitet. Verktyg kan begränsa lika mycket som de underlättar. Vad händer om företagsekonomer överger sin devota inställning till teori och i stället ägnar sig åt angelägna organisations- och samhällsproblem?

Lärarutbildningen uppmärksammas inte sällan för att dess studenter har svårt att uppnå den nivå av akademiskt skrivande som krävs, inte minst vid examensarbeten. Som kontrast till den beskrivningen vill vi lyfta fram motexempel, där lärarstudenters examensarbeten och andra skrivuppgifter har nått en sådan kvalitet att de genom samförfattande med handledare och andra medförfattare har kunnat omarbetas och publiceras som vetenskapliga artiklar eller i mer lärartillvända forum, i vårt fall inom fysikdidaktik. Samförfattande med lärarstudenter kan på så vis vara ett sätt att stärka forskningsförankringen i lärarutbildningen. Förutsättningarna för att kunna lyckas med detta diskuteras, bland annat utifrån att under lärarutbildningen gradvis låta studenterna inlemmas i en praktikgemenskap av ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar

Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.

• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?

• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?

• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?

Metod

Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.

Resultat

Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga.

Slutsats

Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga hur fyra stycken lärare i grundskolan inom ämnet idrott och hälsa hanterat övergången från Lpo 94 till Lgr 11. Följade är frågeställningarna: Hur har lärarna upplevt arbetet med implementeringen av Lgr 11? Vilka attityder har lärarna till den nya Läro- och kursplanen? I vilken mån tror lärarna att deras arbete kommer att förändras med Lgr 11? Metod Då syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka en förändringsprocess i skolan och således användes en ändamålsenlig metod. Vi valde att utföra intervjuer med en öppet riktad struktur där antalet intervjuer var fyra stycken. Urvalet av idrottslärare från grundskolan var ett bekvämlighetsurval och vi valde medvetet lärare med olika lång erfarenhet inom yrket. Samtliga respondenter arbetar inom Stockholms län. Intervjuerna bearbetades och analyserades med utgångspunkt från ett antal förändringsfaktorer i ett teoretiskt ramverk. Resultat Lärarna har fått olika sorters adekvat hjälp och framhåller framförallt vikten av ett ämneskollegium som verktyg för deras arbete, vilket inkluderar förändringar. De som inte hade tillgång till ämneslag på skolan sökte substitut för det externt. Respondenterna är i samtliga fall ense om att strukturen blivit tydligare i läroplanen men oense vad gäller bedömning och tolkningsutrymme. De tre mest erfarna lärarna anser att läroplansbytet var efterfrågat och nödvändigt samt att det kan jämna ut skillnader mellan skolor då undervisningen inom idrott och hälsa strukturerats av det centrala innehållet. Alla lärare påpekar emellertid att problemet med att hinna se, prata och bedöma alla elever i tillräcklig utsträckning kvarligger även med Lgr 11. Samtliga framhåller att förändringen är pågående. Slutsats Möjligheten till kompetensutbyte med lärarkollegor i ämnet är av högsta prioritet för respondenterna vid förändring. Ämneslag är därför att föredra framför arbetslag då det behandlar ämnets detaljnivå samt att delaktighet ger motivation. Hanteringen av denna förändringsprocess har också underlättats av att lärarna känner att de fått rikligt med information om implementeringen. Sedan kan faktorer som anses viktiga vid förändring också gälla för förändringar i ämnet idrott och hälsa.

This essay explores and examines disgust in five literary figures and books based on scent, bodyfluids and abjection. Together with Julia Kristeva's Powers of Horror: An Essay on Abjection and Sara Ahmed's "The Performativity of Disgust" in The Cultural Politics of Emotion, I analyze these books, and my position as a researchsubject. The questions I ask are: What does disgust mean? How do the subject's boundaries shift when things penetrate the body? How are scents, body fluids and disgust expressed in relation to power and the female body? And what does it mean that I stick my reading experiences on the texts I read?   The analysis begins in Mare Kandre's novel Aliide, Aliide and how gaze, power and girlhood are made, as well as how abjection takes place in the intake of milk and larvae. Body in body and body against body are analyzed based on Aliide's disgust in the novel. I discuss how something growing inside is experienced as disgusting and frightening and connect it to the pregnant body and the fetus as abjection. In the second chapter of the analyze, it is Parfymen: berättelsen om en mördare by Patrick Süskind that focuses on the scent of the female body that Grenouille, the main character tries to extract and master. The gaze on the female body and the extraction of fragrance is in focus here and in Nekrofilen by Gabrielle Wittkop, Lucien's desire for the dead body is examined. The body fluids, such as the vomit that the bodies excrete can be read as limits to life and death. In the third and final analysis section, I read these books with affect. I reconnect to my introduction where Ulf Lundell's poems made me feel disgusted. I use Ahmed's concept of performativity to discuss how cannibalism - reading - eating body fluids are connected, and how writing about disgust, is a form om vomiting. I examine my own writing subject and what an affective reading does to literary studies and the research position. In conclusion, I discuss how the universal and the subjective making of disgust effect research.

Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster.

För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete.

Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen. Vidare var det intressant att studera övriga åtgärder som skulle kunna motverka svartarbetet inom samma bransch.

För att utreda frågeställningarna har vi utgått från kriminologen Braithwaites bekämpningsteori, i vilken han poängterar att samhällsnormen har en stor inverkan på hur väl en lagstiftning löper ut.

Med utgångspunkt från bekämpningspyramiden har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat representanter för Skatteverket, samt städbranschens organisation Almega. Vid valet av respondenter på Skatteverket sökte vi de som praktiskt utfört kontrollerna samt nationellt ansvariga med en övergripande syn på hur svartarbetet kan motverkas. Respondenterna på Almegas var branschansvariga eller arbetade med branschfrågor. Valet att inbegripa även en branschorganisation ges av att de har insyn i branschen och kan därigenom vidga vårt perspektiv.

Genom studien så kunde vi slå fast att lagen om personalliggare skulle kunna implementeras i städbranschen, det fanns dock omfattande svårigheter. Svårigheterna påverkade lagens legitimitet och vi tror inte att det är rätt väg att gå för att komma tillrätta med svartarbetet inom städbranschen. Det fanns även flertalet andra åtgärder man skulle kunna införliva i lagstiftningen för att minska på svartarbetet. Utökade kontrollmöjligheter skulle försvåra för dem som nyttjar svartarbetare, men för att ändra samhällsnormen krävs, enligt vår åsikt, en förändring i lagstiftningen med skattelättnader för "småtjänster" för att öka lagstiftningens legitimitet.

Denna rapport behandlar distansarbete som arbetsform. Inriktningen på rapporten är hur den svenska lagstiftningen och avtal kan används vid arbetsformen. Rapporten inleds med en genomgång av begreppet distansarbete och de olika former av distansarbete som finns. Vad rapporten avser med distansarbete är att en arbetstagare arbetar hemma hel- eller deltid med stöd av data- och telekommunikation. Arbetstagaren arbetar med en uppkoppling mot företaget, där han eller hon kan hämta och skicka information.

Vidare går rapporten igenom fakta som berör frågeställningar som; vilka kan arbeta hemma?, vilka personliga förutsättningar underlättar för att arbeta på distans?, vilka är motiven för att företag inför distansarbete?.

Argument som är för och emot distansarbete tas upp. Argumenten är uppdelade i fördelar och nackdelar för den enskilde individen och företaget. Det följer också en diskussion om hur samhället påverkas av att människor börjar att arbeta på distans.

Den problemformulering och de frågeställningar som rapporten behandlar är:

- Hur kan den befintliga lagstiftningen användas vid arbetsformen distansarbete?

- Vad säger lagen om distansarbete?

- Vilka lagar berörs av arbetsformen?

- Vad säger fackföreningarna om distansarbete?

- Vad kan behöva regleras genom avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare?

Det följer en redovisning över vilka möjliga metoder det finns för att lösa frågeställningarna. Jag valde att söka information genom en litteraturstudie samt med intervjuer. Intervjuundersökningen genomfördes för att få fram fackföreningarnas uppfattning om distansarbete som arbetsform.

Vidare följer en analysdel där jag analyserar de fakta jag fått fram genom litteraturstudien och intervjuerna. Analysdelen bearbetar en lag i taget och till sist fackföreningarnas åsikter om distansarbete.

Mina slutsatser av examensarbetet är att den lagstiftning som nu reglerar distansarbete som arbetsform kan användas. Det finns luckor i lagstiftningen som behöver regleras med avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Anledningen till att luckorna finns är att lagstiftningen är skriven för en arbetstagare med fast arbetstid, fast arbetsplats och kan kontrolleras av arbetsgivaren.

