Academic literature on the topic 'Kraft och rörelse'

I artikeln analyseras en diskussion om vargen och dess existensberättigande som pågick i Österbottens Tidning under år 2018 i samband med att vargar rörde sig i trakten. Utgående från Paul Slovic analyseras hur tankegångar om risk byggs upp i materialet. Syftet för artikeln är att undersöka hur varg som risk produceras och hanteras i ett tidningsmaterial, med ett särskilt fokus på de roller som barnen tilldelas. Jag intresserar mig i synnerhet för tiden, och för vad som händer med den i dessa processer. En sammansmältning av Slovics tankar om risk och Heta Lähdesmäkis och Outi Ratamäkis analys av den farliga vargen som en diskursiv resurs i det kulturella minnet i Finland ger ett underlag för en analys av ett material som i sin helhet handlar om en konstruktion av risk för vargangrepp på barn. Jag föreslår termen ”maskhål” som ett alternativ till det som Lähdesmäki och Ratamäki kallar för tidshopp, för att visa på den cirkulära rörelsen i den nutida ständiga återkomsten till händelser som man själv inte upplevt – dödliga vargangrepp på barn i äldre tid. Maskhålet ger tillgång till vargangreppen oberoende av tid och plats, och jag ser de känslor som berättelserna genererar som den kraft som upprätthåller existensen av maskhålet. I processen synliggörs även vad jag kallar för barnets inneboende moraliska imperativ.

I denna uppsats undersöktes vilken förståelse en grupp elever i gymnasiets första år har försambandet mellan kraft och rörelse vid fritt fall. 59 elever på teknikprogrammet fick svara på tvåfysikuppgifter. I första uppgiften fick eleverna svara på vilka krafter som verkar på en boll som rörsig fritt i en kastparabel. I den andra uppgiften skulle eleverna jämföra tiden det tar för två kulor attfalla till golvet, då de rullas ut med olika hastigheter från en horisontell yta. Elevsvar jämfördes medresultat från studier som kartlagt vanligt förekommande missuppfattningar, så kalladevardagsföreställningar, bland elever som studerar fysik.Resultatet visade att den mest prevalenta uppfattningen bland eleverna var att det alltid råder enkraft i ett föremåls rörelseriktning, oavsett om farten ökar eller minskar. Denna uppfattning stämmeröverens med den så kallade impetusteorin, som introducerades före den newtonska mekaniken.Dock ansåg de flesta elever att en nedåtriktad tyngdkraft alltid råder, oavsett ett föremålsrörelseriktning. Felaktig uppfattning om krafter som orsak till rörelse ledde även till att nästanhälften av eleverna ansåg att det i uppgift 2 tar olika lång tid för kulorna att falla till golvet, om derullas ut med olika hastigheter från ett horisontellt bord. Nästan inga elever hänvisade i sinamotiveringar till acceleration i någon av uppgifterna, vilket indikerar att de inte har förståttdefinitionen av kraft. En möjlig orsak till att elever misstolkar storheten kraft är att kopplingen tillacceleration inte tydliggörs från början, då enbart statikproblem behandlas.

This thesis is further based on a literature study, in which I took part, where research on difficulties in understanding Newton's third law was compared. In order to investigate how physics teaching on this subject can be designed with a variation theory perspective, an intervention study inspired by a learning study was conducted. The study's object of learning was to develop the student's ability to describe how action and reaction change the object's motion in everyday situations. To fulfill the purpose of the work, the research questions were: What knowledge and understanding about force and motion did the students show pre- and post-teaching? What do the students need to discern in order to understand the object of learning of the intervention study? What patterns of variation enable the discernment of the learning object's critical aspects? The sample consisted of 41 students in year 6, divided into three classes. The data collection consisted of pre- and post-testing and analysis from three lessons. The critical aspects that emerged in the result were: discern that motion is explained by an imbalance of forces, discern that forces arise in interaction between two objects, discern that one of the objects can be the ground (for example a road), discern equality between the objects, human and "non-living”, in force situations and discern that friction is a type of force. Patterns of variation used were contrast, separation and generalization. The comparison between pre- and post-tests revealed that the students developed their knowledge and understanding of the study’s object of learning.

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur texter och bilder i textböcker i NO-ämnena för mellanstadiet, interagerade vid framställningen av centrala begrepp inom ämnesområdet kraft samt rörelse. En del av syftet var även att få kunskap om hur metaforiskt språk användes vid framställningen av begreppen. Grunden till detta var att NO-ämnena ofta ses som abstrakta och svåra samt att lärare inte alltid har tid att analysera läromedel på djupet. För att genomföra studien användes en kvalitativ textanalys med visuellt och multimodalt fokus där både text samt bilder analyserades med hjälp av olika analysverktyg och analyskategorier. Analysverktygen graderades efter hur väl bilderna samspelade med texterna vid framställningen av begreppen, där bildernas olika funktioner och om begreppen representerades eller fanns utskrivna i de intilliggande bilderna, stod i fokus. Även användningen av metaforer analyserades genom att en mening i taget analyserades. Analyserna genomfördes i fyra olika textböcker i NO-ämnena för mellanstadiet där de centrala ämnesspecifika begreppen analyserades. Resultatet placerades in i tabeller och sedan en jämförande tabell för att kunna se likheter och skillnader textböckerna emellan. Även det metaforiska språket jämfördes och framställningen av begrepp som förekom i samtliga textböcker. Resultatet visade att samtliga textböcker innehöll metaforiskt språk och både tydliga samt mindre tydliga samspel mellan text och bild vad gäller det analyserade ämnesområdet. Hälften av textböckerna innehöll extra tydliga samspel mellan text och bild. Den slutsats man kunde dra av resultatet av studien var att både textboksförlagen och lärare kan behöva komplettera textböckerna, för att få framställningen av ämnesområdet kraft samt rörelse att bli extra tydlig i alla avseenden.

Till läroböcker finns ofta en lärarhandledning som är tänkt att fungera som en manual och som kan guida läraren genom undervisningen. Den kan antas vara ett stöd för vilka arbetssätt som gynnar elevers inlärning och följas för att potentiellt främja deras lärande på ett effektivt och varierat sätt. Genom att analysera lärarhandledningar kan en uppfattning fås om hur undervisning av fysikområdet kraft och rörelse uppmanas att genomföras. Fysikområdet kraft och rörelse är komplext för elever att förstå, vilket resulterar i att många befäster felaktiga uppfattningar om fenomenen inom området. Undervisningen bör bygga på elevernas erfarenheter och utmana deras förförståelse för att de ska få en stabil grund att bygga vidare sin förståelse för detta abstrakta område på.  I denna lärarhandledningsanalys är syftet att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt undervisning av fysikområdet kraft och rörelse i årskurs 1-3 uppmanas att ta avstamp i elevernas erfarenheter och genom konkretisering utmana och utveckla de förförståelser de har med sig.  Innehållsanalys har använts som metod och med hjälp av Matons semantiska del av LCT som ett analysverktyg har analysfrågor formulerats för att kunna kvantifiera och kvalificera texter i lärarhandledningar och i förlängningen kunna besvara studiens frågeställningar.  Sammanfattningsvis kan vi å ena sidan säga att det finns lärarhandledningar som i stor utsträckning ger elever möjligheter att öka den semantiska densiteten och minska den semantiska tyngden för begrepp inom kraft och rörelse genom att konkretisera undervisningen samt ta upp och utmana elevernas förförståelse Å andra sidan finns det även lärarhandledningar som inte i lika stor utsträckning ger elever dessa möjligheter.