Problem - Det är ingen nyhet att människor idag överkonsumerar och att jordens resursersakta börjar tyna bort. Klädindustrin är ständigt i debatt om mänskliga rättigheter angåendeproduktionen. Barnarbete, långa arbetstider och farliga arbetsplatser är exempel på vad somdiskuteras. Fler och fler företag har dock börjat ta sitt ansvar i fråga om etik och miljö och detses idag som en självklarhet bland konsumenter. Problemet är dock att konsumenterna intevärdesätter de här initiativen utan de lägger större vikt kring pris och trend. Konsumenteranser att det är svårt att hitta information om CSR samt att tyda faktan. Det här är några av deproblem som finns inom CSR-marknadsföring.Syfte – Den här uppsatsen syftar till att bidra till en ökad förståelse för vad som krävs av ettföretag för att ett CSR-arbete skall genomsyra en hel organisation för att attrahera kunder.Metod - För den här uppsatsen utfördes intervjuer på två företag i samma bransch dock medskilda arbetssätt gällande CSR-frågor. Först intervjuades en person från respektive företagsledning sedan intervjuades butikspersonal samt kunder. Empirin hämtades frånNaturkompaniet samt Intersport.Resultat - Det vi kom fram till var att kunder, oberoende av vilket företag vi undersökte,ansåg att det bästa sättet för dem att ta till sig information var genom etiketten på direkt påprodukten. Det som skiljde företagen åt var att kunder hos Naturkompaniet ville även ha merinformation från personal, vilket konsumenter hos Intersport inte efterfrågade i lika storutsträckning.Slutsatser - Det krävs olika engagemang och resurser beroende på om ett företag harimplementerat sitt CSR-arbete som en filosofi som ska genomsyra hela företaget eller om ettföretag endast använder sitt CSR-arbete som en funktion. För att kunder skall se ett företagsom ansvarstagande och notera deras CSR-initiativ, krävs ett stort engagemang och en tydligmarknadsföringsstrategi. Det för att de skall försäkra sig om att kunderna uppfattar derasCSR-arbete.Problems – It is common knowledge that people today over consummate and that theresources of the world slowly fades away. The fashion industry has also been accused forinhuman working conditions such as child labor, long working hours or dangerous workingplaces. Due to this, companies starts to take their responsibility in the question aboutenvironment and ethics. This is also taken as a given by the consumers. Paradoxically theconsumers to not value these initiatives enough and they care more about prices and trendsinstead. They also think that it is hard to find information about a company’s CSR initiativeand if they do they cannot translate the facts. This is just some of the problems there is whenit comes to marketing of CSR.Purpose – To contribute to the discussion about CSR marketing this study has the purpose togive a better understanding of what it takes for a company to implement CSR through thewhole organization in order to attract costumers.Method – For this paper two companies were studied in the same market but with differentapproach to CSR questions. The interviews started with one person from the management ofeach company. This was followed by interviews with staff from the stores and costumers.The two chosen companies were Naturkompaniet and Intersport.Result – Our results showed that costumers from both companies think that the best way toembrace the information was through hand tags on the product. What separated thecompanies apart was that costumers of Naturkompaniet wanted to have more informationtrough staff then the costumers of Intersport.Conclusions – It requires different commitments and resources depending on whether acompany have implemented their CSR work as a philosophy rather then a function. Forcostumers to see a company as responsible and to notice their CSR initiatives, the companyneeds to commit and also have a clear marketing strategy to make sure costumers registertheir work.
Program: Textilekonomutbildningen

Syftet med studien är att undersöka musiklärares syn på och hantering av elevers övning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra instrumentalpedagoger som arbetar på kulturskola/gymnasiet/folkhögskola eller musikhögskola. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren och två arbetar inom både den klassiska och afro-genren. Intervjuformen var kvalitativ med en övergripande huvudfråga och sedan öppna följdfrågor. Analysen av data är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att alla informanter använder flera resurser parallellt för att skapa förutsättningar för att elever ska lära sig öva. Hur balansen mellan resurserna ser ut varierar både beroende på vilken arbetsplats informanterna befinner sig på samt i vilken ålder eleverna är. Resultatet visar även att informanterna ser spelandet på instrumentet som ett hantverk och att övning krävs för att bli bättre på hantverket. I diskussionen jämförs lärarnas önskemål med utbildningarnas krav och riktlinjer samt elevernas sociala omgivning. Diskussionen belyser även övning i relation till design och multimodala resurser.
The purpose of this study is to examine music teachers’ views of and management of pupils’ exercise. Data were collected through interviews with four instrumental teachers working in arts school/high school/college or university. Two of the informants work mainly in the classical genre and two in both the classical genre and the Afro-genre. The interview method was qualitative, with an overall main question and then with open follow-up questions. The analysis of the data was performed from a perspective of design theory. The result shows that the respondents use multiple resources simultaneously to create the conditions for the students to learn how to practice. How the balance between resources looks vary both depending on the workplace of the informants and the age of the pupils. The result also shows that the informants see the playing of an instrument as a craft and that practice is necessary to becoming better at the craft. The discussion compares teachers’ preferences with the educational program requirements and guidelines as well as the pupils’ social environment. The discussion furthermore highlights exercise in relation to the design and multimodal resources.

En diskussion om könsdiskriminerande reklam har pågått sedan 1970 – talet. Än idag har det inte reglerats om könsdiskriminerande reklam och det har passerat ca 40 år. Det har pågått i sådan lång tid på grund av att experter i området har uttryckt att könsdiskriminerande reklam skyddas utav grundlagen. Könsdiskriminerande reklam anses skyddas av tryck- och yttrandefriheten på grund av att sådan reklam innehåller värderingar och åsikter. När det handlar om reklam, förväntas det omfattas av marknadsföringslagen, men lagen omfattar inte könsdiskriminerande reklam. Detta kom marknadsdomstolen (MD) fram i ett fall som heter MD 1976:8 och menade att marknadsföringslagen skyddar enbart konsumenter och näringsidkare, men inte konsumenternas integritet var för sig. För att handskas med könsdiskriminerande reklam har näringslivet skapat en självreglering, som heter Reklamombudsmannen (RO). RO har till uppgift att göra en bedömning om vad som kan uppfattas som könsdiskriminerande reklam enligt Internationella Handelskammarens regler. När RO kommer fram till att en marknadsföring är könsdiskriminerande, så är dessa besluten inte bindande. RO:s sanktioner är enbart att publicera överträdelsen. Uppsatsens uppgift är att antingen verifiera eller falsifiera argumenten om lagstiftning är möjlig och om RO:s arbete fungerar. Detta har skett i uppsatsen genom att ha frågeställningen, ”Skulle en lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam strida mot grundlagen eller Marknadsföringslagen 2008:486 (MFL)?”. Denna frågeställning utreds med hjälp utav den rättsdogmatiska metoden.  Problemen i att lagstifta om könsdiskriminerande reklam finna inte enbart i juridiken, utan det finns även ett problem ur ett samhällsperspektiv genom konsekvenser av en sådan lagstiftning. Enligt lag så får en sådan framställning fortfarande ske. För att utreda om samhället har ett behov av en lagstiftning i området har främst ett rättsociologiskt och en empirisk perspektiv använts. Att lagstifta i området skapar ett samhällspåverkan och samhällsmarkering. Könsdiskriminerande reklam motverkar exempelvis jämställdheten och dess utveckling. Uppsatsen kommer utreda om en lagstiftning kommer hjälpa eller hämma samhället. Det som sägs i uppsatsen är bland annat att det finns en riska att med en lagstiftning att färre ärenden prövas och att lagstiftningen inte skulle följa samhällsutvecklingen. Därav lyder den andra frågeställningen att ”Bör det finnas en lagstiftning om könsdiskriminerande reklam, eller kan samhället handskas med detta?”. Könsdiskriminerande reklam motarbetas genom näringslivets egenåtgärder, med andra ord RO. Men räcker det att enbart RO handskas med könsdiskriminerande reklam och att det inte finns en lagstiftning i området. Hur har det funkat för stiftelsen hittills. Här kommer det göras en sammanställning på vad som hittills har bedöms som könsdiskriminerande reklam, genom att ta upp flera exempel på marknadsföring. Detta för att få en förståelse kring hur RO arbetar i praktiken och för att besvara på frågeställningen ”Hur väl fungerar RO:s arbete emot könsdiskriminerande reklam?”.  Reklam som är könsdiskriminerande skapar båda samhälleliga och juridiska problem. En diskussion pågår genom hela uppsatsen och det kommer inte finnas en enkel lösning till hands.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om bedömning som begrepp och som pedagogisk praktik i det förskolepedagogiska fältet. Studien bygger på en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare från sex olika förskolor i södra Sverige. Resultatet har analyserats utifrån didaktikens frågor; vad, hur och varför, begreppen formativ och summativ bedömning samt Piagets utvecklingspsykologiska teori. I studiens resultat framkommer att bedömningsbegreppet tolkas olika av olika personer samt att förskollärarna inte tydligt uttrycker att de gör bedömningar på de enskilda barnen. Samtidigt beskriver förskollärarna att de vid ett utvecklingssamtal lyfter barnets utveckling och lärande med fokus på målområden ur läroplanen, med hjälp av digitala mallar. I diskussionen motiveras varför begreppet bedömning behöver läggas till i läroplanen för förskolan. Bedömningsbegreppet behöver definieras för att skapa en samsyn kring begreppet och för att underlätta arbetet kring hur det individuella barnets utveckling och lärande synliggörs.
The purpose of the study is to contribute with knowledge about assessment as a concept and as a pedagogical practice in the preschool pedagogical field. The study is based on a qualitative approach where six semi-structured interviews were conducted with preschool teachers from six different preschools in southern Sweden. The results have been analyzed on the basis of didactics' questions; what, how and why, the concepts of formative and summative assessment and Piaget's developmental psychological theory. The results of the study show that the concept of assessment is interpreted differently by different people and that the preschool teachers do not clearly express that they make assessments of the individual children. At the same time, the preschool teachers describe that in a developmental conversation they highlight the child's development and learning with a focus on target areas from the curriculum, with the help of digital templates. The discussion justifies why the concept of assessment needs to be added to the preschool curriculum. The assessment concept needs to be defined in order to create a consensus around the concept and to facilitate the work on how the individual child's development and learning is made visible.